Abrahams barn verksamhet

Abrahams barn verksamhet är en religiöst obunden verksamhet, pedagogik som främjar interkulturella värden, den har en del speciella undervisningsmetoder och ett tydligt syfte med dem.

IE- metoden (Identifikation skapar empati) är den centrala metoden inom verksamheten och enligt Linnea Hahn är det en bra metod att använda sig av och att barn på olika

kunskapsnivåer kan behärska den. Det är en metod som kan vara lämplig att använda sig av när man ska arbeta med de nykomna och en metod som tar hänsyn till elevernas erfarenheter. En del elever kan utnyttja sina förkunskaper och berätta om sina erfarenheter utifrån det som de har fått höra, och på så sätt utvecklas det interkulturella lärandet. Verksamheten relaterar till FN:s barnkonvention och utgår ifrån barnens rättigheter.

Olika etiska värden som Pirjo Lahdenperä, forskningsledare och professor i pedagogik med interkulturell inriktning, redogör för förekommer ofta som mål för interkulturelitet och dessa är ömsesidig respekt, tolerans, jämlikhet och social rättvisa och att sätta kvalitativa och betydelsefulla infallsvinklar på kulturmöten.

En utav punkterna som Lahdenperä redogör för och som även Läroplanen 2011 betonar, jämställdhet, är en punkt som har blivit ifrågasatt angående IE - metoden. Kvinnorna blir underordnade männen vilket inte uppfyller jämlikhetens pretentioner. Kvinnorollerna som tas upp i legenderna har ingen makt, och kan inte ses som förebilder. Samtidigt är IE - metoden inkluderande för vissa men den exkluderar ateister och kan resultera i att elever inte finner något intresse för metoden samt att IE – metoden.

40

Fördelen med IE- metoden är att ingen elev känner sig utpekad, och samtidigt lär sig om hur många likheter det egentligen finns inom Judendom, Kristendom och Islam, efter att ha hört texter samt citat ur Bibeln och Koranen. I texterna som eleverna skriver är det svårt att undvika sina egna förkunskaper, och meningen med metoden är att de just ska börja med att skriva i jag - form. Genom att skriva i jag - form formulerar de sina känslor och utvecklar en självreflektion vilken leder till det interkulturella lärandet.

Caroline Ljungberg redogör för att ”Analysen av mångkulturalismen utifrån olika ideologiska kontexter tydliggör att begreppet använts för att fånga att samhällen förändras till följd av migration. Problemen och varför de uppkommer tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på ideologiskt sammanhang. Samhällsproblem som uppfattas som uppkomna till följd av migration definieras därför på olika sätt. […] Beroende på vilka problem som lokaliseras så blir också de föreskrivna recepten

olika.” (Ljungberg 2005) Följden av mångkulturalismen utvecklade frågor angående

utbildning samt undervisning och därför kan redogörandet av Caroline Ljungberg kopplas till Abrahams barn verksamheten. Abrahams barn verksamheten kan även kopplas till den kritiska mångkulturalismen som strävar efter social rättvisa och lägger tyngd på självreflektion samt självkritik för att utveckla den egna horisonten.

7.3 Intervju med lärare

Samtliga intervjuade lärare kände inte till Abraham barns verksamhet, och de kände inte till IE - metoden, men metoder som de använder sig av är relativt sammanfallande, förutom att IE - metoden går ut på att eleverna ska identifiera sig med texterna och skriva i jag – form, och lärare som jag har intervjuat använder sig av muntlig diskussion samt tolkningar utav berättelserna.

