Nådde Metoo det journalistiska skrivbordet?

(1)

Nådde Metoo det journalistiska skrivbordet?

En kritisk diskursanalys om hur rubriksättningen har ändrats efter Metoo.

Av: Victoria Sid och Aliss Rask Larsson

Handledare: Malin Picha Edwardsson Examinator: Elin Gardeström

Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Journalistik | Vårterminen 2021

Programmet för journalistik och digitala medier

(2)

Abstract

Hösten 2017 spred sig hashtagen Metoo som en löpeld världen över. Hashtagen skapades för att väcka uppmärksamhet kring de övergrepp och sexuella trakasserier som kvinnor världen över varit med om under sin livstid. Som en direkt påföljd av rörelsens framfart instiftades en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige - samtyckeslagen. Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att allt sex som inte är frivilligt är olagligt.

Vi har för avsikt i denna studie att analysera om/hur språkbruket i rubriker har förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor. Omfånget är 100 artiklar publicerade år 2015, två år innan Metoo, och 100 artiklar publicerade år 2019, två år efter rörelsen.

I form av en kritisk diskursanalys undersöker studien vad/om det finns skillnader i graden av misstänkliggörande av utsatta kvinnor, samt vem som får stå som ansvarig för händelsen genom språkbruket. Genom att göra en kritisk diskursanalys kan vi få reda på vilka bakomliggande ideologier eller värderingar som formar nyhetsrapporteringen om ämnet.

Det teoretiska ramverket som ligger till grund för uppsatsen omfattas av gestaltningsteorin och diskursteorin. Vi har tagit inspiration från Peter Berglez analysschema där bland annat modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi förekommer.

Resultatet visar att misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat sedan 2015.

Kvällstidningen Aftonbladets rubriker erhåller en hög marknadsideologi, både före och efter Metoo. Dagens Nyheters rubriker omfattas också dem i hög grad av marknadsideologin, men efter Metoo har rubriker som omfattas av den feministiska ideologin ökat.

Nyckelord: Misshandel, våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, våldtäkt, överfallsvåldtäkt, övergrepp.

(3)

Innehåll

Abstract ... 2

1. Inledning ... 5

2. Bakgrund ... 5

2.1 Metoo ... 6

2.2 Samtyckeslagen ... 7

3. Syfte och vetenskaplig frågeställning ... 7

4. Tidigare forskning ... 8

5. Teoretiskt ramverk ... 11

5.1 Gestaltningsteorin ... 11

5.2 Diskursteori ... 13

5.3 Gestaltningsteorin och diskursanalysens samband... 14

6. Metod och material ... 14

6.1 Metod ... 14

6.1 Analysschema ... 15

6.1.1 Huvudsakligt innehåll ... 16

6.1.2 Modalitet ... 16

6.1.3 Överlexikalisering ... 17

6.1.4 Transitivitet ... 17

6.1.5 Ideologi ... 17

6.1.6 Språk i detalj ... 18

6.2 Urval ... 18

6.3 Metodkritik ... 19

7. Resultat... 20

7.1 Diskursiva strategier ... 20

7.1.1 Modalitet ... 20

7.1.2 Överlexikalisering ... 22

7.1.3 Transitivitet ... 23

7.1.4. Ideologi ... 24

7.2 Dagens Nyheter ... 25

7.2.1. Innan Metoo ... 26

7.2.2 Efter Metoo ... 28

7.3. Aftonbladet ... 32

7.3.1. Innan Metoo ... 32

7.3.2. Efter Metoo ... 34

7.4. Sammanfattning av resultat... 36

8. Analys ... 37

9. Slutsats och diskussion ... 39

10. Referenser ... 40

(4)

10.1. Elektroniska källor ... 40 10.2. Tryckta källor ... 41 10.3. Analyserade Tidningsartiklar: ... 43

(5)

1. Inledning

Metoo-rörelsens framfart hösten 2017 har på många sätt präglat hur samhället ser på sexuella övergrepp och mäns våld mot kvinnor. Inte minst hjälpte den till i förståelsen för i hur stor utsträckning kvinnor utsätts av män. Som en direkt effekt av Metoo infördes sommaren 2018 en ny sexualbrottslagstiftning, samtyckeslagen. Denna lag innebär att sex ska vara frivilligt, och om det inte är det så är det olagligt. Detta innebär att det är olagligt att ha sex med någon som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visat att hen vill delta. Om samtycke saknas, är det olagligt (Vårdguiden, 2021).

Vi vill i denna uppsats undersöka hur Metoo-rörelsen har påverkat journalistiken.

Specifikt vill vi analysera om/hur rubriksättningen i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor har förändrats sedan 2017. Vi kommer analysera artiklar publicerade 2015 respektive 2019.

Vi vill inte undersöka året i direkt anslutning till rörelsen då vi vill se om rubriksättningen har förändrats, och inte arbetet mot den eventuella förändringen. Därav valdes åren 2015 och 2019.

Tidigare forskning visar på att journalistiken vanligtvis använder sig av myter när det kommer till rapporteringen av sexuella övergrepp. Det finns även tendenser till att

språkbruket kan skapa en distans mellan brottet och gärningsmannen. Det i sin tur leder till att mäns våld mot kvinnor ses som ett individproblem och inte ett samhällsproblem.

Vi har för avsikt att undersöka om misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat genom språkbruket sedan 2015. Finns det någon skillnad i hur man rubriksätter artiklar och notiser som rör ämnet, eller nådde Metoo-rörelsen inte det journalistiska skrivbordet? För att göra detta har vi valt att använda oss av diskursanalytisk metod. De diskursiva strategier vi kommer ta användning av är modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi. Vi kommer i samband med att vi använder oss av metoden diskursanalys också studera diskursanalys som teori och hur den samarbetar med gestaltningsteorin.

2. Bakgrund

År 2020 miste 17 personer livet av dödligt våld i nära relation. Av dessa 17 var 13 kvinnor.

Av alla anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2020 var 80 procent av dem utsatta av en för dem bekant person (Brottsförebyggande rådet, 2020).

(6)

2017 spred sig hashtagen Metoo världen över för att väcka uppmärksamhet kring ämnet våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. I Sverige ledde rörelsen till en tydlig förändring,

samtyckeslagen. Den instiftades sommaren 2018.

2.1 Metoo

År 1962 års brottsbalk trädde i kraft 1965 som innebar att Sverige som första land i världen fick en lag som kriminaliserar våldtäkt inom äktenskapet (Kvinnojouren). Denna brottsbalk reformerades 1984 och våldtäktsbrottet blev nu könsneutralt och våldtäkt som handling riktades in på själva övergreppet i stället för på offrets agerande innan eller relationen mellan offer och gärningsman (Kvinnojouren).

Hashtagen Metoo fick global spridning 2017 när skådespelaren Alyssa Milano den 15 oktober 2017 publicerade en tweet på plattformen Twitter, där hon uppmanade kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp att svara på hennes tweet med orden “Me too”. Detta gjordes i samband med att före detta producenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera inom branschen.

Begreppet myntades dock redan 2006 av medborgarrättsaktivisten Tarana Burke. Hon startade en ideell organisation vid namn Just be inc. Syftet med organisationen är att stötta svarta flickor och kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier eller övergrepp. Hon myntade begreppet “Metoo” för att stötta de utsatta och för att visa att de inte är ensamma om sina upplevelser samt erfarenheter (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Efter att bollen satts i rullning av Alyssa Milano 2017 spred sig hashtagen som en löpeld genom världen och det tog inte lång tid innan Metoo nådde Sverige.

I oktober 2017 publicerade Lulu Carter en bild på applikationen Instagram med orden

“Timell - TV4s egen Harvey Weinstein”. Till detta adderade hon den nu världskända hashtagen Metoo. Efter inlägget har miljontals inlägg publicerats i hashtagens namn.

I samband med Metoo-rörelsen startade flera yrkeskårer upprop för att uppmärksamma de sexuella övergrepp, trakasserier samt sexuella ofredanden som finns inom den specifika yrkeskategorin. Ett upprop som fick stor medial uppmärksamhet var #tystnadtagning, där

(7)

som förekommer i branschen. För journalisterna startades #deadline, där 4210 kvinnliga journalister anslöt sig. Dessa är bara två i ledet av upprop som bildades för att synliggöra problematiken kring sexuella trakasserier, övergrepp och manligt våld inom olika

yrkeskategorier.

I efterdyningarna av Metoo var det många medier som hamnade i blåsväder för att de namngett män som ännu inte blivit dömda för det de blivit anklagade för. Bland annat fälldes TV4 av granskningsnämnden för att de namngav deras före detta anställda Martin Timell.

