Institutionen för ekonomi och IT
Avdelningen för juridik, ekonomi, statistik och politik
De svenska hushållens sparande
- Vilka faktorer påverkar sparkvoten?
En reflektion under den rådande Corona-pandemin.
Författare: Hanna Hillefors & Nathalie Isaksson
Kandidatuppsats, 15 hp
Examensarbete i nationalekonomi Vårterminen 2021
Handledare: Bengt Kjellgren Examinator: Urban Gråsjö
A BSTRAKT
The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship.
The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study finds support for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model.
Keywords: Savings ratio, Household saving, Sweden, Corona-pandemic, Precautionary savings, Standard buffer-stock model, Error Correction Model.
S AMMANFATTNING
Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.
Nyckelord: Sparkvot, Hushållens sparande, Sverige, Corona-pandemin, Försiktighetssparandet, Standard buffertlager-modellen, Error Correction Model.
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Introduktion 1
1.1 Bakgrund 1
1.1.1 Hushållens sparkvot i Sverige 1
1.1.2 Corona-pandemin och tidigare finansiella kriser 3
1.2 Syfte 5
1.3 Disposition 5
2. Litteraturstudie 6
2.1 Tidigare studier 6
3. Teoretiskt ramverk 10
3.1 Livscykelhypotesen 10
3.2 Försiktighetssparandet 11
3.3 Ricardiansk ekvivalens 12
3.4 Förmögenhetseffekten 12
3.5 Standard buffertlager-modellen 12
4. Teoretisk motivering av regressionsvariabler 13
4.1 Hushållens sparkvot 13
4.2 BNP per capita 13
4.3 BNP tillväxt 14
4.4 Inflation 14
4.5 Realränta 14
4.6 Försörjningskvot (demografi) 15
4.7 Arbetslöshet 15
4.8 Offentligt sparande 16
4.9 Hushållens skuldsättningsgrad 16
4.10 Hushållens konsumtion 16
4.11 Bytesbalans 17
4.12 Privat pensionssparande 17
4.13 Aktiemarknadens utveckling 18
5. Metod 19
5.1 Regressionsmodell 19
5.2 Stationäritet och autokorrelation 19
5.3 Kointegration 20
5.4 Multikollinearitet 21
5.5 Kortsiktigt samband 22
5.6 Validitet och reliabilitet 22
5.7 Data brist 23
5.8 Sammanfattning av metodval 23
6. Empiri 24
6.1 Data 24
6.2 Deskriptiv statistik 26
7. Resultat 28
7.1 Stationäritet 28
7.2 Kointegration 29
7.3 Korrelation och multikollinearitet 29
7.4 Error Correction Model (ECM) 30
8. Analys och diskussion 32
8.1 Reflektion kring Corona-pandemins påverkan på sparkvoten 36
9. Slutsats 38
9.1 Kommentarer till studien 39
9.2 Förslag till vidare forskning 39
Referenser 40
Appendix 1 46
Appendix 2 47
F IGURFÖRTECKNING
Figur 1. Utvecklingen i sparkvoten för Sverige, Finland, Danmark och Norge under åren 2000-2020 1
Figur 2. Sveriges sparkvot mellan 1950-2020 2
Figur 3. Graf över Sveriges BNP-gap 1981-2021 4
Figur 4. Den totala sparkvotens utveckling för Sveriges hushåll mellan åren 1980-2020 36
T ABELLFÖRTECKNING
Tabell 1. Deskriptiv statistik 27
Tabell 2. Dickey-Fuller test 28
Tabell 3. Engle-Granger test 29
Tabell 4. Pearsons korrelationsmatris 30
Tabell 5. Error Correction Model 31
Tabell 6. Pearsons korrelationsmatris 46
Tabell 7. Ursprungliga Error Correction Model 47
1
1. I NTRODUKTION
1.1BAKGRUND
Sparande finns i många olika former och anledningarna till att spara skiljer sig beroende på sparandets syfte och mål. Grundtanken är att ett hushåll antingen kan konsumera hela den disponibla inkomsten direkt eller spara en del av den till senare. Det främsta syftet med att spara är att finansiera någon form av planerad/oplanerad livssituation i framtiden eller att finansiera utgifter efter att ha gått i pension (Swedbank, u.åb). Tidigare forskning har undersökt en rad olika faktorer som påverkar variationen i sparkvoten, däribland arbetslöshet, ekonomisk tillväxt, realränta och inflation är några av de faktorer som visat sig ha störst betydande effekt (Edwards, 1995; Strauß, 1999; Athukorala & Sen 2001).
1.1.1HUSHÅLLENS SPARKVOT I SVERIGE
Jämfört med grannländerna Norge, Danmark och Finland så har Sverige en hög sparkvot med en relativt stabil uppåtgående trend sedan år 2000 som visas i figur 1 nedan. Med beaktande av Sveriges höga sparkvot är det intressant att undersöka vilka makroekonomiska faktorer som faktiskt har en påverkan på hushållens sparande i landet.
Det här arbetet kommer att fokusera på den totala sparkvoten för Sveriges hushåll.
Figur 1. Utvecklingen i sparkvoten för Sverige, Finland, Danmark och Norge under åren 2000–2020
Källa: OECD, 2021-04-09
2 Sparkvoten kan delas in i två olika komponenter beroende på vilka typer av sparande som är i fokus. Den första är den typ av sparande som klassificeras som finansiellt sparande där exempelvis aktier, fonder, obligationer och sparande i form av bankinsättningar ingår.
Den andra är realt sparande, vilket innebär investeringar i fastigheter och mark. I den totala sparkvoten, som är den som kommer att analyseras, ingår både finansiellt och realt sparande samt även sparande till tjänste- och premiepension. År 2020 så uppgick den totala sparkvoten till hela 17,9%, vilket är den högsta uppmätta sparkvoten någonsin (Ekonomifakta, 2021f).
Figur 2. Sveriges sparkvot mellan 1950–2020
Källa: SCB, 2021-06-08
Under det fjärde kvartalet för 2020 uppmättes det finansiella nysparandet till 127 miljarder kronor och skulderna uppmättes till 80 miljarder kronor vilket resulterar i ett finansiellt sparande på 47 miljarder kronor. Detta är det högsta finansiella sparandet som noterats för ett fjärde kvartal sedan tidsserien började år 1996 (SCB, 2021d). Skulle detta kunna vara ett resultat av den pågående Corona-pandemin?
Under 1980-talet hade Sverige nått rekordlåga nivåer i sparande som till och med låg på minussidan. Det kan dels bero på att skattesystemet såg annorlunda ut på den tiden, då det i stället för att gynna dem som sparade gynnade dem som lånade pengar. Det fanns ett ränteavdrag under delar av 1980-talet som praktiskt taget gav låntagare betalt för att låna pengar medan de som sparade i stället fick betala. Ytterligare en faktor som gjorde det osäkert att spara var den dåvarande höga och varierande inflationen, som gjorde att
3 det inte gick att förutse köpkraften för de sparade medlen eftersom marknaden var så oförutsägbar. Detta var inte hållbart och det gjordes ett antal förändringar på kapitalmarknaden som ändrade förutsättningarna. Dels så gjordes förändringar i skattesystemet, kreditmarknaden avreglerades och valutaregleringen avskaffades. Till följd av avregleringen av kreditmarknaden så fick Sverige en överhettad marknad som tros kan ha påverkat den efterföljande finanskrisen på 90-talet (Screjber, 2003).
1.1.2CORONA-PANDEMIN OCH TIDIGARE FINANSIELLA KRISER
Corona-pandemin kom till Sverige 24 januari 2020 och har slagit hårt mot hotell- och restaurangbranschen samt viss detaljhandel. Det har bidragit till att arbetslösheten i landet har ökat, och en kraftig sänkning av hushållens konsumtion jämfört med tidigare år kan konstateras (Konjunkturinstitutet, 2020a). Det är faktorer som påverkar det privata sparandet, och att hushållen på grund av ekonomisk osäkerhet påvisar dessa sparbeteenden är helt förståeligt. Samma mönster kunde urskiljas till följd av de dåvarande finansiella kriserna på 1990-talet, 2000 och 2008 (Ekonomifakta, 2021d).
