Att agera som en Pirat handlar om vilka möjligheter medlemmen har i organisationen beroende på dess ledarskapsmodell och organisationsform. Partiet har befunnit sig under ett omfattande förändringstryck från de aktiva medlemmarna gällande detta. Piratpartiets ledarskapsmodell och organisationsstruktur ser inte alls ut som i andra partier och är en intern stridsfråga. Styrelsen beskriver själv hur det traditionella föreningsarbetet bara finns på årsmötes- och partistyrelsenivå. Det är alltså medlemmarna som på årsmötet väljer styrelse och styrelseordförande på vanligt föreningsdemokratiskt sätt. Styrelsen fattar sedan kollektiva beslut under verksamhetsåret. Det viktigaste beslutet är att utse en partiledare som ska leda den operativa organisationen med dess funktionärer. ”En hierarkisk toppstyrd struktur som
fördelar mandat och resurser”20. Partiledaren har formellt oinskränkt makt över den
hierarkiska operativa organisationen. Partiledaren utser exempelvis hela Partiledningen efter eget huvud, inklusive en eller flera vice partiledare och en partisekreterare. Rick Falkvinge har sedan han grundade partiet 2006, varit både ordförande i styrelsen och partiledare. Han har alltså hela tiden som styrelseordförande varit med och utsett sig själv till partiledare och i egenskap av partiledare sedan utsett flera ledamöter i styrelsen till den operativa partiledningen. Det finns önskemål och en inriktning i partiet att man i framtiden inte ska
19 http://vbulletin.piratpartiet.se/showthread.php?t=25838
20
kunna sitta på dubbla stolar på detta sätt. Partiledaren, i toppen för partiledningen och den operativa organisationen, ska ju vara ansvarig inför partistyrelsen och det fungerar ju inte om det är samma personer.
Mikael tycker att det bästa med partiets organisation är resultatet: - Att vi klarar av att driva
en rikstäckande organisation med 50 000 medlemmar på nästan ingen budget alls. Vi klarar av att bedriva en valrörelse med en budget på en halv miljon. Stefan tar upp att
organisationen är väldigt snabb: - Om Piratpartiet skickar ett pressmeddelande om någonting
som hänt tar det 30 sekunder. Miljöpartiet är näst snabbast i landet på att skicka pressmeddelanden, det tar ungefär 20-30 minuter. Johan menar att styrelsen har blivit bättre
på att förankra beslut: - De lägger ut lite på remiss en vecka och frågar folk, vad anser
svärmen? Johanna tycker att det är väldigt fritt, att man kan göra lite som vi vill tack vare
trepiratsregeln. Detta är bra, men det finns förbättringsområden enligt Mikael. Han anser att det behövs en starkare lokal förankring eftersom det finns lokalpolitiska program, men ingen lokal organisation. Nu är det styrelsen som godkänner allt centralt och det är ett problem eftersom man vill kunna lägga mer på den lokala organisationen. Mikael förtydligar:
- Jag tror ju själv rätt mycket på grundidéerna i partiets modell, men jag tror att vi kommer att behöva utveckla den.
Johanna tycker att det är ganska bra att man inte är så inrutad, samtidigt efterfrågar hon mer lokal struktur: - Ibland kan det vara förlamande. Gör vad fasen ni vill. Jaha. Hur då? Var
börjar man någonstans? Hanna instämmer i detta och tar upp att väldigt många inte gör saker
eftersom de har ett behov av att få godkänt innan de gör något. Hon är även inne på att det behövs mer lokal struktur: - Nu börjar det komma fler ”orgnördar” jag brukar kalla dem för
”orgnissarna”, det låter mycket trevligare. Org-nissarna och ”Ad hoc-nissarna” (skrattar).
Hanna nämner att en ny distriktsledare försöker införa mer föreningsdemokrati: - Sedan får vi
se hur det fungerar, det vet vi ju inte hur väl det kommer att slå ut .... vi är lite ”gör det själv-partiet” (skrattar). En strid har alltså seglat upp mellan styrelsen och de som bildat en lokal
stödförening för de lokalpolitiskt aktiva Piratpartisterna i Östergötland, Östgötapiraterna21. I forumet fanns den 15 mars 216 svar i tråden ”Vidare diskussion från Östgötamöte 28/2”22. Diskussionen handlade om att starta en förening för att ta hand om det lokala partistöd som kan komma efter valet, flera reaktioner var kraftigt negativa men Östgötapiraterna är nu
bildad sedan den 16 mars som en separat förening. Att införa lokal föreningsdemokrati inom Piratpartiet kan dock bli svårt/omöjligt, utan att ändra stadgarna. Nu finns en ”lightversion” av lokal föreningsdemokrati i vilken medlemmarna har rådgivande omröstningar, inför senare slutgiltigt beslut av partiledaren eller styrelsen. 2010 till exempel har medlemmarna fått rösta fram förslag till distriktsledare (Stockholm, norra, södra, östra och västra) som sedan partiledaren inte stoppat. Även ett primärval har genomförts för att ta fram kandidater till riksdagslistorna, där styrelsen har fattat det slutgiltiga beslutet. På landstings- och kommunnivån har de lokalt aktiva fått skriva valplattformar som sedan underställts styrelsen för att antas eller avslås. Stefan tar upp ett angränsande område:
- Vi behöver bli lite bättre på interndemokratin, och det jobbar vi också med, hur man kan säkerställa medlemsinflytandet, men ändå behålla den här snabbheten.
