1
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Textanalys av Idrott och hälsa-läroböcker ur ett genusperspektiv
Björn Nilsson & Marcus Flood
Handledare: Johnny Takats Examinator: Jörgen Mattlar
Rapport nr: 2011ht5054.
2 Sammanfattning:
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur läroböcker i ämnet idrott och hälsa porträtterar mannen och kvinnan. Metoden som används är en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclought. Vi har gjort en textanalys av läroböckerna samt relaterat resultaten till Yvonne Hridmans teori om genussystem samt huruvida resultaten speglar Lpf 94’s jämställdhetsmålsättning med den svenska skolan. Textanalyser av läroböcker i idrott och hälsa är ett relativt outforskat område och vi har vänt oss till textanalyser med genus fokus i andra ämnen.
Resultatet presenteras i form av 4 olika diskursteman som utgår från Yvonne Hidrmans genussystem, Diskurstema 1: A – icke A, kvinnan som frånvarande, Diskurstema 2: A – a, kvinnan som annorlunda, Diskurstema 3: A - B, specifikt kvinnligt och specifikt manligt, Diskurstema 4:
Ej placerbara i Hirdmans formler. Detta avslutas med att relatera resultaten till Lpf94:s mål för jämställdhet i skolan.
3
Innehåll
Inledning ...5
Bakgrund ...6
Läroplan ...6
Läromedel och läroböcker ...7
Ämnets historik ...8
Tidigare forskning ... 10
Teori ... 12
Genus ... 12
Teori för urval av material... 14
Syfte och frågeställning ... 16
Metod ... 17
Material och Urval ... 17
Kritisk diskursanalys som teori... 17
Kritisk diskursanalys som metod ... 18
Diskursiv praktik ... 18
Analysverktyg ... 19
Resultatredovisning ... 20
Kvinnans diskurser ... 20
Mannens diskurser... 30
Resultatanalys och Diskussion ... 39
Diskurstema 1: A – icke A, kvinnan som frånvarande ... 39
Diskurstema 2: A – a, kvinnan som annorlunda ... 41
Diskurstema 3: A - B, specifikt kvinnligt och specifikt manligt ... 41
Diskurstema 4: Ej placerbara i Hirdmans formler ... 42
Läroplansdiskussion ... 43
Konklusion ... 47
4 Litteraturlista ... 49
5
Inledning
Under en VFU – period i Idrott och hälsa vid en gymnasieskola fick en av oss en uppgift av dåvarande handledare att göra ett läxförhör angående doping utifrån skolans dåvarande lärobok.
Den avslutande meningen på doping och droger kapitlet är
Dessutom tycker flickor bättre om goda egenskaper hos pojkar än deras utseende.1
Det slog oss att läroboken verkande ha en väldigt förlegad syn på världen. Citatet visar på ett tydligt heteronormativt ställningstagande. Det fick oss att börja undra huruvida porträtteringen av mannen och kvinnan egentligen är ställd i läroböcker för Idrott och hälsa om nu denna lärobok var så starkt heteronormativ. Således gjorde vi denna undersökning för att dels se hur representationen av mannen och kvinnan såg ut, med inspiration från den kritiska diskursanalysen för att sätta bilden av mannen och kvinnan vi fått fram i relation till något mer än enbart läroböckerna i sig.
1 Ryberg, L. och Sjöholm, L. Idrott och Hälsa – ha hälsan och må bra, Liber. Stockholm. 1994
6
Bakgrund
Fram tills 1991 hade Sverige en statlig granskning av läromedel, SLI - Statens Institut för Läromedelsinformation, då den lades ned för att den inte längre ansågs vara ett effektivt sätt att påverka läromedelsinnehållet. Ansvarat att granska läromedel förflyttades då från staten till producenter, föräldrar, konsumenter samt Skolverket. Rektorn har det formella ansvaret för läromedelsinköp, men i princip faller ansvaret om vilken lärobok som skall köpas in på ämneslärarna.2 Skolverket kan visserligen granska läromedel, men då sker det i efterhand, och alltså inte innan läromedlet är publicerat. Denna typ av granskning har dock enbart genomförts en gång.3
Därför blir det forskningsmässigt intressant att göra en oberoende granskning av läromedel, speciellt läromedel för Idrott och hälsa – ämnet då detta inte gjorts tidigare.
Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka huruvida porträtteringen av mannen och kvinnan ser ut i Idrott och hälsa läroböcker. Men även hur denna porträttering förhåller sig till en genusteori och slutligen hur detta sedan speglar läroplanens mål för jämställdhet.
Läroplan
I skolans värld har begreppet läroplan en konkret betydelse, ett dokument som innehåller utbildningens mål, dess värdegrund och skolans uppdrag.4 En läroplan kan sägas innehålla en eller fler beståndsdelar: mål, innehåll, ordningsföljd, metod och tid.5 Läroplaner utfärdas ifrån svenska regeringen och kan ses som ett dokument som ska styra undervisningen.
I 1994 års läroplan för gymnasiet skrivs det att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för män och kvinnors lika rätt och möjligheter. Elever ska få välja sina intressen och utveckla de på ett könsneutralt sätt utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt.6 Lpf 94 (Läroplan för de frivilliga skolformerna, 1994) säger även att det är betydelsefullt att elever får kännedom om sin egen och andras kapacitet och kompetens eftersom det i yrkeslivet behövs gränsöverskridanden mellan yrken. Det ställer på så sätt krav på hur arbetsformerna i skolan ser ut.7 Därför blir det
2 Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.). Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s. 20-21
3 Ibid, s. 21
4 http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456, 31 december 2011 5 Skolverket: Läroplaner och kursplaner som styrinstrument. 2004, s. 7
6 Skolverket: Lpf94, s. 6 7 Skolverket: Lpf 94, s. 5
7 intressent att jämföra läroplanens jämställdhetsmålsättning med läroböcker i idrott och hälsa ämnet. Om män endast förekommer i bilder rörande en aktivitet i läroböckerna kan kvinnor få föreställningar om att det är män som utför aktiviteten och därför drar begränsa någons individuella utveckling. Det bidrar inte till gränsöverskridanden mellan könen i yrken som anses kvinnliga och manliga och kan få stor betydelse för hur flickor och pojkar formar sin framtid.8
Enligt läroplanen ska läraren även se till att innehållet och utförandet av undervisningen speglar kvinnliga och manliga perspektiv. 9 Hela dokumentet genomsyras av jämställdhet och att människor inte ska utsättas för kränkande behandling.
