Vinstutdelning: Har den nya aktiebolagslagen

Företagsekonomiska Institutionen       2008­05­30 Patrik Eriksson

Rikard Josefsson

Vinstutdelning

Har den nya aktiebolagslagen  påverkat bolagens utdelningsnivåer?

Handledare: Robert Joachimsson     

  Företagsekonomiska institutionen   

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående  bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i  årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin  utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft  någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från 

konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras 

årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av  utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen. En mindre ökning av  utdelningskvoten hittades, men den går inte att påvisa att den har något med  lagändringen att göra. Utdelningsnivåerna varierar kraftigt mellan bolagen och det  bidrar till att det inte går att säga något om samband mellan testade variabler och  lagändringen. Inget samband mellan de testade variablerna och utdelningsnivåerna har  hittats.

Förkortningar:

ABL Aktiebolagslagen

ÅRL Årsredovisningslagen

ROE Return on Equity

KI Konjunkturinstitutet

1 INLEDNING...1

1.1 B

...1

1.2 P

...2

1.3 S

...2

2 TEORI ­ LAGÄNDRINGEN...3

2.1 A

 (1975:1385)...3

2.1.1 Reservfonden...4

2.1.2 Beloppsspärren...4

2.1.3 Koncernspärren...5

2.1.4 Försiktighetsregeln...5

2.2 A

 (2005:551)...7

2.2.1 Beloppsspärren...7

2.2.2 Försiktighetsregeln...8

2.3 K

...10

2.3.1 Reservfonden...10

2.3.2 Koncernspärren...11

2.3.3 Försiktighetsregeln...12

2.4 E

...13

2.5 S

...14

3 METOD ...15

3.1 D

...15

3.2 U

...15

3.3 T

...17

3.4 S

...17

3.4 V

...19

4 EMPIRI OCH ANALYS...21

4.1 U

...21

4.2 A

...22

4.3 R

...23

4.4 S

...24

4.5 L

...25

4.6 K

...26

4.7 A

...26

5 FORTSATT FORSKNING...29

6 SLUTSATS...30

7.1 B

...31

7.2 T

...31

7.3 I

...32

7.4 S

...32

8 BILAGA...33

8.1 B

 1: F

...33

8.1.1 Paired t­tests...33

8.1.2 Konfidensintervall för proportioner...34

8.2 B

 2: S

...35

8.3 K

...36

År 2006...36

År 2005...37

År 2004...38

8.4 T

, 

...39

År 2006...39

År 2005...40

År 2004...41

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Vinstutdelning till ägarna kan användas av bolagen på flera olika sätt, beroende på vad de  vill uppnå. Det kan vara ett sätt att signalera bolagets ekonomiska framtidsutsikter. 

Marknaden reagerar ofta positivt på utdelningar vilket gör att aktierna kan öka i värde och  bli mer populära.

Den 1/1 2006 trädde den nya aktiebolagslagen i kraft, där 17 kap. 3 § innehåller nya regler  angående begränsningar av storleken på vinstutdelningar. En stor förändring är att den så  kallade koncernspärren har tagits bort, vilket gör att ett moderbolag endast behöver ta  hänsyn till sin egen balansräkning när de bestämmer storleken på en vinstutdelning. 

Koncernen måste dock beaktas i försiktighetsregeln, som säger att moderbolaget måste  tillämpa denna både på sin egen och koncernens verksamhet. Försiktighetsregelns innebörd  har förändrats och utökats för att göra den mer tydlig och tillämpbar. Avsättningskravet till  reservfonden har tagits bort.

Moderbolag har fått en större möjlighet att förmedla sin aktuella ekonomiska situation  samt framtidsbedömning när befogenheterna att bestämma storleken på utdelningen har  ökat, vilket också kan innebära att det kan bli svårare att tolka de signaler de försöker  sända. Även hur det går för koncernen kan bli svårare att tolka då moderbolaget inte  begränsas i samma utsträckning som tidigare av koncernverksamheten. En ökning kan  tolkas som att det går bättre för bolaget, men ökningen kan egentligen bero på friare regler.

Att tolka en eventuell förändring i utdelningspolicys kan vara svårt för mindre aktieägare 

som inte är insatta i bolagens verksamhet. Vår målgrupp är därför mindre aktieägare, som 

är intresserade av att se om den nya aktiebolagslagen har påverkat utdelningsbeteendet.

1.2 Problemdiskussion

Nu har vi passerat tidpunken för införandet av den nya aktiebolagslagen och bolagen har  haft möjlighet att bestämma vinstutdelningen med hjälp av de nya reglerna. Det leder till  att man kan fråga sig om vinstutdelningsnivåerna har förändrats på grund av detta.

Med avseende på förändringarna i nya aktiebolagslagen skulle man kunna förvänta sig en  förändring i storlek på vinstutdelningen, då det är upp till moderbolaget att tolka och  applicera försiktighetsregeln på sin verksamhet. Det skulle kunna vara så att bolagen delar  ut mer än förut eftersom att de ska motivera utdelningen med grund i helhetsbilden av  bolaget, något som de själva kan påverka. Det skulle också kunna var så att de istället delar  ut mindre om de har svårt att i praktiken uppskatta sin ekonomiska verklighet eller tolkar  den nya försiktighetsregeln stramt och då tar det säkra framför det osäkra. Ett ytterligare  scenario skulle kunna vara att de fortsätter dela ut lika mycket som förr och kanske till och  med fortfarande håller sig till de gamla reglerna, för att undvika att någon ifrågasätter  utdelningen.

Har vinstutdelningsnivån förändrats på grund av aktiebolagslagens nya regler angående  utdelningar?

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om vinstutdelningar har påverkats av införandet  av de nya reglerna i aktiebolagslagen 17 kap. 3 § som ersatte föregående aktiebolagslagens  12 kap. 2§, samt effekterna av borttagandet av reservfonden.

2 Teori ­ Lagändringen

Den förra aktiebolagslagen kom ut 1975 och har sedan dess genomgått mindre  förändringar för att anpassas efter nya förutsättningar. Dessa förändringar var inte 

tillräckliga och därför började man under 1990­talet att arbeta på en större omarbetning av  aktiebolagslagen, vilket resulterade i en ny aktiebolagslag som ersatte den gamla 

aktiebolagslagen den 1/1 2006. Framtagandet av den nya aktiebolagslagen har haft som  mål att göra lagen mer överskådlig och lättillgänglig genom att förenkla språket, reducera  paragrafernas omfång, minska antalet hänvisningar mellan paragrafer och införa en  innehållsförteckning för varje kapitel. Även anpassningar till dagens finansmarknad har  gjorts, till exempel att svenska bolag allt mer verkar på en internationell marknad.

(Justitiedepartementet 2005 s. 1)

Här följer en redogörelse för äldre aktiebolagslagen (1975:1385) 12 kap. 2§ o1) nya  Aktiebolagslagen (2005:551) 17 kap 3§, reservfonden samt en sammanfattning av och en  kommentar till ändringarna.

2.1 Aktiebolagslagen (1975:1385)

Enligt den gamla aktiebolagslagen fanns det fyra begränsningar för att skydda  borgenärerna och begränsa utdelningen:

•

Reservfonden

•

Beloppsspärren

•

Koncernspärren

•

Försiktighetsregeln

Dessa regler kunde inte brytas ens med samtliga ägares samtycke och även om bolaget vid 

den tidpunkten inte hade några fordringsägare (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).

