LÄRARPROGRAMMET
Det aktiva valets narrativ
En undersökning av valen till fristående skolor på grundskolenivå
Petter Elmeroth
Kristoffer Engdahl
Examensarbete VT 2009
Handledare: Lars-Olof Valve Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete
Lärarprogrammet
Titel:
Det aktiva valets narrativ
Författare:
Petter Elmeroth & Kristoffer Engdahl
Handledare:
Lars-Olof Valve
ABSTRACT
The aim of this study was to identify and analyze why parents choose independent schools for their children. The survey was carried out using a total survey addressed to all parents with children in three independent schools in a medium-sized municipality. Two of the schools have a specially oriented pedagogy, Waldorf and Montessori while the third school has general direction. Parents were asked to answer questionnaires with closed questions and calls for comments. We found three categories of reasons for the choice, namely the educational motives, social motives and availability. The social motives proved to be the most important but also pedagogical reasons had certain significance when parents searched for an independent school. The parents sought from that the public school the child would belong to had shortcomings. A major reason in this regard was that bullying occurred in the past. Comparisons between parents grouped in different ways shows that it is the differences between the parents at the various schools. When parents are grouped by income and education the difference between the groups are very limited. We cannot find that the parents received any information that they have been able to base their choice of school. Choice seems rational, but unfounded.
Keywords: Education, Rational Elections, School Choice, Private Schools, Effective Schools, Neoliberals, Welfare Criticizer, Ideology
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 3
1.1 Problemområde ... 4
1.2 Syfte ... 4
2 BAKGRUND ... 5
2.1 Neoliberala vindar leder till en marknadsanpassad välfärdsstat ... 5
2.1.1 Vägen mot privatiserad välfärd ... 5
2.1.2 Skolan och marknaden... 6
2.1.3 Friskolornas införande ... 6
2.2 Förutsättning för fristående skolor ... 8
2.3 Teoretiska utgångspunkter ... 8
2.3.1 Effektiva skolor ... 8
2.3.2 Rational choice theory ... 10
2.4 Tidigare studier om skolval ... 11
3 METOD ... 13
3.1 Undersökningsinstrument ... 13
3.2 Undersökningsgrupp ... 14
3.3 Analys ... 14
3.3.1 Kategorisering ... 14
3.3.2 Jämförelser mellan grupper ... 15
3.3.3 Kategorisering av öppna svar ... 15
3.4 Metodproblem ... 15
3.5 Etiska ställningstaganden ... 16
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
4.1 Faktoranalys för att bilda teman ... 17
4.1.1 Pedagogiska motiv ... 17
4.1.2 Sociala motiv ... 18
4.1.3 Tillgänglighet ... 18
4.2 Motiv för val av fristående skola ... 19
4.2.1 Pedagogiska motiv ... 19
4.2.2 Sociala motiv ... 22
4.2.3 Tillgänglighet ... 24
4.2.4 Bristande kvalité ... 25
4.3 Samband mellan bakgrundsvariabler och motiv ... 25
4.3.1 Inkomst ... 26
4.3.2 Utbildning ... 28
4.3.3 Skola ... 30
4.4 Ursprunglig idé ... 33
5 DISKUSSION ... 35
5.1 Varför väljer föräldrar? ... 35
5.2 Varför flyr föräldrar? ... 36
5.3 Konsekvenser för samhället ... 37
3
1
INLEDNING
Vårterminen 2008 lade vi fram en uppsats om vilka föräldrar som väljer friskola i en medelstor kommun. Uppsatsen fick genomslag och flera lokala tidningar skrev om vilka föräldrar som valde friskolor. I tidnings- och radiointervjuer fick vi senare presentera resultatet. Vi kände då att vår uppsats låg rätt i tiden och att ämnet uppenbarligen engagerade många människor (Elmeroth & Engdahl, 2008).
I detta examensarbete går vi vidare för att studera vilka motiv som ligger till grund för föräldrars val av fristående skola till sina barn.
Uppståndelsen kring uppsatsen var inte så underlig eftersom föräldrars intresse för att välja skola till sina barn har ökat markant det senaste decenniet. Läsåret 2006/2007 gick 86 000 eller nio procent av eleverna i fristående grundskola. Fristående skolor finns på alla nivåer i det svenska skolsystemet alltifrån förskola till gymnasieskola och tillväxten av den fortsatta etableringen är stark (Skolverket, 2008).
Den svenska välfärdsmodellen är alltmer ifrågasatt sedan nyliberala vindar blåst över hela västvärlden (Hadenius, 2003). Den polariserade samhällsdebatten delar upp medborgarna i två läger, de som är för- och de som är emot marknadsanpassningen av välfärdsstaten tjänster. Argumenten har främst handlat om valfrihet, segregation och ekonomisk effektivitet (Lundquist, 1998).
Mer ideologiska argument för marknadsanpassningen beskriver individens okränkbarhet och menar att staten utsätter medborgarna för kränkning och att friheten har uteblivit genom beskattning och statligt monopol på de offentliga tjänsterna (Friedman, 1962).
