I Figur 2 illustreras aggregationsträdet som visualiserar skillnader i nytta och aspekterna i beslutsproblemet. Aggregationsträdets underliggande deskriptiva aspekter har sin grund i empiriska utvärderingar av projekt med icke-villkorade utbe-talningar, basinkomst och negativ inkomstskatt och studier av förändringar i icke-för-värvade inkomster. Grundläggande deskriptiva aspekter har framkommit, direkt sam-hällskostnad K, Gini G, sysselsättningsgrad S, ökning självskattad hälsa SH och minsk-ning sjukvårdskostnader SV.
Figur 3: Exempel på aggregationsträd för beslutsproblemet om införande av garantiinkomst Vid ett beslut om införandet av garanterad inkomst är konsekvenserna svårbe-dömda, beslutet är beroende av grundläggande ställningstaganden om aspekterna och hur aspektnivåerna mäts och aggregeras. De nivåer för respektive aspekt, som används i aggregationsträdet, är att betrakta som uppskattningar baserade på de preliminära
G4 G8 G12 G0
G0G4G8G12
Brahet m.a.p
kostnad (BK) Brahet m.a.p
ekonomisk jämlikhet (BE) Brahet m.a.p
sysselsättning (BS) Brahet m.a.p hälsa &
sjukvård (BH)
beräkningarna i avsnitt 5.1 – 5.4. I en verklig beslutssituation behöver nivåerna utdas noggrannare. Frågeställningar kring vad mätningarna representerar är särskilt re-levanta för beslutsfattare att beakta. Bedömningen av ’brahet’ m.a.p en given aspekt, vilar på ett antal bedömningsprinciper. Aggregationsträdet ovan utgår från att
(1) Lägre direkta samhällskostnader är bättre än högre, ceteris paribus (2) Högre grad av ekonomisk jämlikhet är bättre än lägre grad av
ekonomisk jämlikhet, ceteris paribus
(3) Högre sysselsättning är bättre än lägre, ceteris paribus (4) Förbättrad hälsa är bättre än försämrad hälsa, ceteris paribus
Aspekterna brahet m.a.p kostnad BK, ekonomisk jämlikhet BE, sysselsättning BS och hälsa BH är normativa och baserade på hur de underliggande, mer eller mindre, deskriptiva aspekterna K, G, S, SH och SV värderas och sammanvägs. Den deskriptiva aspekten samhällskostnad K beskriver t ex den direkta kostnaden för det ekonomiska trygghetssystemets storlek, men vad som gäller för brahet m.a.p samhällskostnad BK kan betraktas ur flera perspektiv. Beslutsfattare kan göra bedömningen att en större kostnad innebär mer resurser till det ekonomiska trygghetssystemet och individen och därmed är bättre. Alternativen G4, G8 och G12:s faktiska samhällskostnad över tid är svår att uppskatta, och är beroende av sysselsättningsgraden och arbetslösheten.
Modellen i uppsatsen omfördelar resurser från de olika trygghetssystemen. Den di-rekta samhällskostnaden för de fyra alternativen i exemplet är lika, men kan förändras vid ökad arbetslöshet när fler omfattas av garantiinkomsten. Att omfördela resurser från befintliga socialförsäkringar och bistånd ställer beslutsfattare inför svåra avväg-ningar. Det fordrar underlag för hur grupper i samhället till exempel ensamstående, föräldrar, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer med funktionsnedsättning på-verkas ekonomiskt genom ett eventuellt införande, vilket i sin tur antyder att det kan finnas fler relevanta aspekter (exempelvis ekonomiska konsekvenser för ensamstående föräldrar, barnfamiljer, studenter, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer med funktionsnedsättning) på beslutsproblemet än vad som beskrivs i uppsatsen.