Läromedel och läroböcker
Skolverket skriver i sin rapport ”Läromedlens roll i undervisningen” att läromedel är något som lärare och elever använder i undervisningen för att bidra till elevers möjligheter att nå styrdokumentens mål. Den här definitionen läromedel uppkom i fas med 1980-års läroplan och har en bred förklaring och ingen tydlig definition har senare gjorts.10
Ingela Korsell, doktorand hos Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap vid Örebros Universitet, anser i sin bok ”Läromedel – det fria valet?” att skolverkets definition av läromedel är väldigt allmänt hållna och att man kan tolka definitionen på olika sätt. Hon skriver att definitionen innebär att nästan allt kan anses som läromedel – till exempel tal, handlingar och miljöer. 11 Alla dessa kan användas för att eleverna ska uppnå målen i skolan. Korsell använder istället en förklaring av läromedel som ”föremål format av människan som används i undervisningen för att underlätta lärande”. Hon delar även in läromedel i primärt pedagogiskt material vilket innebär ett stoff framtaget enbart för undervisningssammanhang (läroböcker, filmer och pedagogiska datorprogram) och sekundärt pedagogiskt material där materialet inte är framtaget för undervisningen men kan användas där ändå (foton, skönlitteratur, busstidtabeller).12
Vi kommer i vår undersökning att använda oss av ordet läroböcker, och inte läromedel, eftersom det ger en snävare betydelse. Eftersom vi studerar just läroböcker i ämnet idrott och hälsa anser vi att begreppet läromedel har en för generell mening.
8 Svaleryd, Kajsa, Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga,.1. uppl., Liber, Stockholm, 2003, s. 16
9 Skolverket: Lpf 94, s.12
10 Skolverket: Läromedlens roll i undervisningen : grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm, 2006
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640
11 Korsell, Ingela, Läromedel: det fria valet?: om lärares användning av läromedel, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2007, s.
9
12 Ibid, s. 26
8 Ämnets historik
Ämnet idrott och hälsa i skolan kritiseras ibland för att undervisningen sker på pojkarnas villkor och missgynnar flickorna. Lena Larsson skriver i sin avhandling att det bland annat beror på idrott- och hälsalärares svårigheter med att hantera genus.13 Idrott och hälsa är ett ämne i skolan där pojkarna får högre betyg än flickorna.14 Det kan vara intressant att gå tillbaka i ämnets historia och beskriva hur ämnet utvecklats i skolan för att få förståelse för varför debatten om kvinnligt och manligt i ämnet fortfarande förekommer.
Per-Henrik Ling skapade i början på 1800-talet Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm där grunden lades för skolans gymnastik som den sett ut under större delen av 1900 – talet. Den här gymnastiken, även kallas Linggymnastiken, övade allsidighet, kroppskontroll och en god hållning.
En del i Linggymnastiken var den estetiska gymnastiken som var den med högst rang av de olika gymnastikformerna som fanns, som motsvarade balett och danskonst.15 Den estetiska gymnastiken som från början var förknippat med mannen kom under början av 1900 - talet att praktiseras av kvinnor, om än i mer rytmiska former.16 Gymnastiken under 1800-talet ansågs som förknippad med skapandet av manlighet och pojkar skulle härdas till män. Detta kan ses i ett militärt syfte, svenska män skulle ha en god fysisk och på så vis kunde försvara den svenska nationen. Här var den maskulina stereotypen närvarande.17 Under slutet av 1800-talet introducerades gymnastiken även för flickor och i början av 1900-talet började de utföra den estetiska gymnastiken, dock i mer rytmiska och graciösa former. Den estetiska gymnastiken upphörde successivt för pojkarna och mer idrottslig undervisning tog form.18
Fram till 1980-talet bedrevs särundervisning mellan pojkar och flickor i ämnet idrott och hälsa.
Under denna period skulle flickorna utföra den traditionella gymnastiken i form av ett estetiskt uttryck medan pojkarna skulle få en undervisning utifrån tävlingsidrotten och därmed utveckla ledarskaps-, samarbets- och fysisk förmåga. 19
13 Larsson, Lena: Idrott - och helst lite mer idrott : idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms universitet, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009,Stockholm, 2009, s. 34
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29655 14
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.164511!Menu/article/attachment/Gy_Betyg%20och%20studieresu ltat_Riksniv%C3%A5_Tab4A_2010_2011webb.xls, 31 december, 2011
15 Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2007, s.
43, Annerstedt, Cleas, Peitersen, Birger & Rönholt Helle, Idrottsundervisning, Multicare, Göteborg, 2001, s. 80 16 Ibid, s. 43
17 Ljunggren, Jens, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914. B. Östlings bokförl.
Symposion, Diss. Stockholm : Univ.,Eslöv, 1999, s. 56 18 Larsson & Meckbach, s. 44
19 Larsson & Meckbach, s. 236
9 När 1980 års läroplan sattes i bruk började samundervisningen mellan könen i idrott och hälsa främst för att öka jämställdheten. Det innebar att flickornas gymnastik försvann och de fick börja med pojkarnas mer idrottsliga undervisning. Efter att samundervisningen tog form har diskussionerna om stereotypa uppfattningar om könen och kritiken förstärkts i idrott och hälsa.
Det anses bero på föreningsidrottens inflytande över ämnet och dess prägel av tävlan, som historiskt sett har förknippats med den manliga delen av gymnastiken 20
Den här historien i ämnet visar på genusordningen som har präglat idrott och hälsa.
Föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt har format ämnet och det bidrar till att ämnet skiljer sig ifrån många andra ämnen där föreställningarna inte är lika tydliga. Även idag anses idrott och hälsas undervisningsform många gånger gynna pojkarna då fysiska egenskaper värdesätts.
20 Larsson, s. 34
10
Tidigare forskning
Ämnet Idrott och hälsa har ett flertal gånger studerats ur ett genusperspektiv.21 Men fokus för dessa undersökningar har haft ett mer didaktiskt perspektiv, det har varit hur undervisningen skapar och reproducerar föreställningar om kön i förhållande till undervisningsinnehåll och lärares didaktiska val.
I andra ämnen än Idrott och hälsa har det däremot bedrivits forskning på vilka genusstrukturer som finns representerade i läroböcker. I Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” har läroböcker för grundskolans senare del och gymnasiet granskats. De aktuella ämnena för denna undersökning var biologi/naturkunskap, samhällskunskap, historia och religionskunskap. Britt-Marie Berge och Göran Wedding är de två ansvariga för granskningen gällande kön i denna rapport. I en ämnesövergripande analys lyfter Berge och Wedding fram att huvudtendens är att pojkar och män är överrepresenterade. I och med att män är överrepresenterade menar Berge och Wedding att läroböckerna generellt sätt speglar en manlig norm.22 I den ämnesövergripande analysen kommer det även fram att det generellt sett finns en likhetsdiskurs, att kvinnor och män får göra samma saker utifrån samma positioner, men att män/pojkar representeras oftare och att män och pojkar dessutom får göra fler saker.23
Moria von Wright har i sin studie ”Genus och text – när kan man tala om jämställdhet?”
analyserat sju stycken läromedel i fysik utifrån ett jämställdhetsperspektiv som utgår ifrån vad läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 ger för målsättning gällande jämställdhet. Materialet som studien analyser är fyra fysikböcker för grundskolans senare år och tre läroböcker för gymnasiet. De resultat Wrights studie frambringar är i likhet med ”I enlighet med skolan värdegrund?” att det generellt sett är det manliga som är norm i de studerade läroböckerna. Resultatet variera även här till viss del beroende på lärobok.24
Då det inte bedrivits någon forskning på genuskonstruktioner i läroböcker för Idrott och hälsa blir det relevant för oss att se till vad forskning om genuskonstruktionen inom idrottens
21 Larsson, Håkan & Redelius, Karin: 'Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa', Mellan nytta och nöje : bilder av ämnet idrott och hälsa., S. 227-239, 2004
Larsson, Redelius, Fagrell: Jag känner inte för att bli en… kille: Om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa.