2.2 Samtyckeslagen

Som en direkt påföljd av Metoo-rörelsens effekt trädde 1 juli 2018 en ny

sexualbrottslagstiftning i kraft i Sverige, samtyckeslagen. Den innebär bland annat att:

● Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.

● Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

● Den nya sexualbrottslagstiftningen bygger på frivillighet. Syftet med lagen är att alla människor har en ovillkorlig rätt att bestämma själv över sitt sexuella umgänge (Riksdagen, 2018).

3. Syfte och vetenskaplig frågeställning

Syftet med vår uppsats är att granska om/hur språkbruket har förändrats i rubriker till artiklar som rör mäns våld mot kvinnor efter Metoo. Vi valde Metoo som utgångspunkt för att det har spelat en betydande roll i hur samhället ser på sexuella övergrepp som begås mot kvinnor.

Våra vetenskapliga frågeställningar vi kommer utgå från lyder följande:

1. Har rubriksättningen förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor efter Metoo?

2. Har misstänkliggörandet av utsatta kvinnor minskat genom språkbruket sedan Metoo?

3. Hur såg rubriksättningen ut innan Metoo?

4. Hur ser rubriksättningen ut efter Metoo?

(8)

Analyserna kommer att genomföras i form av en kritisk diskursanalys. Detta för att gå in på djupet på de rubriker som kommer analyseras och undersöka hur diskursiva strategier och ideologier har bidragit till rubrikernas utformning. I Peter Berglez kapitel “Kritisk

diskursanalys” i “Kritisk diskursanalys - metodbok”, skriver han med hänvisning till Wodak och Meyer att diskursanalysens centrala precisering är “språk som social handling” (Wodak och Meyer, 2012: 5). Man kan beskriva diskursanalys som ett sätt för att förstå

språkanvändning och hur det formar samhället, och vice versa.

Vi kommer att analysera fyra diskursiva strategier; Modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi. Vi kommer även beröra parametern språk i detalj. Mer om detta under metod och material.

4. Tidigare forskning

I följande kapitel kommer vi att redovisa tidigare forskningsresultat vi valt att använda som utgångspunkt för studien.

Under arbetet med uppsatsen har vi tagit del av ett större antal studier och böcker för att få en förståelse för hur forskningen ser ut och hur vår studie kan bidra. Några exempel är en artikel om myter och samhällets syn på våldtäkter utifrån rubrikerna i tidningar (Franiuk et al.

2008). Vi har även tagit del av Gill Rosalinds bok Gender and the media vilket beskriver studier som gjorts på sensationsjournalistik med koppling till sexuellt våld (Rosalind, 2007).

Vi har även med en studie som undersöker vilka skillnader det finns i rubriker mellan dagspress och skvallerpress rörande mäns våld mot kvinnor.

Få studier har undersökt rubriker i medier specifikt och ännu mindre i relation till mäns våld mot kvinnor. Därav har vi sökt brett kring ämnet och fokuserat på forskning som behandlar någon form av analys av hur nyhetsrapporteringen ser ut för sexualbrott och hur gärningsmän samt utsatta kvinnor gestaltas i nyhetsrapporteringen.

I artikeln Prevalence of Rape Myths in Headlines and Their Effects

on Attitudes Toward Rape undersöks hur myter om våldtäkt rapporteras om i media (Franiuk, et al. 2008). Studien undersökte specifikt myter i tidningsrubriker rörande våldtäktsfall som innan de fått rättslig prövning blivit stora i medierapporteringen. Myter om våldtäkt är enligt artikeln generaliserade och falska påståenden om att en våldtäkt inte har ägt rum. Även om media inte använder sig av myter illvilligt kan användandet möjligtvis vara en allmän

reaktion till fall där våldtäkt förekommit. Artikeln har därför undersökt rubriker till brottsmål som blivit stora där gärningsmannen är anklagad för våldtäkt.

(9)

Myter om våldtäkter är när man misstänkliggör kvinnan genom att ifrågasätta hennes trovärdighet, det kan handla om att hon bad om det på grund av sin klädsel eller sitt beteende.

Det kan även handla om att beskriva gärningsmannen som obenägen att hindra sig själv eller att han inte är typen som utför sexualbrott. Genom användandet av myter som stereotyper av att en gärningsman är psykiskt sjuk eller en galning får det andra män att tro att de aldrig själva kan utföra ett sexuellt övergrepp. Myterna får gärningsmän att bortse från sitt eget brott, då de inte passar in i stereotypen. Däremot skapar myter om kvinnan en bild av att det inte är hennes fel om hon inte uppfört sig rätt eller bra. Om det sexuella övergreppet passar in på “attackerad av en främling” blir den utsatta mer trovärdig, får mer sympati och mer ilska väcks mot gärningsmannen. Om övergreppet däremot skiljer sig mycket från normen av ett sexualbrott blir den utsatta ifrågasatt och trovärdigheten och sympatin hamnar hos förövaren.

Desto mer myter som används kopplat till sexuella övergrepp desto svårare är det att få bort den typen av brott (Franiuk, et al. 2008). I artikeln förekommer även en studie som uppger att det i 65 procent av nyhetsrapporteringen i USA om fallet med Kobe Bryant fanns minst en myt i varje artikel. Det i sin tur visade att de som tagit del av myterna i större utsträckning fann förövaren trovärdig. Av de som läser papperstidningar läser fler rubrikerna än själva nyheten i sig. Då läsarna bara läser en mindre del av artikeln i jämförelse med rubrikerna blir konstruktionen av rubrikerna viktig för att behålla läsarna. I studien finns ett exempel från tidningen Denver Post där en rubrik löd “Kobe’s accuser admits lies”. Läser man bara rubriken kan man tolka det som att hon ljugit om övergreppet medan det senare i artikeln framkommer att hon ljugit för sin arbetsplats om varför hon var sen till jobbet. Att rubrikerna ofta blir missledande kan bero på att det inte är journalisterna själva som skriver rubriken men det kan även vara ett sätt att behålla läsaren. De lyfter också i studien att språkbruket i rubrikerna är viktigt. Var man lägger skulden och hur man skriver om brottet kan ha stor betydelse för kvinnans trovärdighet (Franiuk et al. 2008).

I boken The role of the media in shaping responses to sexual offending (Harper, 2018) jämför de hur dagstidningar och skvallerpress beskriver människor som har utfört sexuella övergrepp. Skvallerpressen var uppenbart fientlig och nedsättande rubriker som “best”,

“djävul” och ”monster”. Dagstidningarna beskrev gärningsmannen med mer neutrala ord som

“man”, “broder” eller hänvisning till brottet.

I artikeln The Emotional Representation of Sexual Crime in the National British Press beskrivs det att bland rapporteringen av sexualbrott i brittisk press tenderar de flesta nyheterna att handla om brott där gärningsmannen och den utsatta kvinnan inte har en relation sedan innan (Harper & Hogue, 2014).

(10)

Vidare i studien fanns ingen större skillnad mellan dagstidningar och skvallerpressens språkbruk när det kommer till positiva och negativa ord kopplade till brödtexten i artikeln.

Däremot fann man skillnader i negativa beskrivningar av gärningsmannen i rubrikerna.

Skvallerpressen var mer negativ och kränkande i beskrivningen av gärningsmannen i den brittiska pressen. Det finns argument till varför tidningar har en tydlig ståndpunkt genom språkbruket trots att de ska vara neutrala i sin rapportering. Det kan bero på att man inte vill att sin ståndpunkt i frågan ska kunna misstolkas som att man har överseende med sexualbrott.

Ett annat alternativ är att trots journalistens uppdrag som samhällsinformatörer är de fortfarande är en del av samhället och har sina egna värderingar kring ämnet de rapporterar om. Därav kan språkbruket påverkas beroende på ståndpunkt hos skribenten. Redaktörerna på en dagstidning bör möjligtvis inte vilja gå emot sin traditionella publik och bli förknippade med hur den traditionella skvallerpressen skriver och därav håller de rubrikerna neutrala men låter språket likna skvallerpressen i artikeln (Harper & Hogue, 2014).