Beslutfattares ställningstagande avgör även alternativens brahet m.a.p ekono-misk jämlikhet. Aspekterna brahet m.a.p sysselsättning och hälsa & sjukvård är kom-plicerade att utvärdera. Det råder osäkerhet kring aspektnivåerna m.a.p minskade sjukvårdskostnader, förändring av självskattad hälsa och sysselsättningsgraden. Kost-naden för samhället och ekonomisk jämlikhet kan beslutsfattare på kort sikt uppskatta på förhand. Nyttjandegraden ökar på grund att de ekonomiska ersättningarna övergår till att vara icke-villkorade och omfatta arbetsföra i ålder 20-64 år. Även om ett större antal individer erhåller en garanterad inkomst, betyder det inte att nivån på ersätt-ningen täcker levnadskostnader och omkostnader. Beslutsfattarens värdering av aspektnivåer och ställningstagande för vad som betraktas med ’brahet’ är avgörande
för att sammanväga den totala nyttan för alternativen. Aggregationsträdet är ett ex-empel på hur beslutsfattare kan strukturera ett införande av en garanterad inkomst i förhållande till nollalternativet utifrån ett antal bedömningsprinciper.
6.2 Nyttodifferenser
En beslutsfattares bedömning av nyttodifferenser m.a.p de normativa aspekterna är avgörande för totalbedömningen T0. Beslutproblemets omfattning gör att ett flertal normativa och deskriptiva aspekter kan tänkas vara lämpliga för utvärdering. Nedan presenteras ett antal bedömningar beslutsfattare fordras att göra för att sammanväga den totala nyttan för alternativen m.a.p samhällskostnad, ekonomisk jämlikhet, sysselsättning och hälsa & sjukvård. Bedömningar uttrycks med hjälp av den formalism som infördes i avsnitt 1.3.2. Av bedömningsprinciperna i avsnitt 6.1 följer till exem-pel för aspekten BS följande:
∆!(#!")(#0, #12) ⊐ ∆!(#!")(#0, #12)
∆!(#!")(#0, #8)⊐ ∆!(#!")(#0, #4)
Interfaktoriella jämförelser mellan nyttodifferenser, dvs. jämförelser mellan olika aspekter, är avgörande vid avvägningar mellan olika aspekter:
∆!(#!#)(#4, #0) ? ∆!(#!$)(#12, #0)
∆!(#!")(#12, #0) ? ∆!(#!%)(#12, #0)
Matrisen i tabell 7 illustrerar ett antal intra- och interfaktoriella jämförelser som be-höver göras för aspekten brahet m.a.p samhällskostnad.
Tabell 7: Exempel interfaktoriella och intrafaktoriella bedömningar av G4, G8, G12
⊒αo ∆!(#!#)(#4, #0) ∆!(#!#)(#8, #0) ∆!(#!#)(#12, #0)
∆!(#!#)(#4, #0) ≜ ⊏ ⊏
∆!(#!#)(#8, #0) ⊐ ≜ ⊏
∆!(#!#)(#12, #0) ⊐ ⊐ ≜
∆!(#!$)(#4, #0) ? ? ?
∆!(#!$)(#8, #0) ? ? ?
∆!(#!$)(G12, G0) ? ? ?
∆!(#!")(G4, G0) ? ? ?
Beslutsfattarens bedömningar kring intrafaktoriella och interfaktoriella förhållanden mellan nyttodifferenser är avgörande för att sammanväga och bedöma alternativens lämplighet i förhållande till nollalternativet. Uppsatsen visar sammanvägningsproble-mets struktur och ger exempel på ställningstaganden som beslutsfattaren behöver göra.
∆!(#!")(#8, #0) ? ? ?
∆!(#!")(#12, #0) ? ? ?
∆!(#!%)(#4, #0) ? ? ?
∆!(#!%)(#8, #0) ? ? ?
∆!(#!%)(#12, #0) ? ? ?
