BNP per capita har enligt vårt resultat en signifikant påverkan på hushållens sparande med ett P-värde på 0,00 vilket är mindre än signifikansnivån om 0,05. Vår tolkning av variabeln är att om förändringen av BNP per capita ökar med 1 procent så kommer det medföra en negativ förändring om -5,998/100 (Beta-värdet/100), alltså -0,05998 procent i genomsnitt, ceteris paribus. Anledningen till att vi dividerar Beta-värdet med 100 är för att variabeln är logaritmerad. Med tanke på att vi kan utläsa ett litet negativt samband i vårt resultat, med ett värde nära noll, så kan vi konstatera att effekten inte har så stor betydelse. Tidigare forskning (Edwards, 1995) kom fram till att BNP per capita hade en betydande effekt på sparkvoten och att sambandet var positivt. Att vi får ett annat resultat skulle kunna bero på att vi enbart undersöker på Sverige som land, medan Edwards (1995)
33 gör en paneldata analys på 36 olika länder. Tidsspannet som analyseras skiljer också undersökningarna åt, vilket kan påverka resultaten.
Inflation visar på ett positivt samband till sparkvoten enligt vårt resultat. Statistiskt sett betyder det att om den procentuella förändringen i inflationen ökar med 1 enhet kommer det medföra en genomsnittlig förändring i hushållens sparkvot om 0,238 procentenheter, ceteris paribus. Inflation är en variabel som undersökts i relation till sparkvoten i flertalet tidigare studier med varierande resultat på inflationens betydelse. Bérubé och Côté (2000), Bovenberg och Evans (1990) och Athukorala och Sen (2001) har alla kommit fram till att inflationen har en betydande positiv effekt på sparkvoten, medan Callen och Thimann (1997) och Zhuk (2015) förklarar att inflationen har en mindre betydande positiv effekt för sparandet. I en rapport av Finansdepartementet (2015) diskuteras huruvida inflationen är en källa till oro för hushållens framtida inkomster och att det präglas av ökat försiktighetssparande hos hushållen. Även Leland (1968) och Sandmo (1970) har i sina studier kommit fram till att inflationen kommer att påverka sparandet positivt i enlighet med teorin om försiktighetssparande på grund av ökad osäkerhet kring den förväntade inflationens utveckling. Vi finner i vårt resultat att inflation har en bemärkt positiv effekt på hushållens sparkvot. Det kan bero på att inflationen är en indikation på stabiliteten på den makroekonomiska marknaden. Om förväntningarna är att inflationen kommer att öka, och därmed priserna, kan det göra att hushållen ökar sitt sparande i form av en försiktighetsåtgärd, alternativt buffertsparar för att ha råd att fortsätta konsumera i samma takt om inflationen är hög.
För arbetslösheten kan vi konstatera både en positiv och en negativ signifikant påverkan på sparkvoten. Det positiva sambandet innebär att om arbetslösheten ökar så kommer sparandet också att öka och vice versa gällande det negativa sambandet. Arbetslösheten laggad två perioder har en negativ effekt om -0,511 medan arbetslösheten laggad tre perioder har en positiv effekt om 0,707. Förklarat i statistiska termer så betyder det att om den procentuella förändringen i arbetslöshet ökar med 1 enhet kommer det medföra en genomsnittlig förändring i hushållens sparande om -0,511 respektive 0,707 procentenhet, ceteris paribus. Att arbetslösheten laggad två perioder har en negativ effekt skulle kunna förklaras genom de tydliga säsongsmönster som finns i sparkvoten. Kvartal två är det kvartal då vi övergripande sparar mest underunder året, och efter kvartal två kan vi utläsa från datamaterialet att sparandet sjunker drastiskt till följd av semestrar och ökad konsumtion under sommarmånaderna. Detta tillsammans med det säsongsmönster som
34 finns i arbetslösheten som visar att arbetslösheten för året är som högst under kvartal två när student och examen äger rum (fler anmäler sig som arbetslösa), kan förklara att förändringen i arbetslöshett-2 visar ett negativt samband. Resultatet stämmer till viss del överens med den tidigare forskning som gjorts på området då både Callen och Thimann (1997), Adema och Pozzi (2012) och Finansdepartementet (2015) kommit fram till att ökad arbetslöshet påverkar sparandet positivt genom en försiktighetsåtgärd. Förutom teorin om försiktighetssparandet finner vi även stöd för resultatet i standard buffert-lager modellen, som grundar sig i att sparandet ökar vid osäkerhet kring framtida inkomst och orolighet över arbetslösheten.