2.1.1 Reservfonden

Varje år skulle bolaget avsätta minst 10 procent av årets nettovinst till dess att 

reservfonden tillsammans med överkursfonden uppgick till 20 procent av aktiekapitalet. En  överkursfond uppstod när bolaget i samband med aktieteckning erhöll större betalning än  det nominella priset på aktierna. (Lönnqvist 2002 s. 120)

Reservfonden kunde användas för att täcka förluster när det inte fanns tillräckligt med fritt  eget kapital, eller till ökning av aktiekapital efter att tillstånd från Bolagsverket eller  domstol erhållits. (Svensson 2005 s. 114) Om bolaget på grund av tidigare förluster hade  minskat reservfonden och överkursfonden till mindre än 20 procent av aktiekapitalet så  skulle de årliga avsättningarna återupptas.

Från en borgenärs perspektiv var det betryggande att bolaget tvingades skapa bundet eget  kapital, eftersom bolaget inte kunde välja att överföra motsvarande resurser till någon  utanför bolaget och därmed sänka soliditeten i bolaget. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 

2 §) Notera att reservfonden inte hade något att göra med hur dess värde skulle placeras i  form av tillgångar. Den var precis som aktiekapitalet en bild av var kapitalet härstammade  ifrån, inte vad det faktiskt skulle användas till i verksamheten. (Lönnqvist 2002 s. 117)

2.1.2 Beloppsspärren

Beloppsspärren innebar att ett bolag endast fick göra en utdelning om det bunda egna 

kapitalet var täckt. Det bundna egna kapitalet är täckt om tillgångarna i bolaget efter 

utdelningen uppgår till minst summan av skulder, avsättningar och bundet eget kapital, 

vilket lämnar kvar fritt eget kapital för utdelning. Det bundna egna kapitalet bestod av 

aktiekapital, överkursfond, reservfond och uppskrivningsfond. När en tillgång i ett bolag 

ökade i värde kunde de göra en uppskrivning, och motsvarande värdeökning kunde föras 

till uppskrivningsfonden. (Lönnqvist 2002 s. 69) Beloppsspärren medförde att utdelningen 

inte fick vara större än det fria egna kapitalet. Det fria egna kapitalet bestod av årets 

nettovinst plus balanserad vinst och belopp som avsatts till fria fonder, minus den andel 

som bolaget tvingades avsätta till bundet eget kapital enligt reglerna om reservfonden. 

(Svensson & Danelius 2005 s. 158)

2.1.3 Koncernspärren

Koncernspärren angav att ett moderbolag inte fick dela ut mer än vad som redovisats som  utdelningsbar vinst enligt moderbolagets egen balansräkning, men inte heller mer än den  utdelningsbara vinsten i koncernens balansräkning. (Svensson & Danelius 2005 s. 161)  Denna spärr hade med andra ord samma innebörd som beloppsspärren men med 

koncernen som utgångspunkt. Moderbolagen skulle således använda det lägre av sitt eget  fria kapital och koncernens fria egna kapital när de beslutade om utdelning.

2.1.4 Försiktighetsregeln

Försiktighetsregeln angående utdelningar uttrycktes på följande sätt i aktiebolagslagen  (1975:1385) 12 kap. 2§:

Vinstutdelning får icke ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till  bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i  övrigt står i strid mot god affärssed.

Grundtanken är att bolaget inte skulle kunna göra värdeöverföringar som stred mot  fordringsägarnas trygghetsbehov (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Med 

värdeöverföring avses att en tillgång förs ut ur bolaget och blir någon utomståendes  egendom. I stycket ingår begreppen konsolideringsbehov, likviditet, bolagets ställning i  övrigt och god affärssed.

Konsolidering innebär att ett bolag förstärker sin ekonomiska ställning och det mäts i olika 

nyckeltal, främst av dessa är soliditet som är ett mått på hur mycket av bolagets tillgångar 

som är finansierade av eget kapital. Vilka mått som var viktiga avgjordes av bolagets 

individuella förutsättningar, till exempel vilken bransch bolaget befann sig i, dess ålder och  hur stort det var. (Justitiedepartementet 2005b s. 382) Andra mått som kunde vara 

relevanta var räntabilitet på eget kapital, resultatprognoser och investeringsbehov  (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).

Bolagets förmåga att utföra betalningar på kort sikt kallas för bolagets likviditet. 

Kortfristiga skulder, det vill säga de utbetalningar som bolaget måste göra inom snar  framtid, ställs mot bolagets tillgångar som snabbt kan omsättas och användas som  betalningsmedel. En utdelning fick inte ske om det medförde att bolagets 

betalningsförmåga försämrades så mycket att de riskerade att inte kunna infria sina  kortfristiga betalningsåtaganden. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§)

Bolagets ställning i övrigt innebar att bolaget skulle beakta övriga relevanta förutsättningar  för bolaget, samt händelser som inträffat efter räkenskapsårets slut och beslutet om 

utdelning har tagits, men innan själva värdeöverföringen utförts. Exempel på detta kan vara  att varor som man räknat med att avyttra kan ha sjunkit mycket i värde eller att en gäldenär  har fått betalningssvårigheter som drabbar bolaget negativt. Efter att en händelse av denna  typ hade inträffat var det möjligt att kriterierna för utdelning inte längre var uppfyllda. Då  var bolaget tvunget att ompröva utdelningsbeslutet. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap 2§) God affärssed fick aldrig någon dokumenterad innebörd gällande denna paragraf (SOU  1997 s. 49). Försiktighetsregelns tillämpning har i sin helhet ifrågasatts för de bolag som  inte hade någon branschbaserad affärssed att rätta sig efter (Justitiedepartementet 2005b s. 

383). Det medför att den var svårare att använda som underlag för utdelningsbeslut eller 

för att häva ett utdelningsbeslut.

2.2 Aktiebolagslagen (2005:551)

I den nya aktiebolagslagen finns följande begränsningar uttryckta i 17 kap. 3§:

• Beloppsspärren

• Försiktighetsregeln

Båda fanns även i förra aktiebolagslagen, men deras innehåll har förändrats sedan dess. 

Precis som tidigare kan reglerna inte åsidosättas även om alla ägare är överens (Norstedts  Juridik, 2007 17 kap. 3§). Syftet är att begränsa värdeöverföringar från bolaget som kan  vara till borgenärers nackdel (Justitiedepartementet 2005b s. 376). Ett beslut i strid med  reglerna är inte giltigt oavsett hur beslutet togs och om bolaget har borgenärer eller inte  (Norstedts Juridik, 2007 17 kap. 3§).

2.2.1 Beloppsspärren

Aktiebolagslagen (2005:551) 17 kap. 3§ 1 st.:

En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full  täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på  den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det  bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen.

Beloppsspärren kräver precis som tidigare att det finns täckning för bolagets bundna egna  kapital. Bundet eget kapital består enligt ÅRL 5 kap. 14§ av aktiekapital, 

uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Bestämmelsen att en andel av årets 

nettovinst ska avsättas till reservfonden har tagits bort. Kapital som vid övergången finns 

redovisat i reservfonden ska fortsättningsvis också anses som bundet eget kapital enligt 

ÅRL 5 kap. 14§. En kapitalandelsfond skapas när ett bolag använder kapitalandelsmetoden 

för att värdera intressebolag och det medför en värdeökning på intressebolaget. 

