I Tabell 14 nedan presenteras det totala resultatet med den kvadratiska skalan. Samma värden som gav godkänd signifikans med den linjära skalan har tillämpats, dock med skillnaden att den kvadratiska skalan utnyttjats. Motsvarande CR värden presenteras i Tabell 13.
29
Tabell 13: CR värden för matriserna med den kvadratiska skalan.
Matris CR
Utifrån Tabell 13 går det att dra slutsatsen att resultatet inte är signifikant med den kvadratiska skalan. De totala betydelsegraderna presenteras i Tabell 14. Resultatet i allmänhet är likt resultatet med den linjära skalan. Dock ser man att faktorer som tidigare haft en hög betydelsegrad blir ännu högre med den kvadratiska skalan, och faktorer med lågt värde blir lägre.
Tabell 14: Totala betydelsegrader för SWOT faktorerna med den kvadratiska skalan.
SWOT
Styrkor 0,013 Konkurrenskraftiga 0,900 0,012
PAS-systemet 0,100 0,001
Svagheter 0,421
Ineffektiva planeringsprocesser 0,582 0,245
Utdragna inköpsprocesser 0,314 0,132
Användarvänlighet i PAS 0,011 0,005
Verkstädernas arbetssätt 0,093 0,039
Reduktion av underhåll 0,090 0,041
Underhåll ute på plats 0,006 0,003
Hot 0,110
Konkurrenter 0,006 0,001
Fokus på individuella enheter 0,293 0,032
Djupgående kunskap 0,006 0,001
Byråkratisk organisation 0,695 0,076
30
5 Diskussion
I följande sektion diskuteras arbetet som helhet. Resultatet lyfts fram och diskuteras i förhållande till frågeställningarna.
Syftet för detta arbete var bland annat att utföra en analys med hjälp av hybridmodellen och resultatet ska i sin tur visa på de fördelar som ramverket medför jämfört med att enbart utföra en SWOT. Helms (2010) påpekar att SWOT fortsatt är en av de mest användbara modellerna trots dagens mer komplexa företag jämfört med tidigare. Den har ett visst värde på grund av sin enkelhet och tydlighet. Utifrån Tabell 6 ser man de identifierade faktorerna, men inte mer. Med anledning av detta menar Helms att det kan vara bra att använda andra verktyg som kompleterar ramverket och gör resultatet mer trovärdigt och användbart i och med komplexiteten i många av dagens företag. Utifrån resultatet går det tydligt att se att de kvantifierade faktorerna illustrerar ett värde på deras betydelsegrad, vilket med andra ord är ett mått på hur de bör prioriteras i förhållande till varandra. Det går exempelvis utifrån resultatet att dra slutsatsen att faktorn ”utveckla lager” bör prioriteras mycket mer jämfört med faktorn ”biträdande verkstadschef”. I procentform cirka fem gånger mer. Detta arbete exkluderar dock kostnadsfaktorn och i praktiken kräver faktorn ”utveckla lager” troligen mycket kostnader, däribland byggfirmor och initiala investeringskostnader. Medan faktorn biträdande verkstadschef inte kräver några resurser förutsatt att personen som anställs är kompetent inom området och inte behöver utbildas. Med andra ord skulle man i praktiken kunna införa en tredje kostnadsdimension i hierarkin enligt metodiken för AHP för att på så vis se hur pengar kan allokeras. Andra dimensioner skulle kunna vara tid eller personal då effektiviseringar av företag, processer eller organisationer alltid kräver någon form av resurser som måste fördelas.
Sammantaget går det att säga att den huvudsakliga frågeställningen F1 är besvarad. Vilket egentligen inte är förvånande i och med att hybridmodellen har utifrån nuvarande forskning mycket god generaliserbarhet. Detta arbete fyller dock ett litet gap där man specifikt tillämpat ramverket i en stödverksamhet inom verkstadsbranschen, vilket det inte hittats några tidigare studier kring.