Det var inte förrän 1991 med den borgliga regeringen och statsminister Bildt som den svenska modellen började utmanas på allvar. I sin regeringsförklaring från 1991 förklarade dåvarande statsminister Carl Bildt att regeringens främsta mål blir att genomföra valfrihetsrevolution i den svenska offentliga sektorn (Boréus 1994).
Men välfärdspolitiken fungerar inte alltid som den skall. Bristerna är påtagliga. Köerna måste kortas. Servicen skall förbättras. Valfriheten måste öka. Att skilja på offentlig kontroll och finansiering å den ena sidan och en fri produktion med enskilda, kooperativa och offentliga producenter å den andra blir därför den grundläggande principen för förnyelsen av de olika välfärdssystemen. (Bildt, 1991)
Ett led i systemförändringen som skulle leda fram till den marknadsanpassade välfärden var införandet av ett checksystem, vouchers, där medborgarna genom en offentlig check fick möjlighet att fritt välja sjukvård, omsorg samt skola för sina barn (Boréus, 1994).
Den politiska doktrinen byggde på neoliberala idéer som bland annat Milton Friedman formulerat redan på 50-talet. Friedman ansåg att kravet på social rättvisa balanserades mot kravet på frihet för föräldrarna att själva välja den typ av skola som deras barn skulle gå i (Friedman, 1955).
Friedman menade att staten kränker om den inte tillåter medborgaren att fritt välja offentliga tjänster och menar även att individen och således inte staten är bäst anpassad att välja.
4
Om man låter de enskilda människorna välja fritt i allt (utom det som gäller penningmängden och försvaret) kommer de alltid att välja det bästa – och inte bara det som är bäst för dem själva utan också för samhället i stort (Friedman 1962, s. 22).
Den borgerligt ledda regeringen fortsatte sin reformering och 1992 infördes skolpeng som ledde till att föräldrar och barn fick möjlighet att välja skola. Valfriheten var tänkt att skapa marknadskrafter och den osynliga handens syfte var, precis som inom vilken marknad som helst att de sämre företagen skulle slås ut och de bättre expandera (Larsson, 2006).
Alltså, bra skolor var tänkta att expandera, medan sämre skolor skulle slås ut och gå i konkurs. Skolpengen var även tänkt att i en tid när främlingsfientligheten nått riksdagens finrum öka mångfalden samt att skapa ett pedagogiskt förnyelsearbete som skulle leda till en allmän kvalitetshöjning (Blomqvist & Rothstein, 2005).
Men vad händer när människor får valfriheten i sin hand? Vilka är det som gör det aktiva valet på den nya offentliga marknaden? På vilka grunder gör de sina aktiva val? Dessa tre frågor är lika aktuella som viktiga och beskriver på många sätt det samhället vi just nu befinner oss i. Det är tre frågor som är mycket svåra att ge enkla svar på men forskningen har kommit en bit. Vi har gett ett bidrag till svaret på den andra av de tre frågorna i vår tidigare undersökning. Den visar att det är de med högst inkomst och högst utbildning och de med svensk bakgrund som utnyttjar sin offentliga check för att välja skola.
1.1
Problemområde
I ett neoliberalt samhälle förväntas det mer av individen. Kraven kommer från alla samhällsnivåer. Problemet är endast delvis att vi har och får fler aktiva val i samhället. Problemet är även de konsekvenser som blir då vissa grupper tenderar att använda sig av det fria valet, medan andra avstår eller tvingas att avstå(Goddard, Patrick, & Dash, 2003).
Det finns i det moderna samhället många obesvarade frågor om varför fristående skolor har blivit så efterfrågade. Är det så att de aktiva medborgarna söker något eller flyr de rent av från något? Dessa funderingar resulterar i nya frågor som vilka motiv det är som gör att medborgarna söker sig till en ny skola respektive vad det är för motiv som gör att de flyr från den offentliga skolan.
1.2
Syfte
Vi är i denna undersökning intresserade av varför föräldrar väljer friskolor till sina barn. Följande frågor kan preciseras:
• Vilka motiv påverkar föräldrarna att välja fristående skola till sina barn?
• Vilka skillnader i motiv finns mellan föräldrar grupperade efter inkomstnivå- och utbildning respektive vald fristående skola?
5
2
BAKGRUND
Bakgrunden består av tre avsnitt. Det första avsnittet belyser framväxten av den marknadsanpassade fristående skolan med utgångspunkt i neoliberala idéer. Därefter går vi djupare in på förutsättningarna för fristående skolor. Bakgrundsavsnittet avslutas med teoretiska utgångspunkter och tidigare studier om val av skola.
2.1
Neoliberala vindar leder till en marknadsanpassad
välfärdsstat
I detta avsnitt görs inledningsvis en kort historisk exposé över det aktiva valet och den privatiserade välfärdens framväxt. Därefter beskrivs vilka ekonomiska och politiska faktorer som varit väsentliga för de fristående skolornas utveckling under rubriken skolan och marknaden. Slutligen beskrivs friskolornas införande.