Trots att Corona-pandemin inte klassas som en finanskris så finns många likheter däremellan. Det kan därför vara intressant att kolla på vad tidigare finansiella kriser haft för påverkan på sparkvoten och jämföra dessa med den pågående pandemin.
Under 1980–2020 har Sverige framför allt haft tre större finansiella kriser. Krisen på 1990-talet grundar sig i svensk ekonomisk politik där viktiga vägval gjordes under 80- och 90-talet. Ett avgörande beslut som togs var devalveringen 1982. Det innebar att valutan skrevs ned i förhållande till andra valutor. Nästföljande avgörande beslut var avregleringen av kreditmarknaden, 1985, som resulterade i höga pris- och löneökningar vilket gjorde att marknaden blev överhettad. Som konsekvens blev den svenska kronan övervärderad gentemot andra valutor och under samma tidsperiod pågick en internationell lågkonjunktur, samtidigt som realräntan var hög i omvärlden och en inhemsk finans- och skuldkris existerade. (Prop. 2000/01:100)
Efter den inhemska finanskrisen kom IT-bubblan som sträckte sig mellan åren 1996–
2000, och Sverige var ett av de länder som drabbades hårdast vid kraschen. IT-bubblan grundade sig i att internet och mobiltelefoni växte sig stora på kort tid. Aktiekurserna steg runt om i världen trots att de redan var extremt höga i förhållande till företagets substansvärde, vilket var en otroligt stor uppgång som sedan resulterade i en riktig
4 kraschlandning. Att IT-bubblan spricker beror till stor del på nedgången i efterfrågan (Augustsson, 2005).
Den tredje stora krisen hade sitt ursprung i aktie- och bostadsmarknaden i USA. Tecken på instabilitet på de internationella finansmarknaderna kunde urskiljas redan 2007, men det var i september 2008 som de stora problemen i ekonomin fick sin början. Den 15 september 2008 ansökte storbanken Lehman Brothers om konkurs och den efterföljande globala finanskrisen tog fart och gav konsekvenser för hela det finansiella systemet (Sveriges Riksbank, 2018). Industriproduktionen samt exporten minskar kraftigt och därmed stiger också arbetslösheten. Då Sverige är ett exportberoende land med en export som motsvarar 44 procent av Sveriges BNP så blir efterföljande konsekvenser stora för landets ekonomi (Ekonomifakta, 2016).
Alla dessa kriser förde med sig en lågkonjunktur. Kännetecken för en lågkonjunktur är försämringar på arbetsmarknaden så som en snabbt stigande arbetslöshet, minskad sysselsättning och dämpad produktionstillväxt. Det innebär att hushållens konsumtion bromsar och en försiktighet och osäkerhet finns vilket gör att hushållen sparar mer av sin inkomst (Swedbank, u.åa). Låg- och högkonjunktur kan illustreras i en graf genom att ta skillnaden mellan faktiskt BNP och potentiell BNP där skillnaden kallas för BNP-gap.
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur när BNP-gapet är negativt och när det är positivt i en högkonjunktur (Ekonomifakta, 2020b).
Figur 3. Graf över Sveriges BNP-gap 1981–2021
Källa: Ekonomifakta, 2021-04-23
5 Sverige och övriga världen befinner sig för närvarande i en lågkonjunktur till följd av Corona-pandemin. Det är ännu för tidigt att beräkna utfallet, dock finns det en risk för att pandemin får långvariga effekter på hushållens framtida konsumtion då det kan finnas en växande rädsla för att liknande eventuella kriser kommer drabba världen. Det skulle i sin tur leda till att hushållen ökar sitt sparande för att bygga upp ett kapital, med förhoppning om att inte drabbas lika hårt i framtiden (Sveriges Riksbank, 2020).
1.2SYFTE
Syftet med arbetet är att undersöka vilken påverkan de förklarande variablerna har på förändringarna i sparkvoten för Sveriges hushåll mellan 1980–2020. En kortare reflektion om den rådande Corona-pandemins påverkan på hushållens sparande kommer också att ingå i studien. Vidare diskuteras även eventuella likheter mellan hushållens sparkvot idag jämfört med tidigare kriser. Utifrån syftet är frågeställningen formulerad enligt följande:
- Vad för påverkan har de utvalda variablerna på förändringen i de svenska hushållens sparkvot?
Den beroende variabeln är hushållens sparkvot, och de utvalda oberoende variablerna är BNP per capita, BNP tillväxt, inflation, realränta, försörjningskvot, arbetslöshet, offentligt sparande, hushållens skuldsättningsgrad, hushållens konsumtion, bytesbalans, privat pensionssparande och aktiemarknadens utveckling.
1.3DISPOSITION
Studiens första kapitel förklarar bakgrunden, syftet med arbetet och de avgränsningar som görs. Det andra kapitlet behandlar arbetets litteraturstudie, och i det tredje kapitlet framställs de teorier som arbetet tillämpar för att besvara arbetets frågeställning. Därefter, i det fjärde kapitlet, ges en motivering till de valda variablerna utifrån tidigare litteratur.
Det femte kapitlet beskriver arbetets metod och tillvägagångssätt för att uppnå studiens resultat. I empiriavsnittet, som är studiens sjätte kapitel, beskrivs insamlingen av utvald data. Det sjunde kapitlet redovisar studiens resultat som sedan analyseras i det åttonde kapitlet. I det nionde, och därmed sista kapitlet, förs en diskussion kring resultatet och slutsatser dras för att besvara arbetets syfte och frågeställning.
6
2. L ITTERATURSTUDIE
I den här delen av arbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet. Flertalet litterära studier har granskats för att undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten. Nedan redovisas den litteraturgranskning som anses mest relevant.
2.1TIDIGARE STUDIER
Leland (1968) undersöker huruvida besparingsnivån ändras då osäkerheten kring pengars framtida förväntade värde stiger. Med utgångspunkt i en konsumtionsmodell för två perioder, baserad på Modiglianis livscykelhypotes, kommer Leland fram till resultatet att ökad osäkerhet har en positiv korrelation med besparingar på grund av antaganden kring riskaversion, som innebär att det finns en motvilja att ta risker. I stället för att minska sin konsumtion under den andra perioden, föredrar individer att under den första perioden öka sitt sparande i linje med teorin om försiktighetssparande. Sandmo (1970) undersökte även han detta samband och kom fram till resultatet att besparingsgraden ökar i linje med försiktighetssparandet då osäkerheten på inflationen gör individer oroliga över det framtida värdet på inkomster och finansiellt sparande.
Bovenberg och Evans (1990) analyserar i en empirisk studie flera frågor kring nedgången av det nationella, privata och personliga sparandet för USA. De undersöker flera faktorer som kan misstänkas ligga bakom nedgången i sparandet och kommer fram till att förändringen av demografisk struktur, och då speciellt ökningen av den andelen som är över 65 år, är den faktor som har störst påverkan på nedgången. Andra faktorer som spelat stor roll var en högre förmögenhetskvot, en lägre inflationstakt samt en högre realränta. I studiens litteraturdel skriver författarna hur inflation, genom den nominella räntan, påskyndar återbetalningen av hushållens skulder, vilket då leder till en minskning i skuldsättningsgraden. De finner inte stöd i någon enskild teoretisk modell, men keynesianska faktorer, livscykelmodellen och försiktighetsprincipen skulle alla kunna ha viss betydelse.
I studien av forskaren Sebastian Edwards (1995) undersöker han olika sparfaktorer i Latinamerika och diskuterar vad som påverkar och skiljer sparkvoten åt länder emellan.
Edwards använder sig av paneldata för 36 länder mellan 1970–1992 där han skiljer mellan
7 privata och statliga besparingar. Studien visar att statliga besparingar inte enbart är exogena utan reagerar både på politiska och ekonomiska faktorer. Med hjälp av instrumentvariabler i beräkningen visar resultatet på att ökningen i BNP per capita är en av de mest betydande faktorerna när det kommer till både privat och offentligt sparande.