Offentligt sparande visar enligt vårt resultat ett obefintligt, men signifikant, samband till sparkvoten. Av Beta-värdet kan vi utläsa talet 1,484E-05, som även går att skriva som 0,00001484, vilket ett extremt litet tal som avrundas till noll. Därmed finner vi inte stöd för Ricardiansk ekvivalens i vårt resultat, som menar på att det offentliga sparandet tränger ut det privata sparandet, vilket skulle innebära att ett högre offentligt sparande leder till ett lägre privat sparande. Tidigare studier (Callen & Thimann, 1997; Athukorala
& Sen, 2001; Athukorala & Tsai, 2003) har kommit fram till att offentligt sparande har en negativ inverkan på det privata sparandet och därmed funnit stöd i den Ricardianska ekvivalensen. En möjlig orsak till att vi får ett annat resultat är att vi analyserar sparandet under en annan tidsperiod, då ingen av de nämnda studierna har analyserat data efter år 1999. Ytterligare en orsak kan vara att vi har ett annat urval av variabler i vår regression och därför får ett annat resultat.
Konsumtion är den variabel som har störst påverkan på sparkvoten enligt vårt resultat, vilket inte är helt förvånande då inkomsten antingen kan konsumeras eller sparas som tidigare nämnts i studien. Vidare kunde vi även utläsa en stark negativ korrelation mellan sparkvoten och konsumtionen i korrelationsmatrisen i tabell 4. Resultatet vi fått är i enlighet med vad tidigare forskning (Leland, 1968; Zhuk 2015) kommit fram till då vi kan urskilja ett negativt samband till sparandet. Zhuk (2015) presenterade i sin studie konsumtion som en av de variabler som har störst påverkan på sparandet med ett negativt samband. Tolkar vi resultatet mer specifikt skulle 1 procents ökning av förändringen i konsumtionen innebära att hushållens sparkvot i genomsnitt minskar med nästan 1 procent (0,97564), ceteris paribus, då Beta-värdet divideras med 100 på grund av att variabeln är logaritmerad.
35 Aktiemarknadens utveckling har enligt vårt resultat en marginell negativ effekt på sparkvoten laggad en period. Vi kan av resultatet utläsa att 1 enhets ökning av den procentuella förändringen i utveckling av aktiemarknaden ger en genomsnittlig minskning i sparkvoten om 0,007 procentenhet, ceteris paribus. Med ett Beta-värde så litet är det naturligt att avrunda värdet till noll och sambandet tolkas därmed som obefintligt. Strauß (1999) kommer i sitt resultat fram till att aktiemarknadens utveckling har en negativ relation till sparkvoten vilket är i linje med förmögenhetseffekten, vars tolkning grundar sig i att hushållen minskar sitt sparande som följd av att de känner sig mer förmögna. Det betyder i praktiken att om hushållens tillgångar på aktiemarknaden ökar i värde så kommer de att känna sig mer förmögna, och därmed inte känna samma behov av att fortsätta spara i samma utsträckning. Då vårt resultat visar en extremt liten effekt, med ett värde nära noll, kan vi inte dra slutsatsen att det är i enlighet med förmögenhetseffekten.