Värdeökningen bokförs mot kapitalandelsfonden. Notera att beloppsspärren inte längre har  någon koppling till koncernspärren, eftersom den har tagits bort.(Norstedts Juridik, 2007  17 kap. 3§)

2.2.2 Försiktighetsregeln

Försiktighetsregeln är snarlik den som gällde under gamla aktiebolagslagen, dock har vissa  ändringar gjorts. En värdeöverföring får endast göras om den uppfyller de krav som gör att  den är försvarlig, ABL (2005:551) 17 kap. 3§ 2­3 st.:

Även om det inte finns något hinder enligt första stycket

 får bolaget  genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den  framstår som försvarlig med hänsyn till

1.  de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken  av det egna kapitalet, och

2.  bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Om bolaget är ett moderbolag, skall hänsyn tas även till de krav som koncern­

verksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital  samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Syftet är precis som tidigare att bolaget inte ska kunna föra ut tillgångar ur bolaget och  därigenom skada tryggheten för borgenärerna (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Regeln  innebär att en värdeöverföring från ett bolag kan bli mindre än vad som tillåts av 

beloppsspärren, men inte större (Norstedts Juridik, 2007 17 kap 3§). Begreppen i det nya  stycket som skiljer sig från förra aktiebolagslagen är verksamhetens art, omfattning och  risker och försvarlig.

1

 En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna 

egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av 

ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen. (Beloppsspärren)

Verksamhetens art, omfattning och risker innebär att till exempel ett bolag i en bransch  som är konjunkturberoende, och därmed kan få varierande resultat över tiden, måste vara  mer försiktiga med värdeöverföringar än ett motsvarande bolag som har stadig omsättning  över tiden (Norstedts Juridik, 2007 17 kap. 3§). Begreppens införande beror på att man  ville precisera vilka faktorer som ska påverka vid försvarlighetsbedömningen 

(Justitiedepartementet 2005b s. 384).

Som tidigare nämnts var begreppet god affärssed inte särskilt lämpligt eftersom det inte  hade någon dokumenterad tolkning. Begreppet har nu bytts ut mot försvarlig med grund i  de två punkterna i paragrafen, som i sin tur bygger på bolagets ekonomiska förhållanden. I  propositionen till den nya aktiebolagslagen motiveras ändringen med att stycket blir mer  effektivt eftersom man alltid måste iaktta försiktighet, innan var man endast tvungen att  vara försiktig om man följde en branschbaserad affärssed som innehöll riktlinjer om  försiktighet. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)

Tredje stycket av försiktighetsparagrafen behandlar koncerner. Försiktighetsregelns krav är  detsamma för koncernen som för bolaget självt, förutom att begreppet försvarlig inte är  med. Istället ska bolaget ta hänsyn till koncernens förhållanden på samma sätt som i punkt  ett och två i andra stycket. En tumregel borde vara att bolaget inte ska göra utdelningar  som de inte skulle kunna ha gjort om hela koncernens verksamhet hade varit deras egen  (Justitiedepartementet 2005b s. 753). Till skillnad från den tidigare koncernspärren som  var kopplad till beloppsspärren är tumregeln inte tvingande på så sätt att man är begränsad  till en bestämd storhet i redovisningen.

Moderbolagets koncernredovisning, eller sammanställning av koncernens förhållanden om  koncernredovisning saknas, är ett viktigt underlag för bedömningen enligt tredje stycket. 

Detta ska göra att förekomsten av förluster i koncernen blir beaktad. Försiktighetsregeln 

kan ses som en typ av informell koncernspärr. (Thorell 2005 s. 392)

Enligt ABL (2005:551) 18 kap. 4§ ska ett förslag till utdelning innehålla en motivering till  utdelningens försvarlighet med hänsyn till ABL (2005:551) 17 kap. 3§ andra och tredje  stycket. Det räcker inte med att säga att utdelningen är motiverad och att hänsyn till ovan  nämnda paragraf har tagits, förslaget måste innehålla en redogörelse för hur det har  motiverats. Motiveringen kan antingen inkluderas i förvaltningsberättelsen och därmed  vara tillgänglig för vem som helst, eller i en separat handling som bara blir tillgänglig för  aktieägare. (Norstedts Juridik, 2007 18 kap. 4§)

2.3 Kommentarer till lagändringarna

2.3.1 Reservfonden

Att ta bort reservfonden föreslogs redan innan 1975 års aktiebolagslag, men det  genomfördes aldrig på grund av att man ville vänta på en utredning om 

företagsbeskattning. Därefter behandlades inte förslaget igen förrän den nya 

aktiebolagslagen började utredas. Det finns flera anledningar till att ta bort reservfonden. 

Aktieägarna bestämmer själva storleken på aktiekapitalet, vilket medför att de även  bestämmer storleken på reservfonden. Vidare har ett underkapitaliserat bolag, med ett litet  aktiekapital i förhållande till totala tillgångar, små krav på sig att göra avsättningar till  reservfonden. På samma sätt har ett bolag med tillräckligt stort aktiekapital för sin  verksamhet ett i många fall överflödigt och stort krav på sig att göra avsättningar. Den  utökade försiktighetsregeln anses täcka bolagets behov av konsolidering på ett bättre och  mer individuellt sätt än att ha en generell regel om reservfondsavsättningar. Reservfonden  är precis som tidigare bundet eget kapital, men borde med tiden fasas ut genom att den  omvandlas till aktiekapital, används för att täcka förluster eller återbetalas till aktieägarna. 

(Justitiedepartementet 2005b s. 390­391) Avvecklingen av reservfonden kan innebära att 

bolagen kan dela ut mer, eftersom de inte blir tvingade att göra avsättningar. Den 

utdelningsbara vinsten ökar för alla bolag som ännu inte har fyllt reservfonden. 

Utökningen av försiktighetsregeln är en bidragande faktor till att reservfonden inte längre  behövs (Thorell 2005 s. 376).

2.3.2 Koncernspärren

Att koncernspärren togs bort kan innebära att moderbolag som har gjort en nettovinst  medan koncernen som helhet har gjort en nettoförlust teoretiskt sett kan göra en utdelning. 

I propositionen sägs att man bör använda koncernredovisningen som riktlinje för hur  mycket man kan dela ut i i enlighet med nya försiktighetsregeln (Justitiedepartementet  2005b s. 753). Tillämpningen av stycket är dock upp till moderbolaget. Exempelvis kan  koncernens ställning vara sådan att det hos dotterbolagen finns dolda värden, kostnader av  tillfällig natur under räkenskapsåret eller en mycket positiv prognos om framtida händelser. 

Så länge förslaget om utdelning har motiverats med tillräckligt sannolika skäl så kan en  utdelning ändå bli giltig.