Studien visar att offentligt sparande har en tendens att vara lägre i länder med en hög politisk instabilitet. Det tyder även på att det statliga socialförsäkringssystemet har en negativ påverkan på det privata sparandet, vilket innebär att en minskad social- och arbetslöshetsersättning skulle öka det privata sparandet. Även ekonomisk tillväxt visar sig vara en betydande faktor för det privata sparandet. Edwards studie tyder även på att de finns en märkbar skillnad på vad som påverkar det privata sparandet gentemot det offentliga.
I en empirisk analys av Berg (1996) undersöks Sveriges sparkvot med fokus på korrelationen mellan ålder och sparande. Genom en livscykelmodell undersöker han olika demografiska variabler och kommer fram till resultatet att ålder har en avgörande effekt på sparandet. Perioden som undersöktes var 1950–1995 och de som räknas vara i arbetsför ålder i studien var mellan åldrarna 20–64 år.
Callen och Thimann (1997) studerar i sin studie de empiriska faktorerna bakom hushållens sparande. Den data de använder är från 21 OECD länder mellan 1975–1995, där Sverige är ett av de inkluderade länderna. Studien lägger större tyngd på skatte- och socialförsäkringssystemets påverkan på hushållens sparande. De variabler som enligt studien har visat sig ha störst inflytande på hushållens sparande var demografi, företags- och offentligt sparande samt tillväxt. Callen och Thimann (1997) finner även stöd i försiktighetssparandet när det kommer till arbetslösheten, då lägre inkomst enligt deras studie ökar sparandet. Deras resultat visar även på att inflation, realränta och finansiell avreglering hade en mindre betydande roll.
I studien av Strauß (1999) undersöks det ifall det finns någon relation mellan det observerade låga sparandet och bytesbalansen. Studien utförs i USA genom en kointegrationsanalys. Avsikten med undersökningen är att se ifall det finns någon effekt av aktiemarknaden på sparandet och hur stabil utvecklingen är. Strauß undersöker även om detta kan förklaras genom någon ekonometrisk modell. Som teorier nämner han både Ricardiansk ekvivalens och livscykelhypotesen. Strauß talar för att skattebetalningar är en viktig variabel då den utgör en betydande skillnad mellan inkomsten innan skatt och den disponibla inkomsten. Överskott i bytesbalansen kan av en rationell individ ses som
8 lägre skattebetalningar i framtiden och i sin tur leder det till en minskning av hushållens sparande idag. De huvudfaktorer som i studien hade de främsta effekterna på sparandet var hushållens befintliga inkomst och realräntan, med ett positivt samband. I linje med Ricardiansk ekvivalens, så ser Strauß ett substitutions-förhållande mellan det offentliga och det privata sparandet. Därefter finner han stöd i förmögenhetseffekten, då han kommer fram till att aktiemarknaden har en negativ påverkan på sparkvoten.
Bérubé och Côté (2000) har gjort en studie på de långsiktiga faktorerna för den privata sparkvoten i Kanada under tidsperioden 1965–1996. Resultatet de kom fram till genom undersökningen var att realräntan, statens budgetbalans i förhållande till BNP, förväntad inflation samt relationen mellan hushållens nettoförmögenhet (tillgångar) och hushållens disponibla inkomst var de faktorer som var viktigast för det privata sparandet under den analyserade perioden. Realränta hade en negativ relation till sparandet och inflationen var positivt korrelerad med sparandet. Relationen mellan hushållens nettoförmögenhet och hushållens disponibla inkomst hade en negativ korrelation med det privata sparandet.
Angående den statliga budgetbalansen så fann de stöd i den Ricardianska ekvivalensen.
I studien av Athukorala och Sen (2001) undersöks avgörande faktorer för privat sparande i Indien under åren 1954–1998. De finner att besparingsgraden ökar både i takt med disponibel inkomstnivå och ekonomisk tillväxt. De finner också att realräntan på bankinlåning, spridning av bankfaciliteter i ekonomin samt inflationen alla har en positiv inverkan på det privata sparandet. En av de variabler i studien som visar sig ha en negativ inverkan på sparandet är förändringar i externa handelsvillkor. Athukorala och Sen (2001) kommer i sitt resultat även fram till att det offentliga sparandet till viss del tränger ut det privata sparandet. Liknande resultat har presenterats i en studie grundad på taiwanesisk data för tidsperioden 1952-1999 gjord av Athukorala och Tsai (2003).
Adema och Pozzi (2012) undersökte konjunkturförhållandet mellan hushållens sparande och hushållens disponibla inkomst genom att titta på 16 OECD-länder under perioden 1969–2012, där Sverige var ett av de länder som ingick. Resultatet av undersökningen för dessa länder tyder på att hushållens besparingsgrad i genomsnitt är högre i lågkonjunkturer, med ett annat ord kan beskrivas som kontracykliskt. För det observerade kontracykliska resultatet så finner de stöd i en standard buffertlager-modell för sparande, med extra fokus på de tre tidsvarierande faktorerna; risk för arbetslöshet, hushållens förmögenhet samt kredit som är tillgänglig för hushållen. Alla tre faktorer har en
9 betydande effekt på hushållens sparande och tillsammans så har de kontracykliska egenskaper.
I en artikel av Zhuk (2015) analyseras vilka faktorer som har en påverkan på hushållens sparkvot i Ukraina mellan 1992–2013. Zhuk har använt sig av en multipel linjär regression ihop med en felkorrigeringsmodell. De faktorer som enligt artikeln har störst påverkan var BNI, som visade att BNI har ett positivt förhållande till sparande, och hushållens konsumtion som visar på en negativ relation till sparandet. Zhuk fann att demografi och tillväxt var viktiga faktorer för sparande, medan arbetslöshet, inflation och realränta inte var lika betydande. Dessutom fann Zhuk finanskrisen 2008 ha en laggad (tidsförskjuten) effekt på hushållens sparande i Ukraina. För övrigt verkade de variabler som fångar strukturen för skatt, social trygghet och välfärdssystem vara avgörande för hushållens sparande.
I en ekonomisk rapport utgiven av Finansdepartementet (2015) redogörs det för hur dels arbetslösheten och inflationen är en källa av oro för hushållens framtida inkomster. Det diskuteras kring hur detta då präglas av högre försiktighetssparande hos hushållen. Vidare beskrivs även hur det offentliga sparandet minskar när den beskattningsbara inkomsten sjunker och utgifterna i form av stödprogram riktade till arbetslösa ökar. Rapporten behandlar även det så kallade finansiella stressindexet som är följande; en sammanställning av volatiliteten på aktiemarknaden och valutamarknaden, ränteskillnaden mellan bostads- och statsobligationer samt ränteskillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldväxlar. Indexet syfte är därmed att förklara osäkerheten på den finansiella marknaden. Vidare beskrivs hur ökad volatilitet på den finansiella marknaden antas generera i ett ökat försiktighetssparande, samt minskad konsumtion och minskade investeringar. Finansiell stress påverkar då hushållen sparande på samma sätt som arbetslöshet och inflation i den mån att det ökar försiktighetssparandet (Almerud m.fl. 2015).
10
3. T EORETISKT RAMVERK
Detta avsnitt behandlar tidigare teorier som är centrala för sparandet. Förhoppningen med teorierna är att de ska ge en djupare förståelse för hushållens sparbeteenden.
3.1LIVSCYKELHYPOTESEN
Grundaren av livscykelhypotesen heter Franco Modigliani. Han och hans medarbetare försökte under 1950-talet att lösa de frågor som uppstod kring Keyne´s konsumtionsfunktion. Modigliani menar att den enskilde individens konsumtion borde bero på inkomsten för en individ under hela dennes livstid. Genom att spara sin inkomst när den är hög kan konsumenten flytta sin inkomst till framtiden när den är låg, och det var genom denna tolkning av konsumentbeteende som livscykelhypotesen grundades (Mankiw, 2019).