Lärare som jag har intervjuat använder sig av olika metoder men den gemensamma metoden är att börja med berättelser ur gamla testamentet och sedan undervisa utifrån att Abraham är den gemensamma urfadern. Att främja likheten är ett sätt att främja de interkulturella värden, och för att uppnå acceptansnivån som Hans Lorentz skriver om, ska man fortsätta med det kontinuerliga arbetet. (Bergstedt, 2006) Två utav samtliga lärare använder sig även av släktträdet för att barn på ett visuellt sätt ska inta kunskapen. Lärares 1 elever har gjort en egen serie av släktträdet, där de själva ritat och skrivit namn på vilka de viktiga personerna är. Hon uppmuntrar eleverna att känna till likheter och skillnader och veta varför dessa finns, hon anser att samtal och diskussioner är viktiga och att Religion är rätt ämne för sådana samtal. Även lärare 2 och 3 anser att religion är ett bra ämne för diskussion och att eleverna utvecklar

41

förståelsen för de religionerna genom samtal och diskussion. Genom utbyte av resonemang utvecklar eleverna förståelse för de religionerna men även för varandra.

Viktigt är att dialogen kring de stora livsfrågorna, våra olikheter i behov, intressen, personlighet och framtidsdrömmar får utrymme i den livslånga lärandeprocessen genom ett besjälat lärande, där var och en kan skapa mening och handlingsberedskap.

(Bergstedt 2006. S. 155)

Lärare 2 förklarar att det är viktigt att efter berättandet ta upp elevernas erfarenheter, och göra något ytterligare utav det. Även Rosenblad redogör i sin bok hur väsentligt det är med en slutprodukt. (Rosenblad, 2003) När eleverna får möjligheten att formulera och framföra sin åsikt infogar de det i en begreppsstruktur betingat språkligt, kulturellt, religiöst samt socialt och ger förståelse för det vi pratar om, samt leder till interkulturellt lärande. Interkulturaliteten kräver ett ledarskap som stimulerar lärande. Pirjö Lahdenperä hävdar att det ska skapas tid och rum för diskussion och kommunikation, som är meningsskapande, mellan olika grupper. Den sensitiva förmågan till att förhålla sig öppen till det som är annorlunda utvecklas. (Bergstedt, 2006)

Lärare 3 samarbetar med Svenska kyrkan. Eleverna får höra professionella företrädare belysa de stora gemensamma dragen inom Judendom, Kristendom och Islam. Därefter utför eleverna olika aktiviteter för att befästa kunskapen. Det är angeläget att det finns ett mål och ett

slutarbete med hela arbetet. (Rosenblad, 2003) Att eleverna får ta med sig någon symbol hemifrån som symboliserar religionen och sedan berättar om den för de andra eleverna i klassen hjälper till att utveckla det interkulturella lärandet, och att eleverna även får skriva jämförelsetexter om de tre stora religionerna. Eleverna bekantar sig med det som är

annorlunda och genom ett kontinuerligt arbete utvecklas ömsesidig förståelse, respekt, och interaktion som står som mål för det interkulturella lärandet.

Att utvidga jaget i relation till andra, den egna förståelsen och insikten i relation till

omvärlden och att kunna se utifrån andras vyer samt kulturella perspektiv är syftet med den mångkulturella undervisningen redogör Kinceloe & Steinberg. Detta redogörande kan man koppla till lärares arbetssätt, där deras syfte är att lyfta likheterna och förklara skillnaderna i sin undervisning. De vill att deras elever ska öppna sinnen och utvecklas i relation till de andra, vilket är målet inom det interkulturella lärandet.

Kinceloe & Steinberg redogör vidare att de kulturella alternativen ska framföras för eleverna och detta är ett sätt att införliva etnokulturella perspektiv samt utveckla kunskapen om andra

42

levnadssätt och att eleverna planerar sitt liv strukturerat i form av utbildning, arbete, bostad och dynasti. (Kincheloe & Steinberg 1997, Ljungberg 2005) Den här typen av kunskap utvecklar möjligheterna och den kritiska förmågan utvecklas, genom utbildningen utvecklas förståelsen för andra kulturer och kunskapen om att det inte finns ett rätt sätt att leva på och då utvecklas den ömsesidiga respekten, toleransen och förståelsen. Detta redogörande bekräftar lärares arbetssätt, genom att utveckla kunskapen om andra kulturer och att det inte finns ett sätt att leva på utvecklas förståelsen för det som är annorlunda, en självreflektion sätts igång och eleverna utvecklas i relation till andra. De delar sina erfarenheter med varandra och bemöter varandra på olika nivåer.