Utbildning & Demokrati 2007, vol 16, nr 2, 113–138
22 Undantag förekommer i specifika läroböcker, Skolverket, 2006, s. 31 23 Ibid, 31
24 Wright, Moira von: Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, Statens skolverk, Stockholm, 1999, s. 62-63
http://www2.skolverket.se/BASIS/skolbok/webext/trycksak/DDD/590.pdf
11 läromedel, handledningar och liknande kommit fram till. Karin Grahn, lektor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, har bland annat studerat genuskonstruktioner i läromedel för specifika idrotter i sin artikel ”Idrottare och flickor – genuskonstruktioner i idrottens läromedel”.
Idrottsgrenarna vars läromedel som undersökts är fotboll, simning, friidrott, gymnastik, hanboll och innebandy. I undersökning har sammanlagt 43 läromedel granskats som utgivits av de olika specialidrottsförbunden och SISU Idrottsutbildarna.25 Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ifrån Hirdmans genusteori och hur kvinnan positioneras i förhållande till mannen enligt mönster A-icke A, A-a och A-B. Grahns resultat kan sammanfatts i att könsneutrala uttryck för utövarna (spelare, idrottare, simmare osv.) inom den specifika idrotten är vanligast. Dock får mannen den mest framträdande platserna i läroböckerna samt att mannen har större utrymme i bild och får mer utrymme i text där innehållet är könsneutralt. Mannen utgör även oftast utgångspunkten i texter som beskriver kroppen, träningslära, biologisk utveckling m.m. Grahn gestaltar detta i Hirdmans teori för genuskonstruktion som följer: mannen utgör normen (A), medan kvinnan positioneras gentemot mannen efter Hirdmans teori, exkluderad (A- icke A), annorlunda (A-a), specifikt kvinnlig (B). Hon finner även att (a) och (B) sammanfaller i viss mån vilket innebär att kvinnan representerar något specifikt kvinnligt som på samma gång är annorlunda i jämförelse mot mannen (A).26 Grahn menar även på att det finns tendenser till att kvinnan och mannen i större utsträckning än tidigare framställs som separata subjet, A – B. Till skillnad från tidigare då det var vanligare att mannen framställdes som (A) och kvinna som (a).27 Om man ser till resultaten av hur granskningen i olika läroböcker, gällande de ämnen som granskats, kommit fram till så skulle detta kunna innebära att det förhåller sig ungefär lika i läroböcker som används i undervisningen av Idrott och hälsa. Visserligen kan man ställa sig frågande om det går att göra detta antagande då Idrott och hälsa, kanske i större utsträckning än de granskade ämnena, har en mer praktisk inriktning än läroböcker i andra ämnen generellt sett har. På så vis kan det skilja sig i representationen av mannen och kvinnan. Men i ljuset av Grahns resultat för läroböcker för idrottsrörelsen så stärks snarare misstankarna om att det skulle råda liknande förhållanden med mannen som norm inom läroböcker för Idrott och hälsa.
25 Grahn, Karin: 'Idrottare och flickor: genuskonstruktioner i idrottens läromedel', SVEBIS årsbok., 2006, s. 67-81, 2006
26 Ibid, s. 78 - 79 27 Ibid, s. 79
12
Teori
Genus
Vi kommer i undersökningen att använda oss av Yvonne Hirdmans teorier om kön. Vi kommer även att använda oss av Hirdmans definition av kön och genus där kön represterar något biologiskt och genus det kulturellt skapade uppfattningarna om mannen och kvinnan.28
Yvonne Hirdman är professor vid Stockholms universitet och introducerade 1988 sin syn på kön och begreppet genus.29 Ordet genus är den svenska översättningen från engelskans ”gender”
och Hirdmans definition av begreppet är ”det kulturellt gjorda könet”. Ibland används också socialt kön som definition men Hirdman anser att ordet socialt har blivit utnött i samhällsvetenskapen och att begreppet är för brett. Hon menar att kön är kulturellt betingat och att manligt och kvinnligt ”görs”. Det vill säga att genus ses som föränderliga tankefigurer om män/manligt och kvinnor/kvinnligt där de biologiska skillnaderna markeras vilket skapar föreställningar om kvinnligt och manligt.30
Hirdman använder sig av begreppet genussystem och det förklaras som en ordningsstruktur av kön som ligger till grund för andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Detta system består av två logiker där den ena är dikotomin – isärhållandet av könen, medan den andra logiken är att mannen ses som norm – män ses som det normala och allmängiltiga. Hirdman beskriver att det är ur dikotomin som den manliga normen legitimeras och därmed också kvinnans underordning.31 Isärhållandet visar sig i arbetsdelningen mellan könen och i föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Uppdelningen visar sig i olika sysslor, platser och egenskaper.
Den här uppdelningen blir meningsskapande men den innebär också ett maktskapande, en mans görande legitimeras genom urskiljandet och avskiljandet från kvinnan. Detta betyder att kvinnor kan få svårt att ta sig in på vissa arenor som mannen redan är etablerad inom. Barn föds sedan in i dessa tankemönster där föreställningarna om vad som är kvinnligt och manligt. Hirdman skriver att varken män eller kvinnor föds till det, båda skapas kulturellt och socialt.32
För att förstå de olika tankesätten om manligt och kvinnligt, dess aktioner, strategier, ideologier, har Hirdman skapat ett begrepp som hon kallar genuskontrakt. Det ska fungera som
28 Hirdman, Yvonne: Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl., Liber, Malmö, 2001 29 Ibid
30 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red.). Genushistoria: en historiografisk exposé.
Studentlitteratur, Lund, 2004, s. 116 31 Ibid, s. 115-116
32 Ibid, s. 118-119
13 ett verktyg för att förstå och synliggöra män och kvinnors handlande.33 De här kontrakten finns osynliga mellan män och kvinnor och är föreställningar hur könen förväntas agera inom olika områden. Det kan vara till exempel hur kvinnor/män ska klä sig, hur de ska prata och vem som ska förföra vem. Hirdman är noga med att påpeka att begreppet kontrakt inte innebär att det sker någon form av förhandlande mellan två lika starka parter utan att det är ett kontrakt skapat av den part som definierar den andra. Genuskontraktet blir således en form av operationalisering av begreppet genussystem, kontrakten är de gemensamma föreställningarna om manligt och kvinnligt medan systemet är den process som genom kontrakten skapar hierarkisering.34
Hirdman försöker förenkla tänkandet om könen och dess stereotyper i form av tre formler.
De här formlerna använder hon för att göra genusskillnaderna begripliga. 35 Den första formeln anser hon är grundformeln för de andra två. Här ses mannen som A och kvinnan som icke man och formeln skrivs A – Icke A. Kvinnan ses här som frånvarande, hon är icke-existentiell. 36 Den andra formeln skrivs A – a och är jämförelsens formel. Här är A mannen och kvinnan ses som en ofullständig man. De här idéerna var utvecklade redan under antiken och beskrevs då utifrån medicinskt/filosofiska tankar. ”a är en ofullgången man. a är inte riktigt färdigbakad. a är ett måndagsexemplar. Ett slags maskinfel har uppstått. Det fattas något.” 37 Det är alltså i jämförelsen med mannen som a skapas, alltid mätt i relation till A. Kvinnan var en sämre variant av mannen.