Johan menar att partiet har en bra grund, men behöver förankra de beslut som tas mer bland medlemmarna. Mikael menar att struktureringen som har skett internt det senaste året har varit fantastisk. Att strukturen verkligen har utvecklats mycket jämfört med hur det varit tidigare. Johan beskriver att det redan skett en förändring från toppstyre till mer demokrati:
- Ja, man kan säga att vi har gått från att Rick Falkvinge bestämmer allt (skrattar) till att han har lite mer undanskymd roll … de som är ledare från de olika geografiska kretsarna de har bara varit utnämnda uppifrån men vi jobbar på att de ska väljas fram. För att man ska känna att man har ett mandat ändå från medlemmarna att göra det här. Och att de känner att de har lyft upp en person till den här rollen … Från att ha varit väldigt toppstyrt så håller det på att bli mer demokratiskt.
Johans beskrivning stämmer så tillvida att det hålls val till distriktsledare, men det är fortfarande rådgivande val. Johanna hävdar att organisationen inte har förändrats alls: -
Förutom att Rick har sagt att du får väl sätta hur många vice du vill (skrattar). Detta innebär
att en kommunledare skulle få utse hur många vice kommunledare som helst istället för att bilda förening. Johanna berättar om när de startade en lokalförening i Västerås:
- Det jag gjorde först var liksom att försöka få någon form av kontinuitet överhuvudtaget, varje vecka. Så det var därför jag startade upp den här piratölen varje onsdag. Så då var det vissa som var väldigt inne på det här med förening som sagt. Och jag var lite såhär skeptisk, men jag tänkte om det är det folket vill ha, då är det det folket ska få.
Hanna skickade ut en kallelse för årsmötet för den nya föreningen, men då ringde Rick Falkvinge upp berättar Johanna:
- Vad håller du på med, så där kan du ju inte göra fattar du väl, såhär jobbar vi inte. Jag bara: - men va fan, och sen så sa han: - sådär jobbar vi inte för det går emot stadgarna, men sen så sa jag: - men jag vill jobba såhär, - ja det kan du göra men du får inte starta en förening.
Frånvaron av lokal struktur verkar också bidra till att olika löst sammansatta intressegrupper bildas spontant online. Stefan berättar att partiet formellt inte har utsett dessa grupper eller tillkännagett att de finns. Dessa grupper driver vissa linjer och försöker påverka internt:
- Vi jobbar mycket i kluster. Jag har engagerat mig i framtidsklustret, det är egentligen en Skype-kanal, men ändå säger de - jag kommer från framtidsklustret, jag engagerar mig i framtidsklustret … Dels vill de förändra principprogrammet, dels vill de förändra ett värderingsdokument23 som togs fram för ett tag sedan.
En ny formell grupp är ”riksdagsgruppen”, de som tros komma in i riksdagen om partiet kommer över 4 % -spärren. En strid har uppstått mellan styrelsen och delar av riksdagsgruppen om de ekonomiska medel som kan tilldelas Piratpartiets riksdagsgrupp vid ett riksdagsinträde. Styrelsen har den 14 mars beslutat24 att riksdagskandidaterna måste skriva på ett avtal, en så kallad ”Kandidatdeklaration” för att få stå kvar som kandidater där de förbinder sig till att agera i enlighet med dokumentet ”Arbetsordning för Piratpartiets riksdagsgrupp”, vilket i sin tur innebär att dessa medel till riksdagsgruppen istället ska tillfalla partiets centrala budget under kontroll av styrelsen.
Mikael Nilsson var mycket aktiv under årsmötet i april 2010, alltså efter intervjun, särskilt när det gällde en motion angående lokala partistöd efter valet. Det fanns ursprungligen en koppling till organisation och bildandet av lokala föreningar. Styrelsen yrkade avslag och Hanna Dönsberg yrkade bifall med tillägget ”Power to the People!” Efter fem delvoteringar, med anledning av Mikaels motyrkanden, vann slutligen hans linje. I korthet handlade det om att ta bort ordet ”äga” i den ursprungliga motionen och istället använda ordet ”förvalta”. Detta kan ses som en avancerad form av förhandling, som slutade med att ytterligare en del i ”systemet för handling” fastställdes av årsmötet. I det här fallet en mycket detaljerad beskrivning av hur den lokala ”organisationen” ska ges möjligheter att förvalta pengar inom de ramar partistyrelsen sätter upp. Egentligen är det inte frågan om en egen lokal organisation utan det handlar om en lokal organisering inom partiet. Detta utan att styret påverkas. Det vill säga inflytande för de lokala medlemmarna över det lokala partistödet, men den yttersta makten ska förbli hos partistyrelsen.