I vår regression visade det sig dock att BNP tillväxt, realränta, försörjningskvot, bytesbalans samt skuldsättningsgraden inte påvisade någon signifikans. Om vi tolkar dessa variabler mer ingående skulle det innebära ett missvisande resultat. Tidigare forskning (Edwards, 1995; Zhuk, 2005) har dock visat på att den ekonomiska tillväxten är en betydande faktor för sparandet, vilket är i linje med livscykelhypotesen (Deaton, 2005). Strauß (1999) har i sitt resultat kommit fram till att bytesbalansen har en negativ effekt på sparandet, då han menar att ett överskott innebär lägre skattebetalningar i framtiden och det i sin tur leder till en minskning av hushållens sparande idag. Även Ricardiansk ekvivalens behandlar bytesbalansen och där grundar sig tolkningen också i att ett överskott av bytesbalansen leder till en minskning i sparandet som resultat av ökade förväntningar på skattesänkningar i framtiden. Realränta är en faktor som undersökts i flera tidigare studier med varierande resultat. Bland annat så kom Bérubé och Côté (2000) i sin studie gällande sparande i Kanada fram till att realräntan har en negativ effekt på sparandet. De förklarar detta genom inkomsteffekten som innebär att individer känner ett mindre behov av att spara då deras nettoinvesteringar stiger i värde som resultat av en räntehöjning. Det medför en ökad konsumtion och därmed har inkomsteffekten en negativ effekt på sparandet. Strauß (1999) å andra sidan presenterar ett positivt samband mellan realräntan och sparandet i sitt resultat där sparandet i USA undersökts. Att resultaten skiljer sig åt skulle bland annat kunna bero på att olika länder analyserats. Demografi (försörjningskvot) har tidigare studier (Zhuk, 2015; Bovenberg & Evans, 1990; Berg,
36 1996) främst funnit ett negativt samband till. De har också funnit att variabeln har en stor betydelse för sparandet. Att vi inte uppnått signifikans hos dessa variabler kan bero på att vi utfört annan typ av statistisk analys och att variablerna i regressionsmodellen skiljer sig åt. Tidsspannet som analyseras kan också vara av betydande vikt samt att majoriteten av de tidigare studierna analyserat andra länder än Sverige.
8.1REFLEKTION KRING CORONA-PANDEMINS PÅVERKAN PÅ SPARKVOTEN
Att föra en diskussion kring hur Corona-pandemin kan ha påverkat hushållens sparkvot känns högst relevant i nuvarande tider, även om det är för tidigt för att kunna dra en slutgiltig slutsats. Som vi nämnt tidigare i studien rapporterar SCB om att år 2020 uppmättes den högsta sparkvoten någonsin i Sverige. Förutom ett rekord i sparkvoten var också det finansiella nysparandet för hushållen för fjärde kvartalet 2020 det högst uppmätta sedan tidsserien började år 1996. Detta ger starka indikationer om att Corona-pandemin har en betydande effekt på den privata ekonomin, och inte minst på hushållens sparkvot.
Figur 4. Den totala sparkvotens utveckling för Sveriges hushåll mellan åren 1980–2020
Källa: SCB, 2021-05-18.
Utifrån Figur 4 kan vi tydligt urskilja ett mönster när Sverige befunnit sig i en kris. Under tidigare lågkonjunkturer har konsumtionen minskat och sparandet har i sin tur ökat (Ekonomifakta, 2021e). I slutet på 80-talet innan den inhemska finanskrisen var sparkvoten negativ. Sedan ökar sparandet drastiskt när finanskrisen tar fart. Samma mönster ser vi både under IT-kraschen i början av 2000-talet och under finanskrisen 2008.
Även om sparandet inte var lika lågt innan så kan vi urskilja en tydlig uppgång. Att
37 sparandet ökar vid dessa tidpunkter kan enligt teorin om försiktighetssparande grunda sig i att individer börjar spara i en högre takt, som en försiktighetsåtgärd när framtiden är oviss. Så skulle det även kunna vara idag, att osäkerheten kring framtiden gör att vi känner ett behov av att spara en större del av vår inkomst och är därmed är försiktigare med att konsumera. Ett annat scenario är att hushållen helt enkelt inte har samma möjligheter att konsumera sin disponibla inkomst, då de Corona-anpassade restriktioner som bestämts gör det svårare för konsumenter att konsumera. Till exempel har restauranger haft begränsade öppettider och begränsat antal platser vid borden, butiker har inte fått ta in samma mängd folk och evenemang som matcher och konserter har blivit inställda/uppskjutna. Förutom det finns det en rädsla hos befolkningen att bli smittade av viruset vilket gjort att de begränsat sitt vistande på offentliga platser och i stället stannat hemma.
Det kan också grunda sig i teorin om buffertsparande som även den bygger på en osäkerhet kring framtiden. Om människor är oroliga över arbetslösheten och den framtida inkomsten kommer rädslan att dominera över otåligheten, och målet att ha ett sparande kommer att öka. Då arbetslösheten ökat under Corona-pandemin är det inte orimligt att människor känner att de behöver ha ett buffertsparande för framtiden.