Den andra frågeställningen kretsar kring hur stödverksamheten skulle kunna använda detta resultat för att bli mer effektiva. Ur Tabell 12 kan man tydligt se hur olika faktorer påverkar och vad som således borde prioriteras. Faktorer såsom ”pas-systemet”, ”djupgående kunskap”
och ”underhåll ute på plats” får en mycket låg betydelsegrad och således saknar betydelse och borde förbises. Faktorer som får höga betydelsegrader och som dessutom verkar ha ett samband är ”ineffektiva planeringsprocesser”, ”utdragna inköpsprocesser” och ”byråkratisk organisation”. Denna studie föreslår således att se över stödverksamheten och hur man hanterar
31
både planeringsprocesser och inköpsprocesser. Enligt studien ligger byråkratin bakom en stor del av ineffektiviteten inom stödverksamheten. En biträdande verkstadschef som ansvarar för många av dessa moment kan vara lösningen trots att faktorn ”Biträdande verkstadschef” fick en låg betydelsegrad enligt analysen. Man måste släppa byråkratin och förlita sig på de anställdas kompetenser. Något man även bör se över är möjligheterna att omstrukturera lagret med tanke på att faktorn ”Utveckla lager” fick en hög betydelsegrad. Om man dessutom tillämpar litteraturen kring SWOT som menar att styrkor ska användas för att ta fördel av möjligheter samtidigt som hoten undviks. Samt att möjligheter används för att övervinna svagheter och minimera hoten så finns tydliga samband. Litteraturen (Tahernejad, 2011) föreslår i sådant fall att strategin för effektivisering av stödverksamheten bör vara att konkurrenskraften utnyttjas för att utveckla lagret vilket bidrar till att minimera byråkratin.
Vidare ska lagret utvecklas för att övervinna de ineffektiva planerings- och inköpsprocesserna vilket också minimerar byråkratin.
Vid användandet av AHP har signfikansmåttet CR inkluderats. CR mäter enkelt uttryckt hur konsekventa de parvisa jämförelserna är i förhållande till varandra. Med andra ord, om man vill jämföra A med B och B med C och anser att A är dubbelt så stor som B och B dubbelt så stor som C så borde en jämförelse av A med C vara fyra gånger så stor för att vara helt konsekvent.
Om man dessutom vänder på det och vill jämföra C med B och B med A, så bör man dra slutsatsen att C är hälften så stor som B och B är hälften så stor som A samt att C är en fjärdedel av A. Om detta uppstår så är man helt konsekvent och då är värdet av CR = 0. Nivån av signifikans (ökat värde på CR) kan med andra ord rubbas på två olika sätt. Det ena är att man inte är matematiskt konsekvent, vilket skulle kunna innebära att vid jämförelser så är A dubbelt så stor som B och B dubbelt så stor som C, men A är t.ex. tre eller fem gånger så stor som C istället för fyra. Det andra är att man vid en första jämförelse prioriterar A före B och B före C, men vid den andra jämförelsen prioriterar A före C och C före B. CR måttet tillåter en viss nivå av ”orimligheter”, vilket uppstår mer frekvent ju fler alternativ det är i en matris som ska jämföras (Gottfried, 2018; Lee, 2018; Gorener, 2012; Boraij, 2011). I detta arbete utfördes de parvisa jämförelserna vid två tillfällen där respektive tillfälle utgjorde varsin del i den övertriangulära matrisen respektive undertriangulära. Detta för att helt enkelt uppnå en viss rimlighet i analysen jämfört med att bara utföra analysen en gång och därefter fylla i motsatta värden och per automatik uppnå CR=0.
Metoden att dela upp de parvisa jämförelserna i de två trianglarna i matrisen kan användas i andra syften med tanke på definitionen av CR. I ett företag eller organisation som står inför förändringar så är det viktigt att exempelvis ledningen är överens kring vad som bör prioriteras.