7 Diskussion och slutsatser
Syftet med uppsatsen är att föreslå hur politiker och myndigheter utifrån ett nollal-ternativ, kan strukturera beslutsproblemet om införande av en garanterad inkomst i Sverige. Uppsatsen utgår från PrOACT, ett tillvägagångsätt för hur beslutsfattare kan fatta ett beslut. Att avgränsa problemområdet och definiera handlingsalternativen är utmanande på grund av beslutets storlek och omfattande implikationer ur ett individ- och samhällsperspektiv. Beslutsproblemet kräver dessutom extensiva och breda för-kunskaper i det ekonomiska trygghets- och skattesystemet i Sverige. Uppsatsen sam-manställer relevant forskning kring experiment med icke-villkorade utbetalningar, basinkomst, negativ inkomstskatt, och redogör med utgångspunkt i forskningen, för ett antal aspekter beslutsfattare kan utvärdera. Empirisk forskning kring basinkomst och icke-villkorade utbetalningar har främst undersökt hur det påverkar sysselsätt-ningsgraden, individers fysiska och psykiska hälsa, ekonomiska tillgångar, boendesitu-ation, livsmedelstrygghet och utbildning. Experiment med garanterade inkomster är i första hand småskaliga, med lägre garantinivåer och en mindre omfattning individer.
Projekten är tidsbegränsade, vilket gör det svårt att uttala sig om långsiktiga konse-kvenser. Publikationerna från experimenten i USA och Kanada på 60- och 70-talet anses vara föregångsexempel på storskalig socialvetenskap, men det begränsade urva-let av individer gör det svårt för beslutsfattare att dra generella slutsatser på nationell nivå (Widerquist, 2005, sid 51).
Aggregationsträdet i avsnitt 6.1 visualiserar ett urval av aspekter beslutsfattare kan utvärdera och bedöma alternativen utifrån. Politiker och myndigheters bör i denna bemärkelse klargöra för hur man mäter, värderar och aggregerar skillnader i nytta med avseende på beslutsproblemets aspekter. Mätning av aspekterna föranleds med ett antal grundläggande problem kring representation, t ex speglar Gini-index det relativa välståndet inom en befolkning och inte den total förmögenheten. Konse-kvent statistik kring inkomstfördelning är ytterligare ett problem vid jämförelser av alternativ. Att vara sysselsatt betyder enligt SCB (2016, sid 8) att individen arbetat minst en timme under en specifik referensvecka. Det innebär att tröskeln för syssel-sättning är låg och missvisade när politiker och myndigheter försöker utreda hur sys-selsatt ett samhälle faktiskt är. För att komplettera aspekten sysselsättningsgrad kan beslutsfattare beakta olika typer av forskning, t ex sambandet mellan förmögenhet, inkomster och arbetsdeltagande (Cesarini et al, 2015).
Aspekternas relevans i beslutsanalysen går att diskutera. Beslutproblemets omfattning gör att ett flertal mer eller mindre normativa och deskriptiva aspekter är aktuella. Exempel på aspekter som inte har tagits upp i avsnitt 6, men som möjligen är relevanta för problemet är t ex incitament för högre studier, stigmatisering (se av-snitt 2.2.2), effekt på inflation men även ekonomiska konsekvenser som disponibel inkomst (per individ och decilgrupp) och hushållens totala köpkraft för olika grupper
i samhället är tänkbara aspekter att beakta. Olika beslutsfattare kan till exempel ha skilda uppfattningar kring hur önskvärt det är att sträva efter ett ekonomiskt jämlikt samhälle, men även olika uppfattningar om vilka aspekter som bör beaktas i detta av-seende. Även alternativens nyttjandegrad är av betydelse för beslutsfattare, om man avser att säkerställa ekonomiska trygghet för så många som möjligt. Villkorade ersätt-ningar har av olika anledersätt-ningar ett visst bortfall av individer som inte ansöker om stöd, trots att de är berättigade för dem. Att den garanterade inkomsten är icke-villkorad innebär att tillgängligheten ökar, och det har konsekvenser för inkomstens effektivi-tet.