Utifrån den Ricardianska ekvivalensen skulle vi diskutera det möjliga utfallet att Corona-pandemin ökat hushållens sparande då de förbereder sig för eventuella framtida skattehöjningar. Även om vi i vårt resultat inte funnit stöd för denna teori så har staten de facto haft höga utgifter under pandemin (ESV, 2021), och kanske längre fram skulle behöva öka sina intäkter för att stabilisera ekonomin igen.
Då vi i vårt resultat funnit stöd för teorin om försiktighetssparandet och buffertlager-modellen är vår tanke att dessa skulle ha en större betydande effekt på ökningen i sparkvoten under Corona-pandemin än den Ricardianska ekvivalensen. Dock är vi tveksamma kring hur stor effekt teorierna faktiskt har, eftersom konsumenter i dagsläget är begränsade att konsumera i samma utsträckning som innan. Kanske beror ökningen i hushållens sparkvot enbart på ett överskott av den disponibla inkomsten som resultat av de ändrade levnadsförhållanden som pandemin har medfört. Våra tankar bekräftas av Riksbankens senaste penningpolitiska rapport, där de skriver: “Hushållens sparande har ökat under pandemin. Det bedöms i första hand inte bero på ökat försiktighetssparande, som i mer normala konjunkturnedgångar, utan på att hushållen inte har haft möjlighet att konsumera vissa tjänster” (2021, s. 75).
38
9. S LUTSATS
De svenska hushållens sparkvot har stigit avsevärt de senaste åren och har fortfarande en uppåtgående trend. Målet med denna studie har främst varit att besvara studiens frågeställning ”Vad för påverkan har de utvalda variablerna på förändringen i de svenska hushållens sparkvot?”. För att besvara frågeställningen har statistiska analyser i form av den ekonomiska feltermskorregeringsmodellen ECM applicerats för att mer ingående kunna fastställa vilka av de förklarande variablerna som påverkar sparkvoten på både kort och lång sikt. Då vi har en pandemi som är högst närvarande finner vi det också relevant att belysa vilken effekt det skulle kunna ha på hushållens sparande.
Genom vår statistiska analys kan vi till stor del förklara betydelsen av de förklarande variablernas påverkan på variationen i sparkvoten, då flertalet variabler påvisade signifikans. De förklarande variabler som visade sig ha ett positivt samband till hushållens sparkvot var arbetslöshet laggad tre perioder och inflation. Att arbetslösheten visade ett positivt samband till sparkvoten kan förklaras genom teorin om försiktighetssparandet och standard buffertlager-modellen, vilket även gäller för inflation. Variablerna offentligt sparande och aktiemarknaden laggad en period visade sig ha Beta-värden så nära noll att sambanden kan antas vara obefintliga av vårt resultat att utläsa. De förklarande variabler vi fann ha ett negativt samband till sparkvoten var BNP per capita, arbetslöshet laggad två perioder och konsumtion. Att arbetslöshet laggad två perioder visar på ett negativt samband skulle kunna förklaras genom de säsongsmönster i datamaterialet som förekommer, både i sparkvoten och arbetslösheten. Konsumtionens negativa samband till sparkvoten förväntat då korrelationsmatrisen visar på en hög negativ korrelation.
Resultatet för BNP per capita förvånade oss mer eftersom tidigare forskning kommit fram till att BNP per capita haft en betydande positiv effekt på sparkvoten i linje med livscykelhypotesen, medan vårt resultat visar ett obefintligt samband.
Sammanfattningsvis är de variabler som visat sig ha en signifikant påverkan på hushållens sparkvot följande; BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion. Offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden visade också ett signifikant resultat, men då deras Beta-värden var extremt små är sambandet till sparkvoten i princip obefintligt. Den ekonomiska teori som vi främst finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet, men vi
39 finner även stöd i standard buffertlager-modellen. Dock finner vi ej stöd i livscykelhypotesen, förmögenhetseffekten och Ricardiansk ekvivalens.
9.1KOMMENTARER TILL STUDIEN
En längre tidsserie med antal observationer som kan anses vara tillräckligt för ett tillförlitligt resultat har varit av stor betydelse för studien. Vidare har ett datamaterial med stor validitet och reliabilitet varit av prioritet samt ett korrekt användande av statistiska modeller.