2.1.1
Vägen mot privatiserad välfärd
Efter den första stora finanskrisen som världen upplevt på 1930-talet formades i USA en ekonomisk doktrin kallad ”The New Deal” med avsikt att förändra statens ansvar i samhället. Med hjälp av ovan nämnda plan och Keynes liberala ekonomiska teorier återskapades tillväxt och landet skakade av sig den värsta nedgången med hjälp av politiska instrument och nya idéer (Boréus, 1994).
När 1970-talet gjorde entré började näringslivet i främst USA att ifrågasätta ”The New Deal”. Företagen ansåg att de höga skatterna var till mer skada än nytta. Näringslivet menade att staten hade fått för mycket makt. Näringslivet i USA skapade egna ”think tanks” eller på svenska tankesmedjor. Dessa problematiserade kring statens roll och dess stora offentliga kostnader. En uppenbar välfärdskritik byggdes upp. Kritiken leddes av neoliberala nationalekonomer, som t.ex. Milton Friedman och Friedrich von Hayek som började problematisera kring statens oförmåga till ekonomiska styrning (Boréus 1994).
1970-talets neoliberala framfart nådde det socialliberala Europa med full kraft och Keynes teorier fick till följd att flera av länderna drabbades av stora underskott i statens finanser. Stagflation hotade. Lösningen blev att sluta elda på ekonomin ytterligare och istället minska den statliga expansion som nu ansågs kväva ekonomin (Boréus 1994).
Efter 70-talet kom 80-talet med två färgstarka politiker som företrädde neoliberalismen tydligare än andra, Ronald Reagan och Margaret Thatcher. Flera förändringar följde med utförsäljning och privatisering samt omstruktureringar i välfärdsprogrammen för att länderna skulle reda ut problem med fattigdom (Boréus 1994).
De neoliberala strömningar som rådde främst i USA och Storbritannien var mycket likartade liksom den historiska framväxten. De båda länder drabbades av återgång i ekonomin på 1960- och 70-talen och kritiken mot välfärdstaten var efter dessa årtionden snarlik på de två sidorna av Atlanten. Idéerna skapades av eliten och akademikerna i samhället. Idéerna anammades av politikerna som förvandlade de ekonomiska tankarna till politisk praktik genom god agitation (Boréus 1994).
6
2.1.2
Skolan och marknaden
Utgångspunkten för privatisering är att den anses skapa ett bättre system. Systemet anses leda till friare människor som har makt. Människorna är konsumenter och skolorna blir producenter som i vilken marknad som helst. När skolorna sätts under konkurrens, blir de mer känsliga och lyhörda för sina konsumenter och måste på så sätt följa de marknadskrafter som rör konsumenternas vilja. Huvudsyftet för att marknadsanpassa skolan är att öka konkurrensen. Mindre bra skolor slås ut och bättre skolor expanderar (Blomqvist & Rothstein, 2005).
Det är skillnad mellan en varumarknad och en utbildningsmarknad. Om en varumarknad går bra leder det alltid till expansion. En utbildningsmarknad som går bra har dock begränsade expansionsmöjligheter Undersökningar visar att skolorna medvetet begränsar expansionen (Blomqvist & Rothstein, 2005).
Omfattande kösystem till skolorna har skapats. Marknaden där valfrihetsreformen tillämpas, där producenterna skulle attrahera konsumenterna, har blivit en marknad där konsumenterna konkurrerar om det minimala utbudet (Norén, 2003).
När producenterna börjar tävla med varandra om att vara bäst börjar konsumenterna att tävla med varandra om att få tillgång till de producenter som är bäst i test (Norén, 2003, s. 162)
Den marknadsanpassade skolan har även pekat på problemet med bristfällig information. Ska en konsument utifrån egenintresse avgöra sitt aktiva val krävs det att all information som beslutet grundas på finns att tillgå. Bristen på information till föräldrarna gäller att välja och utbudets sammansättning (Blomqvist & Rothstein, 2005).
Rothstein går så långt att han använder ordet struntprat:
”Det finns ett stort inslag av struntprat i privatiseringsdebatten. Förespråkarna åberopar gärna den effektivitet som kännetecknar välskötta företag på konkurrensinriktade marknader, och trumpetar sedan, utan att besvära sig med några mellanliggande logiska steg, ut slutsatsen att privata företag kommer att utmärka sig även i offentliga uppdrag. Att gå från iakttagelsen att privata företag oftast gör vad de gör bättre än offentliga organ, till påstående att dessa företag borde ta över dessa organs plikter, kan liknas vid iakttagelser att gästerna på hälsohem genomsnittligen är friskare än patienterna på sjukhus, och av detta dra slutsatserna att gympingledare borde ta över läkarnas roller. Offentliga uppdrag är annorlunda, och de flesta fall svårare.” (Rothstein, 2006, s. 258)
2.1.3
Friskolornas införande
Friskolor har funnits i Sverige så länge det funnits skolor. Allt sedan det offentliga skolsystemet började växa fram har friskolornas betydelse ökat. Sverige har idag 290 kommuner, av dem har 226 friskolor, mestadels fristående grundskolor. När en fristående skola idag startar, finns det fyra inriktningar att välja mellan. Det finns allmänna skolor, skolor med speciell pedagogik, språkligt, konfessionellt och etniskt inriktade skolor samt skolor med speciell ämnesinriktning, För tio år sedan var skolor med speciell pedagogisk inriktningen det vanligaste. Idag dominerar den allmänna inriktningen (Skolverket, 2008).