Syftet med teorin är att visa individens konsumtion under en hel livstid, oavsett deras inkomst vid en viss tidpunkt. Beroende på vilken del av livscykeln individen befinner sig i så förutser därför teorin vissa besparings-mönster. De som har nått pensionsåldern och inte längre arbetar tenderar att leva på gamla besparingar och därmed ha en lägre inkomst, medan de som arbetar har en högre inkomst och på så vis kan spara en del av sin inkomst till framtiden för att kunna fortsätta konsumera även när inkomsten är lägre.
Livscykelhistorien förklarar att en nations förmögenhet flyttas runt, vilket innebär att unga har en lägre inkomst och därmed en liten förmögenhet. Medelålders har en större förmögenhet än de som är unga och individens förmögenhet är som högst precis innan pensionen. Innan pensionen så säljer individen av tillgångar för att kunna finansiera sitt leverne och skaffa sig en bostad. Dessa tillgångar som de äldre säljer tas sedan upp av de unga som fortfarande är i livscykelns ackumuleringsdel. Ytterligare ett argument i livscykelteorin är att på grund av befolkningstillväxten så finns det fler som sparar än som inte sparar, då det finns fler unga människor än äldre. Den totala bortgången av gamla människor är alltså mindre än tillkomsten av unga människor som sparar, vilket gör att det finns fler som sparar än som inte sparar och det i sin tur resulterar i ett positivt nettosparande. Om inkomsterna ökar som resultat av befolkningstillväxten så kommer unga att spara i en allt större omfattning än vad gamla konsumerar vilket kommer att leda till en ekonomisk tillväxt och ett positivt sparande. Det som har störst betydelse för
11 sparkvoten är alltså den totala inkomstens tillväxt. Inkomstnivån har därmed ingen betydelse då utvecklingsländer procentuellt sparar lika stor del av deras inkomst som industriländer, och i slutändan kommer även de att uppnå ekonomisk tillväxt (Deaton, 2005).
3.2FÖRSIKTIGHETSSPARANDET
Teorin om försiktighetssparandet förklarar hur konsumtion extremt sakta justerar sig till ändringar i den permanenta inkomsten (Morley, 2007). Teorin kan definieras som den ökade spardel som uppstår då det finns en osäkerhet om framtida inkomst, och grundar sig på att människor har ett försiktighetssparande motiv. Det innebär att osäkerhet angående kommande inkomst kommer att reducera hushållens konsumtion och i sin tur öka deras sparande. Likt livscykelhypotesen vill hushållen jämnt fördela sin konsumtion, men den försiktighetssparande teorin utgår i stället från att hushållen måste ta hänsyn till den bristande informationen om inkomsten, och sparandet behöver då justeras därefter.
För att få en djupare förståelse över vad som påverkar hushållens försiktighetssparande är det viktigt att först bedöma deras riskhantering. När hushållens riskaversion ökar, alltså deras motvillighet att ta risker, samlar de fler tillgångar för försiktighetsändamål (Cagetti, 2003). Varierande riskhanteringar är en viktig beståndsdel för att kartlägga olika beteenden mellan hushållens syn på deras kommande inkomster och kostnader. För hushåll som under hela livscykeln siktar på en stabil konsumtion men inte har information om framtida risker och inkomster, kommer sparandet i stället att justeras till deras inkomstförväntingar och kostnadsförväntingar. Detta problem kan belysas genom ett två- periods exempel. Vetskap om den första periodens inkomst finns, men inkomsten i andra perioden ges av en sannolikhetsfördelning som hushållen måste justera sig efter.
Beroende på vad inkomsten är förväntad att vara i andra perioden, finns det två olika scenarion. Scenario ett är att hushållen underskattar sin inkomst och scenario två är att de överskattar sin inkomst i den andra perioden. I den överskattade perioden kommer hushållen förmodligen att uppleva lägre välfärd då de överkonsumerat och sparat för lite i första perioden. Därav kommer den bristande informationen om framtida inkomster att motivera hushåll att öka sparandet i första perioden (Berg, 1983).
12
3.3RICARDIANSK EKVIVALENS
Ricardiansk ekvivalens är en teori av David Ricardo som beskriver obetydligheten av statliga under-/överskott som ekonomiska styrmedel. Teorin förklarar hur ett rationellt hushåll både sparande- och konsumtionsmässigt förhåller sig till statligt sparande och upplåning. Om staten ökar sina utgifter leder detta till ett budgetunderskott, vilket enligt Ricardiansk ekvivalens skulle leda till en motsvarande minskning i hushållens konsumtion. Detta skulle i sin tur leda till en ökning i hushållens sparande av deras disponibla inkomst för att säkra upp för framtida skatteskuld som ett skatteavdrag medför.
Enligt Ricardiansk ekvivalens så minskar inte detta konsumtionen på sikt, utan förflyttar den enbart framåt i tiden och därav ökar sparandet nu för att spara till den eventuella framtida skattehöjningen (Mankiw, 2019).
3.4FÖRMÖGENHETSEFFEKTEN
Förmögenhetseffekten är en teori som föreslår att hushållen kommer att spara och konsumera i takt med att deras tillgångar ökar i värde, då de känner sig rikare även om inkomsten är samma som tidigare. Högre värde på tillgångar i relation till den disponibla inkomsten kommer att reducera sparandet och motsatt kommer ett minskat värde på tillgångar i relation till den disponibla inkomsten att öka sparandet (Darby, 1987).
3.5STANDARD BUFFERTLAGER-MODELLEN
Standard buffertlager-modellen grundar sig i ett sparbeteende som innebär en otålighet hos konsumenter som gör att de vill spendera sina tillgångar medan deras försiktighet gör att de inte vill minska sina tillgångar för mycket. Förväntningarna på arbetslösheten är en viktig aspekt att ta hänsyn till i denna modell då konsumenternas osäkerhet om framtida inkomster ökar när de är oroliga över arbetslösheten, och som resultat av det ökar deras sparandemål (Carroll, 1992). Carroll (1992) kom i sin studie av buffertlager-modellen fram till att det finns en målförmögenhet i form av sparande och om välståndet/rikedomen är under målförmögenheten så kommer rädslan att dominera över otåligheten och konsumenten kommer då att börja spara. Om välståndet är över målförmögenheten så kommer i stället otåligheten att dominera över rädslan och konsumenten kommer börja spendera över sin inkomstnivå.
13
4. T EORETISK MOTIVERING AV REGRESSIONSVARIABLER
I följande avsnitt motiveras valet av variabler som kommer ingå i den empiriska analysen.
Dessa är baserade på den tidigare forskning som presenterats i litteraturstudien samt de ekonomiska teorier som beskrivits ovan. För en ökad förståelse varför och hur sparkvoten påverkas av de valda variablerna, är det av betydande vikt att ha en överskådlig kännedom om vad dem innebär.
4.1HUSHÅLLENS SPARKVOT
Sparkvoten är den beroende variabeln och består av hushållens totala nettosparande inklusive tjänste- och premiepension. Detta är det vanligaste måttet på sparandets utveckling över tid. Definitionen av sparkvoten kan beskrivas som sparandet i relation till den disponibla inkomsten, det vill säga inkomsten efter skatt (SCB, u.åa). I sparkvoten ingår flera olika typer av sparande, och den totala sparkvoten utgörs av finansiellt- och realt sparande. Till det finansiella sparandet räknas bland annat räntebärande värdepapper, fonder, aktier, privat försäkringssparande och bostadsrättsandelar, och till det reala sparandet räknas investeringar i reala tillgångar, såsom mark och fastigheter (Ekonomifakta, 2021f).
4.2BNP PER CAPITA
BNP per capita räknas ut genom att ta bruttonationalprodukten (BNP) dividerat med landets invånare och är ett mått på landets ekonomiska utveckling i förhållande till befolkningsutveckling (Ekonomifakta, 2021b). BNP per capita har visat vara en av de mest betydande faktorer i tidigare forskning (Edwards, 1995), och i enlighet med livscykelhypotesen så kommer sparandet att öka när inkomsten ökar, alltså om det sker en ökning i BNP per capita eller BNP tillväxt.