Under studiens genomförande har ett antal begränsningar kunnat observeras. En begränsning av betydande effekt har varit bristen av tid som påverkat hur ingående varje variabel kunnat analyserats. Att undersöka hur de påverkat sparandet under olika tidsintervall hade varit intressant för att undersöka cykliska effekter. Att kunna diskutera varje variabel i relation till tidigare finansiella kriser hade varit betydelsefullt för diskussionen kring Corona-pandemins effekt på hushållens sparande.
9.2FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Utöver de variabler som vi analyserat är det inte orimligt att anta att det finns andra variabler som påverkar hushållens sparkvot, vilket skulle kunna undersökas vidare. Att analysera jämförelser i sparkvoten mellan andra länder i en tvärsnittsanalys, exempelvis de nordiska länderna, hade också varit av intresse att undersöka. Dessutom skulle det vara intressant för framtida forskning att om några år utreda vilken effekt Corona-pandemin haft på sparandet, och om några liknelser kan urskiljas från tidigare finansiella kriser.
R EFERENSER
Adema, Y. & Pozzi, L. (2012). Business cycle fluctuations and household saving in OECD countries: a panel data analysis. European Economic Review, Vol. 79, pp. 214-233.
Almerud, J., Shahnazarian, H. & Eisensee, T. (2015). Bytesbalans och finansiellt sparande. [Elektronisk] Stockholm: Finansdepartementet. Tillgänglig: Hur påverkar det finansiella systemet den reala ekonomin? (regeringen.se) [2021-05-20]
Augustsson, F. (2005) They Did IT. The formation and organisation of interactive media production in Sweden. Stockholm: Stockholms universitet.
Athukorala, P. C. & Sen, K. (2004). The determinants of private saving in India. World Development, Vol. 32, No. 3, pp. 491-503.
Athukorala, P. C., Tsai, P. L. (2003). Determinants of household saving in Taiwan:
growth, demography and public policy. The Journal of Development Studies, Vol. 32, No.
3, pp. 65-88.
Barba, A. & Pivetti, M. (2009). Rising household debt: Its causes and macroeconomic implications—a long-period analysis. Cambridge Journal of Economics, Vol. 33, No. 1, pp. 113–137.
Berg, L. (1983). Konsumtion Och Sparande - En Stude Av Hushållens Beteende.
Uppsala: Tryckeri AB Dahlberg & Co.
Berg, L. (1996). Age Distribution, Saving and Consumption in Sweden. Uppsala: Uppsala university, Department of Economics. (Working Paper Series 1996:22).
Bérubé, G. & Côté, D. (2000). Long-Term Determinants of the Personal Savings Rate:
Literature Review and Some Empirical Results for Canada. Ottawa: Bank of Canada, Research Department. (Working Paper Nr. 2000:3).
Bovenberg, A. L. & Evans, O. (1990). National and personal saving in the United States:
measurement and analysis of recent trends. Staff Papers-International Monetary Fund, Vol. 37, No. 3, pp. 636-669.
Cagetti, M. (2003). Wealth Accumulation over the Life Cycle and Precautionary Savings.
Journal of Business & Economic Statistics, Vol. 21, No. 3, pp. 339-353.
Callen, T. & Thimann, C. (1997). Empirical Determinants of Household Saving:
Evidence from OECD Countries. International Monetary Fund. (Working Paper Nr.
1997:181).
Carroll C.D. (1992). The buffer stock theory of saving: some macroeconomic evidence.
Brookings Papers on Economic Activity, Vol. 23, No. 2, pp. 61-156.
Darby, M. R. (1987). The wealth effect. In J. Eatwell and R. H. I. Palgrave (Eds.). The new Palgrave dictionary of economics, Vol. 4, pp. 883-884.
Deaton, A. (2005). Franco Modigliani and the Life Cycle Theory of Consumption.
Princeton University: Research Program in Development Studies and Center for Health and Wellbeing. BNL Quarterly Review, Vol. 58, No. 233-234, pp. 91-107.
Dickey, D. A. & Fuller, W.A. (1979). Distribution of the Estimators for Autoregressive Time Series with a Unit Root. Journal of the American Statistical Association, Vol. 74, No. 366, pp. 427-431.