Friskolorna är statligt eller kommunalt finansierade av skolpengen, till skillnad från privatskolorna. Tidigare kunde man dra paralleller mellan fristående skola och privatskola, men efter 1991 måste man vara noga med skillnaden. I mitten av 1960-talet minskade startandet av friskolor mycket på grund av dåvarande reformer. Men
7
sedan ökade etableringarna åter. Främsta anledningen till detta var att man efter 1991 kunde få allmänna medel till att driva friskolor. Dessa allmänna medel är ofta kallade skolpeng. Vilken skola som kan få skolpeng beslutas av Skolverket, som även kontrollerar att skolan i fråga når upp till de allmänna mål som är uppsatta (Nationalencyklopedin, 2009).
Sverige skiljer sig på många områden från andra länder i världen i utformandet av den marknadsanpassade offentliga sektorn. Bakgrunden till utformningen speglar synen på jämlikhet och att denna upprättas och bevaras när lagstiftning och finansiering sker på en offentlig nivå. I Sverige har det inte varit önskvärt att kunna köpa sig en bättre välfärd, utan vård och omsorg bör delas lika. Den normativa ansatsen har genomsyrat utformningen av den nordiska välfärdsmodellen i ett halvt sekel. En bieffekt av den normativa ansatsen har ofta benämnts som den högkvalitativa standardlösningen och debattörer har menat att lösningen skapar en brist på utbud och valfrihet (Blomqvist & Rothstein, 2005).
I Sverige har man valt att enbart privatisera produktionen av offentliga tjänster. Lagstiftning och finansiering är fortfarande i statens händer. Statsvetaren Lennart Lundquist menar att det är komplicerat att göra en gränsdragning av dagens offentliga verksamhet (Lundquist, 1998).
Lundquist har skapat en figur som beskriver hur den svenska välfärden är uppdelad.
Figur 1. Kombinationer av offentligt och privat. Figuren visar att det finns åtta olika alternativ när det gäller den offentliga sektorn och dess tjänster.
Komplexiteten i modellen är sällan redovisad i den allmänna debatten utan brukar framställas som svart eller vit, offentlig eller privat. Olika välfärdtjänster ser mycket olika ut i sin uppbyggnad. Skolan i Sverige är till exempel alltid reglerad av staten och läroplanen gäller oavsett huvudman. Det samma gäller finansieringen som sker med skattemedel samtidigt som kostnader utöver dessa medel är reglerade. Huvudsyftet är att alla ska erbjudas en rättvis och lika behandling och att medborgare inte skall kunna köpa en bättre tillvaro (Lundquist, 1998).
LAGSTIFTNING OFFENTLIG PRIVAT
FINANSIERING OFFENTLIG PRIVAT OFFENTLIG PRIVAT
PRODUCERING OFFENTLIG PRIVAT OFFENTLIG PRIVAT OFFENTLIG PRIVAT OFFENTLIG PRIVAT
8
2.2
Förutsättning för fristående skolor
I skollagen 1 kap 3§ fast att skolor får bedrivas och anordnas av enskilda fysiska personer och således av annan huvudman än stat, kommun och landsting (SFS, 1985).
En fristående skola får bedrivas enligt 9 kap 2§ om den svarar upp mot de kunskaper som grundskolan skall förmedla. Skolan ska godkännas om:
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor
3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan
4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal
5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs (SFS, 1985)
1981 föreslogs i ett delbetänkande att termen fristående skola för skolor med enskilda fysiska personer som huvudman skulle användas (SOU, 1981:34).
Riksdagen slog senare fast termen med motivering att termen inte ansågs värdeladdad (Damgren, 2002).
Skolverket har skapat en kategorisering av de fristående skolorna. I Skolverkets kategorier är det den fristående skolans huvudman som uppger skolans kategori och således inte Skolverket (Damgren, 2002).
Skolverket delade in skolorna 2000 enligt följande:
• Skolor med allmän inriktning
• Skolor med speciell pedagogik (Montessori-, Waldorf-, Freinet-, Reggio Emiliaskolor)
• Konfessionella skolor
• Språkligt och etniska skolor (Skolverket, 2000).
2.3
Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska utgångspunkterna i detta kapitel utgår från forskning om effektiva skolor och rationella val.
2.3.1
Effektiva skolor
Forskningen om effektiva skolor handlar i första hand om föräldrar, skolans anda och skolans lärare. Forskningen handlar om elevers sociala bakgrund och lärarskicklighet. Det konstateras också att den enskilda skolan har en mycket viktig och kanske helt avgörande roll för elevernas prestationsnivå.