I boken Gender and the media uppmärksammas att flera studier som gjorts på nyhetsrapporteringen kring sexuella övergrepp sensationaliserar sexuellt våld och ger en felaktig syn på sexuella övergrepp genom att fokusera på överfall av främlingar eller ovanliga och bisarra övergrepp (Rosalind, 2007: 124–132). Man bagatelliserar kvinnans perspektiv och rapporterar ofta på ett sätt som upplevs som kittlande eller upphetsande. Boken tar även upp att en central punkt i rapporteringen kring våldtäkt är idén om att kvinnor “hittar på” när de anmäler en våldtäkt. Enligt rapporteringen kan det bero på uppmärksamhet eller att kvinnan ångrat sig. Det i sin tur gör att kvinnor är rädda för att inte bli betrodda. Det finns en falsk tro om att falska anklagelser är enkla att göra men svåra att motbevisa. Det stämmer dock inte då våldtäkt har en hög standard när det kommer till bevisning och att rättsväsendet ofta varnas att inte bara lita på den utsattas vittnesmål vilket oftast är den enda bevisningen som finns. Även om det finns en liten andel falska anklagelser om våldtäkt är de ovanligare än för andra brott. Många frågar även varför en kvinna skulle anklaga någon för våldtäkt när hon kommer granskas för att sedan se mannen gå fri i 94 fall av 100 (Rosalind, 2007: 124–

132).

Enligt artikeln Rape in the news: on rape genres in Swedish news coverage behöver inte

“ny” i ordet nyheter syfta på något som är nytt utan målet är att ha ett kontinuerligt flöde av nyheter (Nilsson, 2018). Artikeln belyser även hur rapporteringen av våldtäkter i media och i studien svenska medier går att kategorisera. Exempel på en kategori är den ensamma perversa våldtäktsmannen som ofta beskrivs som en obehaglig man som väntar in kvinnan i mörkret

(11)

en bild av att sexualbrott är en avvikelse och inte en våldshandling. Det gör att våldet försvinner när media skapar distans mellan läsaren och innehållet. Det i sin tur leder till en minskad förmåga att se och uppfatta, vilket i sin tur gör att sexualbrott ses som en

slumpmässig våldshandling istället för ett samhällsproblem.

En annan kategori är kändisar. I artikeln beskrivs att kända män som utfört sexualbrott oftast får stöd och kvinnan blir ifrågasatt. Mannen blir i stor utsträckning betrodd medan kvinnan ifrågasatt som uppmärksamhetssökande och som någon som vill förstöra för

mannen. Genom att använda sig av kändisar ökar även nyhetsvärdet och man kan i bästa fall skriva om fallet flertalet gånger. Nilsson tar även upp kategorin förortsvåldtäkter där män med utländskt påbrå utfört ett sexualbrott på en kvinna i utsatt position. Ett rapporterande som ofta leder till rasistiska stereotyper och som distanserar brottet från samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor. Även om sexuellt våld lyfts av nyheterna är det sällan det lyfts som problemet att män våldtar. Skulden läggs sällan på männen vilket leder till att lösningen på samhällsproblemet inte beskrivs som att arbeta för att stoppa män från att utföra sexuellt våld (Nilsson, 2018).

5. Teoretiskt ramverk

I följande kapitel kommer det teoretiska ramverket att presenteras. Vi kommer använda oss av både gestaltningsteorin och diskursteorin som grund för vår uppsats. Både teori och metod har sitt ursprung ur diskursanalys.

5.1 Gestaltningsteorin

Gestaltningsteorin har sitt ursprung från dagordningsteorin. Det var McComb och Shaw (1972) som formulerade den ursprungliga hypotesen som handlar om journalistikens effekter på opinionen. Dagordningsteorins huvudtes är att journalistiken påverkar vilka frågor som allmänheten anser som viktiga. Genom att rapportera om ett visst samhällsfenomen och/eller problem lyfts frågan och människor i samhället får därmed en signal om vad som utgör viktiga samhällsproblem (Shehata, 2019: 338).

I dagordningsteorins första nivå brukar prioriteringen av sakfrågor och aktörer nämnas eftersom det handlar om vad det är journalistiken rapporterar om, och vilka objekt som är dominerande. I den andra nivån av dagordningsteorin berörs i stället hur dessa objekt

(12)

framställs och beskrivs, eller vilka kännetecken som tillskrivs olika sakfrågor och aktörer. En enskild sakfråga eller händelse på mediernas agenda säger ingenting om hur den framställs eller gestaltas (Shehata, 2019: 339).

Kortfattat skulle man kunna förklara det som så att dagordningsteorin berör vad som står på mediernas agenda, och gestaltningsteorin berör hur det som medierna rapporterar om framställs och gestaltas.

Gestaltningsteorin handlar huvudsakligen om hur kommunikationen påverkar hur medborgarna förstår och uppfattar sin omvärld (Shehata, 2019: 342).

Adam Shehata (2019: 342) skriver med hänvisning till forskaren Tuchman (1978) att inom forskningen om journalistik använde hon tidigt begreppet framing. I Making News (1978) använde hon sig av begreppet frame som en slags metafor för att medierna och dess rapportering fungerar som ett fönster till omvärlden för de allra flesta människor, men att detta fönster inte kan agera en objektiv aktör eller spegling av verkligheten:

News is a window on the world. Through its frame, Americans learn of themselves and others, of their own institutions, their leaders, and lifestyles, and those of other nations and their peoples [...]

But, like any frame that delineates a world, the news frame may be considered problematic.

The view from a window is large or small, has many panes of few, whether the glass is opaque or clear, whether the window faces a street or a backyard. The unfolding scene also depends upon where one stands, far or near, craning one´s neck to the side, or gazing straight ahead, eyes parallel to the wall in which the window is encased. (Tuchman, 1978: 1)

Med hänvisning till Tuchman (1978) skriver Shehata (2019: 343) att detta fönster ger ett litet utsnitt av omvärlden, och att det är inom den fönsterramen som människan skapar sin egen uppfattning om världen och dess olika sakfrågor samt händelser. Detta beskriver hon som problematiskt då man genom “fönstret” aldrig få se omvärlden som den egentligen är, utan det allmänheten får ta del av genom fönstret beror på redaktionella val. Detta gör att nyhetsrapporteringen aldrig kommer kunna vara helt objektiv. Detta beror bland annat på att journalister har ett begränsat spelrum för hur mycket text som kan vara med, och då måste det fattas vissa val så som vem/vilka som får uttala sig, vilken vinkel texten har eller hur man väljer att presentera/framställa de berörda personerna. Enligt Tuchman (1978) är gestaltning oundviklig (Shehata, 2019: 342).

(13)

5.2 Diskursteori

Berglez (2019) skriver med hänvisning till Wodak och Meyer (2012: 5) att diskursanalysens centrala definition är “språk som social handling”. Det är i

kommunikationen genom språket som det mer eller mindre blir en produkt av det omgivande samhället. Kortfattat kan man beskriva diskursanalys som ett sätt att förstå och studera språkanvändning och hur det påverkar samhället, människor och deras relationer. Språket betraktas inte som ett abstrakt system utan ses som en handling. Genom diskursanalys kan man komma bakom språkets beskrivande roll och närma sig en förståelse av språkets betydelse för människors upplevelser av världen och hur människor samspelar med andra (Svensson, 2019: 10). Det är viktigt att analysera diskurser då en diskurs förmedlar föreställningar om hur något är eller hur det bör vara. Den bidrar även till att bestämda relationer etableras mellan olika grupper (Boréus & Brylla, 2018: 309). Genom diskurs kan man förstå hur makt och ideologi kan fungera. Genom att kontinuerligt exponeras för vissa beskrivningar av världen kan bidra till att man slutar ifrågasätta den “neutraliserade”

beskrivningen. När man okritiskt tror på vissa beskrivningar och bilder fungerar dessa

ideologiskt. Det i sin tur formar individer utan att de själva är medvetna om det och samtidigt reproduceras vissa maktrelationer i samhället. Diskurser kan därav vara svåra att upptäcka då de är den del av vårt sätt att vara, tänka och tala. Ett samhälle är förändringsbart då det är människor som medvetet eller omedvetet konstruerar det (Svensson, 2019: 24). För att man ska kunna observera och analysera språkets sociala dimension, exempelvis värderingar, krävs ett analytiskt blickfång på hur språket är omgivet i stora eller små strukturer.

Berglez (2019) skriver att Fairclough (1995: 59) menar på att för att man ska kunna göra en kritisk diskursanalys behöver man analysera tre saker; Text, diskursiv praktik och

sociokulturell praktik.

• Text: Alla skribenter och journalister har och kommer från olika kulturella bakgrunder och intressen. Detta styr och påverkar innehållet i deras texter. När konsumenten i sin tur ska lyssna, läsa eller titta på innehållet som skaparen av det har tagit fram gör man det med sin unika bakgrund, vilket i sin tur påverkar tolkningarna.

● Diskursiv praktik: Man undersöker ordval och hur dessa ord sammankopplar med andra ord. Dessa ord kan omformas på många olika sätt, beroende på vilka ord man väljer att sammankoppla dessa med. Det är när orden blir till texter som de utgör en diskursiv praktik. De kallas diskursiva praktiker för att textförfattaren använder sina

(14)

tidigare kunskaper och kulturell bakgrund för att skapa texten, och konsumenten använder detsamma för att tolka dessa.