Den sista av de tre formlerna är den normativa formeln och tecknas A – B. I den här synen anses kvinnan var avskild från mannen, en helt annan art. Här jämförs inte kvinnan mot mannen utan är ojämförbar med denne och är mannens motsats. Hirdman beskriver det som att männen kan ses som hundar och kvinnor som katter. 38
Genom att använda Hirdmans teorier där kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm kan vi undersöka om läroböckerna reproducerar dessa ideologier och vad det kan innebära. Som hjälp i analysen tänker vi använda Hirdmans formler vilket är grunden för hela genussystemet. Dessa formler kommer underlätta analysen av läroböckerna eftersom det blir enklare att kategorisera innehållet. Vi har fått mer förståelse för hur genus kan framställas i samhället och kommer alltså ha användning för Hirdmans begrepp när vi diskuterar lärobokens innehåll, hur kvinnligt och manligt framställs i den. Vi kommer förhoppningsvis upptäcka, om det visar sig finnas ett isärhållande – en dikotomisering, mellan könen och om mannen ses som norm.
33 Carlsson Wetterberg & Jansdotter, s. 124 34 Ibid, s. 121
35 Hirdman, s. 26 36 Ibid, s. 27 37 Ibid, s. 29 38 Ibid, s.36
14 Teori för urval av material
I avhandlingen ”Att lära sig hälsa” har Mikael Quennerstedt undersökt lokala styrdokument för Idrott och hälsa för grundskolan. Syftet med Quennersteds avhandlig är att undersöka vad begreppet hälsa kan innebära i dagens Idrott och hälsa – undervisning. För att ta reda på detta har Quennerstedt undersökt vilka olika ämnesdiskurser som finns representerade i de lokala styrdokumenten och sen i sin tur vad hälsa innebär inom de olika ämnesdiskurserna.39 Det är dessa olika ämnesdiskurser som ligger till grund för vår urvalsprocess. De olika ämnesdiskurserna representerar olika delar av undervisningen och när vi valt vilka läroböcker som skall analyseras så har vi valt efter hur pass väl dessa diskurser är representerade. Detta medför att det empiriska materialet på så vis vinner relevans i och med att läroböckerna kan appliceras på de olika områdena. Nackdelar med denna urvalsprocess är att den bland annat baseras på ämnesdiskurser gällande för grundskolan och inte gymnasiet som är vår infallsvinkel. Men vi anser att de finns tillräckligt mycket likheter mellan kursplanen i Idrott och hälsa för grundskolan och gymnasieskolan för att detta inte skall utgöra något avgörande problem. Detta eftersom gymnasieskolans kursplan är en påbyggnad till kunskaper som elever skall besitta efter grundskolans slut.
De olika diskurserna som Quennerstedt identifierat är:
Aktivitetsdiskurs
Denna diskurs består av fyra deldiskurser, fysiologidiskurs, idrottsdiskurs, kroppsupplevelsediskurs samt motorikdiskurs. Fysiologidiskursen karaktäriseras av aktiviteter som har med motions- eller träningsformer att göra och kan sammanfattas till att ha sin utgångspunkt i träningslära. Idrottsdiskursen är centrerad till idrottsgrenars olika moment, så som teknik, färdighet och taktik. Kroppsupplevelsediskursen representeras av en rörelsekultur som kännetecknas av meditativa-, expressiva-, sinnliga-, spontana rörelser samt att rörelsekulturen är upplevelsebaserad. Motorikdiskursen kännetecknas av aktiviteter som syftar till att träna motoriska grundformer, så som springa, hoppa, kasta, rulla, fånga, klättra m fl. Inom motorikdiskursen ryms alltså begrepp som kroppskontroll, kroppsuppfattning och kroppskännedom.40
Social fostransdiskurs
39 Quennerstedt, Mikael: Att lära sig hälsa, Örebro universitet, Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006,Örebro, 2006, s. 5
40 Ibid. Sida 118 - 129
15 Det centrala i social fostransdiskursen är att vikten läggs vid Idrott och hälsa – ämnets sociala kvalitéer samt elevers utveckling av sociala förmågor.41
Naturmötesdiskurs
Denna diskurs fokuseras kring kunskaper om friluftsliv och friluftstekniker som t.ex.
att göra eld, sätta upp tält och liknande.42
Riskdiskurs
Består framförallt av teman rörande ergonomi, säkerhet, uppvärmning och stretching.
Undervisningen inom riskdiskursen karaktäriseras av att identifiera, förebygga och hantera olika risker och skador.43
Hygiendiskurs
Centralt i hygiendiskursen är grunderna i god personlig hygien samt att duscha efter fysisk aktivitet. Enligt Quennerstedt så är utbredningen av denna diskurs begränsad.
Den finns närvarande vid ungefär hälften av de lokala styrdokumenten, men har inte en stor utbredning i dessa. 44
Moraliseringsdiskurs
Moraliseringsdiskursen har inte heller den en central del av de lokala kursplanerna.
Diskursen kännetecknas av beteendemål hos eleverna, så som att elevers inställning, att vara delaktig med en god inställning osv. Den saknar dessutom förankring hos styrdokumenten.45
Aktivitetsdiskursen med dess underdiskurser kan ses som teman som läroböckerna innehåller.
Detsamma gäller Naturmötesdiskursen samt Riskdiskursen. Social fostransdiskursen, Hygiendiskursen och Moraliseringsdiskursen är svårare att konkret sätta i en lärobokskontext som teman då de är mer fostransriktade och kan ses komma från läroplaners och kursplaners fostransmål.46 Detta innebär att Aktivitetsdiskursen, Naturdiskursen och Riskdiskursen har varit de avgörande diskurserna för val av material.
41 Ibid, s. 130 - 131 42 Ibid, s. 132 - 134 43 Ibid, s. 134 - 136 44 Ibid, s. 136 - 137 45 Ibid, s. 137 - 138 46 Ibid, s. 131
16
Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka genuskonstruktioner i gymnasieskolans läroböcker för Idrott och hälsa som har utgivningsdatum mellan 2001 och 2010. Resultaten kommer sedan att jämföras mot genusteori samt skolans jämställdhetsmålsättning.
Frågeställning:
1: Hur porträtteras kvinnan och mannen i läroböckerna?
Vilka diskurser kan vi finna som skapar ”kvinnan” i läromedlen?
Vilka diskurser kan vi finna som skapar ”mannen” i läromedlen?
2: Hur förhåller sig porträtteringen till Hirdmans genusteori?
3: Hur förhåller resultaten sig till läroplanens målsättning om jämställdhet i skolan?
17
Metod
Material och Urval
Till denna undersökning har fyra läroböcker i Idrott och hälsa valts ut efter premissen att de olika Quennersteds olika diskurser skall finnas representerade. Läroböckerna har även utkommit mellan 2001 och 2010, då det år 2000 kom en revidering på kursplanen i Idrott och Hälsa. Vi undersöker inte böcker efter 2010 därför att den nya ämnesplanen i Idrott och hälsa troligen blivit fokus för läromedelsföretagen. Läroböckerna är skrivna av olika författare och distribueras av de förlagen Gleerups, Liber , Multicare och Studentlitteratur.