Osäkerheterna i beslutsproblemet är omfattande och konsekvenserna av hand-lingsalternativen G0, G4, G8 och G12 är osäkra. Att hantera beslutsproblemet som ett beslut under risk (med olika sannolikheter för olika utfall) är en möjlig utgångs-punkt för beslutsfattare i en konsekvensanalys, men fordrar utförliga riskbedöm-ningar. Aspektnivåerna som används som exempel i avsnitt 6.1 är uppskattningar med syfte att illustrera hur beslutsfattare kan gå tillväga för att avgöra den totala nyttan för handlingsalternativen. Den faktiska samhällskostnaden för garantiinkomsten är osäker och minskar när förvärvade inkomster och generella sysselsättningsgraden ökar. Be-slutsfattare kan inte heller uttala sig med säkerhet om hur den verkliga sysselsättnings-graden, självskattade hälsan och kostnaden för sjukvård påverkas vid ett införande av en garanterad inkomst. Att på förhand hantera beslutsproblemet utifrån ett antal jäm-förbara scenarion är ett möjligt tillvägagångsätt för att tydliggöra och analysera kon-sekvenserna av ett införande.
Att införa en garanterad inkomst med en negativ inkomstskatt i Sverige kan vara ett möjligt alternativt till det befintliga ekonomiska trygghetssystemet, men kan vid högre garantinivåer kräva en mer drastisk omfördelning av resurser om inte andra finansieringsalternativ övervägs. I uppsatsens exempel är den garanterade inkomsten skattefri, vilket innebär att beslutfattare kan räkna med ett bortfall av skatteintäkter om t ex sjuk- och föräldrapenningen slopas. Avvägningen kring vilka ersättningar som omfördelas är avgörande för beslutet. För grupper vars utbetalning minskar eller ute-blir vid en omfördelning krävs en särskild utredning. En garanterad inkomst är icke-villkorad ekonomisk säkerhet för den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 som be-finner sig i ekonomiskt utsatthet. Ett flertal förslag, t ex mindre restriktiva försörj-ningsstöd, sänkta minimilöner och ökad satsning på eftergymnasial utbildning kan ut-redas för att säkra den långsiktiga ekonomiska tryggheten. Att införa en garanterad inkomst är ett omdebatterat förslag, och diskussionen förs i huvudsak på en teoretisk och principiell nivå. Avsaknad av relevanta föredömen i världen gör det prövande att föreställa sig konsekvenserna av att införa en icke-villkorad garanterad inkomst.
Referenser
Adler-Karlsson, G. (1977) Tankar om den fulla sysselsättningen. Stockholm: Prisma.
Almqvist, A. (2016) Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Stockholm: LO.
Alaska.gov (2018). Permanent Fund Dividend Division.
https://pfd.alaska.gov/ [2018-02-18]
Arbetsförmedlingen (2018) Arbetsmarknadsrapport. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
ASPE (1983). Overview of the Final Report of the Denver-Seattle Income Maintenance Ex-periment.
https://aspe.hhs.gov/report/overview-final-report-seattle-denver-income-mainte-nance-experiment [2020-05-14]
Bengtsson, N., Edin, P., Holmlund, B. (2014) Löner, sysselsättning och inkomster – ökar klyftorna I Sverige?. Nationalekonomiska institutionen och Uppsala Center for Labour Studies – Uppsala Universitet.
Bergmark, Å. (2016) Ekonomiskt bistånd: försörjningsvillkor och marginalisering. Kom-missionen för Jämlik Hälsa.
Birnbaum, S. (2013) Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet?. Ekonomisk debatt, 41 (6), 17-27.
Brynolfsson, E. and McAfee, A. (2014) The Second Machine Age: Work, Progress and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies, London: W.W. Norton.
Calnitsky, D. (2016) More Normal than Welfare: The Mincome Experiment, Stigma, and Community Experience. Canadian Review of Sociology/Revue Canadienne de Sociologie, 53 (1), sid 26-71.
Calnitsky, D. & Latner, J. P. (2017). Basic Income in a Small Town: Understanding the Elusive Effects on Work. Social Problems, 64 (3), sid 1-25.
Centrala Studiestödsnämden (2018). Budgetunderlag 2018-2020 – Studiestöd.
Stockholm: CSN.
Cesarini, D., Lindqvist, E., Notowidigdo, M. J., & Östling, R. (2017) The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish
Lotteries. American Economic Review, 107 (12), sid 1-41.
