förbättringsarbete utifrån kvalitetsregister
5.2 Socialstyrelsens stöd till förbättringsarbete är under utveckling
Trots att Socialstyrelsen hade flera uppdrag kopplade till överenskommelsen mellan regeringen och SKR, hade myndigheten överlag en perifer roll i Äldresatsningen. Statskontoret konstaterade att det i vissa delar saknades ett nationellt kunskapsstöd vilket Statskontoret förklarade med att Socialstyrelsen inte hade varit tillräckligt involverad i överenskommelsen. Som framgår av
avsnitt 2.5.3 föreslog Statskontoret att regeringen skulle ge Socialstyrelsen och de andra myndigheterna i Rådet för styrning med kunskap uppdraget att ta fram en nationell strategi för kunskapsstöd för vården och omsorgen om äldre. Men ett sådant uppdrag fick aldrig de berörda myndigheterna.
Företrädare för SKR och registerhållare menar att vårdpersonal ofta har behov av ett förhållandevis konkret stöd för att kunna omsätta resultaten från kvalitetsregister till analys och systematiskt förbättringsarbete. Av svaren på Riksrevisionens enkät framgår att respondenterna inte upplever att Socialstyrelsen erbjuder
kommunerna ett sådant stöd.244 Detta kan delvis förklaras av en svag efterfrågan
från kommunerna, vilket i sin tur kan kopplas till Socialstyrelsens begränsade roll under Äldresatsningen. När det riktade statsbidraget avslutades fick
registerhållarna markant försämrade förutsättningar att ge stöd åt kommunerna,
men det var få kommuner som såg Socialstyrelsen som ett naturligt alternativ.245
5.2.1 Socialstyrelsens kunskapsstöd ger inte vägledning
i kommunernas förbättringsarbete med kvalitetsregister
Vår genomgång av Socialstyrelsens föreskrifter, handböcker och utbildningar visar att myndigheten inte ger någon vägledning om användning av kvalitetsregister. Socialstyrelsen har inte tagit fram vägledning utifrån patientdatalagens
bestämmelse om användningen av kvalitetsregister. Däremot har Socialstyrelsen
243 I svar på Riksrevisionens frågor om RSS stöd till kommunerna uppger 10 av 13 RSS-företrädare
att kommunerna inte får det stöd de behöver för att bedriva ett effektivt förbättringsarbete baserat på kvalitetsregister. Tre RSS-företrädare svarade att de inte kan bedöma behovet. Mejlsvar från 13 kontaktpersoner för RSS, 2020-08-25-28.
244 Riksrevisionens enkät till MAS 2019, fråga 13: 12 procent angav att Socialstyrelsen i hög eller
i ganska hög utsträckning kan ge enheterna stöd för att utveckla enheternas arbetssätt utifrån kvalitetsregister.
utfärdat föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete246 som ger
vägledning i tillämpning av hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete samt patientsäkerhetslagens bestämmelser om patientsäkerhetsarbete. Föreskriften beskriver vad ett systematiskt
förbättringsarbete omfattar247 och här anges att egenkontroll kan innefatta
”jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister”.248 Socialstyrelsens har gett ut en handbok kopplad till
föreskriften men handboken ger inte vägledning i hur huvudmän och personal ska använda kvalitetsregistren i det systematiska förbättringsarbetet.249
Vägledningsmaterial som specifikt berör fallolyckor, trycksår, undernäring, munhälsa, inkontinens och demens hänvisar i varierande utsträckning till kvalitetsregistren som verktyg i förbättringsarbete. Materialet ger dock i begränsad utsträckning stöd i hur kvalitetsregister ska användas i det systematiska förbättringsarbetet.250
5.2.2 Socialstyrelsen utvecklar nytt kunskapsstöd för kommunalt
finansierad hälso- och sjukvård
År 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag från regeringen att stärka stödet till
kommunalt finansierad hälso- och sjukvård.251 Uppdraget ska sedan det förändrats
avrapporteras senast i augusti 2023.252 Bakgrunden till uppdraget är att den så
kallade Huvudmannagruppen, som är kopplad till Rådet för styrning med kunskap, efterfrågade ett kunskapsstöd för evidensbaserad praktik för en jämlik vård och omsorg.253 Initiativet resulterade i att Socialstyrelsen tog fram en
förstudie om hur de skulle kunna stärka stödet till kommunalt finansierad hälso- och sjukvård.254
246 Föreskriften trädde i kraft 2012 och ersatte den tidigare föreskriften SOSFS 2005:12, Ledningssystem
för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
247 Riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser, förbättrande åtgärder i verksamheten samt
förbättring av processerna och rutinerna. 5 kap. 1–8 §§ SOSFS 2011:09, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
248 5 kap. 2 § SOSFS 2011:09. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
249 Socialstyrelsen, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Handbok för tillämpningen av föreskrifter
och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 2012, s. 25 ff.
250 Riksrevisionens genomgång av Socialstyrelsens vägledningsmaterial tillgängligt på myndighetens
webbsida.
251 Regeringsbeslut S2018/06066/RS (delvis).
252 Uppdraget förändrades i april 2020 och ingår nu som en del av regeringens uppdrag till
Socialstyrelsen om att genomföra insatser för att främja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård, regeringsbeslut S20191030561F6 (delvis), S2020/03319/FS (delvis).
253 Rådet för styrning med kunskap, Statlig styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Redogörelse för arbetet inom Rådet för styrning med kunskap och Huvudmannagruppen under 2018, 2019, s. 16.
Socialstyrelsens åtgärdsplan omfattar dock inte något kunskapsstöd för användning av nationella kvalitetsregister för systematiskt förbättringsarbete. Socialstyrelsens projektledare menar att ansvaret för ett sådant kunskapsstöd
lämpligast utvecklas av dem som ansvarar för de nationella kvalitetsregistren.255
I den delredovisning256 av uppdraget som Socialstyrelsen lämnade till
Socialdepartementet våren 2020 presenteras en rad projekt som befinner sig i olika faser. Nationella kvalitetsregister ingår i projektet för sambearbetning med
Socialstyrelsens kommunala hälso- och sjukvårdsregister.257 Syftet med projektet
är att synliggöra kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården. Åtgärdsplanen omfattar också utveckling av mål och nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård och projekt för stöd till kunskapsbaserad omvårdnad, prevention, rehabilitering och habilitering. De olika delprojekten omfattar bland annat flera nya webbutbildningar och kompetensutveckling för att stödja kommunernas arbete med uppföljning, förbättringsarbete genom
användning av koder för vårdåtgärder (KVÅ) och klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).