Kritisk diskursanalys som teori
Metoden som kommer användas för denna studie är en kritisk diskursanalys som inspireras av Norman Fairclought metodlogiska förfarande. Det finns fem centrala drag hos de olika kritiska diskursanalytiska angreppsätten, vilket Faricloughs teoribildning är en del av.47 Det som karaktäriserar den kritiska diskursanalysen mot övriga diskursanalyser är som följer: 1. Diskursiva praktiker (hur texter produceras samt hur det konsumeras) anses ha en väsentlig del i att forma sociala praktiker som i sin tur bidrar i att konstituera den sociala världen. Detta innebär i sin tur att det finns fenomen som inte kan kategoriseras in i diskursiv praktik. 2. Diskurser både konstituerar den sociala verkligheten och konstitueras av andra sociala praktiker. Med andra ord så bidrar diskurs till att forma och omforma sociala strukturer och processer, men diskurser speglar även rådande sociala processer och strukturer. Detta innebär att diskurser i sig står i ett dialektiskt förhållande till andra sociala dimensioner. 3. I den kritiska diskursanalysen gör forskaren en konkret lingvistisk analys av texter som sen skall sättas i ett socialt sammanhang. 4. Diskurser fungerar ideologiskt, den diskursiva praktiken, som diskursen ingår i, bidrar till att skapa ojämlika maktförhållanden för sociala grupper, men också till att reproducera dessa förhållanden. Det är den kritiska diskursanalysen uppgift att blottlägga dessa strukturer och på så vis verka för en mer jämlikt maktförhållande i samhället. 5. Den kritiska diskursanalysen är inte neutral i sitt tillvägagångssätt, den verkar för de missgynnade grupperna i de ojämlika maktförhållandena den diskursiva praktiken skapar i och med att den tar upp dessa strukturer till ytan.48
47 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise: Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 67
48 Ibid, s. 67-70
18 Kritisk diskursanalys som metod
Faircloughs modell utgår från tre olika analysdimensioner: 1. Text, denna dimension analyseras textens rent lingvistiska konstruktion och dess egenskaper. 2. Diskursiv praktik, i den andra dimensionen analyseras produktion och konsumtion av texten. 3. Social praktik, den tredje dimensionen kräver att man kompletterar den kritiska diskursanalysen med en bredare social teori.49 Alla dessa steg kräver enligt Fairclough en separat analys av varje steg. En analys av vilka diskurser som texten konstruerar, en analys av hur texten är producerad och hur den konsumeras och slutligen en analys om hur vida de diskursiva praktikerna reproducerar eller omstrukturerar den rådande diskursordningen samt hur detta förhåller sig till den bredare sociala praktiken.50 Texten i vår studie representeras av läroböckerna, den diskursiva praktiken ser vi som undervisningen där lärböckers innehåll tas upp på olika sätt medan den sociala praktiken behandlas på så vi att de resultaten som framkommit jämförs med Hirdmans genusteori, genussystemet. Vi kommer förhålla oss till de tre olika analysdimensionerna till olika grader.
Vi gör en analys av läroböckernas textinnehåll för att få fram bilden av hur man och kvinna representeras i läroböckerna. Den diskursiva praktiken kommer inte ha en separat analys i denna studie då det begränsade utrymmet vi har till vårt förfogande. Vi kommer istället behandla den diskursiva praktiken utifrån andra forskares slutsatser och teorier om huruvida läroböcker påverkar undervisningen för att sedan jämföra resultaten av analysen mot den sociala praktiken som denna studies fall representeras av Hirdmans genusteori.
Diskursiv praktik
I Faircloughs kritiska diskursanalys så är det i den diskursiva praktiken som är själva arenan för hur diskurser bidrar till förändring eller reproducerar rådande diskurser och diskursordningar.
Detta innebär att utan att behandla den diskursiva praktiken så kan vi inte säga något om huruvida våra resultat påverkar den sociala praktiken. Men på grund av utrymmesbrist så kommer vi inte att göra en separat analys av den diskursiva praktiken. För att kunna göra en analys av detta skulle vi behöva göra någon form av elevundersökning på skolor som har de valda läromedlen, för att utröna konsumtionen av texten. För en produktionsanalys behövs en analys på vilka olika diskurser som författaren har utgått ifrån i skrivande av läroböckerna. Detta faller inte under vårt syfte för denna undersökning, då syftet med undersökning är att undersöka genusdiskurserna i läroböckerna.
49 Ibid, s. 74 - 75 50 Ibid, s. 75
19 Vår premiss är att undervisningen är den diskursiva praktikens arena. Det är där mötet mellan texten, antigen direkt genom läroboken eller indirekt genom läraren, och människan sker. Det är i undervisningstillfället som läroboken bidrar till förändring eller reproducering av normer.
Vi kommer inte att uttryckligen kunna säga att resultaten påverkar eleverna i endera riktning.
De resultaten kommer att bidra med att säga hur eleverna kan påverkas av olika positioneringar av genus. Andra forskare lyfter hur läroboken påverkar normer, Marie Carlson och Kerstin von Brömsen har i sin bok ”Kritisk läsning av pedagogiska texter – genus, etnicitet och andra kategoriseringar” framhållit att skolans texter kan ses som social kodifiering av vad som gäller i skolan, men också vad som gäller utanför då skolan och verkligheten utanför skolan inte separeras från varandra. Denna sociala kodifiering som finns i skolan texter bidrar då till att producera eller reproducera normer för sociala relationer och verksamheter.51 Vilket får våra resultat att som minst kunna spegla att ”kan påverka eleverna” men även kanske i en mer generell mening ”påverkar eleverna” om man ser till andra forskares antagande om läromedel.
Analysverktyg
Fairclough har ett flertal textanalytiska verktyg,52 men under genomläsning av analysmaterialet så har det visat sig svårt att tillämpa dessa då representationen av man och kvinnan generellt sett tar sig i uttryck i bilder och inte i text. Det är även problematiskt att analysera texten utifrån dessa verktyg då kvinnan och mannen sällan skrivs in i samma stycke och de gånger det finns representation av både manligt och kvinnligt så utgår dessa generellt från fysiologiska skillnader och det blir svårt att finna resultat med Faircloughs analysverktyg.
Analysen kommer istället för att använda Faircloughs analysverktyg för att genomföra textanalysen genomföras förutsättningslöst för att på så vis få fram vilka diskurser det finns av kvinnligt respektive manligt i läroböckerna.
51 Carlsson & Brömssen, s. 17
52 Se, Fariclogh, 1992, intertexutalitet, trasivitet, modalitet, nomalisering
20
Resultatredovisning
Resultatet är tematiskt indelad mellan vad som representerar kvinnan och vad som representerar mannen. Detta tar sig uttryck i vilka diskurser om manligt och kvinnligt som framkommit under analysen. Marcus Flood är den som ansvarar på analysen av mannen och de diskurser som representerar mannen, medan Björn Nilsson är ansvarig för analysen för kvinnan och vilka diskurser som representerar kvinnan.