Clemen, R. T., & Reilly, T. (2013). Making Hard Decisions with DecisionTools.
Cengage Learning.
De Wispelaere, J. & Noguera, J. A. (2012) On the Political Feasibility of Universal Basic Income: An Analytic Framework. In Basic Income Guarantee and Politics (17-38).
Palgrave Macmillan, New York.
Eurostat (2017) Downward Trend in the Share of Persons at Risk of Poverty. Eurostat Press Office.
Esping-Andersen, G. (2002). Why We Need a New Welfare State. Oxford: Oxford University Press.
Folkhälsomyndigheten (2018) Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/ [2019-01-22]
Forget, E. (2012) The Town With No Poverty: The Health Effects of a Canadian Guaranteed Annual Income Field Experiment. Canadian Public Policy, 37 (3), sid 283-305.
Fölster S. (2012). Den outnyttjade arbetskraften motsvarar 1 miljon jobb. Svenskt Nä-ringsliv.
Fölster S. (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. Stif-telsen för Strategisk Forskning.
Förster, M., Nozal, A., Thévenot, C. (2017) Understanding The Socio-Economic Divide in Europe. Centre for Opportunity and Equality, OECD.
Försäkringskassan (2017a) Socialförsäkringen i siffror 2017. Stockholm: Försäkrings-kassan.
Försäkringskassan (2017b). Avslag inom assistansersättningen. Socialförsäkringsrapport 2017:8.
Försäkringskassan (2017c). Försäkringskassans produktivitet och effektivitet. Stockholm:
Försäkringskassan.
Försäkringskassan (2018). Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018. Stockholm:
Försäkringskassan.
Goldsmith, S. (2002).The Alaska Permanent Fund Divident: An Experiment in Wealth Distribution. University of Alaska, Anchorage.
Govender, L. (2014) En studie om stigma och skam i det ekonomiska biståndet. Lunds Universitet.
Haarmann, C., Haarmann, D., Jauch, H., Shindondola-Mote, H., Nattrass, N., Niekerk, I., Samson, M. (2009) Basic Income Grant Pilot Project. Assessment Report.
Basic Income Grant Coalition.
Hammond, J., Keeney, R., Raiffa, H. (1999) Smart Choices – A Practical Guide to Making Better Life Decisions: Broadway Books.
Hayghe, H. V. (1997) Developments in Women's Labor Force Participation. Monthly Lab.
Rev 120, sid 41-46.
Hum, D., & Simpson, W. (2001). A Guaranteed Annual Income: From Mincome to the millennium. Policy Options 22(1) 78-82.
Ikebe, S. (2016) The Wrong Kind of UBI. Jacobin Magazine: University of California.
Imbens, G. W., Rubin, D. B., & Sacerdote, B. I. (2001) Estimating the Effect of Unearned Income on Labor Earnings, Savings, and Consumption: Evidence From a Survey of Lottery Players. American Economic Review 91 (4), 778-794.
Jones D., Marinescu, I. (2018). The Labor Market Impacts of Universal and Permanent Cash Transfers: Evidence from the Alaska Permanent Fund. University of Chicago & Penn-sylvania.
Junestav, M (2004) Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Universitet.
Karabarbounis, L., & Neiman, B. (2013). The Global Decline of the Labor Share. The Quarterly Journal of Economics, 129 (1), 61-103.
Kela (2019). Experimental Study on a Universal Basic Income.
https://www.kela.fi/web/en/experimental-study-on-a-universal-basic-income [2019-02-27]
Lundberg, O., Åberg Yngwe, M., Bergqvist, K. & Sjöberg, O. (2014). The Role of Income and Social Protection for Inequalities in Health, Evidence and Policy Implications.
Stockholm: Chess.
Meyer, I, Petersen, H, & V Sørensen (1979) Uppror från mitten. Askild & Kärne- kull, Stockholm.
