Aftonbladet

Enligt vår analys har vi sett att Aftonbladets rubriker och artiklar till mestadels omfattas av marknads ideologin. Detta gäller för båda tidsperioder vi har analyserat. Innan Metoo rörelsen nämnde tidningen kvinnor först i rubrikerna i större utsträckning än efter rörelsens framfart 2017. Med detta har vi inte sett en korrelation med hur graden av

misstänkliggörande och skuldbeläggandet av utsatta kvinnor har minskat genom språkbruket sedan 2015. I rubriken och/eller ingressen framkommer kvinnans ålder eller namn oftare än mannens. Mannen beskrivs oftast med antingen kön, ålder eller vilken yrkeskategori han tillhör. En stor mängd analyserade rubriker tillhör notiser, vilket således generellt sätt gör språkbruket kortfattat och koncist. I få av de analyserade rubrikerna och artiklar får mannen i fråga uttala sig.

7.3.1. Innan Metoo

50 av våra 200 rubriker och artiklar vi analyserat är publicerade av kvällstidningen

Aftonbladet 2015. Av dessa 50 artiklar publicerade mellan 1 januari 2015 - 31 december 2015 nämndes kvinnan först i 20 stycken. Under samma tidsperiod skrev textförfattaren mannens namn, ålder eller kön först i sju av 50 artiklar.

Enligt vår analys erhåller en majoritet av rubrikerna och artiklarna publicerade av Aftonbladet 2015 en svag transitivitet. Detta betyder att aktören, den skyldige, inte tillåts agera aktör genom språkbruket genom att uteslutas. I 36 av 50 analyserade artiklar återfinns en svag transitivitet. I många fall har textförfattaren uteslutit den skyldige helt ur rubriken, och i andra fall har författaren benämnt denne vid ålder i stället för kön, vilket gör att man som läsare inte kan veta om det rör sig om en man eller kvinna som utfört handlingen i fråga.

Vad berör överlexikalisering så kan man utläsa av vår analys att en majoritet av

rubrikerna inte innehåller någon överlexikalisering. Aftonbladet har enligt diskursanalysens metod överlexikalisering generellt inte använt sig av en sådan teknik.

Som i de flesta regler finns det också undantag. Vi har funnit ett samband i att artiklar som innehåller en överlexikalisering också allt som oftast går under marknads ideologin. Nedan följer ett exempel publicerat av Aftonbladet 16 december 2015.

Knivhögg sin gravida exflickvän

Denna artikel handlar huvudsakligen om en man som åkte in i fängelse i tio månader efter att ha misshandlat, samt knivhuggit sin gravida exflickvän. När han sedan släpptes fri träffar han en ny kvinna som han sedan misshandlar så pass allvarligt att hon avlider på sjukhus efter att ha uppsökt vård. Det är det sistnämnda fallet artikeln handlar om. Rubriken blir därmed missvisande då artikeln i fråga inte handlar om fallet då han knivhögg sin gravida exflickvän, utan om att mannen i fråga misshandlat en till kvinna så pass illa att hon sedan avlider av sina skador. Rubriksättningen tolkas således som överlexikalisering i syfte att sälja. Man förstår att rubriksättningen är gjord i syfte att sälja när man läser vidare i artikeln och förstår att den inte huvudsakligen handlar om det fallet. Rubriken klassas därför inte bara som en

överlexikalisering, utan också tillhörande marknads ideologin.

En variabel som gett utslag i denna undersökning är modalitet. I nästintill samtliga artiklar återfinns en stark modalitet, där textförfattaren skrivit rubriken på ett sådant sätt som gör att läsaren uppfattar det som att det inte finns någon tveksamhet kring vad det är som har hänt.

Han mördade sin gravida flickvän

Denna rubrik med tillhörande artikel publicerades av Aftonbladet den 18 november 2015. I denna rubrik finns det ingen tveksamhet kring vem som gjort vad, och vad det är som har hänt. Den erhåller därför både en stark transitivitet och en hög modalitet.

Även i detta diskursanalytiska verktyg finns det undantag, i en artikel som publicerades av Aftonbladet den 29 juli 2015 rubriksatte textförfattaren på följande sätt:

Två män häktade – ska ha kidnappat kvinnor

Här kan man utläsa en stark modalitet i den första delen av rubriken - två män häktade. I det finns det inga tvivel. När man läser andra delen av rubriken - ska ha kidnappats kvinnor så ändras modaliteten från stark till svag då ordet “ska” finns med. Det ordet i denna mening skapar en känsla av att det eventuellt inte har hänt, vilket bidrar till att det finns en osäkerhet kring händelsen genom språkbruket. Denna rubrik bedöms därmed som svag i sin modalitet.