Kvinnans diskurser
Alla diskurser som framkommit kommer inte att redovisar här då sidbegränsningen på arbetet inte tillåter detta. De diskurser som tas upp nedan är ett urval av diskurser som framkommit. De diskurser som tas upp kommer vara belysande exempel på hur kvinnan framställs med utgångspunkt i de diskurser antingen vara de som har varit mest representerade, diskurser som belyser olika kvalitéer hos kvinnan samt diskurser som illustrerar brister hos kvinnan för att på så vis kunna visa på en nyanserad bild av kvinna utan att behöva ta upp alla diskurser.
Kvinnan som idrottsutövare – diskurs
53
”kvinna”
”joggar”
54
”kvinnor”
”stepup – pass”
53 Andersson, Dan & Tedin, Per, Idrott och hälsa. fakta, 1. uppl., Gleerups utbildning, Malmö, 2008, s. 68 54 Almvärn, Per-Erik & Fäldt, Christer, Idrott & hälsa, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 117
21 Kvinnan som idrottsutövare är den diskurs som är representerad absolut flest gånger och då framförallt i bilder. Karaktäristiken för Kvinnan som idrottsutövare illustreras nästan uteslutande av kvinna, flera kvinnor eller män och kvinnor som utför någon form av idrottsaktivitet. Denna diskurs gör ingen skillnad på vilken idrott som utövas, utan fokuset är riktat mot den aktiva kvinnan.
Kvinnan som dansant – diskurs
55
”kvinna som dansar”
”Luisa Denward har varit professionell dansare i tjugo år”56
”Luisa”
”dansare”
Dans är inte en stor del av läromedelsinnehållet men det blir en relevant diskurs därför att dans är något som förknippas med kvinnan.57
Kvinnan som friluftsmänniska – diskurs
58
”kvinnor”
”skogen”
”eld”
55 Ibid, s. 103
56 Andersson & Tedin, s. 22
57 Larsson, Redelius, Fragrell, ”Kön – Idrott – Hälsa” idrottsforum.org, 2005 Under ”Finns det några strategier för att motverka traditionella könsmönster?”
58 Annerstedt, Claes (red.), Idrott, hälsa, livsstil: lärobok i idrott och hälsa för gymnasieskolan, 1. uppl., Multicare, Varberg, 1999, s. 90
22
59
”kvinnor”
”långfärdsskridskor”
”fruset vattendrag”
Kvinnan som friluftsmänniska berör hur kvinnan placeras i en miljö som bryter mot den för många traditionella vardagen med arbetsplatsen och hemmet som vistelsemiljöer. Utomhusmiljön gestaltas på olika sätt, men vanligt är tillgången till ett vattendrag eller en eld. Kvinnan placeras i alla årstiders naturupplevelser.
Kvinnan som fysiskt stark – diskurs
”Några indiska kvinnor har varit vid brunnen och hämtat vatten. De går dagligen den flera kilometer långa vägen och balanserar de tunga krusen”60
”kvinnor”
”den flera kilometer långa vägen”
”tunga krusen”
61
”kvinnor”
”muskulösa armar och ben”
Kvinnan som stark diskursen har ett fokus som ligger på den kvinnans fysiska styrka. Detta tar sig framförallt uttryck i bilder som antingen har ett motiv av en eller flera muskulösa kvinnor som utför någon form av idrottsaktivitet eller hur bilder och text relaterar till varandra gälland. Texten innehåller ofta instruktioner hur man skall träna styrka och bilderna i sin tur illustrerar övningarna med hjälp av en kvinna.
59 Andersson & Tedin, s. 174 60 Almvärn & Fäldt, s. 89
61 Wiking, Stefan & Lindström, Johan, Idrott, motion & hälsa, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005, s. 76
23 Kvinnan som smidig – diskurs
”Kvinnor har generellt större rörlighet än män”
Tillhörande bild:
62
”kvinnor”
”generellt större rörlighet”
”kvinna”
”kommer längre med benet”
”behöver inte hjälp”
”mannen kommer inte lika långt”
Tillhörande text:
”Alpin skidåkning ställer stora krav på både kondition, styrka och rörlighet”63
”Kvinna”
”åker slalomskidor”
”Alpin skidåkning”
Denna diskurs lyfter kvinnans smidighet, ofta i förhållande till att mannen är mindre rörlig än kvinnan. Om vi ser till båda exemplen ovan så kan vi se hur dels kvinnans rörlighet sätts som större än mannen men också hur rörligheten blir en kvalité som går att utnyttja i sitt idrottsutövande eller fritidsintresse.
62 Annerstedt, s. 153 63 Andersson & Tedin, s. 82
24 Kvinnan som avslappnad – diskurs
Tillhörande text:
”Sittande avslappning”64
”kvinna”
”lotusställning”
”Sittande avslappning”
Kvinnan som avslappnad är en diskurs som framkommer om man sätter bilder och textinnehåll i relation till varandra. Centralt för diskursen är att när analysmaterialet skall förklara vikten och handlingsförfarande vid avslappning så illustreras detta i form av en kvinna.
Kvinnan som otränad och ohälsosam – diskurs
”Ellinor rör sig helst inte mer än nödvändigt. Med visst motstånd deltar hon i skolans idrottsundervisning och därutöver blir det bara enstaka promenader till och från skolan”65
”rör sig inte mer än nödvändigt”
”motstånd … skolans idrottsundervisning”
”enstaka promenader till och från skolan”
”Forskning har visat att snusning kan ha ett samband med cancer i bukspottkörteln… Omkring 1 miljon svenskar använder snus. Antalet kvinnor som snusar har ökat på senare tid”66
”snusning”
”cancer i bukspottkörteln”
”antalet kvinnor som snusar har ökat på senare tid”
Diskursen med kvinnan som otränad och ohälsosam fokuserar på kvinnans bristande intresse och motivation till att aktivera sig och hur kvinnan är vårdslös med sin hälsa. Det skall även förtydligas att det även finns en svag diskurs för kvinnan som hälsosam, men den tar sig bara uttryck i två bilder och har inte samma substans, i representation i text och bilder, som kvinnan som ohälsosam.
64 Annerstedt, s. 33, 86 65 Almvärn & Fäldt, s. 10 66 Ibid, s. 119
25 Kvinnan som sjuk – diskurs
”Anorexia och bulimi
…
Att reklam inverkar negativt har hävdats av många och man menar att foton och reklaminslag på trådsmala modeller leder till felaktigt bilder av hur man bör se ut därigenom förmedlas”67
”Anorexia och bulimi”
”trådsmala modeller”
Tillhörande text:
”Orsaken till anorexia och bulimi kan spåras i det slakhetsideal som råder i vårt samhälle”68
”bild på en kvinna”
”Orsaken till anorexia och bulimi kan spåras i det slakhetsideal som råder i vårt samhälle”
Kvinnan som sjuk tar sig sitt största uttryck i avsnitten om kost och ätstörningar i analysmaterialet. Analysmaterialet fokuserar ofta kring kvinnan som drabbas av ätstörningar. Det är kvinna som är som utgångspunkt för de som har problem med anorexia och bulimi.