● Sociokulturell praktik: Peter Berglez skriver att med sociokulturell praktik menas att det kan förstås som det omgivande samhällets språk- och samhällsstrukturer. Det finns en språkligt ömsesidig förståelse för vad exempelvis en krönika eller nyhetsartikel är, och hur den är utformad (Berglez, 2019: 235).

5.3 Gestaltningsteorin och diskursanalysens samband

Genom att läsa de två tidigare avsnitten under detta kapitel får vi ta del av hur gestaltningsteorin fungerar, och så även diskursteorin.

Gestaltningsteorin rör hur ett fenomen eller händelse gestaltas i media. Diskursteorin kan man kortfattat beskriva som ett verktyg för att man ska förstå hur språkanvändning påverkar samhället, och hur samhället påverkar språkanvändningen. Man kan genom att göra en kritisk diskursanalys komma bakom språkets beskrivande roll för att närma sig en förståelse för hur språkets betydelse påverkar människors upplevelser av världen. Diskursanalys kan beskrivas som ett sätt för människor att förstå språkanvändning och hur det formar samhället, och tvärtom.

Så hur ett fenomen eller händelse gestaltas beror på hur samhället är format. Samhället i sig formas också av hur man använder sig av språket. Dessa två går hand i hand.

6. Metod och material

Nedan kommer vi beskriva hur vår metod kan hjälpa oss svara på våra forskningsfrågor, urval och urvalsprocessen. Vi kommer därefter kommentera metodens svårigheter.

6.1 Metod

För att besvara våra forskningsfrågor behöver vi analysera mediernas rubriker noggrant. Vi har därför valt en kvalitativ metod till vår undersökning. En kvantitativ undersökning hade inte varit möjlig att använda sig av för att besvara forskningsfrågan då vi bedömer att en frekvensmätning inte skulle besvara hur rubriker utformas.

(15)

För att kunna undersöka vår frågeställning om mäns våld mot kvinnor i rubriker har vi valt att göra en kritisk diskursanalys. Nästintill all kommunikation går att analysera med hjälp av kritisk diskursanalys men vanligast är att den används för att analysera text. Då vi vill analysera på djupet behöver vi analysverktyg för att upptäcka bakomliggande värderingar hos textproducenten och även i samhället. Då rubriker vanligtvis inte skrivs av journalisten som skrivit artikeln blir det främst tidningens diskurs som kommer synliggöras. En diskursanalys omfattar en syn på språkanvändning som innebär att språket inte uppfattas som ett neutralt instrument för kommunikation utan istället betonas att språk alltid tillhandahåller ett

perspektiv på världen. Beroende på den sociala kontexten får språket en betydelse (Bergström

& Ekström, 2018: 255). Genom att bryta ner rubrikerna kommer vi kunna utläsa information som man vid en vardaglig nyhetskonsumtion möjligen inte upptäcker.

En diskurs kan i enlighet med Faircloughs tolkning beskrivas som ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet (Bergström & Ekström, 2018: 258). Diskursiva strategier förklaras som olika sätt att legitimera ett ideologiskt synsätt hos textförfattaren. Det finns fler diskursiva

strategier och vi har valt ut de som lämpat sig bäst för att utläsa diskurser i det valda materialet. Varje del av analysschemat syftar därför till att synliggöra en diskursiv strategi.

En central definition av diskursbegreppet är “språk som social handling”. När vi

kommunicerar genom språket blir det en produkt av det omgivande samhället och samtidigt är språket med och formar samhället (Berglez, 2019: 226).

6.1 Analysschema

Diskursanalyser som genomförs inom samhällsvetenskaperna följer inte någon specifik metodinriktning, och det finns sällan några färdiga mallar att ta i bruk (Bergström & Ekström, 2018: 275). Denna studie använder sig därför av ett eklektiskt analysschema vilket innebär att vi hämtat begrepp från olika teoretiker och skapat ett eget schema. Vi ansåg att en

kombination av flera teoretiker gav vad vi ville få ut av vår analys. Analysschemat är därmed följande:

● Huvudsakligt innehåll (Berglez)

En helhetsbild av rubrik och tillhörande artikel för att hitta ett samspel.

● Modalitet (Fairclough)

Grad av instämmande och säkerhet i rubriken.

(16)

● Överlexikalisering (Berglez)

Förekomsten av överflödiga ord exempelvis beskrivningar av person.

● Transitivitet (Berglez) Synliggörandet av aktörer.

● Ideologi (Berglez)

Förekomsten av idémässigt och ideologiska innehåll i rubriken.

● Språk i detalj (Berglez)

Lexikala val som förekommer i rubriken.

6.1.1 Huvudsakligt innehåll

För att få ett grepp om rubriken bör man försöka få grepp om det huvudsakliga innehållet i helheten. Att undersöka innehållet blir som en “uppvärmning” inför kommande analyser (Berglez, 2019: 237). Vi har valt att titta på vilken typ av artikel rubriken tillhör, exempelvis om det är en notis, nyhetsartikel eller löpsedel. Utöver det har vi läst artikeln för att få en större förståelse för rubriksättningen av artikeln samt tittat på om bild förekommit. Vi har dock inte kompletterat med bildanalys men analyserat ungefär vad bilden föreställer om det känts relevant. Att få en förståelse för hela artikeln kändes relevant för att se om rubriken samspelar med artikeln.

6.1.2 Modalitet

Modalitet inriktar sig på graden av instämmande i en mening. Kortfattat kan man beskriva det som att en stark modalitet innebär att “det är såhär”, medan en svag modalitet innebär att “det skulle kunna vara såhär”. Modalitet kan också uttryckas genom att skriva om något till en sanning, exempelvis “Män våldtar kvinnor i Sverige”, istället för att skriva “statistiken visar på att…”

Det finns en tredje kategori av modalitet, det som Fairclough kallar för hedges. Det är ord som signalerar en osäkerhet, exempelvis ordet “misstänkt” (Boréus & Seiler Brylla, 2018:

87). Vi har i vår uppsats valt att fokusera på om rubriken skrivs med en stark eller svag modalitet, eftersom det är ett sätt att utläsa bakomliggande värderingar.

(17)

6.1.3 Överlexikalisering

När man analyserar text i detalj kan man titta på den uppenbart synliga informationen. I texter förekommer överflödig diskurs även kallat överlexikalisering som egentligen inte tillför något relevant till texten men som möjligtvis kan ha en ideologisk funktion. Textförfattaren, i vårt fall redaktionen gör vissa lexikala val. Ett exempel på överlexikalisering som Berglez använder är “varför beskrivs en individ i första hand som invandrare från förorten trots att texten inte handlar om invandring eller livet i förorten?” (Berglez, 2019: 241). Vi har valt att analysera om ord som inte har betydelse för förståelsen men som ändå förekommer. Det kan vara en beskrivning som i Berglez exempel eller ett tilläggsord för att förstärka ordet som kommer efter. Ett exempel är “Hovrätten fastställer unik våldtäktsdom” där “unik” ses som en överlexikalisering.

6.1.4 Transitivitet

Med transitivitet i texter menas att man antingen synliggör eller osynliggör aktören i texten genom att antingen låta denna agera aktör, eller att inte göra det. Texter med en stark transitivitet låter den skyldiga stå ansvarig genom språkbruket och tillåts därför också agera aktör. Exempel på en rubrik med en hög transitivitet är från en artikel publicerad av Dagens Nyheter den 7 mars 2015. Rubriken lyder följande:

Lisa blev våldtagen av sin pojkvän

Här tillåts pojkvännen agera aktör genom språkbruket och hålls därför ansvarig genom detta.

Anledningen till att detta är en analysmetod inom den kritiska diskursanalysen är för att en svag transitivitet fråntar aktören ansvaret, vilket i förlängningen kan leda till ideologiska konsekvenser (Boréus & Seiler Brylla, 2018: 336).

6.1.5 Ideologi

Mediekonsumtion är framför allt en vardaglig rutin vilket medför att vi ofta accepterar budskap som förekommer i medier som “fakta” eller som neutral information. Utifrån ett ideologikritiskt perspektiv fungerar text som ideologi genom att den framträder som icke- ideologi. När ett vinklat maktintresse framträder som neutral och okontroversiell information har vi att göra med ideologi (Berglez, 2019: 229).

(18)

6.1.6 Språk i detalj

Vi har även valt att analysera orden som finns med i rubriken om något sticker ut. Det kan vara om språket är objektivt eller värdeladdat men även övriga detaljer i språket som inte faller under de andra diskurserna. Vi har även valt att inte bara analysera enskilda ord utan även hur hela meningen, i detta fall hur rubriken är uppbyggd. Med andra ord de syntaktiska valen (Berglez, 2019: 241).