14
4.3BNP TILLVÄXT
BNP står för bruttonationalprodukt och mäter ett lands ekonomiska tillväxt (Ekonomifakta, 2021a). Måttet kan erhållas på två vis, antingen genom att summera värdet av landets alla färdiga varor och tjänster under vanligtvis ett kvartal, eller genom att addera värdet av allting som konsumeras, exporteras och investeras i landet (SCB, 2021e). Den ekonomiska tillväxten har påvisat en betydande roll när det kommer till det privata sparandet och genom tidigare forskning (Callen & Thimann, 1997; Edwards, 1995; Deaton 2005) kan det utläsas ett positivt samband mellan sparandet och den ekonomiska tillväxten.
4.4INFLATION
Inflation innebär att pengarna minskar i värde till följd av en ökning av den allmänna prisnivån. Det betyder i praktiken att pengarna blir mindre värda i takt med att inflationen stiger då varor och tjänster blir dyrare (Riksbanken, u.å). När det uppstår en osäkerhet på den förväntade inflationens utveckling så visar studier att det kommer att påverka det privata sparandet i linje med försiktighetssparandeteorin (Leland, 1968; Sandmo, 1970).
I tidigare studier (Callen & Thimann, 1997; Bérubé & Côté, 2000; Athukorala & Tsai, 2003; Athukorala & Sen, 2001) visar resultatet att inflation har en positiv korrelation med sparande och därav är våra förväntningar att inflation kommer att ha en positiv inverkan på sparkvoten. I rapporten av Finansdepartementet framgår det att hushållens försiktighetssparande har en positiv relation med inflationen (Almerud m.fl. 2015).
4.5REALRÄNTA
Ränta kan både vara en kostnad för att låna pengar, men även intjänade pengar i form av avkastning på exempelvis aktier eller pengar som är insatta på ett sparkonto. Det betyder att den nominella räntan som exempelvis husköpare får på sina lån eller den avkastning som sparare får på sina insättningar på sparkonton inte är inflationsjusterad, och det är då den reala räntan blir relevant. Beräkningen av realräntan görs då genom att ta den nominella räntan minus inflationen (ECB, 2021). En ökning av realräntan har en tendens till att uppmuntra individer att under nuvarande period öka sitt sparande för att kunna konsumera mer senare, och på så vis har realräntan en positiv effekt på sparandet. Detta
15 kallas för substitutionseffekt och innebär alltså att konsumtionen flyttas framåt i tiden, och substitutionseffekten blir positiv då det leder till ökat sparande. Ytterligare en effekt som blir relevant i relation till förändringen av realräntan är inkomsteffekten.
Inkomsteffekten har olika påverkan beroende på om individen är låntagare eller nettolångivare (sparare). För låntagaren så innebär en räntehöjning en negativ inkomsteffekt då konsumtionen blir dyrare eftersom lånen kostar mer. Nettolångivare (hushållssektorn kan ses som en nettolångivare till andra sektorer i ekonomin) får större intäkter för sina investeringar i proportion till vad de får betala för att minska sin skuld.
Det innebär att nettoinvesteringar ökar i värde som resultat av att räntan stiger och det i sin tur uppmuntrar till ökad konsumtion i nuet och minskar därmed behovet att spara för att finansiera konsumtionen i framtiden. Inkomsteffekten har alltså en negativ effekt för de individer som sparar sina pengar (Bérubé & Côté, 2000).
4.6FÖRSÖRJNINGSKVOT (DEMOGRAFI)
Demografi är kunskapen om storlek, spridning och sammansättningen av ett lands befolkning. Denna statistik omfattar bland annat kön, ålder och medborgarskap (SCB, u.åb). Tidigare studier (Bovenberg & Evans, 1989; Berg, 1996; Callen & Thimann, 1997) har visat att demografi har en effekt på sparkvoten. Studien i USA, av Bovenberg och Evans (1989), förklarar att demografisk struktur har en negativ påverkan på sparkvoten, då på grund av den ökade andelen av personer över 65 år. Trots att detta är en landspecifik faktor för USA, är den ändå relevant i denna studie då den förklarar hur demografi kan ha en effekt på sparkvoten. En annan studie som gjorts med fokus på relationen mellan sparande och demografi gjordes av Berg (1996) där Sverige var det land som granskades.
I studien definieras åldrarna 20–64 år som den aktivt arbetande delen av Sveriges befolkning. Baserat på den studien kommer variabeln demografi att utesluta de i åldrarna
<19 och >65 och endast ta med den del av befolkningen som är mellan 20 och 64 år gamla.
4.7ARBETSLÖSHET
Detta är ett mått på landets befolkning som kan arbeta men inte har ett jobb. Andelen arbetslösa definieras av de som är kapabla till att arbeta men ej är sysselsatta i åldrarna
16 16–64 år (SCB, 2021a). En del tidigare forskning (Callen & Thimann, 1997; Adema &
Pozzi, 2012) har lagt extra fokus på denna variabel i deras studier där den visar sig ha en betydande effekt på sparandet. I linje med standard buffertlager-modellen så har förväntningarna på arbetslösheten en betydande effekt på sparandet då incitamenten att spara till en buffert ökar om förväntningarna är att arbetslösheten kommer att öka. Även teorin om försiktighetssparandet kan kopplas till denna variabel, då ökad arbetslöshet kommer öka hushållens försiktighetssparande (Almerud m.fl. 2015).
4.8OFFENTLIGT SPARANDE
Denna variabel mäter den offentliga sektorns finansiella sparande. Offentligt sparande är differensen av de offentliga intäkterna i form av skatteintäkter minus de offentliga utgifterna, som är det staten konsumerar, överför eller investerar. (Ekonomifakta, 2021c).
Studier (Callen & Thimann, 1997; Athukorala & Sen, 2001) i linje med Ricardiansk ekvivalens, har visat på att det offentliga sparandet tränger ut det privata, och har då visat ett negativ inflytande på det privata sparandet.
4.9HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNINGSGRAD
Skuldsättningsgraden är ett mått på skuldernas storlek i förhållande till det egna kapitalet.
Hushållens skulder har de senaste decennierna ökat mer än vad deras inkomster gjort (Ekonomifakta, 2020a). En ökning i skuldsättningsgraden kan indikera att hushållens konsumtion är finansierad av lån. Det skulle innebära att sparkvoten minskar såvida inte andra hushåll kompenserar genom att öka sitt sparande i samma mängd (Barbara &
Pivetti, 2009). En ökning i skuldsättningsgraden tyder därmed på ett negativt samband till sparkvoten.
4.10HUSHÅLLENS KONSUMTION
Hushållens konsumtion är ett mått på hushållens faktiska konsumtion i relation till den disponibla inkomsten och består av varor och tjänster som förvärvas av de individuella hushållen (SCB, 2019). Eftersom hushållen antingen kan konsumera eller spara inkomsten, så kommer den del som inte konsumeras att sparas. Tidigare studier har därav
17 visat att hushållens konsumtion har en negativ relation till sparandet, då ökad konsumtion innebär mindre sparande (Zhuk, 2015). Då den totala ekonomins efterfrågan till mestadels består utav hushållens konsumtion är det ganska enkelt att utläsa konjunkturutvecklingen i ett land. Under lågkonjunkturer har konsumtionen minskat och sparande har i sin tur ökat (Ekonomifakta, 2021e).