Med andra ord skulle två personer i en ledning kunna utföra de parvisa jämförelserna. En gör den övertriangulära, medan den andra gör den undertriangulära. Om personerna tänker helt
32
olika kring vad som bör prioriteras och vilken grad så kommer detta generera ett högt CR värde.
Om de å andra sidan tänker väldigt likartat så kommer detta generera ett lågt CR värde. Ett högt CR värde skulle då innebära att man behöver ha diskussioner kring varför man ser så olika på framtiden (vad som bör prioriteras) och försöka åtgärda detta. I stödverksamhetens fall skulle man kunna utföra metoden med två verkstadschefer åt gången.
Lootsma (1989), Entani (2012) och Franek (2014) påpekar att val av skala kan vara betydande i och med att det är den subjektiva bedömningen hos en individ som genomför de parvisa jämförelserna. De diskuterar däremot inte mer än så. I detta arbete har en linjär och kvadratisk skala använts för att undersöka när respektive är lämplig att använda. Vid användandet av den kvadratiska skalan uppnådes inte godkänd signifikansnivå. Detta berodde på att man inte lyckades vara tillräckligt konsekvent enligt den tidigare definitionen av CR. En högre skala innebär ett högre krav på att vara konsekvent för att uppnå godkänd signifikansnivå. Givet att man lyckas uppnå godkänd signifikansnivå med en kvadratisk skala så skulle resultatet bli ungefär detsamma. Skillnaden skulle synas i värdet på betydelsefaktorerna, där värdet på faktorer som redan är höga skulle öka och värdet på de med låg betydelsegrad skulle minska, vilket återspeglas i skillnaden mellan Tabell 14 och 12. Två fördelar med detta uppstår. Det ena är att resultatet med en kvadratisk skala i högre grad är mer signifikant och det andra är att faktorer med höga betydelsegrader skulle synas ännu tydligare. Det sistnämnda är något som Franek (2014) påpekat i sin studie i och med att det kan vara av intresse om man enbart är ute efter att välja några få alternativ bland många, och således vill att alternativen sticker ut. Vidare innebär en kvadratisk skala att betydelsegraderna förändras som tidigare nämnt. Detta skulle kunna få signifikanta förändringar om man tillexempel involverar en tredje kostnadsdimension i ramverket och vill använda betydelsegraderna som ett mått på hur resurserna ska fördelas. För att besvara frågeställningen F3 är således rekommendationen att använda en kvadratisk skala om man är ute efter ett i högre grad signifikant resultat. Däremot bör man vara mycket försiktig när man involverar resurser av olika slag och har för avsikt att låta betydelsegraderna representera hur resurserna ska fördelas.
Slutligen kan generaliserbarheten i detta arbete diskuteras. Tillämpningen av hybridmodellen har en mycket god generaliserbarhet med tanke på att det är en väl etablerad modell som testats i många fall och sammanhang. Detta arbete blir således ytterligare ett utfall där man uppnått godkänd signifikans. Rekommendationerna riktade mot stödverksamheten har låg generaliserbarhet i och med att dessa baseras på empiri av och till den specifika verksamheten.
Dessutom är de parvisa jämförelserna baserade på författarens subjektiva bedömning, vilket innebär att rekommendationerna skulle kunna bli annorlunda om en annan person utför dessa.
I detta arbete efterfrågade dock uppdragsgivaren författarens subjektiva bedömning vid utförandet av de parvisa jämförelserna.
33
6 Slutsatser
Genom att applicera AHP på en SWOT har man lyckades härleda betydelsegrader för de olika faktorerna, vilket är en tydlig fördel jämfört med att utföra en SWOT självständigt.
Hybridmodellen agerar som underlag när man ska ta beslut kring vad som bör prioriteras.
Resultatet pekar på att byråkratin i stödverksamheten medför ineffektivitet och således är det faktorer som medför detta som borde ses över.