6.2 Urval

Med bakgrund av sexualbrottslagstiftningen samt Metoo-rörelsen kommer vi analysera 200 artiklar varav 100 publicerade av Dagens Nyheter och 100 publicerade av Aftonbladet. För att vi ska kunna analysera om/hur språkbruket har förändrats sedan Metoo och samtyckeslagen trädde i kraft kommer vi dela upp artiklarna på två tidsperioder. 50 procent av de analyserade artiklarna publicerades 2015 och de övriga 50 procenten publicerades 2019. Dessa år valdes för att vi ville jämföra artiklar som publicerats före och efter Metoo-rörelsen som inte är publicerade i direkt anslutning till den. Därav två år innan Metoo och två år efter Metoo.

För att undersöka rubriker till artiklar om mäns våld mot kvinnor har vi valt att fokusera på en kvällstidning och en dagstidning som är rikstäckande. Dagens Nyheter och Aftonbladet är två av Sveriges största tidningar, därför valdes dessa tidningar ut som analysmaterial. Vi har valt att titta på innan och efter Metoo då uppropet synliggjorde en omfattande utsatthet för sexuella kränkningar bland kvinnor, en utsatthet som det tidigare inte berättats om eller pratats om öppet, men som alltid funnits där. Vi ville även ha en närhet i tid då det under senare delen av 2000-talet har skett en kraftig omarbetning av sexualbrottslagstiftningen.

Förändringarna i lagstiftningen har medfört en minskad tolerans i samhället för sexuella övergrepp. Sedan 2010 har det varit flera uppmärksammade upprop mot sexualbrott vilket har skickat tydliga signaler om att sexualbrott inte ska tolereras och att skulden ska läggas på förövaren. Förutom #Metoo har även #prataomdet, #fatta och #tafsainte bidragit till den negativa synen på sexualbrott (Brottsförebyggande rådet, 2019: 105-106).

För vårt urval användes retriever mediearkiv för att hitta artiklarna. Vi sökte på de olika tidsperioderna 2015-01/01 till 2015-12/31 och 2019-01/01 till 2019/12/31, valde tryckt press under filtrering och valde sedan respektive tidning, Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Anledningen till att vi valde tryckt press är för att rubriken då inte kan redigeras i efterhand

(19)

retriever gjordes utefter de artiklar som är relevanta för uppsatsämnet; mäns våld mot

kvinnor. Artiklar om våld mot män eller våld mot barn valdes bort genom att gå igenom varje sökord och välja ut rubriker. Om det var svårt att avgöra om rubriken berörde mäns våld mot kvinnor lästes även artikeln för att styrka relevansen. När vi valt ut artiklar från retrievers mediearkiv som är relevanta för vår undersökning använde vi oss av en slumpgenerator (https: //slumpgenerator.nu/) för att få ut 200 artiklar att granska.

Med hjälp av slumpgeneratorn har vi nu rätt antal artiklar som ligger till grund för vår uppsats. För att få fram relevanta artiklar från retrievers mediearkiv fick vi först arbeta fram sökord som passar vår undersökning, dessa är följande:

Våldtäkt, våldtagen, misshandel, misshandlad, mord, mördad, våld mot kvinna, våld, lägenhet, lägenhetsbråk, skrik, hittad, borta, försvunnen, svartsjuk, ofredad, ofredande, sexuella övergrepp, övergrepp, slagen, mordförsök, dråp.

I en kvalitativ innehållsanalys är det enligt Karlsson och Strömbäck (2019: 178) viktigt att göra ett slumpmässigt urval av materialet, då metoden används för att dra generella slutsatser om helheten. I urvalet av artiklar blev det tydligt att fler artiklar om mäns våld mot kvinnor skrevs efter Metoo vilket framförallt framkom vid sökandet efter artiklar i Retriever.

Innan Metoo gav inte samma mängd artiklar som efter Metoo.

6.3 Metodkritik

En textanalys är begränsad men genom att vi bara tittat på rubriker har vi begränsat oss ännu mer. Även de analysverktyg som använts är begränsade vilket påverkar resultatets

generaliserbarhet. Det svåra med metoden har varit att anpassa den till den korta mening en rubrik oftast är. Genom diskursanalys kan övergripande diskurser utläsas men det finns ingen avgränsning för var en diskurs börjar eller slutar. Teorin som metoden bygger på menar att tecken kan tillfälligt fixera sin betydelse inom en diskurs. Betydelsen som fixerats är inte exakt och den kan vara övergående.

Genom en kritisk diskursanalys kan man studera språket och se dess inverkan på olika samhällsfenomen. Man kan utläsa de diskursiva strategierna men det går inte att visa på att de diskursiva strategierna har en påverkan på det omgivande samhället. För att kunna analysera kopplingen till samhället behövs ytterligare undersökningar göras åt de mer experimentella hållet. Därav kan metoden kritiseras då man kan utläsa strategier och värderingar men inte påvisa den faktiska inverkan (Boréus & Seiler Brylla, 2018: 344).

(20)

7. Resultat

Vi kommer i detta avsnitt presentera resultatet av vår analys. I slutet av avsnittet kommer vi sammanfatta resultatet och koppla samman det med de valda teorierna som ligger till grund för vår uppsats.

Resultatet kommer presenteras på följande sätt: Först kommer vi redovisa utfallet analysen fått på de fyra diskursiva strategier vi valt att använda som analysverktyg.

Följande kommer vi presentera utfallet studien fått för respektive tidning, det vill säga Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Av alla anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2020 var 80 procent av dem utsatta av en för dem bekant person (Brottsförebyggande rådet, 2020). Ser man på vad vi fått för resultat av vår analys så handlar majoriteten av artiklarna om våld och sexuella övergrepp av för den utsatta kvinnan en okänd man.

7.1 Diskursiva strategier

De diskursiva strategier vi valt att analysera är Modalitet - Grad av säkerhet i påståenden/rubriken

Överlexikalisering - Användandet av överflödiga beskrivningar eller förstärkande ord Transitivitet - Den skyldige får agera aktör genom språkbruket

Ideologi - I vilken grad en ideologi lyser igenom, finns en ideologi? Lyser reporterns eller tidningens syn igenom?

Vi kommer även titta på språket i detalj och helheten av rubriken i samspel med artikel och bilder.

7.1.1 Modalitet

I vår analys har vi sett att både Dagens Nyheter och Aftonbladet har en stark modalitet i sin rubriksättning. Med det menas att författaren till texten formulerar meningarna på sådant sätt som förmedlar lite eller ingen osäkerhet alls. Detta gäller både före och efter Metoo. Ett tydligt exempel på en rubrik med stark modalitet är en artikel publicerad av Dagens Nyheter 30 november 2019. Rubriken lyder: Polisen: 17-åriga flickan är död (Dagens Nyheter, 2019). I denna rubriksättning råder inga tvivel kring vad som har hänt. Denna specifika rubriksättning erhåller därför en hög modalitet eftersom man genom språkbruket förmedlar

(21)

att “såhär är det”. Det är tydligt att det är polisen som sagt det, vilket ger ytterligare tyngd till rubriken.

I Aftonbladet kan man finna tendenser på att modaliteten hålls hög i rubriksättningen, men återfinns svagare i tillhörande text. Man får ett konstaterande kring händelsen i

rubriksättningen för att i texten få reda på att det rör sig om en exempelvis misstänkt våldtäkt.

En artikel publicerad av Aftonbladet 1 september 2015 rubriksätter man på följande sätt:

Så ska polisen lösa mordet

I efterföljande artikel får läsaren ta del av en metod polisen använder för att ta fast misstänkta gärningsmän; geografisk profilering. Vid första anblick ser rubriksättningen ut att erhålla en stark modalitet, medan man i texten får veta att metoden inte är helt säker och att polisen inte är övertygade om att det är denna metod som kommer att ta fast gärningsmannen. Texten erhåller därför en svagare modalitet än rubriken i fråga.

I samband med att vi analyserade huruvida modaliteten är stark eller svag i

rubriksättningen studerade vi också huruvida man misstänker den utsatta kvinnan, eller exempelvis våldtäkten i sig i rubriksättningen. Här fick vi utslaget att man före Metoo oftare än efter rörelsen misstänkliggjorde kvinnan eller brottet i sig genom språkbruket än efter Metoo.