9
Det som forskningen, som främst är USA-baserad, kommit fram till innehåller ett antal faktorer som tycks utmärka de skolor som anses vara framgångsrika. Tydligt är att några av faktorer är att skolan har centrala kunskapsmål, tydligt pedagogiskt ledarskap samt ett bra samarbete mellan skolledning och lärare. Vissa studier gör gällande att lärarkompetensen har stor påverkan men detta är inte lika tydligt. Vidare visar forskning kring effektiva skolor (Coleman, 1975) och (Rutter, Ouston, Maugham, & Mortimer, 1979) att elevers prestationer inte per automatik kan härledas till elevens aktuella skola utan hänsyn till tidigare skolgång måste tas.
Skolans anda
Studier av skolan etos, eller anda, påverkar skolprestationerna. Tidigare forskning (Rutter, Ouston, Maugham, & Mortimer, 1979) visar att det fanns skillnader mellan skolor i avseende på uppförande, närvaro, prestationer och antalet förseelser hos eleverna. Skillnaderna mellan de olika skolorna berodde enligt forskningen på skolans anda. (Mortimor, 1988) menar att effektiva skolor utmärks av en vänlig och stödjande atmosfär samt att det finns en skolledning som delar med sig av ansvar, beslut och åsikter.
Föräldrars betydelse och inställning
Elevens hembakgrund och lärarens kompetens är av stor betydelse för elevens skolprestation men även kommunikationen och samverkan mellan hemmet och skolan är viktig. Föräldrarnas engagemang har att göra med föräldrarnas utbildningsbakgrund och ekonomiska situation (Frank, 2009).
Föräldrars positiva inställning till skolan och även till lärarna på skolan har visat sig påverkat elevens skolprestation positivt. (Griffin refererad i Frank 2009). En slutsats som forskningen även drar kring föräldrar som har positiv inställning till skolan är att deras barn når högre resultat. Föräldrarna känner därmed ett större förtroende för skolan och dess lärare i jämförelse med föräldrar till de barn som inte lyckas lika bra prestationsmässigt. Högutbildade föräldrar tenderar att engagera sig mer i barnets skolgång och inte bara det egna barnet utan även barnet klass (Frank, 2009).
Kulturellt kapital
I forskning om elevers bakgrund används ofta begreppet kulturellt kapital i enlighet med Bourdieus teorier. Det kulturella kapitalet handlar t.ex. om bekantskap med kultur och litteratur. I skolforskning, t.ex. PISA-undersökningarna används antal böcker i hemmet som ett mått på föräldrarnas intresse för utbildning (Skolverket, 2001). Det visar sig att barn från hem med ett stort kulturellt kapital genomgående har bättre skolresultat än barn från hem med ett litet kulturellt kapital.
Bourdieu använder också det mer övergripande begreppet habitus. Individens habitus skapas i den miljö där han eller hon vistas. det kulturella Individens habitus skapar olika livsstilar som i sin tur leder till de val individen gör (Bourdieu & Wacquant, 1992). Att umgås i ”de rätta kretsarna” blir viktigt i utvecklingen av habitus. Samtidigt för det med sig det Bourdieu benämner socialt kapital, ett nätverk som ger tillgångar inför framtiden.
10
Lärarens roll bör inte underskattas och flera forskningsresultat hävdar att de positiva effekterna av lärarens flexibilitet, kreativitet och anpassningsförmåga är avgörande för skolans framgång (Druva & Anderson, 1983). Även senare forskning menar att lärarens entusiasm, uppträdande och intelligens samt ledarskapsförmåga har klart avgörande betydelse för elevernas resultat (Brophy & Good, 1986).
Skinner och Belmont (1993) har studerat lärarens engagemang och visar att lärare som var engagerade även brydde sig om elevers inlärning. Dessa lärare hade även realistiska mål gällande elevernas förväntade resultat. Lärarna var engagerade i klassrummet och deras elever var engagerade tack var sina lärare. Men lärarnas engagemang påverkade inte alltid skolresultaten, även om det hade en viktig roll för angående elevers engagemang (Skinner & Belmont, 1993).
Tidigare forskning menar att det är relevant att se till lärarens undervisningsstrategier. Även sambandet mellan lärarens förmåga och vad som faktiskt sker i klassrummet är viktigt. Dock menar Frank att detta är mycket svårt att mäta (Frank, 2009).
Andra viktiga egenskaper när det gäller lärarens genomförande av undervisningen är förmågan att stödja eleverna. Vygotskijs (1978) resonemang om den närmaste utvecklingszonen innebär att läraren måste kunna möta varje alla elever där de befinner sig. Läraren behöver kunskap om hur eleverna förstår det aktuella ämnet om och alternativa sätt att undervisa så att det passar alla elever (Vygotskij, 1978). De individuella behoven ska mötas, läraren ska ha överblicken och ge feedback till eleverna (Hausfather, 1996).
