Föräldrar som söker fristående skola gör det på olika grunder. Vi har sett i vår undersökning att några motiv är starkare än andra. Det är viktigt att understryka att föräldrars val bygger på olika argument och att de tillsammans skapar en gemensam bild av den fristående skolan. Den moderna människan i allmänhet och den moderna föräldern i synnerhet är mycket välorienterad i debatt och forskning som refereras i media. Föräldrar läser experters och politikers uttalanden och översätter dessa till sin egen verklighet. Det skapar associationer och föder myter som ofta är kulturellt betingade och som beskrivs inom strukturalismen som narrativ. Ett narrativ är:
”…närvarande i alla tidsåldrar, på alla platser, i varje samhälle; berättelsen har sin begynnelse med mänskligheten; det har aldrig funnits och det finns inte några människor utan berättelser; alla klasser, alla mänskliga grupper har sina berättelser, som dessutom ofta faller människor med olikartad, till och med motsatta kulturell bakgrund, på läppen: berättelsen bryr sig inte om uppdelningen mellan god och dålig litteratur; berättelsen är internationell, transhistorisk, transkulturell: den finns bara där, som livet självt.” (Barthes, 1977, s. 46)
Vi menar att föräldrar som väljer fristående skola är en del av det narrativ som har skapats runt de fristående skolorna. Genom att föräldrarna finner argument i samhällsdebatt och forskning som de översätter till sin verklighet är de med och skapar myten om den fristående skolan. Problemet är att föräldrarna ofta saknar relevant information om skolan vilket resulterar i att narrativ reproduceras.
Undersökningen visar att föräldrarna oftast får sin information via vänner, bekanta och media. Lite cyniskt kan vi konstatera att deras rationella beslut på många sätt är utförda utifrån irrationella grunder. Det är antingen ryktet från vänner och bekanta eller reklambyråernas ”glossiga” bilder som avgör barnens skolgång.
Många av motiven kring valet av fristående skola grundar sig således inte på kunskap. Föräldrarna anser sig veta något som de inte vet. Vi menar att motiv som bra lärare, speciell profil eller inriktning, att föräldrar har möjlighet att påverka, att skolan ställer tydliga krav vad gäller uppförande och ordning etc. är ogrundade. I de flesta fall handlar det om fakta som inte går att få innan valet av skola görs. Att föräldrarna anser att skolans rykte är mycket viktigt stärker även vår analys.
Samtidigt som myten skapas om de fristående skolorna, skapas även narrativ om den kommunala skolan. Stigmatiseringen som i samhällsdebatten skadat den offentliga skolan är självklart i många fall ett resultat av att den offentliga skolan är undermålig, men även av den negativa narrativ. För narrativ bildas på samma sätt, små berättelser leder till en stor ”sanning”. Sanningen om den effektiva fristående skolan och sanningen om den undermåliga offentliga skolan.
Undersökningen visar att hälften av de till tillfrågade föräldrarna menar att den bristande kvalitén i den kommunala skolan hade stor betydelse för valet av friskola.
39
Och när föräldrarna får rangordna det mest avgörande motivet för deras val hamnar kritiken av den tidigare skolan på tredje plats. Det tyder på att många föräldrar flyr från den kommunala skolan innan de har provat den.
I debatten framkommer det sällan att den offentliga sektorns ofantliga storlek påverkar kritiken. Den offentliga sektorn är en bjässe som varje dag kommer i kontakt med ofantligt många konsumenter som både upplever positiv som negativ hantering. Kritiken som uppstår i enskilda fall skylls ofta på hela systemet, och på grund av sin storlek kritiseras ofta den offentliga sektorn. Kritik mot läkarmottagningen leder ofta till kritik mot landstinget som i sin tur leder till systemkritik. En enskild skolas problem leder till kritik mot kommunen som i sin tur leder till systemkritik osv. Alla har vi varit med om något elände som kan kopplas ihop med bjässen. Det blir lätt att ropa på en marknadsanpassning. Men oavsett vilket system vi har, kommer det alltid att finnas fog för kritik. Narrativ skapas av många små berättelser som bildar summan: kulturen, ideologin, religionen, den fristående skola och den offentliga välfärden. När den offentliga sektorn stigmatiseras och individualismen regerar, framhålls marknadsanpassning som en lösning.