4.11BYTESBALANS
Bytesbalansen visar landets skillnader mellan vad som produceras jämfört med vad som förbrukas i landet. En av posterna som bytesbalansen står för är import och export, som tillsammans utgör handelsbalansen, vilket är den största posten. Den näst största posten är handeln med tjänster där bland annat betalningar från turism och för transport ingår samt inkomster för patent, licenser för varutillverkning och gränsöverskridande försäkringar. Sverige har sedan 1994 haft ett överskott i bytesbalansen och de största noteringarna gjordes innan finanskrisen 2008 (Ekonomifakta, 2021c). Ett överskott i bytesbalansen uppstår när resultatet av Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet är positivt, och ett underskott uppstår därmed när resultatet är negativt (SCB, 2021c). Enligt tidigare studier (Strauß, 1999) så innebär ett överskott i bytesbalansen en minskning i sparandet, alltså ett negativt samband mellan dessa variabler. Bytesbalansen behandlas också av Ricardianska ekvivalensen, och enligt teorin så kommer ett överskott av bytesbalansen att ha en negativ inverkan på hushållens sparande. Detta sker då ett överskott i bytesbalansen leder till att det uppstår förväntningar hos hushållen på reducering av framtida skatter. Det betyder i praktiken att hushållen kommer att spara mindre om förväntningarna på skatterna är att de kommer att sänkas, vilket i sin tur kommer att påverka den totala sparkvoten (Mankiw, 2019).
4.12PRIVAT PENSIONSSPARANDE
Pension kan i huvudsak delas upp i tre delar; eget sparande, tjänstepension och allmän pension. Den allmänna pensionen som är inkomstgrundad betalas av staten och består av inkomst- och premiepension medan tjänstepensionen betalas av arbetsgivaren (Pensionsmyndigheten, 2021). På 1990-talet så gjordes en reformering av pensionssystemet och 1999 trädde den nya allmänna pensionen i kraft
18 (Pensionsmyndigheten, 2019). I en studie av Konjunkturinstitutet (2020b) kom de fram till resultatet att hushållens sparkvot kommer vara 5,3 procent högre år 2020 än vad den var innan det nya pensionssystemet trädde i kraft. Med det nuvarande pensionssystemet får en pensionär ut cirka 45 procent av sin slutlön i pension, plus eventuell avtals- eller tjänstepension där omfattningen motsvarar cirka 10 procent av slutlönen. För att kompensera upp detta rekommenderas det att spara 5 procent av bruttoinkomsten under hela arbetslivet (SEB, u.å). Att spara sin inkomst när den är hög för att kunna fortsätta konsumera i framtiden när inkomsten är lägre är det som pensionen går ut på vilket är i enlighet med livscykelhypotesen (Mankiw, 2019). Teoretiskt sett bör högre pensionssparande minska den övriga delen av hushållens privata sparande vilket indikerar ett negativt samband mellan privat pensionssparande och den beroende variabeln, hushållens sparkvot.
4.13AKTIEMARKNADENS UTVECKLING
Denna variabel mäter hur utvecklingen på aktiemarknaden (stockholmsbörsen) sett ut.
För hushåll är aktiemarknaden främst till för att placera sina pengar med en förhoppning om god avkastning, men den är även bra för att samhällsekonomin ska fungera, exempelvis då företag kan skapa nya jobbmöjligheter (Nasdaq, u.åa). Studier (Strauß, 1999; Darby, 1987; Morley, 2007) i linje med förmögenhetseffekten visar på att en utveckling i aktiemarknaden kommer minska det privata sparandet då det ger hushållen en känsla av att vara mer förmögna. Detta är anledningen till att aktiemarknadens utveckling påvisat en negativ effekt på det privata sparandet i tidigare studier.
Finansdepartementet beskriver även hur ökad volatilitet på aktiemarknaden ökar försiktighetssparandet då finansiell stress påverkar hushållens sparande på samma sätt som arbetslöshet och inflation (Almerud m.fl. 2015).
19
5. M ETOD
I avsnittet metod presenteras studiens tillvägagångssätt för att besvara den frågeställning som introducerats i arbetets tidigare delar. Arbetet baseras på tidigare forskning inom området med relevanta och väl utvalda variabler. Mer specifikt beskrivs de statistiska tekniker som tillämpats samt tillförlitligheten av den data som insamlats. Vidare redovisas de databrister som påträffats under insamlingen av data.
5.1REGRESSIONSMODELL
I denna studie analyseras tidsserien genom att tillämpa en Ordinary Least Squares regression (OLS-metoden) för att mäta de oberoende variablernas samband till sparkvoten och för att se trender i tidsserien. Varje variabel analyseras genom att bedöma deras signifikans med hjälp av en signifikansnivå om 95 procent som mäter huruvida resultatet beror på slumpen eller inte. För att variabeln ska räknas som statistiskt signifikant måste P-värdet vara mindre än 5 procent. Överskrider P-värdet 5 procent kan variabeln ej anses som tillförlitlig och bör därmed exkluderas ur regressionsmodellen.
OLS-metoden beräknar, genom en linjär regression, sambandet mellan en eller flera oberoende variabler och en beroende variabel, som kan skrivas Y = α + βX där α är linjens skärning och β är lutningen (Koop, 2013). Den framtagna regressionsmodellen inspirerad av Callen och Thimann (1997) är:
𝐻𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙𝑒𝑛𝑠 𝑠𝑝𝑎𝑟𝑘𝑣𝑜𝑡𝑡
= 𝛼 + 𝛽1𝐵𝑁𝑃 𝑝𝑒𝑟 𝑐𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑡+ 𝛽2𝐵𝑁𝑃 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡𝑡+ 𝛽3𝐼𝑛𝑓𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛𝑡+ 𝛽4𝑅𝑒𝑎𝑙𝑟ä𝑛𝑡𝑎𝑡 + 𝛽5𝐹ö𝑟𝑠ö𝑟𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑣𝑜𝑡𝑡+ 𝛽6𝐴𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡𝑡+ 𝛽7𝑂𝑓𝑓𝑒𝑛𝑡𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑠𝑝𝑎𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒𝑡 + 𝛽8𝐻𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙𝑒𝑛𝑠 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑𝑡+ 𝛽9𝐻𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙𝑒𝑛𝑠 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑢𝑚𝑡𝑖𝑜𝑛𝑡
+ 𝛽10𝐵𝑦𝑡𝑒𝑠𝑏𝑎𝑙𝑎𝑛𝑠𝑡+ 𝛽11𝐴𝑘𝑡𝑖𝑒𝑚𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛𝑠 𝑢𝑡𝑣𝑒𝑐𝑘𝑙𝑖𝑛𝑔𝑡+ 𝑒𝑡
t = period, e = slumpterm
5.2STATIONÄRITET OCH AUTOKORRELATION
När tidsseriedata analyseras är det viktigt att undersöka om variablerna är stationära eller icke-stationära. Anledningen till att det är viktigt att undersöka om stationäritet finns hos
20 variablerna är för att kunna utesluta om det finns ett falskt samband (benämns hädanefter spurious regression). En tidsserieanalys med variabler som är icke-stationära kan resultera i att ett samband mellan variabler urskiljer sig i regressionen fast det egentligen inte finns något samband, och de är det problemet som kallas för spurious regression (Gujarati &
Porter, 2009).
För att utesluta stationäritet och undersöka om den analyserade tidsserien innehåller enhetsrötter utförs ett Dickey-Fuller test. Testet inleds med att ta fram differenserna på utvald data och sedan tidsförskjuts (hädanefter benämnt laggas) variablerna till önskad lagglängd. Därefter testas variablerna sekventiellt på så sätt att en lagg i taget tas bort tills sista laggen uppnår signifikans. När sista laggen uppnått signifikans jämförs T-värdet med ett kritiskt värde, som väljs beroende av om tidsserien innehar en deterministisk trend eller inte. Om modellen innehåller en trend kommer det kritiska värdet vara -3.45 och om den inte innehåller en trend kommer det vara -2.89. Därefter utförs en regression bestående av en autoregressiv modell med en deterministisk trend. Regressionen utförs med syfte att kolla om den innehåller en trend eller ej. Om tidsserien är mer negativ än dess kritiska värde kan stationäritet konstateras genom att enhetsrots-hypotesen förkastas.
Om tidsserien inte är mer negativ än dess kritiska värde måste enhetsrots-hypotesen accepteras. Då kan en stokastisk trend påvisas, vilket innebär att tidsserien har ett långt minne och behöver då differentieras för att uppnå stationäritet (Dickey & Fuller, 1979).