Lärare som har höga förväntningar på sina elever signalerar dessa på ett tydligt sätt. Medan experimentet med "Pygmalion in the Classroom” (Rosenthal & Jacobson, 1968), visar att höga förväntningar leder till ökade prestationer har (Darling-Hammond, 1999) funnit att låga förväntningar påverkar i negativ riktning. Tiberius (1990) lyfter också fram betydelsen av att eleverna känner till och förstår målen med undervisningen.
Läroplanen (Skolverket, 1994) föreskriver att eleverna ska ha inflytande i undervisningen. Det antas att inflytande påverkar motivationen i positiv riktning. Det kan handla om att elever kan kontrollera och välja vilka uppgifter de ska genomföra, men också om när och hur dessa ska utföras (Ames, 1992).
Slutligen utmärks effektiva lärare av att de har hög kompetens. Denna faktor är emellertid svår att mäta eftersom elever byter lärare genom skolåren. I en undersökning från Texas fann (Fuller, 1999) att elever från distrikt där det fanns en större andel utbildade lärare lyckades bättre jämfört med elever från distrikt med en mindre andel utbildade lärare.
2.3.2
Rational choice theory
Utbildningsreformer som har skapat förutsättningar för elevers och föräldrars ökade valfrihet kan kopplas samman med rational choice theory. ”Det intressanta är att det rationella valet förutsätter en kalkyl, där ’rational choice’-teoretikern ensidigt ser till nyttan för den enskilde ur dennes perspektiv” (Lund, 2006).
Teorin uppfattas som en ekonomisk moralteori eftersom utgångspunkten är att det finns rationella och irrationella val(Lund, 2006).
11
Rational choice handlar dock om målinriktade val, alltså vilka mål man sätter upp, inte vilka mål man bör ha. Teorin rör sig på individnivå. Ett bra exempel är föräldrar som ska välja utbildning. De måste väga för- och nackdelar mot varandra. Eleven och föräldrarna vill med sina val ha bästa tänkbara avkastning av investeringen i utbildningen. De som kan delta i detta val känner till utbildningsmarknadens villkor. Om valet sker på ovan nämnda premisser, allt annat lika, så agerar individen rationellt. I ett utbildningssammanhang handlar teorin om att individen känner till alla de vägval som finns (Lund, 2006).
”Rational choice theory” är relevant för hur det aktiva valet av den marknadsanpassade skolan motiveras och hur rationellt detta val är (Rothstein, 2006) Enligt Bo Rothstein är valfrihet inte av ondo. Det handlar om att staten ska göra det staten är bra på. Staten bör ägna sig åt att ställa upp regler för samhället. Individen får sedan ges en större frihet att själva välja vad det är man vill ha. Detta ska enligt Rothstein sätta press på producenterna (Rothstein, 2006).
2.4
Tidigare studier om skolval
Den svenska forskningen om fristående skolor har inte varit särskilt omfattande. Den mesta kunskapen har skapats inom ramen för statliga utredningar av Skolverket och Statens offentliga utredningar, men även av Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Friskolornas Riksförbund. Nedan sker redovisningen av tidigare studier i kronologisk ordning (Damgren, 2002).
Den första utredning som gjordes i Sverige och som riktade in sig på enskilda skolor med enskild huvudman var en rapport från Statens offentliga utredningar 1981. Den redovisade vilka skäl som låg till grund för enskilda individers val fristående skola. Utredningen beskriver att kristendomsämnet i läroplanen 1969 ändrades till religionskunskap vilket gjorde att de kristna föräldrarna sökte sig till eller skapade religiösa fristående skolor. Utredningen beskriver även att intresset för alternativ pedagogisk inriktning började öka i omfattning. Det innebar att föräldrar startade Montessori- och Waldorfsskolor. Utredningen pekade även på att föräldrar till barn som blivit utsatta för mobbning ville skapa ett alternativ till den offentliga skolan. Vissa föräldrar ville göra en social insats och med engagemang kunna forma sina barn utbildning (SOU, 1992:38).
1992 började segregationsproblemet beskrivas liksom elevavgifternas segregerande effekt. Statens offentliga utredningar (SOU, 1992:38) kommer fram till att ett lagförslag mot elevavgifter skulle skapa missnöje hos de föräldrar som valt fristående skola. Argumenten som användes var bland annat att ett förbud mot elevavgifter skulle skapa ett otillåtet intrång i bestämmanderätten om den egna ekonomin. Man antog också att skolors status förändras om elevavgifterna tas bort. Ett förbud skulle endast skapa en politisk teoretisk diskussion och beslutet skulle i praktiken enkelt kunna kringgås av skolorna (SOU, 1992:38).
Skolverket (1993) kom med en rapport där de betonade betydelsen av information till föräldrar och elever. De beskrev även att skolan har som uppgift att vara en integrerande kraft i samhället. Resultatet visar svårigheter att översätta skolan till en marknadsvara. I undersökningen framhålls att eleverna anser det viktigt att skolan ger kunskaper i social kompetens och att studierna resulterar i arbete. Eleverna uppgav även att kamrater, närhet till hemmet, bra lärare och vikten av att känna sig trygg i skolan var viktiga parametrar. Föräldrarna betonade undervisningens kvalité
12
och ansåg att en hög kvalité var viktig i skolan arbete. Ett resultat som Skolverket beskriver utifrån sin undersökning är att samhället gått från public good till att mer sträva mot private good (Skolverket, 1993b).