Problemet eller eventuellt syftet är att marknadsanpassning leder till att kritiken stannar hos producenten eller kanske enbart leder till självkritik och inte som förut till systemkritik. Ett problem med marknadsanpassningen är nämligen att politiker inte direkt kan ställas för ansvar. Istället är det den enskilda välfärdsproducenten du som bör ställas till ansvar.
Man väljer att kritisera sig själv och sitt aktiva val av skola, läkare, elbolag etc. Kritiken på högre abstraktionsnivå uteblir i och med marknadsanpassningen. Vårt rationella val eller vår lokala aktör kritiseras istället för det system som tvingat oss att välja. Marknaden och dess narrativ dikterar reglerna och det är således marknaden som bör kritiseras. Frågan är bara vem marknaden är och om denna kan ställas till ansvar. Svaret är således nej, eftersom marknaden är fri och individen är fri att välja. Det blir individen som bör ställas till ansvarig för sitt irrationella tänkande. Med en uns ironi kan behovet av en konsumentombudsman i utbildningsfrågor som hjälper oss att reklamera en dålig skolgång i framtiden öka.
Alla system har sina nackdelar och alla förändringar föder nya problem. Tidigare kunde problemen åtgärdas med politiska beslut, medan vi nu väljer att lämna en verksamhet och hoppa in i någon som vi tror är bättre. Istället för att vara kvar, påverka och ställa någon till ansvar letar vi redan efter en annan fristående skola som kan få våra narrativ att bli uppfyllda igen.
REFERENSLISTA
Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of Educational Psychology , 84 (n3 ), 84: 261-71.
Barthes, R. (1977). Introduction to the Structual Analysis of Narratives. London: Fontana.
Bildt, C. (1991, Oktober 4). Regeringsförklaringen. (C. Bildt, Performer) Sveriges Riksdag, Stockholm, Sverige.
Blomqvist, P., & Rothstein, B. (2005). Välfärdsstatens nya ansikte. Lund: Agora. Boréus, K. (1994). Högervåg. Falun: ScandBook AB.
Bourdieu, P., & Wacquant, L. J. (1992). An invitation to reflexive sociology. Chicago : University of Chicago Press .
Brophy, J. E., & Good, T. (1986). Teacher behavior and student achievement. In M. C. Wittrock (Ed.). Handbook of research on teaching (3 ed.). New York: Macmillan.
Carlström, I., & Carlström Hagman, L.-P. (2007). Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Coleman, J. S. (1975). Social strukture and a theory of action. In P. M. Blau, Approaches to the study of social strukture (pp. 76-93). New York: The free press.
Damgren, J. (2002). Föräldrars val av fristående skolor. Malmö: Malmö Högskola. Darling-Hammond, L. (1999). Teacher quality and student achievement: A review of
state policy evidence. Washington, DC: Center for the Study of Teaching and Policy.
Demoskop, A. (1995). Föräldrar till barn i de nya friskolorna. Stockholm: Friskolornas Riksförbund.
Druva, C. A., & Anderson, R. D. (1983). Science teacher characteristics by teacher behavior and by student outcome: A meta-analysis of research. Journal of Research in Science Teaching 20(5) , 467-479.
Elmeroth, P., & Engdahl, K. (2008). Den vita flykten. Kalmar: Högskolan i Kalmar. Frank, L. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem-
och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.
Friedman, M. (1962). Capitalism and Freedom. Chicago: University of Chicago Press.
Friedman, M. (1955). The role of government in education. New Brunswick: Rutgers University Press.