Koop (2013) beskriver att autokorrelation är ett verktyg för att kolla på upprepande mönster och används i statistiskt sammanhang för att identifiera trender och stationäritet.
Autokorrelationen kan beskrivas som korrelationen mellan en variabel och dess laggar.
Om variabeln är korrelerad med sina laggar kan dessa värden förklara variabelns framtida värden. Det gäller dock inte om variabeln är differentierad, då föregående förändringar inte kan förklara framtida förändringar. Autokorrelation kan kontrolleras med ett Durbin- Watson test utifrån givna gränsvärden, där noll indikerar positiv autokorrelation och fyra indikerar negativ autokorrelation (Verbeek, 2004).
5.3KOINTEGRATION
Om variablerna i modellen innehåller enhetsrötter så måste variablerna testas för kointegration, alltså det långsiktiga sambandet. Det görs genom att utföra ett Engle- Granger test, vars syfte är att se om det finns kointegration bland variablerna i tidsserien.
21 Testet går till på så vis att en regression utförs på den beroende variabeln Y och de oberoende variablerna X, där residualerna sparas för att sedan kunna testas för enhetsrötter. Om variablerna i tidsserien är kointegrerade med varandra så betyder det att de innehåller en gemensam trend och problemet med spurious regression kan därmed uteslutas då enhetsrötterna tar ut varandra. Om regressionen på Y och X inte påvisar någon kointegration så innebär det att variablerna inte innehåller en gemensam trend och då kommer residualerna ha enhetsrötter. Skulle utfallet bli sådant bör variablerna exkluderas från modellen på grund av att resultatet då blir missvisande (Engle & Granger, 1987).
När ett Engle-Granger tests utförs kan följande steg följas (Koop, 2013):
1. OLS regression på Y och X och spara då residualerna.
2. Ett test för att kolla enhetsrötter, utan att ta med deterministisk trend.
3. Jämför T-värdet med det kritiska värdet -3,33 för att konstatera om enhetsrotshypotesen kan förkastas eller ej. Om hypotesen förkastas kan slutsatsen att kointegration existerar dras.
5.4MULTIKOLLINEARITET
Tidigare nämndes att tidsserier ofta har hög korrelation med sina laggar i form av autokorrelation, men de oberoende variablerna kan även ha hög korrelation sinsemellan.
Detta benämns som multikollinearitet och kan medföra vissa problem i modellen, vilket gör det svårt att tolka de variabler som förklarar den beroende variabeln i regressionsmodellen, och i så fall bör en av variablerna uteslutas. För att undersöka om multikollinearitet existerar bland de förklarande variablerna läses T-värdet av. Problemet avslöjar sig genom ett lågt T-värde och ett högt P-värde, vilket betyder att om T-värdet är lågt och P-värdet högt så finns det ett problem med multikollinearitet i regressionen.
Skulle detta bli utfallet så skall de variabler där multikollinearitet upptäckts tas bort från regressionsmodellen. Koop (2013) förklarar att detta undviks när en regressionsekvation med differentierade variabler används i stället. Om variablerna inte är differentierade kan multikollinearitetsproblem avslöjas bland annat genom en korrelationsmatris.
Det finns extrema fall då det förekommer att förklaringsgraden (R2) är väldigt hög samtidigt som alla variabler har multikollinearitetsproblem, och därmed inte är signifikanta. Förklaringen till det är att de förklarande variablerna har ett starkt samband
22 till den beroende variabeln samtidigt som de har ett starkt samband till varandra.
Multikollinearitetsproblemet gör det då omöjligt för regressionen att bestämma vilken av variablerna som besitter den förklarande kraften (Koop, 2013).
5.5KORTSIKTIGT SAMBAND
Om variablerna är kointegrerade med varandra kan en feltermskorrigeringsmodell användas för att undersöka relationen mellan variablerna. Feltermskorrigeringsmodellen som används är en Error Correction Model (ECM). Modellen visar främst det kortsiktiga sambandet, men genom en felkorrigeringsterm visas även det långsiktiga sambandet. Idén som modellen bygger på är att om den beroende variabeln Y är utanför sin jämviktsnivå, så kommer Y i nästa period att korrigeras närmare sin jämvikt och på så vis uppskattas det kortsiktiga sambandet. Det långsiktiga sambandet uppskattas genom felkorrigeringstermen som är den laggade residualen från regressionen på X och Y.
Formeln för ECM vid användandet av flera variabler ser ut som följande (Koop, 2013):
∆𝑌 = 𝜑 + 𝛿𝑡 + 𝛾𝑒𝑡−1+ 𝛾1∆𝑌𝑡−1+. . . +𝛾𝜌∆𝑌𝑡−𝜌+ 𝜔0∆𝑋𝑡+. . . +𝜔𝑞∆𝑋𝑡−𝑞+ 𝜀𝑡 Feltermen från regressionen på X och Y är et-1 och εt är feltermen som uppstår i ECM. ΔY är den beroende variabeln och ΔXt och et-1 är de oberoende variablerna. Vidare antas att λ>0 vilket innebär att ΔY samt feltermen kommer vara av negativa värden. I en vanlig regressionsmodell bestäms den beroende variabeln av de oberoende, men så är inte fallet i en ECM. Till skillnad från den vanliga regressionsmodellen så beror ΔY på ΔX. Det betyder att en förändring i X orsakar en förändring i Y. Utöver det beror även ΔYt på et- 1, vilket gör ECM unik och det är det som gett den sitt namn. Formeln för ECM ovan kan beräknas genom att utföra två följande steg (Koop, 2013):
1. OLS regression på Y och X och spara då residualerna.
2. OLS regression på ΔY och ΔX samt residualerna laggade en period från steg 1.
5.6VALIDITET OCH RELIABILITET
Studien använder sig av sekundärdata från Statistiska Centralbyrån (SCB), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Konjunkturinstitutet och Nasdaq Nordic. Data för de enskilda variablerna i arbetet är insamlad från både
23 nationella och internationella institutioner och därav antas vara av hög validitet och reliabilitet, vilket är viktiga mått för bedömning av kvaliteten i kvantitativa undersökningar. Den data som analyseras är mätt i kvartal och för att få så korrekta värden som möjligt har data som ej är säsongsrensad valts till studien. Kvartalsdata valdes framför årsdata för att öka antalet observationer och för att stärka studiens trovärdighet.
På grund av databrist har de två första åren exkluderats från studien för att analysen ska vara konsistent. Det innebär att antalet observationer är 156 vilket anses vara tillräckligt för ett tillförlitligt resultat.
5.7DATA BRIST
I detta avsnitt presenteras de problem som stötts på vid datainsamlingen. Variabeln privat pensionssparande exkluderades från studien då det enbart fanns data från 1995 och framåt. Detta skulle innebära en avsaknad av data på 15 år vilket inte kan anses rimligt att bortse ifrån och därav valdes den bort från undersökningen. Bytesbalansen, realräntan och BNP tillväxt är alla hämtade från 1982, vilket innebär att data för de två första åren saknas. Variablerna har ändå valts att ha med då dessa variabler bedöms vara relevanta för att besvara studiens frågeställning. Det innebär att den nya tidsperiod som analyseras är 1982–2020 och antalet observationer blir till följd 156 stycken.
5.8SAMMANFATTNING AV METODVAL
För att besvara arbetets frågeställningar utförs en linjär regressionsanalys där respektive variabel analyseras mot signifikansnivån om 95 procent. Första steget i metodvalet är att undersöka om stationäritet finns hos de utvalda variablerna. För att bestämma existensen av stationäritet utförs ett Dickey-Fuller test där T-värdet jämförs mot det kritiska värdet.
Finns stationäritet hos variablerna, och därmed ej innehåller några enhetsrötter, testas variablerna för kointegration. Kointegrationstestet som utförs är ett Engle-Granger test och görs för att se hur de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln på lång sikt. Därefter undersöks korrelationen mellan de oberoende variablerna. Avslutningsvis upprättas en Error Correction Model för att undersöka det kortsiktiga sambandet mellan variablerna.