Arbetet föreslår att hybridmodellen kan användas för att undersöka i vilken grad exempelvis två individer är överens då man utför de parvisa jämförelserna. I stödverksamhetens fall skulle detta kunna vara två verkstadschefer som vill undersöka om man prioriterar likartat. Med anledning av att det är viktigt med en gemensam målbild innan man vidtar stora förändringar i en verksamhet.
Slutligen rekommenderar arbetet en kvadratisk skala om man vill erhålla en högre signifikans på analysen. Detta medför dock att man måste vara mer konsekvent, vilket inte alltid är optimalt eftersom omförsök kräver tid. Den kvadratiska skalan rekommenderas om det finns ett intresse i att lyfta fram faktorer med höga betydelsegrader, vilket kan vara aktuellt då man vill välja få alternativ. Däremot bör man beakta försiktighet om man vill att betydelsefaktorerna ska vara ett mått på hur resurser ska allokeras.
34
7 Referenser
Alves, I., S., A. (2016). To be Lean or Not to Be Lean: Developing a strategic Plan for a Nutraceutical Startup in Sweden. KTH Industrial Engineering and Management.
Arsel, Z. (2017). Asking questions with reflexive focus: A Tutorial on Designing and Conducting Interviews. Journal of Consumer Research, 44(4), 939-948.
Benitez, J. et al. (2011). Achieving matrix consistency in AHP through linearization. Applied Mathematical Modelling, 35(9), 4449-4457.
Blomkvist, P., Hallin, A. (2015). Metod för teknologer – Examensarbete enligt 4-fasmodellen.
Studentlitteratur AB, Lund.
Borajee, M., Siamak., H., Y. (2011). Using the AHP-ELECTREIII integrated method in a competitive profile matrix. International Conference on Financial Management and Economics 2011.
Chang, H., Huang, W. (2006). Application of quantification SWOT-analytical method.
Mathematical and Computer Modelling, 43(1-2), 158-169.
Collis, J., Hussey, R. (2014). Business Research. 4th ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
David F. (2013). Strategic Management. Concepts and Cases. Harlow: Pearson Education Ltd.
Dimovski, V. et al. (2012). Sun Tzu’s ”The Art of War” and Implications for Leadership:
Theoretical Discussion.
Eddy, S., Bloemraad, I. 2015. A SWOT Analysis of multiculturalism in Canada, Europé, Mauritius, and South Korea. American Behavioral Scientist, 59(6), 619-636.
Eisenhardt M., K., Graebner E., M. (2007). Theory building from cases: opportunities and challenges. Academy of Management Journal, 50(1), 25-32.
Entani, T., Sugihara, K. (2012). Uncertainty index based interval assignment by Interval AHP.
European Journal of Operational Research, 219(2), 379-385.
Franek, J., Kresta, A. (2014). Judgement scales and consistency measure in AHP. Procedia Economics and Finance, 12, 164-173.
35
Gorener, A. (2012). Comparing AHP and ANP: An Application of Strategic Decision Making in a Manufacturing Company. International Journal of Business and Social Science, 3(11), 194-208.
Gottfried, O. et al. (2018). SWOT-AHP-TOWS analysis of private investment behavior in the Chinese biogas sector. Journal of Cleaner Production, 184, 632-647
Harker, T., P., Vargas., G., L. (1987). The theory of ratio scale estimation: Saaty’s analytic hierarchy process. Management Science, 33(11), 1383-1403.
Hayes, J. (2014). The Theory and Practice of Change Management. 4th edition. Palgrave Macmillian.
Helms M. M., Nixon, J. (2010). Exploring SWOT analysis – where are we now?. Journal of Strategy and Management, 3(3), 215-251.