För bolagen har de nya reglerna medgivit en del förenklingar. Moderbolaget behöver inte  alltid beräkna det fria egna kapitalet i koncernen om de till exempel väljer att inte ha någon  utdelning. De bolag som väljer att ha utdelning kan också eventuellt göra vissa 

förenklingar i koncernredovisningen, då det räcker att veta att koncernen är välmående  istället för att behöva räkna fram exakt hur mycket de skulle ha fått dela ut enligt  koncernspärren. (Thorell 2005­06 s. 393) Det är kostsamt för bolagen att räkna fram 

koncernens bundna egna kapital. Dessutom skulle nyttan av att räkna fram koncernspärrens  begränsning av det utdelningsbara beloppet inte vara särskilt stor med tanke på att 

försiktighetsregeln förstärkts. (Justitiedepartementet 2005b s. 381) 

2.3.3 Försiktighetsregeln

Ett potentiellt problem med försiktighetsregeln är att den kan vara svår att tillämpa på  grund av att den saknar konkret innebörd, i den meningen att man inte helt säkert kan säga  var gränsen går mellan en giltig och en ogiltig utdelning. Ändringen av begreppet god  affärssed till försvarlig anses göra regeln mer konkret, men den är fortfarande inte konkret  på samma sätt som beloppsspärren som refererar till ett belopp i årsredovisningen. Regeln  blir mer konkret eftersom den inte är beroende av en norm som fastställs av en bransch,  men den kan fortfarande vara svårt att bedöma om ett bolag har följt regeln eller inte. Flera  instanser har bedömt att regeln endast är användbar i avgöranden gällande bolag som  uppenbart bryter mot den. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)

Kvotregler, det vill säga begränsningar baserade på siffror från årsredovisningen, har  diskuterats men de anses inte vara generellt tillämpbara. Vilka nivåer som är lämpliga för  olika nyckeltal går inte att fastställa på sådant sätt att det alltid blir en bra lösning för det  individuella bolaget. För en del bolag skulle en kvotregel inte vara tillräcklig för att 

säkerställa soliditeten för borgenärerna. (Justitiedepartementet 2005b s. 383­384) För andra 

bolag är inte hög soliditet ett behov eller ens önskvärt. Till exempel kan ett bolag utnyttja 

en så kallad leverage effect där man försöker ha högre avkastning på lånat kapital än det 

kostar i ränta och därmed få en högre avkastning på eget kapital.

2.4 Exempel på beräkning av utdelning

Keefbolaget AB

Utdrag ur Keefbolaget ABs årsredovisning, mkr

Balansräkning

Tillgångar 1200

Aktiekapital 685

Överkursfond (före) /

Övrigt tillskjutet kapital (efter)

15

(Eget kapital) / (Tillgångar) = Soliditet  ↔   (685+15) / 1200 = 58,3%   60% ≈

Branschens genomsnittliga soliditet uppgår till 30%. Bland bolagets tillgångar finns ett  helägt dotterbolag som detta år redovisar en förlust på 10mkr och har en soliditet på 60%. 

Dotterbolaget har inga balanserade vinster eller förluster. Keefbolaget AB har detta år gjort  en vinst på 8mkr.

Enligt den äldre aktiebolagslagen innebär detta att Keefbolaget AB inte kan dela ut något i  år. Koncernen har dels gjort en förlust i koncernredovisningen (dotterbolagets förlust är  större än Keefbolagets vinst), vidare är överkursfonden en typ av bundet eget kapital som  inte går att dela ut. Den kan dock användas för att täcka förlusten.

Efter införandet av nya aktiebolagslagen gäller inte detta längre. Keefbolaget AB har gjort  en vinst i sin redovisning (+10mkr) och Överkursfond (15mkr) ingår numera i en post som  kallas Övrigt Tillskjutet Kapital som kan delas ut. Soliditeten är inte heller ett problem  eftersom både Keefbolaget AB och dotterbolaget ligger långt över branschsnittet (ca 60% 

jämfört med 30%). Om Dotterbolaget inte bedöms befinna sig i knipa, det kan till exempel  röra sig om en tillfällig förlust i en i övrigt positiv framtidsbedömning, så kan 

moderbolaget välja att täcka dotterbolagets förlust (8 – 10 = ­ 2mkr) och sedan dela ut 

återstående av Övrigt Tillskjutet kapital (15 – 2 = 13mkr).

Om det skulle visa sig att moderbolaget med utdelningen skulle sänka soliditeten under  branschindex, försämra likviditeten eller på annat sätt försämra bolagets ekonomiska  ställning, får de inte göra utdelningen på grund av försiktighetsregeln.

2.5 Sammanfattning

I stort har följande förändringar skett av aktiebolagens regler gällande utdelningar:

• Reservfonden är borttagen

• Koncernspärren är borttagen, motsvarande beloppsspärr för bolaget är dock kvar

• Försiktighetsregeln har utökats

Sammanfattningsvis kan man säga att reglerna angående utdelningar har blivit mindre 

bundna till bestämda belopp santidigt som försiktighetskraven skärpts.

3 Metod 

3.1 Datainsamling

Informationen som kommer att användas för att ge svar på problemformuleringen kommer  att bestå av sekundärdata i form av årsredovisningar. En fördel är att informationen redan  finns insamlad. En nackdel är att vi inte kan styra insamlingen av information och därför  får nöja oss med det som är insamlat. 

Att använda sig av årsredovisningar gör att informationen är tillgänglig för alla,  utomstående kan då kontrollera den. Den har också kontrollerats av revisorer och bör  därför vara tillförlitlig.

En svaghet i att använda årsredovisningar som datakälla är att jämförbarheten över tiden  kan vara bristande. Ett bolag kan ändra redovisningsmetoder mellan åren och därmed kan  poster i balans­ och resultaträkning förändras. En ändring av en post kan alltså ha skett  oberoende av faktisk förändring i värde, istället har man använt ett annat sätt att räkna. 

(Smith 2006 s. 30­31)

En annan svaghet är att penningvärdet kan förändras över tiden på grund av inflation. I  årsredovisningar justeras inte poster för inflation, redovisningen sker i nominella belopp. 

Detta leder till att årsredovisningens värde i syfte att jämföra mellan olika tidsperioder och  för att göra prognoser för framtiden minskar. (Smith 2006 s. 89­90) Under år 2004 var  inflationstakten 0.4%, 2005 var den 0.5% och 2006 var den 1.4%. (SCB 2008) I uppsatsen  behandlas endast tre år med låg inflationstakt, vilket borde medföra att resultatet inte  påverkas i stor utsträckning.

3.2 Urval

Ett bolag kan ha flera olika typer av ägare, från ägare med mycket insyn i bolagen som inte 

behöver få information förmedlad via utdelningar, till ägare som inte är insatta i bolaget 

och är beroende av utdelningar för att få en signal om bolagets välmående. (Hamberg 2001  s. 238) Frågan om utdelningsnivåer har förändrats på grund av de nya reglerna borde vara  mest intressant för ägare som inte är insatta i bolaget. Denna typ av ägare tror vi är 

vanligare hos större bolag, vi kommer därför att hålla oss till bolag som räknas till gruppen  större koncerner enligt Årsredovisningslagen 1 kap. 3§. Små koncerner behöver inte  upprätta koncernredovisning enligt Årsredovisningslagen 7 kap. 3§. Huruvida bolaget har  en koncernredovisning eller inte kan potentiellt påverka beaktandet av koncernens 

situation. För att motverka eventuell varians mellan dessa två typer vill vi enbart 

koncentrera oss på den ena. Vidare utformas bolagens utdelningspolicys ofta för att visa på  en ökande trend och därför antar vi att större koncerner oftare har utdelning och på en mer  stabil basis än små koncerner som kan vara nybildade (Hamberg 2001 s. 237). Ytterligare  ett skäl till att välja stora koncerner är att bolag tenderar att initiera och öka utdelningar när  de når mognadsfasen och inte längre har lika goda investeringsmöjligheter som under  tillväxtfasen (Grullon m.fl. 2002 s. 422). För att undersöka om en förändring i 

utdelningsbeteende har inträffat är bolag som tenderar att ha en utdelning mer intressanta. 