ECB (Europeiska Centralbanken) (2021). Vad är räntor och vad är skillnaden mellan nominell ränta och realränta? [Elektronisk] Tillgänglig: Vad är räntor och vad är skillnaden mellan nominell ränta och realränta? (europa.eu) [2021-04-09]
Edwards, S. (1995). Why are Saving Rates so Different Across Countries?: An International Comparative Analysis. Cambridge: National Bureau of Economic Research.
(Working Paper Nr. 5097).
Ekonomifakta (2016). Finanskris och skuldkris. [Elektronisk] Stockholm: Ekonomifakta.
Tillgänglig: Finanskris och skuldkris - Ekonomifakta [2021-04-23]
Ekonomifakta (2020a). Hushållens skulder. [Elektronisk] Stockholm: Ekonomifakta.
Tillgänglig: Hushållens skulder - Ekonomifakta [2021-04-21]
Ekonomifakta (2020b). Högkonjunktur eller lågkonjunktur? [Elektronisk] Stockholm:
Ekonomifakta. Tillgänglig: Högkonjunktur eller lågkonjunktur? - Ekonomifakta [2021-04-23]
Ekonomifakta (2021a). BNP - Sverige. [Elektronisk] Stockholm: Ekonomifakta.
Tillgänglig: BNP - Sverige - Ekonomifakta [2021-04-19]
Ekonomifakta (2021b). BNP per capita. [Elektronisk] Stockholm: Ekonomifakta.
Tillgänglig: BNP per capita - Ekonomifakta [2021-04-19]
Ekonomifakta (2021c). Bytesbalans - internationellt. [Elektronisk] Stockholm:
Ekonomifakta. Tillgänglig: Bytesbalans - internationellt - Ekonomifakta [2021-04-19]
Ekonomifakta (2021d). Det finanspolitiska ramverket. [Elektronisk] Stockholm:
Ekonomifakta. Tillgänglig: Det finanspolitiska ramverket - Ekonomifakta [2021-04-20]
Ekonomifakta (2021e). Hushållen konsumtion - Månadsindikator. [Elektronisk]
Stockholm: Ekonomifakta. Tillgänglig: Hushållens konsumtion - månadsindikator - Ekonomifakta [2021-04-30]
Ekonomifakta (2021f). Hushållens konsumtion och sparande. [Elektronisk] Stockholm:
Ekonomifakta. Tillgänglig: Hushållens konsumtion och sparande - Ekonomifakta [2020-04-05]
Engle, R. F. & Granger, W. J. (1987). Co-integration and error correction: Representation, estimation and testing. Econometrica, Vol. 55, No. 2, pp. 251-276.
ESV (Ekonomistyrningsverket) (2021) Åtgärderna under Coronapandemin bidrog till stort underskott i statens budget för 2020. [Elektronisk] ESV. Tillgänglig: Åtgärderna under coronapandemin bidrog till stort underskott i statens budget för 2020 - Ekonomistyrningsverket (esv.se) [2021-05-26]
Gujarati, D. N. & Porter, D. C. (2009). Basic Econometrics. 5th edition. Boston:
McGraw-Hill Irwin.
Hair, J. F. & Black, W. C. (2010). Multivariate Data Analysis: Global Edition, 7. Uppl.
Pearson Education.
Konjunkturinstitutet (2020a). Arbetslöshet i Covid-19-pandemin. [Elektronisk]
Stockholm: Konjunkturinstitutet. Tillgänglig: Konjunkturläget December 2020 [2021-04-23]
Konjunkturinstitutet (2020b). Effekter av den svenska pensionsreformen 1994 på hushållens sparande. [Elektronisk] Stockholm: Konjunkturinstitutet. Tillgänglig:
Konjunktruläget april 2020 [2021-04-23]
Koop, G (2013). Analysis of Economic Data. 4. Uppl. Cornwall: John Wiley & Sons.
Leland, H. E. (1968). Saving and uncertainty: the precautionary demand for saving. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 82, No. 3, pp. 465-473.
Mankiw, G. (2019). Macroeconomics, 10. Uppl. The United States: McGraw-Hill.
Morley, J. (2007). The Slow Adjustment of Aggregate Consumption to Permanent
Morley, J. (2007). The Slow Adjustment of Aggregate Consumption to Permanent