TEMO (1993) gjorde 1000 telefonintervjuer på uppdrag av Skolverket. TEMO undersökte föräldrarnas attityder kring skolval. De fann då att de fem vanligaste orsakerna till varför man ansökt om att byta från en kommunal skola till en annan kommunal eller fristående skola var:
• Att kamrater går på skolan.
• Att skolan är lugn, mindre skola med mindre klasser • Att bra lärare arbetar på skolan
• Att skolan arbetar för en god trivsel
• Att skolan har en speciell pedagogisk profil (TEMO, 1993)
1995 gjorde Skolverket även en kartläggning av föräldrarnas motiv för val av fristående skola till sina barn. Kartläggningen visar bland annat att fler söker sig till fristående skolor av andra skäl än pedagogiska. Skolverket skriver att föräldrar anser att ”privatskolor” är bättre än andra skolor. Föräldrarna menar även att de offentliga skolorna har stora problem med stökiga elever och att skolor med ett gott rykte skapar ett bättre klimat för eleverna, i en uppåtgående spiral. I undersökningen konstateras även att det är föräldrar med hög utbildning som väljer fristående skola till sina barn (Skolverket, 1995a).
Demoskop (1995) gjorde en undersökning på uppdrag från Friskolornas Riksförbund där det framkom att det vanligaste motivet för elever som bytt till fristående skola var att skolan låg närmast och att tidigare kamrater gick på skolan. Vidare ansåg de att skolan hade bättre miljö. Mindre betydelse var att skolan hade en speciell profil och att den tidigare skolan hade bristande kvalité (Demoskop, 1995).
Under 2001 kom en avhandling som beskriver att valet av skola främst sker i storstäder och då i innestaden men även i invandrartäta områden. Föräldrarnas val baseras oftast på pedagogiska skäl och till skillnad från utländska studier visar Kjellmans undersökning att högutbildade föräldrar inte väljer annan skola än övriga. (Kjellman, 2001)
I vår tidigare undersökning (Elmeroth & Engdahl, 2008) fann vi att föräldrar till elever som byter från kommunal skola till friskola har hög utbildning. Så gott som alla föräldrar är etniska svenskar. I den undersökta gruppen var ungefär hälften höginkomsttagare där det totala hushållet har en förvärvsinkomst som är över 450 000 kronor per år. Skolorna skiljde sig åt när det gäller förvärvsinkomsten. I skola A fanns den största andelen med hög inkomst medan Waldorfsskolan hade störst andel låg och medelinkomsttagare. Vår undersökning refereras på ledarsidan i Aftonbladet den 18:e augusti 2008:
I dag går fler barn i friskolor, men en undersökning från högskolan i Kalmar visar att valet ändå är strikt klassbetingat. Det är den välutbildade medelklassen som sätter sina barn i friskolor. Barn vars föräldrar saknar högre utbildning stannar oftare i den kommunala skolan. Undantaget är vissa etniskt och religiöst inriktade skolor, men även där leder friskolesystemet ofta till att segregationen ökar (Swedenmark, 2008).
13
3
METOD
Vårt syfte var att kartlägga på vilka grunder föräldrar har valt friskola i den aktuella kommunen. Inga tidigare liknande undersökningar har genomförts i kommunen. Med enkäten ville vi återspegla totalgruppen som valde fristående skola åt sina barn. De svarande vårdnadshavarna lämnade antingen ett ensamt svar från en av dem eller gemensamt från två i hushållet.
3.1
Undersökningsinstrument
Kartläggningen styrde oss i valet av metod, som blev enkätundersökning. Enkät är lämpligt eftersom vi gör en totalundersökning. Genom att systematisera och strukturera en enkät, når vi i bästa fall en representativ sammanfattning över den responderande gruppen. På detta sätt får vi en bredare uppfattning av hur något förhåller sig (Holme & Solvang, 1997).
Under ett inledningsskede av undersökningen fick vi tillgång till siffror över hur eleverna inom kommunen fördelade sig på respektive skolor. På de tre friskolorna som fanns på grundskolenivå i kommunen gick 306 elever. Samtliga vårdnadshavare till dessa elever fick enkäten utskickad per post. Barn och ungdomsförvaltningen i kommunen delgav oss adresslistor som har varit till stor hjälp vid det inledande arbetet.
Vår enkätundersökning har i huvudsak haft en kvantitativ ansats från datainsamling till analys. Enkätfrågorna konstruerades med både öppna och slutna svarsalternativ. I detta arbete använde vi alltså både de öppna och de slutna svarsalternativen för att belysa vår frågeställning.