Därför har de största bolagen valts ut i respektive bransch, då vi antar att fler av de större  bolagen har nått sin mognadsfas än av de små bolagen. 

För att försöka motverka eventuella branschskillnader som kan tänkas påverka utdelningen  har vi valt att inrikta oss på två olika branscher med olika förutsättningar och processer. 

Det kan vara så att olika branscher ligger i olika faser av konjunkturen eller på annat sätt 

har unika förutsättningar. Om vi endast skulle använda en bransch så skulle en sådan 

förutsättning kunna orsaka förändringar i de variabler vi avser undersöka som inte har med 

lagändringen att göra. Därför antar vi att förklaringsvärdet i våra test ökar om vi istället 

använder oss av två. Den första branschen är mindre kapitalintensiv, konsultföretag inom 

juridik och ekonomi (SNI­kod 69). Den andra branschen, tillverkning av motorfordon, 

släpfordon och påhängsvagnar (SNI­kod 29), är mer kapitalintensiv.

För att hitta dessa bolag har vi använt Affärsdatas databas. Där har sökparametrarna  omsättning >50 miljoner kr, balansomslutning >25 miljoner kr, koncerner och aktiebolag  använts. Ur både branscherna har lite över hälften av bolagen som hittades valts ut. Detta  resulterade i 48 konsultbolag och 41 tillverkningsbolag. Över hälften av bolagen som  uppfyller kraven räcker för att vara representativt. Urval större än 30 ger en 

normaldistribution och är stort nog (Jaisingh 2000 s. 195). Det är dock inte möjligt att  generalisera för någon större population än stora bolag i de utvalda branscherna.

3.3 Tidsperspektiv

De nya reglerna började gälla 1/1 2006. Därför har årsredovisningar från åren 2004, 2005  och 2006 plockats ut för att kunna analysera utdelningar. År 2004 kommer att användas för  att dels jämföra skillnader i utvalda mätetal mellan år 2004 och 2005 respektive 2005 och  2006, samt för att kunna räkna fram genomsnittliga värden under ett år i balansräkningen. 

En faktor som antagligen kommer att spela in är konjunkturen och därför kommer vi också  att analysera konjunkturprognoser från respektive år.

3.4 Statistisk metod

I huvudsak kommer så kallade paired t­tests att användas. Med hjälp av dessa kan man  analysera skillnaden mellan två urval. En stor fördel med paired t­tests är att de använder  varje bolag, det vill säga varje datarad i en tabell, enskilt. Därmed elimineras eventuell  varians mellan bolag. Även konfidensintervall, som förklaras nedan, kommer att användas. 

Data har behandlats med Microsoft Excel 2007 och Minitab 14.12.0. Formler med  förklaringar samt instruktioner till Minitab 14.12.0 finns i bilaga 1.

Varians är ett mått på hur stor variation som finns i ett urval. Det visar hur mycket varje 

data i genomsnitt skiljer sig från det totala genomsnittet. Ett liknande mått är 

standardavvikelse, som beräknas som roten ur variansen. (Weiers s. 62­64) Ett urval med  hög standardavvikelse i mätetalen är svåra att hitta mönster i och dra slutsatser från vid  jämförelser. Standardavvikelsen i populationen är okänd, vilket ofta är fallet när man  behandlar ett urval ur en population. Därför används den så kallade Student’s t distribution,  som är till för att uppskatta standardavvikelsen i populationen med hjälp av urvalets 

standardavvikelse. (Weiers s. 350) T­värdet för ett test jämförs med ett t­värde ur en tabell  för bestämma om en hypotes ska accepteras eller förkastas. T­värden finns i bilaga 2. I ett  statistiskt test av ett urval formulerar man en hypotes för testet. För våra test kommer  hypotesen att vara att två genomsnitt är lika. Två olika alternativ till hypotesen kommer att  användas i de olika testen. Varje enskilt test använder endast ett alternativ. Det ena är att  genomsnitten skiljer sig från varandra, ett så kallat tvåsidigt test. Det andra alternativet är  att det ena genomsnittet är högre än det andra, ett så kallat ensidigt test. Ett 

konfidensintervall är ett intervall centrerat runt genomsnittet i ett urval. Det visar inom  vilket intervall genomsnittet för hela populationen finns med en viss grad av säkerhet. I  våra test används 95% säkerhet. Ett intervall kring ett genomsnittligt värde på 2 med 95% 

säkerhet kan exempelvis ha följande utseende: 2 ± 1. Då kan man dra slutsatsen, förutsatt  att man har ett representativt urval, att genomsnittet för hela populationen sannolikt ligger  mellan 1 och 3. När man testar en skillnad mellan två urval så ska konfidensintervallet inte  innehålla noll, för då kan man inte med någon säkerhet säga att skillnaden inte är noll.

 I vårt dataunderlag förekommer outliers. Det är enskilda instanser av data som har ett 

värde som skiljer sig extremt mycket från övrig data (Hogg & Tanis 2006 s. 330). Vi 

använder oss av data från 89 bolag. Till exempel kan varje bolag ha ett värde mellan 0 och 

1 för en viss variabel. Om det då finns ett enda bolag som har ett värde på 100 så väger just 

det bolagets värde så att säga tyngre än resten av hela undersökningen. Dessutom drar 

outliers upp variansen i variabeln så att det blir mycket svårare att dra någon slutsats av 

dataunderlaget. Det kan finnas ett signifikant förhållande i data som döljs av outliers på 

grund av att de påverkar för mycket. Det finns flera olika metoder för att behandla och  utesluta outliers. Vi har valt att helt enkelt göra en subjektiv bedömning av lämpligheten i  att inkludera varje enskild outlier och detta kommer att kommenteras löpande i empiri­ och  analysdelen.

3.4 Variabler

För att analysera dataunderlaget kommer vi att använda oss av olika variabler för att se om  utdelningen har förändrats i förhållande till bolagets ekonomiska situation. Anledningen  till att testa olika mätetal är att om de sammantaget visar på att bolagens förutsättningar för  utdelning har förändrats på sådant sätt att de har förklaringsvärde för utdelningsnivåerna så  kan inte ett eventuellt resultat hänföras till den nya lagstiftningen. En utdelning som är  liten i förhållande till övriga bolags utdelningar kan fortfarande vara stor jämfört med  bolagets eget resultat. Därför kommer kvottal att användas då de är mer relevanta än  absoluta tal. För att analysera bolagens utdelningsnivå kommer följande variabler att testas  med statistiska metoder:

 Utdelning dividerat med årets resultat. Detta visar hur stor andel av årets vinst som  delats ut i form av ett kvottal. Den del som inte delas ut stannar i bolaget och  används i verksamheten.