Fuller, E. J. (1999). Does teacher certification matter? A comparison of TAAS performance in 1997 between schools with low and high percentages of certified teachers. Austin: University of Texas.
Goddard, C. R., Patrick, C., & Dash, K. C. (2003). International Political Economy. Hampshire: Palgrave Macmillan.
Hadenius, S. (2003). Modern svensk politisk historia: Konflikt och samförstånd. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg.
Hausfather, S. J. (1996). Vygotsky and schooling: Creating a social contest for learning . Action in Teacher Education , 18: 1-10.
Holme, M., & Solvang, K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kjellman, A.-C. (2001). Hurra för valfriheten, men vad ska vi välja. Göteborg: HLS förlag.
Larsson, R. (2006). Politiska ideologier i vår tid. Lund: Studentlitteratur.
Le Grand, J. (1991). Quasi-markets and Social Policy. The Economic Journal , p. 1256.
Lund, S. (2006). Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Göteborg: Intellecta Docusys.
Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, H. (1989). Statistisk dataanalys med StatView och Macintosh. Lund: Studentlitteratur.
Mortimor, P. S. (1988). School matters: the junior years. Somerset: Open Books. Nationalencyklopedin. (2009, 05 05). Friskola. (Nationalencyklopedin) Retrieved 05
05, 2009, from NE.se: http://www.ne.se/kort/friskola Norén, L. (2003). Valfrihet till varje pris. Kungälv: BAS förlag.
Norusis, M. J. (2002). SPSS 11.0. Guide to data analysis. New Jersey: Prentice Hall. Rosenthal, R., & Jacobson, L. (1968). Pygmalion in the classroom: Teacher
expectation and pupils' intellectual development. New York: Holt, Rinehart, and Winston.
Rutter, M., Ouston, J., Maugham, B., & Mortimer, P. (1979). Fifteen thousand hours: Secondary schools and their effects on children. London: Open Books. SFS. (1985). SFS 1985:1100. Stockholm: Riksdagen.
Skinner, E. A., & Belmont, M. J. (1993). Motivation in the classroom: Reciprocal effects of teacher behavior and student engagement across the school year. Journal of Educational Psychology , 85: 571-81.
Skolverket. (1995a). Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan. Stockholm: Skolverket rapport nr 109.
Skolverket. (2000). Kartläggning av elever i fristående skolor. Stockholm: Liber. Skolverket. (1994). Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2001). PISA 2000 – Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverkets rapport nr 209. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008). Rapport 315 Barn, elever och personal. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (1993b). Val av skola: Rapport om valfrihet inom skolpolitikens ram
läsåret 1992/93. Stockholm: Skolverket.
SOU. (1981:34). Fristående skolor för skolpliktiga elever. Stockholm: Fritzes.
SOU. (1992:38). Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU. (1990). SOU 1990:44. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Swedenmark, E. (2008, 08 18). En skola för eliten. Aftonbladet , p. 2.
TEMO. (1993). Det fria skolvalet - en attitydundersökning bland föräldrar till barn i grundskolan. Solna: TEMO AB.
Tiberius, R. G. (1990). Small group teaching: A trouble-shooting guide. Toronto: Ontario Institute for Studies in Education.
Trost, J. (1997). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge: MA: Harvard University Press.
BILAGA 1
Till Er som har valt en fristående skola till Ert barn, ni är unika!
Vi behöver kunskaper om friskolor i kommunen.Vi, Petter Elmeroth och Kristoffer Engdahl, studerar på Högskolan i Kalmar och skriver en uppsats om friskolor. Syftet är att studera varför föräldrar väljer fristående skola åt sina barn.
Kommunens barn- och ungdomsförvaltning är vår samarbetspartner och är liksom många andra mycket intresserade av resultatet.
Vi garanterar Din anonymitet i denna enkätundersökning. Anledningen till att varje enkät har ett ID-nummer är att vi ska kunna påminna dem som eventuellt glömmer att svara.
Vi skulle vilja ha svar sänt i bifogat kuvert senast den 21/4 2008. Portot är betalt!