Odelstad, J. (2017). Om beslutsteoretiska verktyg vid tillståndsprövning av vindkraft (FoU-rapport). Gävle: Gävle University Press.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25788
Odelstad, J. (2002). Intresseavvägning - en beslutsfilosofisk studie med tillämpning på pla-nering. Stockholm: Thales.
OECD (2014). Does Income Inequality Hurt Economic Growth? Directorate for Employment, Labour and Social Affairs.
OECD (2015). Sweden Policy Brief. Organisation for Economic Co-operation and Development.
Paine, T. (1797). Agrarian Justice: in The Life and Major Writings of Thomas Paine, Citadel Press, 1974, 605-623.
Price, D. J., & Song, J. (2016) The Long-Term Effects of Cash Assistance. Working Pa-per, Stanford University.
Riksdagen (2019a). Socialtjänstlag (2001:453).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam-ling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 [2019-01-12]
Robins, P. (1985). A Comparison of the Labour Supply Findings From the Four Negative Income Tax Experiments. Journal of Human Resources. 20. 567-582.
Sage, D. & Diamond, P. (2017). Europe's New Social Reality: the Case Against Universal Basic Income.
Saunders, P. (1995). Conditionality and Transition as Issues in the Basic Income debate. Income Support in an Open Economy: Basic Income Revisited, sid 51-62.
Skatteverket (2019). Så beskattas din lön.
https://skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/sabeskattas-dinlon.4.54a3d27615036ac09f316ce.html [2020-05-05]
Socialstyrelsen (2019a). Riksnormen.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/riksnormen/
[2019-01-29]
Socialstyrelsen (2019b). Ekonomiskt bistånd.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/ekonomisktbistand [2019-01-29]
Spicker, P. (1984) Stigma and Social Welfare. Mountain View: Croom Helm.
Standing, G. (2008) How Cash Transfers Promote the Case for Basic Income. Basic Income Studies, 3 (1), sid 1-30.
Standing, G. (2013). India’s Experiment in Basic Income Grants. School of Oriental and African Studies, 3 (5), sid 24-26.
Standing, G. (2017) Basic Income: And How We Could Make It Happen. Penguin Random House.
Statistiska Centralbyrån (2016) Beskrivning av statistiken. Stockholm: SCB.
Statistiska Centralbyrån, SCB (2019a). Statistikdatabasen.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd [2018-05-12]
Statistiska Centralbyrån, SCB (2019b). Skillnaderna i inkomst fortsätter att öka.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/in- komster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/statistiknyhet/in-komstrapport-2016-individer-och-hushall/ [2019-01-27]
Statistiska Centralbyrån (2019c). Statistikdatabasen https://www.statistikdatabasen.scb.se/ [2019-01-27]
Statistiska Centralbyrån (2019d). 620 000 i Sverige ofrivilligt utan arbete.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/620-000-i-sverige-ofrivilligt-utan-arbete/ [2019-03-08]
Stiglitz, J. E. (2012) Macroeconomic Fluctuations, Inequality, and Human
Development. Journal of Human Development and Capabilities, 13 (1), sid 31-58.
Tarasuk, V. (2017) Implications of a Basic Income Guarantee For Household Food Insecurity. Thunder Bay: Northern Policy Institute.
The Economist (2016). Universal Basic Income in the OECD.
https://www.economist.com/graphic-detail/2016/06/03/universal-basic-income-in-the-oecd [2018-05-12].
United States Census Bureau (2019). Gini Index of Income Inequality.
https://www.census.gov/acs/www/data/data-tables-and-tools/data-profiles/
[2019-05-12]
U.S. Department of Health, Education and Welfare (1973) New Jersey Graduated Work Incentive Experiment Summary Report. Institute for Research on Poverty, sid 1-116.
U.S. Department of Health, Education and Welfare (1976) The Rural Income Maintenance Experiment Summary Report. Institute for Research on Poverty, sid 1-87.
Van Oorschot, W. (1991) Non-take-up of Social Security Benefits in Europe. Journal of European social policy 1 (1), 15-30.