 Proportionen av bolag som har ökat sin utdelning från år 2005 till 2006, med 

hänsyn till om bolaget har ökat eller minskat sitt resultat. Andelen är relevant för att  utläsa om en eventuell skillnad i utdelningsnivå beror på ett fåtal bolag eller om det  är en generell trend i urvalet. Vi kommer även att göra en uppdelning i två grupper. 

Den ena gruppen innehåller bolag som har sänkt sitt nettoresultat, den andra 

innehåller de bolag som har ökat sitt nettoresultat. Det kan vara intressant att se om 

det är de bolag som ökat sitt resultat som också har ökat utdelningen eller om en  eventuell ändring i utdelningsnivåer beror på något annat.

 Resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital under året, som benämns Return  On Equity, ROE. Kvoten visar hur bolaget har förräntat det kapital som härstammar  från ägarna. Kvoten är relevant för att visa om en eventuell skillnad i 

utdelningsnivå kan förklaras med en förändring i avkastning.

 Soliditet, som beräknas genom att dividera eget kapital med totala tillgångar. 

Soliditet är relevant eftersom det är en av de faktorer som ska beaktas när ett bolag  beslutar om utdelning. Om soliditeten har förändrats i samma riktning som 

utdelningar så kan det ha förklaringsvärde.

 Bolagens likviditet, som är ett mått på deras betalningsförmåga på kort sikt. 

Beräkningen sker genom att dividera omsättningstillgångar med kortfristiga  skulder. Likviditet är ett mått som ska beaktas när bolaget beslutar om utdelning  och därför är det relevant att analysera om det kan ha påverkat utdelningsnivåerna.

 Konjunkturen kommer att tas upp som en faktor, men kommer däremot inte att  behandlas med något statistiskt test. Istället ska vi göra ett mer generellt 

hänsynstagande till konjunkturens eventuella påverkan.

Utdelningskvot, ROE, soliditet och likviditet kommer att analyseras med paired t­tests och  konfidensintervall. Proportionen av bolag kommer att behandlas med konfidensintervall. 

Med hjälp av ovanstående ska vi sedan försöka bestämma om något har hänt angående 

utdelningar som kan hänföras till lagändringarna. Både empiri och analys kommer att 

behandlas i samma kapitel. Testen bör kommenteras och förklaras enskilt för att förtydliga 

resultatet och för att undvika att behöva repetera empiriska resultat i analysdelen. Därefter 

kommer resultaten att analyseras mer  sammanfattande.

4 Empiri och Analys

Först kommer utdelningsnivåerna att studeras för att se om det faktiskt har skett någon  förändring i utdelningsnivån. Därefter kommer vi att beakta ett antal faktorer som har  förklaringsvärde för utdelningarna. Slutligen kommer resultatet att sammanfattas och  analyseras för att försöka utläsa om en eventuell förändring av utdelningarna kan hänföras  till den nya aktiebolagslagen.

4.1 Utdelningskvot

Detta beräknas genom att dividera utdelningar med årets resultat. Ur urvalet var vi tvungna  att ta bort 13 bolag med negativt resultat som ändå har delat ut. När man dividerar en  positiv utdelning med ett negativt resultat får man en negativ kvot. Vi antar att de bolag  som gjort på detta sätt har kapital som de inte kan investera på ett lämpligt sätt och då vill  de inte inte så att säga lägga det på hög. Även de bolag som hade en väldigt hög ratio,  antagligen på grund av samma anledning som de bolag som delade ut trots negativt  resultat, togs bort. Det kan också  bero på att bolagets resultat har varierat men att de ändå  vill ha en stabil utdelning över tiden. De borttagna bolagen kommer att beaktas i analysen  av proportionerna.

Tabell 1: Förändring av utdelningskvot mellan år 2005 och 2006.

Paired T­Test and CI: 2006; 2005

       N      Mean     StDev   SE Mean 2006        66  0,590495  0,752763  0,092659 2005        66  0,388540  0,555778  0,068411 Difference  66  0,201956  0,885694  0,109021 95% lower bound for mean difference: 0,020039

T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 1,85

Tabell 1 visar ett test av skillnaden i utdelningskvot mellan år 2005 och 2006. T­värdet för 

testet är 1.85 och ur tabellen får vi värdet 1.669 vilket innebär att vi ska förkasta hypotesen 

att genomsnitten för år 2005 och 2006 är lika. Alternativet är att genomsnittet för 2006 är 

högre och det ska accepteras. Testet är ensidigt och visar att med 95% säkerhet är  skillnaden mellan åren större än cirka 2 procentenheter. Testet tyder på att något har  orsakat högre utdelningsnivåer under 2006. 

Tabell 2: Förändring av utdelningskvot mellan år 2004 och 2005.

Paired T­Test and CI: 2005; 2004

       N      Mean     StDev   SE Mean 2005        66  0,388540  0,555778  0,068411 2004        66  0,231633  0,344344  0,042386 Difference  66  0,156907  0,520661  0,064089 95% lower bound for mean difference: 0,049966

T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 2,45

Detta är samma test som ovan men för åren 2004 och 2005. Skillnaden mellan åren är  större än för ovanstående test. Det antyder att det inte är något särskilt med förändringen  mellan år 2005 och 2006 eftersom åren innan, utan lagändring, visar en större ökning.

4.2 Andel bolag som ökat utdelningen

För att analysera bolagens benägenhet att höja utdelningarna har urvalet delats upp i två  grupper, den ena består av de som har sänkt sitt nettoresultat från år 2005 till 2006 och den  andra består av de som höjt nettoresultatet.

Totalt har 36 bolag minskat nettoresultatet från år 2005 till 2006. Av de 36 bolagen har 22  (61%) ökat utdelningen trots att de minskat resultatet. 7 (19.5%) bolag har inte ändrat sin  utdelning, och 7 (19.5%) har minskat den.

Tabell 3:  Konfidensintervall för bolag med minskad nettovinst och ökad utdelning.

CI for One Proportion

Sample   X   N  Sample p         95% CI

1       22  36  0,611111  (0,434638; 0,768576)

Tabell 3 visar att andelen bolag med sänkt resultat men ökad utdelning med stor 

sannolikhet finns i intervallet 43­77%.

Av de 53 bolag som har ökat resultatet från år 2005 till 2006 har 30 (57%) ökat  utdelningen, 10 (19%) har oförändrat och 13 ( 24%) har minskat. ≈

Tabell 4: Konfidensintervall för bolag med ökad nettovinst och ökad utdelning.

CI for One Proportion

Samp l e     X   N  Sample p         95% CI

1    0  30  53  0,566038  (0,422826; 0,701608)  

Konfidensintervallet och proportionen kan liknas vid resultatet i tabell 3 ovan. I en  jämförelse av dessa två verkar det som att det inte spelar någon roll om resultatet har ökat  eller minskat för året, andelen bolag som ökar sin utdelning är ändå ungefär lika.

Tabell 5: Konfidensintervall för bolag med ökad utdelning.

Sample   X   N  Sample p         95% CI

1       52  89  0,584270  (0,474913; 0,687856)

Tabell 3, 4 och 5 tyder på att en förändring i resultat inte nödvändigtvis innebär en  motsvarande förändring av utdelning. Proportionen för hur många bolag som valt att öka  utdelningen är ungefär lika i alla tre tabellerna. Här har även de bolag som togs bort i tabell  1 och 2 tagits med. Detta tyder på att andra faktorer än resultatet är viktiga för 

bestämmandet av bolagets utdelning. Totalt har 80/90 (89%) av bolagen ökad eller  oförändrad utdelningsnivå.