”trådsmala modeller” och ”slankhetsideal” är något som speglar den kvinnliga kroppen medan den manliga kroppen snarare istället avbildas som den muskulösa kroppen.
Kvinnan som ledare – diskurs Rubrik ”Demokratisk ledare”
”Han/hon låter gruppen fördela arbetet på det sättet som den finner mest lämpligt”69
”Demokratisk ledare”
”Han/hon låter gruppen fördela”
”Tränaren Jenny var drygt 30 minuter försenad…
Hur kunde de pricka så rätt? Jo, alla i gruppen – såväl tränare som idrottsmän – hade gemensamma mål som de visste hur de skulle uppnå… Grunden var redan lagd för ett bra fungerande klimat där alla
”Grunden var redan lagd för ett bra fungerade klimat”
”såväl tränare som idrottsmän – hade gemensamma mål”
67 Annerstedt, s. 81
68 Wiking & Lindström, s. 186 69 Ibid, s. 164
26 tog ansvar och njöt av varandras framgång, oavsett
om det gällde träning eller tävling”70
Diskursens utgångspunkt är i kvinnans förmåga att leda. Kvinnan målas upp som ett separat subjekt som kan leda en grupp, vilket kan ses i båda citaten ”Demokratisk ledare… Han hon låter gruppen fördela” samt hur Jennys förebyggande arbete och ledarskap tar sig uttryck i träningspasset blev lyckat även fast hon var försenad.
Kvinnan som omhändertagande – diskurs
71
”Kvinna”
”barn i famnen”
”Hennes nya avdelningsföreståndare verkar aldrig ha tid att prata med sin personal och det känns som om hon struntar i att Kristina ständigt riskerar att komma för sent till Annas dagis”72
”… Kristina ständigt riskerar att komma för sent till Annas dagis.”
”Han skyndar sig in i huset och ber sin mor att skjutsa honom till skolan. Hon ska visserligen inte åt det hållet, men det tar ändå inte så lång tid. Hon har inget emot att göra honom den tjänsten”73
”sin mor”
”inget emot”
”göra honom den tjänsten”
Viktiga beståndsdelar för diskursen är omhändertagande av barnet samt att det är kvinnan som gör det.
Kvinnan som hushållsarbetare – diskurs
”Nu skall hon laga mat, läsa läxor med Victor, plocka undan, slänga en maskin tvätt och få Victor till gymnastikträningen”74
”Nu ska hon”
”laga mat”
”plocka undan”
”slänga in en maskin tvätt”
”Hon vårdar sina blommor och ser till att inget ”Hon”
70 Ibid, s. 166 71 Ibid, s. 8 72 Ibid, s. 129
73 Almvärn & Fäldt, s. 12 74 Wiking, Lindström, s. 129
27 damm finns någonstans”75 ”ser till att inget damm finns någonstans”
En svensk undersökning genomförd av Margareta Barnekow Bergkvist vid Arbetslivsinstitutionen i Umeå har visat att 34-åriga kvinnor har bättre kondition och större lyftkraft i armarna än de hade som 16-åringar, trots att deras motionsvanor hade förändrats mot allt mindre renodlad träning till mer och mer vardagsmotion, som att cykla till jobbet, sköta hem och barn, jobba i trädgården och dansa”76
”34-åriga kvinnor”
”sköta hem och barn”
Centralt i diskursen är hur kvinnan relateras till sysslor som har med hemmet att göra. Kvinnan placeras i ett handlade som cirkulerar kring att laga mat, diska, tvätta och städa.
Kvinnan som fysiskt annorlunda – diskurs
”I vila inandas en vuxen person 5 – 6 liter luft/minut. … Den maximala syreupptagningen som tidigare nämnts 5 – 7 liter/min för vältränade män, 3 – 4 liter/min för vältränade kvinnor”77
”vuxen person 5 – 6 liter/minut”
”5 – 7 liter/min för vältränade män”
”3 – 4 liter/min för vältränade kvinnor”
”Överbelastningsskador kan bero på såväl inre som yttre faktorer. Här följer några exempel:
Inre faktorer:
Anatomiska felställningar Kvinnligt kön…”78
”Överbelastningsskador”
”Kvinnligt kön”
Kvinnan framställs i denna diskurs som något som avviker mot det manliga. Om vi ser till citat X så ser vi först hur en vuxen person framställs i fråga om syre upptagning ”vuxen person 5 – 6 liter/minut” medan sen går man i på hur män och kvinnor förhåller sig specifikt. Mannen har 5 – 7 liter/min medan kvinnan har 3 – 4 liter/min. Detta innebär att mannen är det som är utgångspunkt för den vuxna personen då inte ens en vältränad kvinna kommer upp i samma syreupptagningsförmåga och kvinnan är fysiskt annorlunda än mannen. I det andra citatet så utgår materialet från hur överbelastningsskador tillkommer, ”Kvinnligt kön” skrivs där in som en inre faktor för hur överbelastningsskador uppkommer. Mannen lämnas ute från ekvationen och således är kvinnan fysiskt avvikande från mannen.
75 Almvärn & Fäldt 76 Ibid, s. 220
77 Wiking, Lindström, s. 35 78 Ibid s. 176
28 Kvinnan med dålig självkänsla - diskurs
”Lisa tänker mycket på sin vikt hon tycker hon är tjock och klumpig och trivs inte alls med sig själv.”79
”Lisa”
”tjock och klumpig”
”trivs inte alls med sig själv”
”Sofia är ofta borta från de lektioner då det är idrott och hälsa på schemat. Hon känner sig tjock och ful och vill absolut inte att andra ska se hur tung och klumpig hon är”80
”Sofia”
”tjock och ful”
”tung och klumpig”
Kvinnan med dålig självkänsla tar sin utgångspunkt i framställning av kvinnan som uppfattar problem med sin kropp. Om vi ser till citaten ovan så har vi Lisa som uppfattar sig som ”tjock och klumpig” samt att hon inte trivs med sig själv, samma sak gäller Sofia som också uppfattar sig
”tjock och ful”.
Kvinnan som elitidrottare – diskurs
81
”nummerlapp”
”Susanna kallur”
”häcklöpning”
82
”två kvinnor”
”landslagsdräkter”
Denna diskurs framställer kvinnan i ett sammanhang av professionell idrott. Ofta i denna diskurs gestaltas kvinnor med den muskulösa kvinnokroppen. Indikatorn för denna diskurs är hur kvinnor deltar i tävlingar i landslagsdräkter eller att nummerlappar är närvarande i någon form tävlingsförfarande.
79 Almvärn, Fäldt, s. 126 80 Ibid, s. 26
81 Andersson & Tedin, s. 31 82 Ibid, s. 153
29 Kvinnan som objekt – diskurs
”Och han måste ju träffa Jessica också. Han månar om henne. Hon är sexig och snygg, så många vore nog glada att ha en sådan tjej”83
”Hon är sexig och snygg”
”Livet har nämligen gett Emma ett vackert ansikte i gåva och hon är inte ovetande att många killar tycker hon är sexig”84
”Emma”
”vackert ansikte i gåva”
”killar tycke hon är sexig”
Kvinnan som objekt – diskursen lägger ett fokus på kvinnan som inte har något med hennes personlighet, kunskaper eller färdigheter att göra. Fokuset är istället riktigt till kvinnan som enbart snygg och sexig, kvinnan som ett objekt.
