• No results found

A1.5 Våra utfallsmått för vårdkvalitet i analysen av BPSD-registret och Senior alert

A1.5.1 Undvikbar slutenvård

Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga och därmed minska slutenvården för patienter med vissa sjukdomstillstånd. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård.

Variabeln visar om en individ skrivs in för slutenvård med anledning av diagnoser som går att påverka i öppenvården. Indikatorn baseras på sjukdomstillstånden astma, diabetes, förmaksflimmer, hjärtinsufficiens, kärlkramp, KOL, pneumoni

och urinvägsinfektion under året. Indikatorn är framtagen av Socialstyrelsen.287

Indikatorn baseras på Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.2 Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar

Syftet med måttet är att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården eller socialtjänsten inte är tillräckligt samordnad.

Indikatorn är framtagen av Socialstyrelsen och visar om en individ som varit inskriven med diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, urinvägsinfektion, akut tubulointerstitiell nefrit, cystit, höftfraktur och brott på lårbenshals, förmaksflimmer eller hjärtsvikt återinskrivs i slutenvård inom 30 dagar för

relaterade diagnoser.288 Indikatorn baseras på information från Socialstyrelsens

patientregister.

287 Socialstyrelsen, Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar, 2014. 288 Ibid.

A1.5.3 Frakturer på lår och höft

Höft- och lårfrakturer är särskilt vanliga bland äldre. Syftet med måttet är att mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och omsorgen med fokus på

kommunernas förebyggande verksamhet. En låg andel frakturer antas spegla ett bra förebyggande arbete.

Indikatorn har tagits fram av Socialstyrelsen och visar datumet för när en individ får slutenvård till följd av höft- eller lårfraktur.289 Den baseras på

Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.4 Slutenvård i samband med fallskada

Syftet med måttet är att mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och omsorgen med fokus på kommunernas skadeförebyggande verksamhet. Fallskador är särskilt vanliga bland äldre och är den dominerande orsaken till slutenvård bland äldre. Fallskadorna orsakar stora samhällskostnader, vid sidan av det personliga lidandet.

Variabeln visar om patienten under året har skrivits in i slutenvården efter en fallskada. Här ingår samtliga fallskador, till exempel en skallskada, och inte enbart höft- och lårfrakturer. Variabeln omfattar både planerade och oplanerade besök. Variabeln baseras på Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.5 Oplanerad slutenvård i samband med fallskada

Syftet med måttet är att mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och

omsorgen med fokus på kommunernas skadeförebyggande verksamhet. Variabeln visar om individen skrivits in i oplanerad slutenvård i samband med en fallskada under året. Här ingår samtliga fallskador, till exempel en skallskada, och inte enbart höft- och lårfrakturer. Variabeln baseras på Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.6 Slutenvård för trycksår

Syftet med måttet är att mäta kvaliteten på den sammanhållna vården och

omsorgen med fokus på kommunernas skadeförebyggande verksamhet. Variabeln visar om individen skrivits in i slutenvård med ett trycksår under året.

Informationen har hämtats från Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.7 Expediering av olämpliga läkemedel

Med en god omvårdnad bör användningen av olämpliga läkemedel minska. Måttet visar om en individ har expedierats olämpliga läkemedel som ska räcka åtminstone fram till och med mätpunkten den 31 december ett visst år. Definitionen av olämpliga läkemedel utgår från Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos

äldre.290 I gruppen ingår långverkande bensodiazepiner, läkemedel med

antikolinerga effekter, tramadol, propiomazin, kodein och glibenklamid. Indikatorn baseras på Socialstyrelsens läkemedelsregister.

289 Socialstyrelsen, Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar, 2014. 290 Socialstyrelsen, Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, 2017.

A1.5.8 Polyfarmaci

Samtidig användning av flera läkemedel är förknippad med särskilda risker, framför allt för äldre personer. Måtten visar om en individ har expedierats minst 5 respektive minst 10 läkemedel som ska räcka åtminstone fram till och med mätpunkten den 31 december ett visst år. Indikatorerna baseras på

Socialstyrelsens läkemedelsregister.

A1.5.9 Läkemedel som ökar risken för fallskador

Syftet med måtten är att belysa i vilken utsträckning de äldre expedieras läkemedel som är särskilt förknippade med ökad risk för fallskada. Läkemedlen är

antidepressiv medicin (N06A), lugnande läkemedel och sömnmedel (N05C) och

opioider (N02A).291 Måttet visar om en individ fått något av läkemedlen expedierat

under året (måttet baseras på användning under hela året, inte punktprevalens den 31 december). Indikatorn baseras på Socialstyrelsens patientregister.

A1.5.10 Förskrivning av vanliga centralt verkande läkemedel för äldre

Användningen av centralt verkande läkemedel är stor bland äldre. Några av de vanligaste är opioider (N02A), neuroleptika (N05A), antidepressiv medicin (N06A), lugnande läkemedel (N05B), sömn- (N05C), demens- (N06D) och epilepsiläkemedel (N03A). Utfallsmåttet visar dels om en person har fått åtminstone ett av dessa läkemedel (definierat utifrån ATC på 4-ställig nivå) expedierat under året (måttet baseras på användning under hela året, inte punktprevalens den 31 december), dels expedierade definierade dygnsdoser (FDDD).

A1.6 Våra mått för boendekvalitet

Måtten har hämtats från Socialstyrelsens Enhetsundersökning om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård för åren 2016–2018. Enhetsundersökningen är en enkätundersökning där hemtjänstverksamhet och särskilda boenden besvarar frågor om sin verksamhet inom vård och omsorg om äldre. Syftet med

undersökningen är att stimulera till verksamhetsutveckling som ska gynna brukarna. Drygt 90 procent av de särskilda boendena besvarade enkäten år 2018. År 2018 medverkade 284 av 289 kommuner. De mått vi använder oss av för att mäta boendets kvalitet är:

• andel omsorgspersonal på vardagar som har adekvat utbildning • andel omsorgspersonal på helgdagar som har adekvat utbildning • antal sjuksköterskor på vardagar per antalet bostäder plus eventuellt

hemsjukvårdspatienter

• antal sjuksköterskor på helgdagar per antalet bostäder plus eventuellt hemsjukvårdspatienter

• antal omsorgspersonal på vardagar per antalet bostäder • antal omsorgspersonal på helgdagar per antalet bostäder

291 Dessa läkemedel ger ökad risk för fallskador enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Utöver våra mått på kvalitet inkluderar vi även information från enhetsundersökningarna om boendets regiform.

A1.7 Resultat – Används BPSD-registret och Senior alert som