Att erbjuda aktiv matlagning handlar om att erbjuda sitt eget koncept av aktiv matlagning (Intervjuperson 1, 2014). Arrangören skall utifrån den specifika restaurangens kunskap grunda ett eget koncept för aktiv matlagning. (Intervjuperson 1, 2014). Arrangören bör betänka hur gäster skall uppfatta restaurangen, vad står restaurangen och dess anställda för och när kvällen är över, hur önskar arrangören att gästerna har uppfattat kvällen
(Intervjuperson 1, 2014). Detta är enda sättet för att gästen skall brinna för arrangörens koncept (Intervjuperson 1, 2014).
Resultatdiskussion
Intervjuperson 1 (2014) menar att under aktiv matlagning får gästen under handledning, laga och diskutera mat samt kombinera mat och dryck, vilket ger kunskap men även njutning. Detta verifieras av aktörer inom branschen när de beskriver aktiv matlagning som en lärorik kväll inom gastronomin (Mersmak, 2014) under aktiv matlagning får gästen njuta av en underbar måltid och det är ett roligt sätt att få större kunskap inom gastronomin (Katrinelund, 2014).
Under intervjuerna framgår det att det under aktiv matlagning ofta sker en gruppindelning av gästerna, en grupp för respektive maträtt, förrätt, varmrätt samt dessert (Intervjuperson 1, 2014; Intervjuperson 2, 2014). Vilket samstämmer med hur Mersmak (2014) marknadsför upplägget för aktiv matlagning. Vidare skriver Intervjuperson 1 (2014) och Intervjuperson 2
33
(2014) att ett lämpligt antal deltagare är ca 10- 20 personer vilket inte kan ifrågasättas eller styrkas då övriga källor inte nämner något om antal deltagare.
Intervjuperson 1 (2014) menar att under aktiv matlagning är det ej säkert att alla deltagare känner varandra, men Upplevelse.com (2013) menar att när gruppen som deltar i aktiv matlagning delas upp i mindre grupper, så finns goda möjligheter att prata och lära känna andra deltagare närmre samt att lära ifrån den matlagning de gör. Intervjuperson 2 (2014) tillägger att det under aktiv matlagning är möjligt att bryta normala roller och skapa en
situation där deltagarna känner att de är på samma nivå, vilket positivt påverkar den möjlighet att lära känna varandra som Upplevelse.com (2013) påtalar. Detta stärker det som Restaurang Mersmak (2014) skriver att aktiv matlagning stärker en stärker en grupp samhörigt och Aveqia (2014) som menar att matlagning kan sammanfoga och skapa gemenskap hos
människor på ett mycket unikt sätt. Intervjuperson (2014) påtalar vidare det positiva i att möta människor i en annorlunda miljö när det finns en strävan efter att lära känna dessa människor bättre. Aktiv matlagning beskrivs av Intervjuperson 2 (2014) ”som det perfekta sättet att umgås”.
Restauranger Mersmak (2014) beskriver att höjdpunkten under aktiv matlagning är när gästerna får avnjuta den måltid de tillagat, vilket Intervjuperson 4 (2014) samstämmer med och tillägger att det är en upplevelse att äta den måltid som tillagats av dem själva.