4.3 Räntabilitet på eget kapital

Nedan följer ett test för att utläsa om ROE har förändrats mellan åren. Om bolagen har  ökat sin ROE­kvot så kan det vara en anledning till att öka utdelningarna. På samma sätt  talar ett lägre ROE för att utdelningarna borde sänkas. I testet har genomsnittligt eget  kapital under året använts. En outlier har tagits bort.

Tabell 6: Förändring av ROE mellan år 2005 och 2006.

Paired T­Test and CI: ROE 2005; ROE 2006

       N      Mean     StDev   SE Mean ROE 2005    88  0,426837  0,492430  0,052493 ROE 2006    88  0,314336  0,394204  0,042022 Difference  88  0,112501  0,343077  0,036572 95% lower bound for mean difference: 0,051698

T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 3,08

T­värdet ur tabellen är 1.663, vilket är mindre än 3.08. Det innebär att alternativet till  hypotesen ska accepteras. Av detta kan vi utläsa att ROE sannolikt har sjunkit med minst  cirka 5.2 procentenheter mellan år 2005 och 2006. En minskning av ROE borde innebära  en minskning av utdelningarna, vilket talar för att något annat har påverkat 

utdelningsnivåerna.

4.4 Soliditet

Soliditet är ett mått på ett bolags förmåga att infria sina betalningsåtaganden och stå emot  förluster på längre sikt. Låg soliditet är ett hinder för att dela ut på grund av att bolagets  borgenärer får minskat skydd för sin fordring. Här kommer inte huruvida bolagen har god  soliditet eller inte att kommenteras, fokus läggs på hur den har förändrats. Ration har  beräknats som eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Tabell 7: Förändring av soliditet mellan år 2005 och 2006.

Paired T­Test and CI: 2006; 2005

       N      Mean     StDev   SE Mean 2006        89   0,439175  0,272409  0,028875 2005        89   0,459681  0,280864  0,029772 Difference  89  ­0,020506  0,128454  0,013616 95% CI for mean difference: (­0,047565; 0,006553)

T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = ­1,51

T­värdet ur tabellen är ­1.987. Det innebär att vi ska acceptera hypotesen. Det finns inget  bevis för att soliditeten har förändrats mellan åren 2005 och 2006.

Tabell 8: Förändring av soliditet mellan år 2004 och 2005.

Paired T­Test and CI: 2005; 2004

       N      Mean     StDev   SE Mean 2005        89  0,459681  0,280864  0,029772 2004        89  0,416282  0,281815  0,029872 Difference  89  0,043399  0,192196  0,020373 95% CI for mean difference: (0,002913; 0,083886)

T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = 2,13

Soliditeten har sannolikt ökat med 0.3­8 procentenheter mellan år 2004 och 2005.

4.5 Likviditet

Balanslikviditet är bolagets förmåga att infria sina betalningsåtaganden på kort sikt. Det  beräknas genom att dividera bolagets omsättningstillgångar med deras kortfristiga skulder.

4 bolag med noll kortfristiga skulder under minst ett år har tagits bort. Även 9 outliers med  extrem likviditetsratio pga minimala kortfristiga skulder har tagits bort. Det går inte att  använda dem eller ersätta dem med lämpligt tal. De bolagen har generellt god likviditet  över tiden vilket leder till att data från dessa bolag i stort sett bara drar upp variansen utan  att tillföra något som hjälper till att utläsa skillnader i likviditet. De bolag som vi avser  mäta är de som har en mer ”normal” likviditetsratio.

Tabell 9: Förändring av likviditet mellan år 2005 och 2006.

Paired T­Test and CI: 2006; 2005

       N       Mean       StDe v       SE   Mean 2006        76    2,11958   2,39746   0,27501 2005        76    2,44506   3,37144   0,38673 Difference  76  ­0,325482  2,784892  0,319449 95% CI for mean difference: (­0,961857; 0,310893)

T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = ­1,02

T­värdet i tabellen är 1.992 vilket innebär att hypotesen ska behållas. Det finns alltså inget  som pekar på att det har skett någon likviditetsökning mellan år 2005 och 2006. 

Standardavvikelsen är hög i förhållande till snittet vilket bidrar till att det inte går att hitta  någon skillnad.

Tabell 10: Förändring av likviditet mellan år 2004 och 2005.

Paired T­Test and CI: 2005; 2004

       N       Mean       StDe v       SE   Mean 2005        76   2,44506   3,37144   0,38673 2004        76   2,22064   2,63945   0,30277 Difference  76  0,224420  2,342593  0,268714 95% CI for mean difference: (­0,310885; 0,759726)

T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = 0,84

Testet för år 2004 och 2005 ger samma resultat. Det finns ingen signifikant skillnad i 

likviditet.

4.6 Konjunktur

I slutet av år 2004 pekade konjunkturläget i Sverige på att vinstnivåerna skulle vara  oförändrade under år 2005 och 2006 (KI 2004 s. 73). En ny bedömning i slutet av år 2005  förutspår att vinstnivån ökar lite under följande år (KI 2005 s. 82). År 2006 förutspåddes  vinstnivåerna att minska något under år 2007 och 2008 (KI 2006 s. 87). Eftersom bolagens  framtidsutsikter ingår i bedömningen av deras ekonomiska situation kan 

konjunkturbedömningar vara relevanta. Den generella bedömningen av näringslivets  vinstutsikter tyder på att bolagen inte kan räkna med att höja sina vinstnivåer markant  under närmsta åren, vilket i sin tur borde leda till att de inte heller vill öka utdelningarna. 

De individuella bedömningarna som bolagen själva presenterar i årsredovisningarna kan  självfallet skilja sig från vad konjunkturläget i stort tyder på.

4.7 Analys av faktorer

Det har skett en signifikant ökning av utdelningsnivån från år 2005 till 2006 med minst 2  procentenheter. Att den är signifikant innebär endast att den är fastställd, den är är  fortfarande inte stor. Enligt vad vi har fått fram av vår undersökning kan det lika gärna  vara en fluktuation som att den beror på någon speciell händelse. Under år 2006 har 

inflationstakten varit 1.4%. Det sänker den faktiska utbetalningen som aktieägarna erhåller. 

Ur ägarnas vinkel så har utdelningarna ökat ännu mindre. Det syns också på 

standardavvikelsen som är väldigt hög i förhållande till genomsnitten. Ökningen av  utdelningsnivån är större från år 2004 till 2005 vilket tyder på fluktuationer. Soliditeten  mellan år 2004 och 2005 har dock ökat mellan dessa år och kan därför kanske delvis  förklara utdelningsökningen för dessa år. 