Kvinnan som rädd och sårbar– diskurs
”Det har påpekats att många anorektiska flickor är extremt prestationsinriktade och rädda för att misslyckas”85
”anorektiska flickor”
”rädda för att misslyckas”
”Och Jessica är inte så pigg på att åka med honom på motorcykeln. Hon tycker det känns läskigt”86
”Jessica”
”känns läskigt”
”Katarinas pojkvän har lämnat henne . Hon är förtvivlad. Det är knappt att hon orkar gå till skolan. Allt roligt har försvunnit ur livet, inget lockar. Hon har svårt att somna och vaknar ofta.
om nätterna. Hon känner att inget kan bli riktigt bra igen. Det gör nästan ont, Hur ska hon någonsin kunna fästa sig vid någon igen?”87
”förtvivlad”
”knappt att hon orkar gå till skolan”
”Allt roligt har försvunnit ur livet”
Vad som är viktigt för diskursen kan ses citaten ovan där kvinnan framställs som ”rädd för att misslyckas”, hur Jessica tycker att det ”känns läskigt” att åka motorcykel samt i hur Katarina är
”förtvivlad” över att hennes pojkvän har lämnat henne och hur detta påverkar hennes liv.
Kvinnan som överambitiös – diskurs
”Det har påpekats att många anorektiska flickor är extremt prestationsinriktade och rädda för att misslyckas. Problemet också vanligt bland
”anorektiska flickor”
”extremt prestationsinriktade”
”överdrivet behov att vara bäst”
83 Almvärn & Fäldt, s. 10 84 Ibid, s. 166
85 Ibid, s. 148 86 Ibid, s. 10 87 Ibid, s. 28
30 idrottande flickor med ett överdrivet behov att vara
bäst.”88
Kvinnan framställs här som att det är negativt att försöka vara bäst. Kvinnan har ett ”överdrivet behov att vara bäst”, om kvinnan försöker vara bäst för mycket finns det en risk för att du också skall drabbas av anorexia.
Mannens diskurser
Här kommer de olika diskurserna om män som framkommit i läroböckerna att beskrivas. På grund av att det visat sig vara många diskurser kommer inte alla att åskådliggöras här utan vi har valt ut de som vi finner viktigast och speglar hur män framställs i texterna. Urvalet baseras på de diskurser som framkommer mest. Vi har använt oss av en tabelliknande struktur där den första kolumnen antingen är ett citat från en text i boken eller en tolkning av en bild som syns i boken där vi tolkat bilden och beskrivit i text vad den föreställer. I den andra kolumnen har vi valt ut de ord som vi anser ligger till grund för att innehållet hör hemma i den aktuella diskursen. På grund av utrymmesbrist har vi i några diskurser använt oss av ord istället för bilder. Vi beskriver bilderna med ord utifrån vad vi ser på bilden. Dessa exempel börjar med ordet ”bild” vilket betyder att det alltså egentligen är en bild fast beskriven med ord.
Mannen som idrottare - diskurs
”Martin tränar alla dagar i veckan. Han fotbollstränar och spelar dessutom tennis”89
”Han är glad över att han bara är 29 år och att han har spelat fotboll i många år”90
”Det finns exempel på idrottsmän som förlorat upp till 2 liter vätska per timme”91
Bild - män som spelar vattenpolo. En man håller i bollen och är på väg att kasta. De vistas i vattnet.92
”Martin” ”tränar alla dagar i veckan”
”fotbollstränar” ”tennis”
”Han”
”spelat fotboll i många år”
”idrottsmän”
”män” ”vattenpolo” ”en man”
”bollen” ”kasta”
Diskursen om mannen som idrottare är den diskurs som mannen förekommer mest i. Det är nästan uteslutande i bilder man ser mannen utföra någon idrott, ensam eller tillsammans med andra. Det förekommer även ofta i text då författarna använder ordet idrottsman i olika exempel.
Idrotterna varierar och bilderna är mestadels tagna i ett moment där mannen är aktiv i någon idrott.
88 Ibid, s. 148
89 Almvärn & Fäldt, s. 26 90 Wiking & Lindström, s. 30 91 Ibid, s. 119
92 Ibid, s. s. 111
31 Mannen som fysiskt stark – diskurs
”Muskler som hans kan man bara få på ett gym”93 Bild - en manlig arm som spänns. Man ser tydligt muskulaturen runt axel- och armparti.94
Bild –
manliga bodybuilders. Alla visar upp stora muskler.95
”muskler som hans”
”manlig arm” ”spänns”
”muskulaturen”
”manliga bodybuilders” ”stora muskler”
Diskursen om mannen som fysiskt stark är även en diskurs där mannen förekommer mycket i.
I läroböckerna är det mest i bilder mannen relateras till styrka och till muskulösa kroppar.
Mannen framställs som fysiskt stark med mycket muskler. I majoriteten av fallen där texten beskriver fysisk styrka i någon form är det bilder eller text på och om män. Idealet av den manliga kroppen framställs som den muskulösa och tränade eftersom de gångerna mannen inte är muskulös i bilder är i samband med sjukdom eller med droger.
Mannen som friluftsmänniska - diskurs
”Djouba är en mästare i att göra eld”96 ”Djouba” ”mästare i att göra eld”
93 Almvärn & Fäldt, s. 14 94 Wiking & Lindström, s. 66 95 Ibid, s. 195
96 Almvärn & Fäldt, s. 10
32
Bild En man
som lagar mat på ett stormkök och smakar av den.97
Bild - en man som paddlar kanot ute på vatten.
Solnedgång och ingen annan i närheten.98
”man” ”stormkök”
”man” ”paddlar kanot” ”vatten”
Här framställs mannen som friluftsmänniska, främst i bilder. Han befinner sig ute i naturen och inte i stadsmiljö. I bilderna befinner sig mannen i situationer eller aktiviteter som kan relateras till friluftsliv och i de flesta bilder är mannen aktiv med något. Till exempel bergsklättring i naturen, paddling eller vandring.
Mannen som vältränad – diskurs
”Män har i genomsnitt 25 % högre maximal syreupptagningsförmåga än kvinnor”99
”Johan tycker om att cykla och tränar regelbundet”100
”det händer även att han blir trött av all träning, vilket han tycker är märkligt när konditionen är på topp”101
”Män” ”högre maximal”
”syreupptagningsförmåga”
”Johan” ”cykla” ”tränar regelbundet”
”han”
”han”
”konditionen är på topp”
Under denna diskurs kan man se att männen i bilder syns i samband med olika träningsformer.
Texterna som är skrivna tillsammans med bilderna handlar ofta om fysisk träning. Mannen ses i denna diskurs som vältränad och är den som gillar att röra på sig för att må bra men även för att det är roligt. I texterna ur läroböckerna beskrivs också mannen som mer tränad än kvinnan på grund av fysiologiska orsaker.
97 Andersson & Tedin, s. 169 98 Wiking & Lindström, s. 155 99 Andersson & Tedin, s. 66 100 Ibid, s. 10
101 Almvärn & Fäldt, s. 26