Van Parijs, P. (1991) Why Surfers Should Be Fed: The Liberal Case for an Unconditional Basic Income. Philosophy & Public Affairs, 101-131.
Van Parijs, P. (1992) Arguing For Basic Income. Ethical Foundations for a Radical Reform, New York: Verso.
Van Parijs, P. (2004) Basic Income: a Simple and Powerful Idea for the 21st Century. Politics & Society, 32(1), sid 7-39.
Widerquist, K. (2005) A failure to Communicate: What (if anything) Can We Learn From the Negative Income Tax Experiments?. The Journal of Socio-Economics, 34(1), 49-81.
Wilkinson, R.G. & Pickett, K. E. (2006). Income Inequality and Population Health: a Review and Explanation of the Evidence. Social Science and Medicine, 62, 1768–1784.
Wilkinson, R. G. & Pickett, K. E. (2009) Income Inequality and Social Dysfunction. Annual Review of Sociology, 35, 493-511.
Zhou, S. F (2012) Selectivity, Welfare Stigma, and the Take-up of Social Welfare – How Do Chinese People Manage Welfare Stigma?. Harvard-Yenching Institute Working Paper Series.
Yi, G. (2017) The Effects of Basic Income on Labour Supply. Department of Social Welfare: Seoul National University.
Bilaga A
Kostnad, brytpunkt och inkomstfördelning vid G4, G8 och G12
Garantiinkomst
(G4, G8, G12) Årlig
garantiinkomst Tax-back rate Inkomsttak (brytpunkt)
G = t =
4 000 / mån 48 000 0,5 96 000
8 000 /mån 96 000 0,5 192 000
12 000 / mån 144 000 0,5 288 000
* Negativ inkomstskatt
** Består av inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäk-ringskassan.
Kostnad garantiinkomst (G0) Utan NIS* Med NIS Diff
4 000 / mån 247 304 688 000 21 613 914 513 225 690 773 487
8 000 / mån 494 609 376 000 72 532 146 509 422 077 229 491
12 000 / mån 741 914 064 000 156 609 300 203 585 304 763 797
Uträkningsexempel kostnad
- decilgrupp 1-4 (Genomsnittlig Inkomst (G4)) – (Genomsnittlig Inkomst (G0)) * (Antalet personer i decilgrupp) Sammanräknad inkomstför-
delning Sverige 2017 ** G0 G4 G8 G12
Kvinnor & Män (20-64) Nollalternativ 4000 / mån 8000 / mån 12 000 / mån Decilgrupp
10% 12 098 54 049 102 049 150 049
20% 99 028 99 028 145 514 193 514
30% 183 315 183 315 187 658 235 658
40% 249 625 249 625 249 625 268 813
50% 298 285 298 285 298 285 298 285
60% 337 863 337 863 337 863 337 863
70% 377 964 377 964 377 964 377 964
80% 426 988 426 988 426 988 426 988
90% 499 991 499 991 499 991 499 991
100% 809 306 809 306 809 306 809 306
GINI-koefficient 0,353 0,337 0,305 0,261
Bilaga B
Genomsnittlig Inkomstfördelning Sverige 2017 Kvinnor & Män (20-64)
Inkomst (%) Area under Lorenz
0% 0 0 0 0
Bilaga C
Genomsnittlig Inkomstfördelning Sverige 2017 (per decilgrupp) Garantiinkomst (4000 kr / mån)
Kvinnor & Män (20-64)
Inkomst (%) Area under Lorenz
0% 0 0 0 0
Bilaga D
Genomsnittlig Inkomstfördelning Sverige 2017 (per decilgrupp) Garantiinkomst (8000 kr / mån)
Kvinnor & Män (20-64)
Inkomst (%) Area under Lorenz
0% 0 0 0 0
Bilaga E
Genomsnittlig Inkomstfördelning Sverige 2017 (per decilgrupp) Garantiinkomst (12 000 kr / mån)
Kvinnor & Män (20-64)
Decilgrupp Inkomst (kr) Inkomst (%)
Kumulativ
Inkomst (%) Area under Lorenz
0% 0 0 0 0