Misstänkt våldtäkt i Stockholm

Dagens Nyheter 2015-01-04

Misstänkt gruppvåldtäkt

I denna typ av rubriksättning misstänker man en våldtäkt, och inte gärningsmannen i fråga genom språkbruket. I artikeln publicerad av Dagens Nyheter 14 augusti 2015 lyder

efterföljande notis “En kvinna i 30 årsåldern misstänks ha blivit överfallen och våldtagen av fyra män.” I denna rubrik med tillhörande notis misstänkliggör man kvinnan och våldtäkten genom språkbruket och inte de fyra män som utsatt henne.

I en artikel publicerad av Dagens Nyheter 28 maj 2019 kan vi se att man i rubriksättningen inte misstänker kvinnan utan låter förövaren agera aktör.

Tre män dömda för våldtäkt på Södermalm

(22)

7.1.2 Överlexikalisering

I en majoritet av våra analyserade rubriker kan ingen överlexikalisering identifieras. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter rubriksätter enligt vår analysram generellt sätt artiklar på ett sakligt och rakt sätt. I nedanstående rubrik publicerad av Aftonbladet den 11 november 2019 står det:

Misstänks för fem fall av våldtäkt

Här kan ingen överlexikalisering identifieras då det som textförfattaren har skrivit i rubriken är det som har hänt. Textförfattaren har inte använt varken överflödiga ord eller förstärkt händelsen genom språkbruket. I en jämförelse med en liknande artikel, fast i stället författad 2015, också publicerad av Aftonbladet kan vi inte heller här identifiera någon

överlexikalisering:

Pojke anhållen för våldtäkt i lekpark

Här skulle man i en analys kunna värdera ordvalet “pojke” som en överlexikalisering, men då det är det som har skett och att gärningsmannen i detta fall räknas som en pojke på grund av sin ålder, går det i vår analys inte in som en överlexikalisering.

Ett exempel på hur en i sammanhanget auktoritär person får plats i rubriken kan vi finna i en artikel publicerad av Dagens Nyheter 24 juni 2015.

Massör våldtog patient

Återigen kan ingen överlexikalisering identifieras, då rubriken stämmer överens med både tillhörande notis och domen som föll mot den manliga massören. Han ses som auktoritär i sammanhanget då ordet “patient” kan tolkas som en person som i förtroende söker vård eller hjälp hos en person vars kunskap ska ge denne det.

Även om en majoritet av de analyserade rubrikerna publicerade av Aftonbladet och Dagens Nyheter, både före och efter Metoo-rörelsen erhåller låg överlexikalisering, och i många fall ingen alls, finns det undantag.

I en artikel publicerad av Dagens Nyheter 12 september 2015 står det följande:

(23)

Denna rubriksättning erhåller en överlexikalisering då ordet “knivattack” förekommer. Om textförfattaren i stället hade rubrik satt på följande sätt: “37-årig man döms till tio års fängelse för mordförsök på hustrun”, så hade ingen överlexikalisering kunnat identifierats och rubriken hade tolkats som mer saklig.

7.1.3 Transitivitet

I vår kritiska diskursanalys är transitiviteten den som varit mest svåridentifierad. Det går inte efter denna analys att säga om Dagens Nyheter och Aftonbladet erhåller en stark transitivitet i sin rubriksättning eller inte. Utslaget blev väldigt jämt tidningarna emellan, samt före och efter Metoo. Transitiviteten har tolkats i termer av “stark” och “svag”, där stark transitivitet har tolkats in i fall där den skyldige till handlingen, alltså gärningsmannen har tillåtits agera aktör i rubriken genom språkbruket. Svag transitivitet har tolkats in när den skyldige inte tillåtits agera aktör. I många fall har vi sett att man benämnt den som utfört brottet med ålder i stället för kön. Vi har också sett att man i många fall skriver ut antal gärningsmän i rubriken, men inte vilket kön dessa har. I dessa fall har vi bedömt rubriken som svag i sin transitivitet då man genom att utesluta kön skyddar den/dem skyldiga genom att inte låta denne agera aktör i rubriksättningen.

I ett flertal exempel från både Aftonbladet och Dagens Nyheter kan vi se sådana rubriksättningar.

Nedan kommer exempel tagna från både Aftonbladet och Dagens Nyheter publicerade 2019.

Tre anhållna för våldtäkt i lägenhet

Här får vi ett tydligt exempel på hur man genom språkbruket skyddar den ansvarige genom att utesluta denne som aktör. “Tre anhållna för våldtäkt” säger ingenting om vem eller vilka det är som sitter anhållna för handlingen.

22 åringens hot mot personalen

Aftonbladet 2019-05-01

I detta exempel från Aftonbladet 2019 nämner man att det rör sig om en 22-åring. Man nämner inte om det är en man eller en kvinna, därför erhåller denna rubriksättning en svag

(24)

transitivitet. Man får vid vidare läsning reda på att det rör sig om en man, häktad misstänkt för våldtäkt på en minderårig flicka, som vid upprepade tillfällen misskött sig på de anstalter han suttit vid. Vid denna typ av rubriksättning förekommer gärningsmannen inte som aktör och skyddas därför genom språkbruket från att stå ansvarig för sina handlingar.

Vi har sett ytterligare ett mönster i huruvida man nämner våldsutövaren först i rubriken eller om man nämner den våldsutsatta kvinnan först. Här kan vi utläsa utifrån vår analys att texter författade efter Metoo tenderar att nämna mannen innan man nämner den utsatta kvinnan i rubriken. I 31 av 200 analyserade rubriker publicerade innan Metoo nämnde textförfattaren kvinnan först, medan kvinnan nämndes först i endast 13 av de 200 analyserade rubrikerna som publicerats efter Metoo-rörelsen.

Vi kan utläsa samma trend när vi undersöker hur ofta mannen nämns först i en rubrik.

Innan Metoo nämndes mannen först i 13 av 200 artiklar, medan man efter Metoo valde att nämna mannen först i 23 av de 200 analyserade artiklarna.

I lika många fall som vi registrerade rubriker med svag transitivitet registrerade vi rubriker med stark sådan. I en artikel publicerad av Dagens Nyheter den 16 februari 2015 skrev man så här:

Man greps för våldtäkt i bil

Denna rubrik har vi i vår analys bedömt har en stark transitivitet då man som läsare direkt får veta att brottet har begåtts av en man och att han gripits för våldtäkt. Det råder inga tvivel om vem som är den skyldiga i detta fall, tack vare språkbruket. Mannen får agera aktör och ansvaret läggs därmed på honom.

7.1.4. Ideologi

Denna diskursiva strategi har vi analyserat genom att undersöka om kvinnan skuldbeläggs eller misstänkliggörs i rubrik och/eller i text. Gör hon det har vi bedömt att rubriken erhåller en patriarkal ideologi. Är det så att kvinnan varken misstänkliggörs eller skuldbeläggs, och framstår som trovärdig har vi bedömt att den tillhör den feministiska ideologin. Till denna ideologi hör också artiklar med tillhörande rubriker som inte låter gärningsmannen komma till tals alls, eller de fall där hans yttranden slås ned av auktoritära personer, exempelvis

(25)

Vi har också undersökt om rubriken erhåller sådan slagkraft eller ett överflöd av ord (överlexikalisering), samt om den utesluter väsentlig information för mottagaren så att man som läsare av den anledningen klickar sig in på rubriken för att få mer information. Rubriker utformade på detta sätt omfattas därför av marknadsideologi. Nedan följer ett exempel på en sådan rubriksättning publicerad av Dagens Nyheter den 16 augusti 2015.

Kvinna överfallen i park

Av denna rubrik får vi ingen information om vilken park det rör sig om, eller vem/vilka som har överfallit kvinnan. Detta skulle kunna skapa oro hos mottagaren för att själv bli drabbad, vilket i sin tur kan väcka nyfikenhet och intresse för fortsatt läsning.

I både Dagens Nyheter och Aftonbladet kan man läsa artiklar där offentliga personer eller personer med en högt uppsatt position utsatt någon för sexuellt brott. I Aftonbladet den 20 augusti 2019 publicerades följande artikel med rubriken:

TV4-profil åtalas för sexuellt övergrepp

Denna rubriksättning speglar marknads ideologin då textförfattaren har med “TV4-profil” i rubriken. Detta skapar närhet hos läsaren vilket i sin tur leder till att uppmärksamheten flyttas från det sexuella övergreppet till den åtalade TV4-profilen.

I en minoritet av de 200 analyserade rubrikerna kan man återfinna att en offentlig person eller en person i en högt uppsatt position får agera aktör i rubriken. Att nämnas bör att i 100

procent av de analyserade artiklarna som rör en offentlig person eller en högt uppsatt person nämns denne i rubriksättningen.

I de flesta analyserade artiklarna förekommer marknadsideologi, främst i Aftonbladet. En ökning av den feministiska ideologin har identifierats sedan Metoo-rörelsen 2017, och i samband med detta har rubriker och artiklar kopplade till den patriarkala ideologin minskat.