Något som tyder på att det faktiskt har hänt något mellan år 2005 och 2006 är att en stor  andel av bolagen har ökat sin utdelning eller låtit den vara kvar på samma nivå. Det 

tillsammans med den höga variansen i utdelningar dividerat med resultat tyder också på att 

de som har sänkt har sänkt relativt mycket. Beslutsfattare vill ofta visa på en ökande trend  av utdelningarna för att signalera att bolaget går bra, och de vill inte sänka utdelningarna  eftersom att ägarna kan få uppfattningen att bolaget går dåligt. Det kan innebära att  bolagen ofta gör små ökningar av utdelningarna även när resultatet har minskat lite, men  skulle resultatet gå ned så kraftigt att en utdelning skulle vara olämplig eller olaglig så kan  hela utdelningen tas bort. Det kan leda till det resultat vi observerat i vår undersökning. Det  har i så fall inget med lagändringen att göra. 

Att ROE har sjunkit är en faktor som borde peka på att utdelningarna inte ska öka. 

Samtidigt har vi sett att bolag med minskat nettoresultat ändå väljer att öka utdelningarna i  ungefär samma utsträckning som de bolag vars resultat har ökat. ROE är ett nyckeltal som  borde påverka utdelningarna men av vår statistiska undersökning kan vi inte dra slutsatsen  att de är relaterade.

Soliditeten, som är ett av de grundläggande kraven i ABL 17 kap. 3§, är inte signifikant  förändrad från år 2005 till 2006. Det innebär att den inte kan bidraga till att förklara  ändringen av utdelningskvoten.

Bolagens likviditet är också ett grundläggande krav i nyss nämnda paragraf, men även här  har vi inte hittat någon signifikant förändring. Likviditet borde fluktuera mycket över tiden,  eftersom det är ett kortsiktigt mått. Sammantaget kan man säga att likviditeten inte har  något förklaringsvärde för den observerade ökningen av utdelningarna.

Konjunkturrapporterna ger oss inte heller något underlag som tyder på att utdelningarna 

borde ändras. Bolagen har självklart egna prognoser och om de innehåller några viktiga 

förutspådda händelser så ska de beaktas vid värdeöverföringar. Det är kanske mer relevant 

att försöka jämföra bolagens egna prognoser med deras utdelningskvoter, något som låg 

utanför ramen för vårt sätt att analysera utdelningarna. Ett problem med detta kan vara att 

bolagen själva kan bestämma vad som ska ingå i deras prognoser, och därför kan de även 

påverka vilken utveckling en prognos tyder på.

Sett till ändringarna i ABL angående utdelningar kan det vara svårt att dra slutsatsen vad  det är som gör att utdelningarna inte har förändrats så mycket. En tänkbar anledning kan  vara att bolagen redan kunde ha utdelningar på den nivå som de ansåg vara lämpliga och  att lagstiftningen inte hindrat dem varken före eller efter ändringen. En annan är att  försiktighetskraven har skärpts och kan därmed så att säga ha kontrat borttagandet av  reservfonden och koncernspärren. I så fall har inte borgenärernas trygghet drabbats 

negativt, och därmed kan lagstiftningen fortfarande anses fylla sin funktion. Vidare kan det  vara för tidigt för att bolagen ska ha viljan att utnyttja möjligheterna till att ändra sina  utdelningspolicys, då det kan vara bra att ta det säkra före det osäkra innan det till exempel  finns ett rättsfall på området. Då en utdelning måste vara försvarlig så kan det vara så att  man inledningsvis tolkar försvarlig som att den inte ska bryta mot de äldre reglerna innan  det så att säga finns en fastställd ny tolkning. Om regeländringen innebär att beslutsfattare  faktiskt vill öka utdelningarna så kan det också vara så att de vill öka utdelningarna  successivt som en positiv trend istället för att bara göra en ökning i ett steg. På så sätt kan  de ge bilden av att bolaget går bättre och bättre över tiden. En annan möjlig orsak är att  bolagen har fyllt sina reservfonder tidigt, kanske frivilligt med större avsättningar än vad  som krävs, och därför har den inte påverkat utdelningspolicyn annat än under de tidigaste  åren. Om så är fallet så borde utdelningarna i de bolag vi studerat inte påverkas av 

reservfondens borttagande eftersom vi medvetet har valt de stora koncernerna.

5 Fortsatt forskning

En liknande undersökning skulle kunna genomföras med ett annat urval av bolag, när fler  år har gått eller med andra metoder. Till exempel skulle man kunna använda en kvalitativ  ansats och fråga beslutsfattare, aktieägare eller revisorer vad de anser om de nya reglerna  och hur de har påverkat bolagen.

Vidare skulle man kunna undersöka vilka variabler som mer sannolikt påverkar  utdelningsnivåerna för att kunna sortera bort dem bättre och därmed se om det går att  hänföra något till lagändringen. Vi har inte i vår uppsats försökt att analysera om och hur  bolagen har motiverat sina utdelningar. Det kan vara en intressant fråga att ta reda på vilka  faktorer som bolagen själva tar upp i förvaltningsberättelsen eller i underlaget för beslut  om utdelning. En ytterligare fråga är varför lagändringen inte medfört ett ändrat beteende  direkt. Kanske är det så att bolagens beslutsfattare aldrig har känt sig hindrade av 

lagstiftningen från början och därför är inte heller den nya lagen för begränsande eller  tillåtande.

Borttagandet av reservfonden kan också analyseras. En intressant fråga är om det har  medfört att bolagen har mindre säkerhet för sina borgenärer. Intressenter, till exempel  långivare, kan ha ändrat sina kriterier för godkännande av lån eller säkerheter när kraven  på bolagens bundna egna kapital har ändrats. Koncernspärrens borttagande motiverades  delvis med att det är kostsamt att räkna fram koncernens fria egna kapital. Det kanske går  att mäta hur mycket bolagen kan spara på att de inte räknar fram detta och istället tittar på  koncernens ställning i övrigt. Hos de bolag som har koncernredovisning kan man 

undersöka hur många som nyttjar möjligheten att dela ut när det inte skulle ha gått med de 

gamla reglerna.

6 Slutsats

Sammanfattningsvis är resultatet av denna uppsats att vi dels endast observerat en liten 

ökning av utdelningarna och dels att det är svårt att hänföra denna till regeländringen.

7 Referenser

7.1 Böcker

Hamberg, Mattias, 2001: Strategic Financial Decisions, Malmö: Liber Ekonomi

Hogg, Robert & Tanis, Elliot, 2006: Probability and Statistical Inference, Pearson Prentice  Hall

Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang, 1997: Forskningmetodik Om kvalitativa och  kvantitativa metoder, Studentlitteratur AB

Jaisingh, Lloyd R., 2000: Statistics For the Utterly Confused, McGraw­Hill

Lönnqvist, Rune, 2002: Årsredovisning i aktiebolag och koncerner, tredje upplagan, Lund: 

Studentlitteratur

Smith, Dag, 2006: Redovisningens Språk, tredje upplagan, Uppsala: Studentlitteratur Strömquist, Siv, 2006: Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av  examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, fjärde upplagan, Uppsala: Hallgren & 

Fallgren Studieförlag AB.

Svensson, Bo & Danelius, Johan, 2005 :Nya Akitebolagslagen, Reglerna från den 1  januari, Göteborg: Tholin&Larsson,

Weiers, Ronald M., 1991: Introduction to business statistics, Holt, Rinehart & Winston  Inc.

7.2 Tidskriftsartiklar

Gustavo Grullon, Roni Michaely and Bhaskaran Swaminathan, 2002: Are Dividend 

Changes a Sign of Firm Maturity? The Journal of Business vol. 75, no 3, s. 422