Det har skett en signifikant ökning av utdelningsnivån från år 2005 till 2006 med minst 2 procentenheter. Att den är signifikant innebär endast att den är fastställd, den är är fortfarande inte stor. Enligt vad vi har fått fram av vår undersökning kan det lika gärna vara en fluktuation som att den beror på någon speciell händelse. Under år 2006 har
inflationstakten varit 1.4%. Det sänker den faktiska utbetalningen som aktieägarna erhåller.
Ur ägarnas vinkel så har utdelningarna ökat ännu mindre. Det syns också på
standardavvikelsen som är väldigt hög i förhållande till genomsnitten. Ökningen av utdelningsnivån är större från år 2004 till 2005 vilket tyder på fluktuationer. Soliditeten mellan år 2004 och 2005 har dock ökat mellan dessa år och kan därför kanske delvis förklara utdelningsökningen för dessa år.
Något som tyder på att det faktiskt har hänt något mellan år 2005 och 2006 är att en stor andel av bolagen har ökat sin utdelning eller låtit den vara kvar på samma nivå. Det
tillsammans med den höga variansen i utdelningar dividerat med resultat tyder också på att
de som har sänkt har sänkt relativt mycket. Beslutsfattare vill ofta visa på en ökande trend av utdelningarna för att signalera att bolaget går bra, och de vill inte sänka utdelningarna eftersom att ägarna kan få uppfattningen att bolaget går dåligt. Det kan innebära att bolagen ofta gör små ökningar av utdelningarna även när resultatet har minskat lite, men skulle resultatet gå ned så kraftigt att en utdelning skulle vara olämplig eller olaglig så kan hela utdelningen tas bort. Det kan leda till det resultat vi observerat i vår undersökning. Det har i så fall inget med lagändringen att göra.
Att ROE har sjunkit är en faktor som borde peka på att utdelningarna inte ska öka.
Samtidigt har vi sett att bolag med minskat nettoresultat ändå väljer att öka utdelningarna i ungefär samma utsträckning som de bolag vars resultat har ökat. ROE är ett nyckeltal som borde påverka utdelningarna men av vår statistiska undersökning kan vi inte dra slutsatsen att de är relaterade.
Soliditeten, som är ett av de grundläggande kraven i ABL 17 kap. 3§, är inte signifikant förändrad från år 2005 till 2006. Det innebär att den inte kan bidraga till att förklara ändringen av utdelningskvoten.
Bolagens likviditet är också ett grundläggande krav i nyss nämnda paragraf, men även här har vi inte hittat någon signifikant förändring. Likviditet borde fluktuera mycket över tiden, eftersom det är ett kortsiktigt mått. Sammantaget kan man säga att likviditeten inte har något förklaringsvärde för den observerade ökningen av utdelningarna.
Konjunkturrapporterna ger oss inte heller något underlag som tyder på att utdelningarna borde ändras. Bolagen har självklart egna prognoser och om de innehåller några viktiga förutspådda händelser så ska de beaktas vid värdeöverföringar. Det är kanske mer relevant att försöka jämföra bolagens egna prognoser med deras utdelningskvoter, något som låg utanför ramen för vårt sätt att analysera utdelningarna. Ett problem med detta kan vara att bolagen själva kan bestämma vad som ska ingå i deras prognoser, och därför kan de även påverka vilken utveckling en prognos tyder på.
Sett till ändringarna i ABL angående utdelningar kan det vara svårt att dra slutsatsen vad det är som gör att utdelningarna inte har förändrats så mycket. En tänkbar anledning kan vara att bolagen redan kunde ha utdelningar på den nivå som de ansåg vara lämpliga och att lagstiftningen inte hindrat dem varken före eller efter ändringen. En annan är att försiktighetskraven har skärpts och kan därmed så att säga ha kontrat borttagandet av reservfonden och koncernspärren. I så fall har inte borgenärernas trygghet drabbats
negativt, och därmed kan lagstiftningen fortfarande anses fylla sin funktion. Vidare kan det vara för tidigt för att bolagen ska ha viljan att utnyttja möjligheterna till att ändra sina utdelningspolicys, då det kan vara bra att ta det säkra före det osäkra innan det till exempel finns ett rättsfall på området. Då en utdelning måste vara försvarlig så kan det vara så att man inledningsvis tolkar försvarlig som att den inte ska bryta mot de äldre reglerna innan det så att säga finns en fastställd ny tolkning. Om regeländringen innebär att beslutsfattare faktiskt vill öka utdelningarna så kan det också vara så att de vill öka utdelningarna successivt som en positiv trend istället för att bara göra en ökning i ett steg. På så sätt kan de ge bilden av att bolaget går bättre och bättre över tiden. En annan möjlig orsak är att bolagen har fyllt sina reservfonder tidigt, kanske frivilligt med större avsättningar än vad som krävs, och därför har den inte påverkat utdelningspolicyn annat än under de tidigaste åren. Om så är fallet så borde utdelningarna i de bolag vi studerat inte påverkas av
reservfondens borttagande eftersom vi medvetet har valt de stora koncernerna.
5 Fortsatt forskning
En liknande undersökning skulle kunna genomföras med ett annat urval av bolag, när fler år har gått eller med andra metoder. Till exempel skulle man kunna använda en kvalitativ ansats och fråga beslutsfattare, aktieägare eller revisorer vad de anser om de nya reglerna och hur de har påverkat bolagen.
Vidare skulle man kunna undersöka vilka variabler som mer sannolikt påverkar utdelningsnivåerna för att kunna sortera bort dem bättre och därmed se om det går att hänföra något till lagändringen. Vi har inte i vår uppsats försökt att analysera om och hur bolagen har motiverat sina utdelningar. Det kan vara en intressant fråga att ta reda på vilka faktorer som bolagen själva tar upp i förvaltningsberättelsen eller i underlaget för beslut om utdelning. En ytterligare fråga är varför lagändringen inte medfört ett ändrat beteende direkt. Kanske är det så att bolagens beslutsfattare aldrig har känt sig hindrade av
lagstiftningen från början och därför är inte heller den nya lagen för begränsande eller tillåtande.
Borttagandet av reservfonden kan också analyseras. En intressant fråga är om det har medfört att bolagen har mindre säkerhet för sina borgenärer. Intressenter, till exempel långivare, kan ha ändrat sina kriterier för godkännande av lån eller säkerheter när kraven på bolagens bundna egna kapital har ändrats. Koncernspärrens borttagande motiverades delvis med att det är kostsamt att räkna fram koncernens fria egna kapital. Det kanske går att mäta hur mycket bolagen kan spara på att de inte räknar fram detta och istället tittar på koncernens ställning i övrigt. Hos de bolag som har koncernredovisning kan man
undersöka hur många som nyttjar möjligheten att dela ut när det inte skulle ha gått med de gamla reglerna.
6 Slutsats
Sammanfattningsvis är resultatet av denna uppsats att vi dels endast observerat en liten ökning av utdelningarna och dels att det är svårt att hänföra denna till regeländringen.