Skickas till:
Högskolan i Kalmar Att: Carita Lidén
Humanvetenskapliga institutionen 391 82 Kalmar
Oerhört tacksamma för Er medverkan Kristofer Engdahl
Petter Elmeroth
Carita Lidén Kristofer Engdahl 070-751 52 52 Högskolan i Kalmar ke22cr.student@hik.se
Humanvetenskapliga institutionen
391 82 Kalmar Petter Elmeroth 070-40 43 322 pe22bx.student@hik.se
BILAGA 2
FÖRÄLDRARENKÄT
IDnrEnkät om valfrihet – Val av skola
1. Vilken skola/årskurs går Ert barn i? ________________________________/_______________
2. I vilken skola skulle Ert barn egentligen gå om ni inte sökt fristående skola? Skriv skolans namn.
_______________________________________________________________________________
3. Är den skola Ert barn nu går i den skola som ligger närmast hemmet?
1 Ja 2 Nej
4. Varifrån fick Ni den ursprungliga idén att välja nuvarande skola till Ert barn? (markera ett alternativ)
Genom information eller ansökning från kommun/skola
Genom information från vänner och bekanta Genom information från media
Genom eget aktivt letande
Vi har sedan långt tid känt till den skola våra barn går i
På annat sätt, kommentera: ………..
5. Det kan vara många olika faktorer som har betydelse vid valet av skola, nedan finns flera faktorer angivna. Vilken betydelse hade dessa vid valet av skola för Er och Ert barn
Stor Liten Ingen Ej betydelse betydelse betydelse aktuellt
A Närhet till hemmet B Bättre kommunikationer C Syskon som redan går i skolan
Stor Liten Ingen Ej betydelse betydelse betydelse aktuellt
D Kamrater går i samma skola
E Barnet blev utsatt för mobbning på förra skolan F Att skolan har en speciell profil eller inriktning G Att föräldrarna har stort engagemang
Skriv gärna egna kommentar här: ……….. ……….... ………....
H Att skolan har gott rykte
I Att skolan tar väl hand om elever som har svårigheter
J Att skolan ställer tydliga krav vad gäller
uppförande och ordning
K Att skolan ställer tydliga kvar på eleverna
Skriv gärna egna kommentar här: ……….. ……….... ………....
L Att en majoritet av barnen har svenska
som modersmål
M Att skolan har bra lärare
N Att skolan har bra lokaler och utrustning
Skriv gärna egna kommentar här: ……….. ……….... ………....
O Att elevinflytandet fungerar bra
P Att föräldrarna har möjlighet att påverka Q Att den skola Ert barn egentligen skulle gå
i hade bristande kvalité
6. Vilket / vilka av ovanstående faktorer (från A till R) hade den avgörande betydelsen vid Ert val av skola? (Rangordna)
Ange som mest tre faktorer: 1……… 2……… 3………
Till sist några frågor om hushållet
7. Hur många personer består hushållet av?
1 En vuxen (vårdnadshavare) 2 Två vuxna (vårdnadshavare) 3 Barn, antal: ………
8. Vilka utbildningar har de vuxna (vårdnadshavare) i hushållet?
1 Kvinna
A grundskola
B gymnasium eller motsvarande C högskola, universitet
D Annan nämligen:……….
2 Man
A grundskola
B gymnasium eller motsvarande: C högskola, universitet
9. Var är de vuxna (vårdnadshavare) i hushållet födda?
1 Kvinna
A i Sverige
B i annat nordiskt land C i annat europeiskt land D i annat icke-europeiskt land 2 Man
A i Sverige
B i annat nordiskt land C i annat europeiskt land D i annat icke-europeiskt land
10. Sammanlagd förvärvsinkomst för alla vårdnadshavare i hushållet?
1 under 150 000 kr
2 mellan 150 000 - 300 000 kr 3 mellan 300 000 - 450 000 kr 4 över 450 000kr