Intervjuperson 1 (2014) menar att måltiden är avslutningen och att under måltiden får gästen avnjuta en god måltid i kombination med god dryck som ger en större upplevelse
(Intervjuperson 1, 2014). Vidare menar Intervjuperson 2 (2014) deltagarna under måltiden får sin restaurangupplevelse och att måltiden är en mycket viktigt del av aktiv matlagning. Dock menar Andersson & Thellenberg, (2011) gästen söker efter mycket intensiva upplevelser och Gustafsson m.fl., (2006) skriver att människor idag letar efter en upplevelse som är större än endast maten och vidare beskriver Mielby och Frost (2009) en restaurangmåltid som ett dynamiskt fenomen som påverkas av ett antal olika faktorer. Vidare menar Andersson och Thellenberg (2011) att gästens medvetenhet inom gastronomi, estetik och design ökar och att gästen nu inte endast söker efter en måltid utan efter en helhet under sitt restaurangbesök. Fortsatt menar Intervjuperson 1 (2014) att aktiv matlagning är en helhetsupplevelse och att alla delar inom aktiva matlagningen är av lika betydelse, att det är viktigt att skapa en stämning under hela kvällen Edwards (2013) tar vidare upp måltiden och menar att vid utvärdering av måltiden är det av vikt att inte endast fokusera på maten, utan även se till
34
gästen och situationen för konsumtion. Endast om dessa faktorer betänks som en helhet kan en komplett måltidsupplevelse uppnås menar Edwards (2013). För att skapa sådana
helhetsupplevelser som ökar gästers tillfredsställelse menar Gustafsson m.fl. (2006) att FAMM är ett utmärkt verktyg att bruka. Utifrån detta menar författaren att en
helhetsupplevelse på restaurang grunder sig i flera faktorer, som kan kopplas till FAMM och dess fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Vidare menar Heung och Gu (2012) menar att om en restaurang kan öka gästernas tillfredsställelse genom bra service, smakrik mat och en gynnsam måltidsmiljö kan de kräva högre priser och skapa en högre vinst. Thellenberg (2011) tillägger att en trend inom restaurangbranschen är
individualism som syftar till att gästen är villig att betala för något unikt och sensoriskt och
söker högintensiva måltidsupplevelser och Intervjuperson 1 (2014) menar att det är en helhetsupplevelse som gör aktiv matlagning speciell och unik
Restauratören måste enligt Mossberg (2008) återgett av Andersson och Thellenberg (2011) förändra, förnya och erbjuda gästen något speciellt och unikt, något som är oförväntat för gästen och enligt Andersson m.fl. (2009) söker människor efter upplevelser. En upplevelse är aktiv matlagning enligt Restaurang Mersmak (2014) och vidare menar Intervjuperson 2 (2014) att aktiv matlagning är en upplevelse, en upplevelse som grundar sig i att gästen under handledning av en professionell kock under en kväll får driva en restaurang och gästen har då tillsammans med den handledande kocken ansvar för hur upplevelsen kommer att bli.
Andersson m.fl. (2009) tillägger att i vissa upplevelser är konsumenten själv med och
producerar upplevelsen. Vilket enligt författaren av denna uppsats sker inom aktiv matlagning och Andersson (2009) menar att då konsumenten deltar aktivt i upplevelsen är evenemangets standardisering låg och vid en sådan upplevelse kommer konsumenten att aktivt delta och medproducera upplevelsen och på så sätt påverka hur tillfredsställd och nöjd konsumenten själv blir. Vidare menar Levy och Auld (2004) ) att lära sig laga mat ger människor starka känslor av personlig prestation och involverar alla fem sinnen. Enligt skrivandes uppfattning kan aktiv matlagning beskrivas som en upplevelse, dock påverkas hur positivt gästen
uppfattar upplevelsen av gästens aktiv insats under upplevelsen.
Intervjuperson 1 (2014) menar fortsatt att aktiv matlagning utan tvekan är en upplevelse, som samstämmer med Intervjuperson 3 och Intervjuperson 4 (2014) som beskriver aktiv
matlagning som en extraordinär upplevelse. Hanefors och Mossberg (2003) skriver att en extraordinär upplevelse på restaurang ger känslor av ökad personlighet, intensiva känslor samt
35
är minnesvärd och unik. Som tidigare nämnt menar Levy och Auld (2004) att lära sig laga mat ger människor starka känslor av personlig prestation och involverar alla fem sinnen. Vidare menar Hanefors (2003) att en extraordinär upplevelse utmärks av hög emotionell intensitet och stärks av unika event och Intervjuperson 4 (2014) menar aktiv matlagning ”är något utöver det vanliga” och att andra aktiviteter inte kan jämförs med aktiv matlagning. Skrivande uppfattar utifrån angiven text att aktiv matlagning kan anses vara unikt och en extraordinär upplevelse, dock är aktiv matlagning en annorlunda upplevelse i den mening att gästen är aktivt deltagande och kan påverka dennes personliga upplevelse i en negativ eller positiv riktning.