7.2 Dagens Nyheter

I dagstidningen Dagens Nyheter är rubrikerna sparsamma med orden och majoriteten innehåller värdeladdade ord som våldtäkt, mord, kvinnomord eller överfall. Det kan bero på att större delen av artiklarna både innan och efter Metoo är notiser och därav finns inte utrymmet för en längre rubrik. I rubriken framkommer ofta vem som blivit utsatt men mer sällan information om vem som är aktören i brottet. Varken innan eller efter förekommer

(26)

bilder vilket kan bero på att ämnet mäns våld mot kvinnor är svåra att hitta bilder till och att det i många fall inte behövs för att förstå nyheten. Det kan även bero på att majoriteten är notiser som tidigare nämnt. Dock förekommer sällan bilder på icke notiser heller.

7.2.1. Innan Metoo

De flesta av rubrikerna publicerade innan Metoo handlar om brottmål där en man står åtalad eller är dömd för ett brott där en kvinna utsatts. Rubrikerna är ofta korta men innehåller ord som associeras till rättsväsendet.

Man döms för att ha slängt kvinna från parets balkong

I rubriken framkommer att det rör sig om ett brottmål då en man har dömts för att ha slängt en kvinna ut från en balkong. Det framkommer även att mannen och kvinnan har en relation då de benämns som par. Rubriken är tydlig med att det rör sig om ett brottmål och även vem som utfört brottet.

Fängelse för mordförsök på hustrun

Någon är dömd till fängelse för ett mordförsök på sin hustru. Man drar slutsatsen att det rör sig om en man som utfört brottet men det framgår inte tydligt av rubriken. Rubriken är tydlig med att det rör sig om ett brottmål men inte vem som utfört brottet.

Flera av rubrikerna publicerade 2015 handlar om mäns våld mot kvinnor där

gärningsmannen är okänd för kvinnan. I ett fåtal finns en relation men då belyses det oftast redan i rubriken. De rubriker där det inte finns en tidigare relation mellan mannen och kvinnan upplevs som raka och sparsamma med orden. Mannen blir även i många av

rubrikerna osynlig aktör vilket gör att skuldfrågan inte belyses förrän i resterande artikel. Att en kvinna blivit utsatt är däremot tydligt i alla rubriker.

Mordförsök på kvinna

En kvinna har blivit utsatt för mordförsök, i notisen framkommer inte att aktörerna som varit 3 personer har en relation till kvinnan. Rubriken är sparsam men tydlig.

(27)

Kvinna överfallen i park

En kvinna har blivit överfallen i en park. I notisen framkommer att kvinnan utsatts för ett övergrepp i en park av en okänd man i 40-årsåldern. Rubriken är rak och sparsam med ord.

I några av artiklarna förekommer överlexikalisering som kvinnomord och kvinnoöverfall i rubriker. Genom att använda sig av substantiv för att beskriva handlingen bidrar det till en normalisering av brottets grad. Det skapar även uppseende och sensation kring nyheten vilket i sin tur skapar nyfikenhet.

Misstänkt jagas för två kvinnoöverfall

Två kvinnor har blivit överfallna av en misstänkt som nu jagas. Kvinnoöverfall kan tolkas rent konkret som en kvinna som blivit överfallen. I texten framgår att det rör sig om en våldtäkt och ett överfall.

Livstids fängelse för kvinnomord

Dagens Nyheter 2015-11-11.

Ett mord på en kvinna har begåtts då aktören har fått livstid men aktören är osynlig i rubriken. Genom att använda sig av ordet kvinnomord uttryck inte vem som gjort vad mot vem.

De flesta av artiklarna om mäns våld mot kvinnor rör rättsfall där en man är åtalad, dömd eller sitter häktad. I många av artiklarna väljer man dock en vinkel på brottet där kvinnan kan ifrågasättas. Det kan röra sig om att nyheten ses som sensationell och att den även kan

uppröra. Rubrikerna är i vissa fall vinklade på ett sätt att man kan ifrågasätta brottet och därmed ett ifrågasättande av kvinnan.

Våldtäktsdömd hävdade att han sov

Dagens Nyheter 2015/12/16

En man som blivit dömd för våldtäkt har hävdat att han sov. Genom att benämna honom som våldtäktsdömd blir hans hävande ganska svagt.

Man frias från våldtäkt i sömnen

(28)

I rubriken framkommer att det rör sig om ett brottmål då en man har friats från att han ska ha utfört en våldtäkt i sömnen.

Hovrätten friar ung våldtäktsman

Dagens Nyheter 2015/12/23

I rubriken förstår man att det rör sig om ett rättsfall då orden hovrätten och friar är med och associeras med rättsväsendet. Man förstår att det är en man som utfört en våldtäkt men han har blivit friad.

Under 2015 blev ett mord på en 17-årig flicka mycket uppmärksammat i media. Flickan hette Lisa Holm och hon blev mördad av en man när hon var på väg hem från sitt arbete. De artiklar som berör fallet som funnits med i materialet har stått ut om man jämför med de andra artiklarna. Bild förekommer till artiklarna vilket det endast gjorde i ett fåtal av de andra artiklarna. Namnet på flickan förekommer även i rubrikerna vilket sticker ut i jämförelse med andra artiklar.

Tre misstänkta häktade för mordet på Lisa Holm

Lisa Holm nämns vid namn och tre sitter nu häktade för mordet på flickan. Det finns en bild som tillhör artikeln och det finns även en redovisning av händelseförloppet kring fallet.

Intensiv jakt på bevis mot Lisa Holms mördare

Lisa Holm nämns vid namn och någon letar bevis mot mördaren. Det framgår inte vem som letar. En bild på Lisa och en stor karta över området tillhör artikeln. Det finns även en redovisning för händelseförloppet. Dock förekommer ingen ny information i artikeln.

Mordåtalad oförstående till dna-fynd på kläderna

Artikeln rör mannen som står åtalad för mordet på Lisa Holm. Han ställer sig oförstående till fynd på hans kläder som gör att han går att koppla till mordet.

7.2.2 Efter Metoo

I många av rubrikerna författade efter Metoo benämner man aktören med mer detaljerad

(29)

majoriteten. Att politiker poängteras redan i rubrik kan vara för att man är offentlig i sin yrkesroll och att journalistiken ska granska makthavare. Även poliser förekommer som aktör i rubriker vilket kan ha att göra med att de ska lösa brott och inte skapa fler.

Moderat-topp åtalas för tre våldtäkter

Någon som är högt uppsatt i moderaterna åtalas för tre övergrepp. Förekommer inte vem personen är eller kön men i artikeln framkommer det att det är en man som åtalas.

Skånsk politiker åtalas för våldtäkt

En politiker från Skåne står åtalad för våldtäkt. Mer om parti och annan information förekommer inte i rubriken. Att belysa att det rör sig om en politiker kan göra nyheten mer uppseendeväckande.

Polisbefäl anhållen misstänkt för våldtäkt

En anställd hos polisen är anhållen för att möjligtvis ha utfört ett övergrepp. Att nämna polisbefäl som anhållen för ett sexualbrott ökar intresset för nyheten och gör att den sticker ut.

Förutom poliser och politiker belyses även andra yrken vid rubriksättningen av

sexualbrott. Att belysa yrke kan ha betydelse om personen missbrukat sin ställning eller att nyheten i sig upplevs som unik och uppseendeväckande. I många av artiklarna där det rör sig av en offentlig person förekommer även bild på personen.

Åtalad toppchef misstänks ha köpt sex på sugardejtningsajt

En högt uppsatt chef är misstänkt för att ha köpt sexuellt umgänge via en sajt där man utbyter sällskap mot betalning. Att en högt uppsatt chef är misstänkt kan göra nyheten mer

uppseendeväckande. Att även belysa att köpet gjorts via en sugardejtingsajt kan öka uppseendet. I artikeln framkommer att det rör sig om tre målsäganden som alla är

minderåriga vilket egentligen bör framgå i rubriken. Nu uppfattas den som att det är sajtens fel och inte den åtalade.

(30)

Sexbrottsanklagad läkare kan ha behandlat våldtagna kvinnor

En läkare som är anklagad för sexualbrott kan ha vårdat kvinnor som blivit sexuellt utsatta.

Artikeln redogör för att sjukhusledningen inte följt sina rutiner vid en häktad anställd som även sexuellt trakasserat anställda vid sjukhuset. Rubriken samspelar till viss grad med innehållet men det bör ha belyst ledningens fel och inte bara vad läkaren möjligtvis kan ha gjort. Att även skriva “sexbrottsanklagad” läkare istället för “sexualbrott” eller ”häktad för sexualbrott” gör att artikeln låter unik och uppseendeväckande.