Infranord. (2018). Om Infranord. Infranords erbjudande. Hämtad på:
http://www.infranord.se/om-infranord/infranords-erbjudande/ (2018-03-09)
Ishizaka, A., Labib, A. (2011). Review of the main developments in the analytic hierarchy process. Expert Systems with Applications, 38(11), 14336-14345.
Jalvemo, M. (2007). Att använda omvärldsanalys för att identifiera efterfrågan och behov av miljöteknik – en metodstudie. Industriell Ekologi KTH.
Johnson, G., Scholes, K., Whittington, R. (2006). Exploring Corporate Strategy. Harlow:
Pearson Education Ltd.
Kaplan, R., S., Norton, D., P. (2004). The strategy map: guide to align intangible assets.
Strategy & Leadership, 32(5), 10-17.
Kim, N., Park, J., Choi, J. (2017). Perceptual differences in core competencies between tourism industry practitioners and students using Analytic Hierarchy Process (AHP). Journal of Hospitality, Leisure, Sport & Tourism Education, 20, 76-86.
Kotler, P., Armstrong, G., Parment, A. (2016). Principles of marketing. Scandinavian edition.
2nd edition. Pearson Education Limited.
Kurttila et al. (2000). Utilizing the analytic hierarchy process (AHP) in SWOT analysis – a hybrid method and its application to a forest-certification case. Forest Policy and Economics, 1(1), 41-52.
36
Lawrence G., H. (2006). Obstacles to Effective Strategy Implementation. Organizational Dynamics, 35(1), 12-31.
Lee, S., S., Chung, K., Y. (2018). A study on development strategy of Korean hidden
champion firm: Focus on SWOT/AHP technique utilizing the competitiveness index. Journal of International Entrepreneurship.
Lootsma (1989). Conflict resolution via pairwise comparison of concessions. European Journal of Operational Research, 40(1), 109-116.
Martins et al. (2013). Water resources management in southern Europé: Clues for a research and innovation based regional hypercluster. Journal of Environmental Management, 119, 76-84.
Meskandahl, S. (2010). The influence of business strategy on project portfolio management and its success – A conceptual framework. International Journal of Project Management, 28(8), 807-817.
Nouri et al. (2008). Environmental management of coastal regions in the Caspian Sea.
International Journal of Environmental Science & Technology, 5(1), 43-52.
Scolozzi, R. et al. (2014). Ecosystem services based SWOT analysis of protected areas for conservation strategies. Journal of Environmental management, 146, 543-551.
Shi, Y. et al. (2009). Cutting-Edge Research Topics on Multiple Criteria Decision Making.
Shinno, H. et al. (2006). Quantitative SWOT analysis on global competitiveness of machine tool industry. Journal of Engineering Design, 17(3), 251-258.
Skokan, K., Pawliczek, A., Piszczur, R. (2013). Strategic Planning and Business Performance of Micro, Small and Medium-Sized Enterprises. Journal of Competitiveness, 5(4), 57-72.
Srdjevic, Z., Bajcetic, R., Srdjevic, B. (2012). Identifying the Criteria Set for Multicriteria Decision Making Based on SWOT/PESTLE Analysis: A Case Study of Reconstructing A Water Intake Structure. Water Resources Management, 26(12), 3379-3393.
Taghavifard, T., T. et al. (2018). An extension of Fuzzy SWOT Analysis: An Application to Information Technology.
Tahernejad, M., T., Khalokakaie, R., Ataei, M. (2011). Determining proper strategies for Iran’s dimensional stone mines: a SWOT-AHP analysis. Arabian Journal of Geoscience 6(1), 1-11.
37
Voss C., et al. (2002). Case research in operations management. International Journal of Operations & Production Management, 22(2), 195-219.
Xiao, Y., Watson, M. (2017). Guidance on conducting a Systematic Literature Review.
Journal of Planning Education and Research, 1-20.
Zhang, Z., Xinbao, L., Shanlin, Y. (2009). A Note on the 1-9 Scale and Index Scale In AHP.