24
6. E MPIRI
Detta kapitel behandlar mer ingående insamlingen av data för respektive variabel. Vidare ges en kortare beskrivning av definitionen för varje variabel. Därefter presenteras den deskriptiva statistiken och korrelationsmatrisen för samtliga variabler.
6.1DATA
Hushållens sparkvot
Som nämnts tidigare i studien så kan definitionen av sparkvoten beskrivas som sparandet i relation till den disponibla inkomsten, det vill säga inkomsten efter skatt (SCB, u.åa).
Data för hushållens sparkvot är hämtad i kvartal från SCB och innefattar nettosparande för hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer inklusive tjänste- och premiepension.
BNP per Capita
BNP per capita räknas ut genom att ta BNP delat med befolkningsmängden. Kvartalsdata för BNP är hämtad i löpande priser från SCB. Folkmängden är hämtad som kvartalsdata mellan 2000–2020 och som årsdata mellan 1979–1999 från SCB. För att få kvartalsdata för hela tidsperioden har årsdata räknats om till kvartalsdata. Det har gjorts genom att ta den slutliga befolkningsmängden från året innan, och sedan addera en fjärdedel av befolkningstillväxten för det aktuella året på varje kvartal. Variabeln är sedan logaritmerad för att göra den mer normalfördelad.
BNP tillväxt
Tillväxten i BNP mäter landets ekonomiska tillväxt genom att beräkna värdet av varor och tjänster. Det mått på BNP tillväxt som valts är BNP från användningssidan, vilket innebär att mätningar är gjorda på konsumtionen av varor och tjänster, i stället för produktionen. Data för variabeln är beräknad av SCB där data även är hämtad från i kvartal för åren 1982–2020.
Inflation
Inflation mäts i konsumentprisindex (KPI), som är ett mått på konsumentprisernas genomsnittliga utveckling för hela den privata konsumtionen (SCB, 2021b). KPI är
25 hämtad från SCB som månadsdata och sedan omgjord till kvartalsdata genom att addera tre månader och sedan ta medelvärdet av dessa.
Realränta
Räntan är nominell ränta hämtad från OECD som den korta 3-månadersräntan. För att räkna om nominell ränta till realränta subtraheras den nominella räntan med inflationen (ECB, 2021). Data för variabeln (nominella räntan) fanns att hämta i kvartal för åren 1982–2020.
Försörjningskvot
Försörjningskvoten är hämtad från Konjunkturinstitutet som årsdata och sedan omgjord till kvartalsdata. Den demografiska försörjningskvoten räknas ut genom att summera antalet personer i åldrarna 0 till 19 år och antalet personer som är 65 år och äldre, därefter dividera detta med antalet personer i arbetsför ålder 20 till 64 år och sen multiplicera med 100 (Regionfakta, 2021).
Arbetslöshet
Andelen arbetslösa definieras som kvoten av de personer som inte är sysselsatta i åldrarna 16–64 och är angivet i procent. Statistiken för arbetslöshet är hämtad som kvartalsdata från SCB.
Offentligt sparande
Offentligt sparande är den offentliga sektorns finansiella sparande. Data för offentligt sparande är hämtad från SCB som kvartalsdata i miljoner kronor och löpande priser.
Hushållens skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden är kvoten av hushållens skulder i relation till hushållens disponibla inkomst. Data är hämtad från SCB i kvartal för både hushållens skulder och hushållens disponibla inkomst och för att få fram skuldsättningsgraden är sedan skulderna dividerade med disponibel inkomst. Vidare är variabeln logaritmerad för att göra variabeln mer normalfördelad.
Hushållens konsumtion
Hushållens konsumtion är kvoten av de hushållen konsumerar i relation till hushållens disponibla inkomst. Data är hämtad från SCB i kvartal för både hushållens konsumtion och hushållens disponibla inkomst. För att få fram konsumtionskvoten är sedan
26 konsumtionen dividerad med disponibel inkomst. Variabeln är logaritmerad för att göra variabeln mer normalfördelad.
Bytesbalans
Bytesbalansen är skillnaden i vad vi producerar i landet jämfört med vad vi faktiskt använder (Ekonomifakta, 2021c). Data för variabeln är hämtad som kvartalsdata från SCB. På grund av att det förekommer säsongsmönster i data för bytesbalansen görs alltid jämförelser i bytesbalansen mot motsvarande kvartal föregående år (SCB, 2021c).
Aktiemarknadens utveckling
Aktiemarknadens utveckling omfattar aktieindexet OMXSPI, som mäter värdet av alla börsnoterade aktier på Stockholmsbörsen. Indexet kallas även för Stockholm all-share och ger en samlad bild av aktiemarknadens utveckling eftersom alla noterade aktier är inräknade och inte bara de största (Nasdaq, u.åb). Statistiken för OMXSPI är den uppmätta stängningskursen hämtad i form av dagsdata från Nasdaq Nordic och sedan omräknad till kvartalsdata för att ta fram ett snitt på indexet.
Sammanfattning av data
Sammanfattningsvis är alla variabler utom försörjningskvoten, aktiemarknadens utveckling och delar av BNP per capita hämtade i form av kvartalsdata. Data för försörjningskvoten är hämtad i årsdata för hela perioden och för BNP per capita är befolkningstillväxten (som användes för att räkna ut BNP per capita) hämtad i årsdata för perioden 1980–1999. Gällande utveckling av aktiemarknaden är data hämtad i dagsdata och sedan omräknad till kvartalsdata.
6.2DESKRIPTIV STATISTIK
Deskriptiv statistik är till för att få en överskådlig beskrivande bild av den data som används för varje variabel var för sig. Den deskriptiva statistiken för studien presenteras i tabell 1. N står för antalet observationer och minimum och maximum visar vilket intervall som variablerna befinner sig inom. Det går också att utläsa variablernas medelvärde och dess standardavvikelse. Standardavvikelsen beskriver hur mycket varje variabel i genomsnitt avviker från regressionslinjen (Koop, 2013). På tre av variablerna togs den naturliga logaritmen för att göra dessa variabler mer normalfördelade och på så
27 vis undvika potentiella skevheter i tidsserien. De logaritmerade variablerna är BNP per capita, hushållens skuldsättningsgrad samt hushållens konsumtion.
Tabell 1. Deskriptiv statistik
Av den deskriptiva statistiken kan det utläsas att antalet observationer är 156 för samtliga variabler. Flertalet av variablerna har negativa värden vilket innebär att det inte går att logaritmera dessa värden. Minimum- och maximumvärdet har olika stor spridning för olika variabler vilket delvis beror på att data för variablerna är angivet i olika enheter (andel, procent och SEK). Offentligt sparande är den variabel som har störst spridning, vilket innebär att dess observationer ligger längre bort från det förväntade värdet, som i tabell 1 benämns som mean (medelvärde). I kolumnen längst till höger visas standardavvikelsen som även den skiljer sig mycket åt bland variablerna. Den variabel med högst standardavvikelse och därmed i genomsnitt avviker mest från regressionslinjen är offentligt sparande. De övriga variablernas minimum- och maximumvärde ligger relativt nära sitt medelvärde, vilket avspeglar sig i lägre värden för variablernas standardavvikelser.
Variabel N Min. Max. Mean Std. Deviation
Sparkvot 156 -18,40 25,30 4,9782 8,6919
BNP per capita 156 2,99 4,85 4,1569 0,4865
BNP tillväxt 156 -7,30 8,00 2,1288 2,6038
Inflation 156 -1,43 4,77 0,6968 0,9362
Realränta 156 -2,88 13,06 2,2903 2,8898
Försörjningskvot 156 70,00 77,00 72,59 1,8833
Arbetslöshet 156 2,00 12,00 6,6872 2,4587
Offentligt sparande 156 -74363 58034 -2862,38 23372,017
Skuldsättningsgrad 156 4,51 5,25 4,8343 0,2292
Konsumtionsgrad 156 4,41 4,82 4,6187 0,0839
Bytesbalans 156 -15,90 85,00 25,7378 25,4449
Utveckling aktiemarknad 156 10,55 742,43 239,1318 188,3447