Den matlagning som sker under aktiv matlagning är för gästen och det är viktigt att gästen kan relatera matlagningen till sig själva och deras matlagning, men att de kan få nya idéer att förnya sin matlagning med (Intervjuperson 1, 2014). Men den matlagningen som utförs får inte vara för svår för då kommer gästerna att bli rädda och direkt tappa intresset
(Intervjuperson 1, 2014; Intervjuperson 2, 2014) och Erlich m.fl. (2012) tillägger att laga mat som är tävlingsinriktad eller som serveras på Guide Michelin restauranger inte ger något för människors vardagliga matlagning. Utan det viktiga är utveckla matlagning som praktik och intresse i samhället som kan ge ökad matlagningen i hemmen och ökad socialitet som biprodukt (Erlich m.fl., 2012). Vidare menar Intervjuperson 3 (2014) och Intervjuperson 2 (2014) att svårigheten är att matlagningen skall så pass avancerad att gästen utmanas, vilket är beroende av den faktorn att alla personer som deltar i aktiv matlagning har olika mycket erfarenhet av matlagning. Självklart får inte matlagningen hålla en svårighetsnivå som gör att det blir svårt för gästen att prestera ett bra resultat (Intervjuperson 3, 2014; Intervjuperson 4, 2014). Detta kan kopplas till Andersson m.fl. (2009) som menar att för att nå en optimal upplevelse skall konsumenten vara till 100 % involverad och engagerad i det som upplevs och sådant som sker i omgivningen noteras inte. Detta kan ske då konsumenten har tillräcklig förmåga för att anta en utmaning och totalt fokus ligger på denna utmaning (Andersson m.fl., 2009). Vidare påpekar Gustafsson m.fl. (2006) den kunskap som krävs för att kunna skapa samspel emellan mat och dryck och tillfredsställa gästens förväntningar gällande kombination av mat och dryck. Intervjuperson 2 (2014) fortsätter i samma mening och menar att den handledande kocken för aktiv matlagning skall inneha en bred kunskapsgrund inom mat och dryck och enligt Intervjuperson 1 (2014) krävs det en omfattande kunskapsgrund hos den handledande kocken.
36
Intervjuperson 1 (2014) menar kocken som karaktär oftast är konstnärlig i sin natur och önskar att agera i bakgrunden men att under aktiv matlagning skall de med öppna armar ta emot gästerna och agera trevligt, glatt, skämtsamt, spontant och vara social. Vidare menar Intervjuperson 2 (2014) och Intervjuperson 1 (2014) att det är otroligt viktigt att den
handledande kocken är social och att det ej går att genomföra aktiv matlagning utan en social kock. Det är samspelet emellan denna handledande kock och gästerna och emellan gästerna i gruppen som gör aktiv matlagning (Intervjuperson 1, 2014; Intervjuperson 2, 2014) och Gustafsson m.fl. (2006) påpekar att den verbala kommunikationen emellan gästerna vid bordet och emellan gäster och servicepersonalen är speciellt viktig för atmosfären. Intervjuperson 4 (2014) menar att en god stämning under aktiv matlagning skapas av den handledande kocken och gästen och samspelet emellan kock och gäst. Men Intervjuperson 1 (2014) utvecklar och menar att en god stämning i gruppen skapas olika beroende på de som deltar i den aktiva matlagningen men att det i grunden handlar om att engagera alla deltagare och få dem att tycka att det som sker är intressant (Intervjuperson 1, 2014). Vidare menar Gustafsson m.fl.(2006) att det är viktigt för servicegivaren att identifiera gästen och dennes krav för att kunna tillgodose dessa krav och på så sätt tillfredsställa gästen (Gustafsson m.fl., 2006). Det är inom aktiv matlagning viktigt att som handledande kock vara en form av teatermänniska, kunna det sociala spelet och vara en människokännare (Intervjuperson 1, 2014; Intervjuperson 2, 2014). Skrivande tolkar stycket ovan som att den handledande kockens sociala ansvar är mycket viktigt och att en god stämning skapas genom samspelet emellan kocken och gästen. Ett samspel där enligt Intervjuperson 1 (2014) och Intervjuperson 2 (2014) kocken skall vara en teatermänniska som enligt skrivande syftar till att anpassa sitt beteende efter gästen vilket Gustafsson m.fl. (2006) betonar när de menar att det är viktigt för servicegivaren att identifiera gästen och dennes krav för att kunna tillgodose dessa och på sätt tillfredsställa gästen.
Intervjuperson 1 (2014) menar att helheten är det viktigaste inom aktiv matlagning, att det är en röd tråd och tanke igenom hela upplevelsen samt sociala interaktioner. Vilket kan kopplas till Mossberg (2004) som menar att det är självklart att olika gäster söker efter olika
mervärden men dock består alla upplevelser av en form av helhetsupplevelse som omfattar ett antal olika delar, som t.ex. företagets personal, andra konsumenter och upplevelsemiljön.
37