I rapporteringen från efter Metoo förekommer även namnpubliceringar på aktören. Oftast har personen inte blivit dömd men får ändå namnet publicerat. Det rör sig till stor del om välkända män, oftast politiker eller celebriteter.

Neymar nekar till anklagelser om våldtäkt

Fotbollsspelaren Neymar har blivit anklagad för våldtäkt. Det framkommer i artikeln att det rör sig om en kvinna som anmält honom. I rubriken låter det som att det rör sig om

anklagelser i plural.

Eskil Erlandsson åtalas för sexuella ofredanden

Centerpartiets jordbruksminister Eskil Erlandsson åtalas för sexuella ofredanden. I artikeln framkommer att det rör sig om tre fall av ofredanden.

Peter Lundgren polisanmäld för sexuellt ofredande

Sverigedemokraternas politiker Peter Lundgren har polisanmälts för ett sexuellt ofredande. I artikeln framkommer att kvinnan inte har anmält själv men vid sexuella ofredanden gäller allmänt åtal. En polisanmälan har upprättats.

Likt rubriksättningen innan Metoo förekommer många rubriker om sexualbrott utomhus av okänd gärningsman. Nyhetsvärdet på sexualbrott utomhus är högt då det är

uppseendeväckande och unikt i enlighet med nyhetslogiken.

Kvinna våldtagen vid gångbana

(31)

En kvinna har blivit utsatt för ett sexualbrott i anslutning till en gångbana.

Två överfallsvåldtäkter utomhus – inga gripna

Dagens Nyheter 2019-08-13

Två sexualbrott ska ha utförts utomhus. Ingen har gripits för brotten. I artikeln framkommer att det rör sig om två olika platser i Stockholms län där två kvinnor utsatts. Överfallsvåldtäkt är en överlexikalisering som upplevs som att gärningsmannen haft ett övertag i och med överfallet.

Under 2019 blir ett mord på en 17-årig flicka mycket uppmärksammat i media. Flickan nämns inte vid namn utan i rapporteringen hänvisas hon som 17-åriga flickan och fallet får namnet Uddevallafallet. Flickan anmäldes försvunnen och efter närmare två veckor av sökinsatser kunde man efter ett fynd konstatera att flickan var död. Jämfört med många av de andra artiklarna från 2019 förekommer bilder kopplade till artikeln. Förutom Uddevallafallet är det bara när det rör offentliga personer bild förekommer.

Ung man häktad misstänkt för mord på 17-årig flicka

En ung man har häktats misstänkt för mordet på den 17-åriga flickan. Till artikeln

förekommer en bild utanför en rättssal. I artikeln framkommer att flickan ännu inte hittats.

Två till häktade i Uddevallafallet

Ytterligare två personer är häktade för mordet på den 17-åriga flickan. I artikeln framkommer det att den unga mannen som tidigare varit häktad är häktad igen och ytterligare en person.

Tredje misstänkt kan ha flyttat 17-åringens kropp

En tredje person är misstänkt för att möjligtvis flyttat på 17-åringens kropp. I artikeln

framkommer att det nu är tre frihetsberövade i fallet kring den försvunna flickan som påvisats död.

Polisen: 17-åriga flickan är död

(32)

Polisen bekräftar att den 17-åriga flickan är död. I artikeln framkommer att man gjort ett fynd som gör att man med säkerhet kan säga att hon är avliden. En bild förekommer i anknytning till artikeln och föreställer sökinsatsen efter flickan.

7.3. Aftonbladet

Enligt vår analys har vi sett att Aftonbladets rubriker och artiklar till mestadels omfattas av marknads ideologin. Detta gäller för båda tidsperioder vi har analyserat. Innan Metoo rörelsen nämnde tidningen kvinnor först i rubrikerna i större utsträckning än efter rörelsens framfart 2017. Med detta har vi inte sett en korrelation med hur graden av

misstänkliggörande och skuldbeläggandet av utsatta kvinnor har minskat genom språkbruket sedan 2015. I rubriken och/eller ingressen framkommer kvinnans ålder eller namn oftare än mannens. Mannen beskrivs oftast med antingen kön, ålder eller vilken yrkeskategori han tillhör. En stor mängd analyserade rubriker tillhör notiser, vilket således generellt sätt gör språkbruket kortfattat och koncist. I få av de analyserade rubrikerna och artiklar får mannen i fråga uttala sig.

7.3.1. Innan Metoo

50 av våra 200 rubriker och artiklar vi analyserat är publicerade av kvällstidningen

Aftonbladet 2015. Av dessa 50 artiklar publicerade mellan 1 januari 2015 - 31 december 2015 nämndes kvinnan först i 20 stycken. Under samma tidsperiod skrev textförfattaren mannens namn, ålder eller kön först i sju av 50 artiklar.

Enligt vår analys erhåller en majoritet av rubrikerna och artiklarna publicerade av Aftonbladet 2015 en svag transitivitet. Detta betyder att aktören, den skyldige, inte tillåts agera aktör genom språkbruket genom att uteslutas. I 36 av 50 analyserade artiklar återfinns en svag transitivitet. I många fall har textförfattaren uteslutit den skyldige helt ur rubriken, och i andra fall har författaren benämnt denne vid ålder i stället för kön, vilket gör att man som läsare inte kan veta om det rör sig om en man eller kvinna som utfört handlingen i fråga.

Vad berör överlexikalisering så kan man utläsa av vår analys att en majoritet av

rubrikerna inte innehåller någon överlexikalisering. Aftonbladet har enligt diskursanalysens metod överlexikalisering generellt inte använt sig av en sådan teknik.

Som i de flesta regler finns det också undantag. Vi har funnit ett samband i att artiklar som innehåller en överlexikalisering också allt som oftast går under marknads ideologin.

Nedan följer ett exempel publicerat av Aftonbladet 16 december 2015.

(33)

Knivhögg sin gravida exflickvän

Denna artikel handlar huvudsakligen om en man som åkte in i fängelse i tio månader efter att ha misshandlat, samt knivhuggit sin gravida exflickvän. När han sedan släpptes fri träffar han en ny kvinna som han sedan misshandlar så pass allvarligt att hon avlider på sjukhus efter att ha uppsökt vård. Det är det sistnämnda fallet artikeln handlar om. Rubriken blir därmed missvisande då artikeln i fråga inte handlar om fallet då han knivhögg sin gravida exflickvän, utan om att mannen i fråga misshandlat en till kvinna så pass illa att hon sedan avlider av sina skador. Rubriksättningen tolkas således som överlexikalisering i syfte att sälja. Man förstår att rubriksättningen är gjord i syfte att sälja när man läser vidare i artikeln och förstår att den inte huvudsakligen handlar om det fallet. Rubriken klassas därför inte bara som en

överlexikalisering, utan också tillhörande marknads ideologin.

En variabel som gett utslag i denna undersökning är modalitet. I nästintill samtliga artiklar återfinns en stark modalitet, där textförfattaren skrivit rubriken på ett sådant sätt som gör att läsaren uppfattar det som att det inte finns någon tveksamhet kring vad det är som har hänt.

Han mördade sin gravida flickvän

Denna rubrik med tillhörande artikel publicerades av Aftonbladet den 18 november 2015. I denna rubrik finns det ingen tveksamhet kring vem som gjort vad, och vad det är som har hänt. Den erhåller därför både en stark transitivitet och en hög modalitet.

Även i detta diskursanalytiska verktyg finns det undantag, i en artikel som publicerades av Aftonbladet den 29 juli 2015 rubriksatte textförfattaren på följande sätt:

Två män häktade – ska ha kidnappat kvinnor

Här kan man utläsa en stark modalitet i den första delen av rubriken - två män häktade. I det finns det inga tvivel. När man läser andra delen av rubriken - ska ha kidnappats kvinnor så ändras modaliteten från stark till svag då ordet “ska” finns med. Det ordet i denna mening skapar en känsla av att det eventuellt inte har hänt, vilket bidrar till att det finns en osäkerhet kring händelsen genom språkbruket. Denna rubrik bedöms därmed som svag i sin modalitet.

Marknads ideologin är den ideologi som dominerat de analyserade rubrikerna

publicerade 2015. I en nästintill enfaldig majoritet tillhör rubrikerna med tillhörande artikel marknads ideologin. För att göra en så pass sanningsenlig analys av artiklarna som möjligt har vi i användningen av detta verktyg också till stor del analyserat hur rubrik och

artikel/notis hänger ihop. Av att bara läsa rubrikerna hade vi inte kunnat koppla rubrikerna till