Marknads ideologin är den ideologi som dominerat de analyserade rubrikerna

publicerade 2015. I en nästintill enfaldig majoritet tillhör rubrikerna med tillhörande artikel marknads ideologin. För att göra en så pass sanningsenlig analys av artiklarna som möjligt har vi i användningen av detta verktyg också till stor del analyserat hur rubrik och

någon ideologi då den bedömningen inte blir rättvis gentemot artikeln som helhet. Att sammankoppla rubrik med övrig text har bidragit till att vi kunnat använda oss av ideologi som ett diskursanalytiskt verktyg.

Under 2015 blev mordet på 17-åriga Lisa Holm även uppmärksammat i Aftonbladet. De artiklar som berör som är med i materialet är få men sticker ut då man använder hennes namn, har extra rubriker som tydliggör att det är “mordet på Lisa Holm” artikeln rör. Det finns även bilder på flickan och båda artiklarna handlar om hennes död.

Nerijus, 35 mördade Lisa Holm

Aftonbladet 2015-11-18

Lisa Holm nämns vid namn och namnet på hennes mördare finns med i rubriken vilket tydliggör skuldfrågan. Man förtydligar även att mannen är 35 år vilket är betydligt äldre än flickan. Bilder förekommer även till artikeln och föreställer Lisa, en polis och en bild på en byggnad.

Kvävdes till döds

Aftonbladet 2015-09-24

Till rubriken finns två underrubriker där Lisas namn finns och ett förtydligande om att hon med stor sannolikhet inte blivit sexuellt utnyttjad. En stor bild på Lisa finns och bild vid gripandet av en person. Till artikeln finns även en redogörelse för händelseförloppet.

7.3.2. Efter Metoo

Av artiklarna och rubrikerna som granskats i denna analys nämnde Aftonbladet 2019 kvinnan först i sex av 50 analyserade rubriker. Inom samma tidsram nämnde kvällstidningen mannen först i 13 av 50 analyserade artiklar.

Vad beträffar transitiviteten i rubrikerna publicerade 2019 erhåller en majoritet av dessa en svag sådan. I 32 av 50 analyserade artiklar nämns inte den skyldige i rubriksättningen, vilket leder till att denne inte tillåts agera aktör. Detta bidrar till att

textförfattaren skyddar den som står ansvarig genom språkbruket.

Nedan följer ett exempel på en rubrik publicerad av Aftonbladet 13 december 2019 som erhåller en svag transitivitet.

I denna rubrik återfinns ingen ansvarig för händelsen. Aktören är med andra ord utesluten genom språkbruket och tillåts därför inte stå ansvarig för händelsen.

Enligt vår analys av rubrikerna publicerade av Aftonbladet 2019 kan vi se att i en majoritet av rubrikerna återfinns ingen överlexikalisering. Rubrikerna är i regel sakligt framtagna utan att textförfattaren har använt sig av “för stora ord” eller ord som inte hör till den berörda artikeln.

Man gripen för våldtäkt i Klippan

Denna rubrik med tillhörande notis publicerades den 25 december 2019 och handlar om det som rubriken utlovar. Den erhåller ingen överlexikalisering, samtidigt som rubriken inte heller förminskar händelsen som ägt rum.

Vad berör diskursanalysens metod modalitet kan vi se att Aftonbladet 2019 erhåller en stark modalitet i rubriksättningen. I en näst intill enfaldig majoritet av rubrikerna återfinns en stark modalitet. I 41 av 50 analyserade rubriker finns enligt vår analys en stark modalitet. Om vi undersöker samma exempel som vi gjorde när vi tidigare i detta avsnitt tittade på överlexikalisering kan vi se att den också innehåller en stark modalitet.

Man gripen för våldtäkt i Klippan

Här råder inga tvivel kring vad som har hänt. En man är gripen för våldtäkt i Klippan. Det finns enligt vår analys inget ord som tyder på en tveksamhet kring händelsen.

Vi kan med även använda denna rubrik som ett exempel på en rubrik som erhåller en stark transitivitet. Vad beträffar transitiviteten har vi som tidigare i kapitlet nämnt att en majoritet av rubrikerna har en svag sådan. Detta är ett exempel på ett undantag. Denna rubriksättning erhåller en stark modalitet, ingen överlexikalisering och en stark transitivitet.

Den ideologi som dominerat rubrikerna publicerade av Aftonbladet 2019 är marknads ideologin. I 38 av 50 analyserade rubriker har vi identifierat att marknads ideologin är dominerande. Vi har sett tendenser på att den feministiska ideologin också fått identifiera rubrikerna, men då ofta i kombination med att marknads ideologin är dominerande. Ett

exempel på en artikel som vi bedömt omfattas av båda ideologier är en rubrik med tillhörande artikel publicerad 17 mars 2019.

Kvinna våldtagen på Finlandsfärja – misstänkt gripen

Denna är bedömd omfattas av både marknads ideologin och feministisk ideologi.

ideologi med tanke på att kvinnan varken misstänkliggörs eller ifrågasätts i vare sig rubrik eller i löpande text.