Enkätens frågor byggde på en tidigare undersökning som är genomförd av Skolverket 1996. Vår enkät fick titeln ”Föräldraenkät, enkät om valfrihet – val av skola” med både Högskolans och kommunens logotyp på. Till vår hjälp hade vi kommunen som finansierade enkäten och utskicket till samtliga tillfrågade föräldrar. Utskicket skedde med kuvert från kommunen där porto var betalt. Vi bifogade ett missiv och enkäten samt svarskuvert med returporto. Svarsbreven skickades till Högskolan (Se Bilaga 2).
Enkäten utformades med några inledande frågor och enkla alternativ i syfte att ringa in elevens tidigare skola, nuvarande skola samt årskurs. En stor del av enkäten rör ett tjugotal frågor som är knutna till attityder. I den tidigare uppsats som beskrivs i inledningsavsnittet behandlades några frågor om bl.a. föräldrarnas inkomst, utbildning och födelseländer.
Frågorna som berör på vilka grunder föräldrarna väljer fristående skola inleddes med texten: ”Det kan vara många olika faktorer som har betydelse vid valet av skola, nedan finns flera faktorer angivna. Vilken betydelse hade dessa vid valet av skola för Er och Ert barn.” Härefter följde en uppräkning av olika faktorer eller motiv som skulle kunna vara av betydelse. För frågorna se bilaga
Dessutom uppmanades föräldrarna att rangordna: Vilket/vilka av ovanstående faktorer (från A till R) hade den avgörande betydelsen vid Ert val av skola? (Ange som mest tre faktorer) (Se Bilaga 2).
14
I föreliggande rapport redovisas det alternativ som föräldrarna tillmätte störst betydelse ett inledande övergripande Figur. Slutligen fanns en fråga som gällde varifrån föräldrarna fick idén till att välja skolan till sina barn.
3.2
Undersökningsgrupp
Här nedan följer en kort presentation av de fristående grundskolor som den tillfrågade gruppen har valt att placera sina barn i.
Skola M är en friskola (från förskola till sexan) som arbetar utifrån Montessoripedagogik. Denna pedagogik betonar att utveckling sker genom frihet. Lärarna arbetar med observation för att kunna leda eleverna och stimulera den kreativa och intellektuella utvecklingen. Skolan ligger utanför stadskärnan i ett bostadsområde, granne med en kommunal skola (Skolans hemsida, 2008-05-15). Skola W är en fristående skola med elever från förskola till gymnasium involverade. Skolan har funnits på orten i mer än tjugo år. Skola W tillämpar Waldorfpedagogik som är känd världen över och utgår från eleven i centrum med konstnärligt och praktiskt arbete som integreras i undervisningen. Föräldrarnas inflytande och möjligheter till påverkan inom skolan är stora. Skolan är centralt placerad i staden (Skolans hemsida, 2008-05-15).
Skola A är en nystartad fristående skola som har en allmän inriktning med tydlig profil av att vara en skola med små klasser. Deras inriktning är språk, EQ, föreningsidrott, fysisk aktivitet och estetik. Skolan ligger placerad i centrum av centralorten med kommunikationer till omgivande förorter nära till hands (Skolans hemsida, 2008-05-15). Skolan benämns fortsättningsvis Skola A
3.3
Analys
Vi kodade enkätsvaren och matade in dem i statistikprogrammet SPSS (Norusis, 2002). Härvid gavs svarsalternativ till de frågor som syftade till att mäta olika faktorers betydelse för valet av friskola värden från 1 till 4, där 1 innebär att svarsalternativet ”Stor betydelse” har valts, medan 3 står för ”Ingen betydelse”. Det fanns också möjlighet att välja alternativet ”Ej aktuellt”. Detta alternativ kodades med en fyra.
Vid bearbetningen av kvantitativa data använde vi SPSS medan vi vid bearbetningen av tabeller och text använde oss av Word.
De faktorer som låg till grund för resultaten i vår tidigare uppsats använde vi här som bakgrundsvariabler. Dessa var utbildningsnivå, etnisk bakgrund och förvärvsinkomst. Dessutom användes respektive friskola som bakgrundsvariabel.
3.3.1
Kategorisering
I studier som bygger på kvalitativa data brukar analysen innebära en kategorisering av citat med utgångspunkt i forskarens förståelse av citatens innebörd. Då denna studie utgår från kvantitativa data har vi använt statistiska metoder för att låta empirin leda fram till kategoriseringen. Vi genomförde därför en explorativ faktoranalys med samtliga de enkätfrågor som inleddes med texten ”Vilken betydelse hade detta vid valet av skola för er och ert barn” (Carlström & Carlström Hagman, 2007).
15
Vid faktoranalysen genomför datorprogrammet beräkningar som syftar till att avgöra vilka påståenden som har besvarats på ett likartat sätt av de enskilda svarande och härigenom kan anses mäta samma begrepp. Detta innebär att personer som t.ex. valt svarsalternativet ”Stor betydelse” till något påstående som ingår i faktorn, i stor utsträckning valt detta alternativ till övriga påståenden i faktorn. Motsvarande gäller om personen har valt ingen eller liten betydelse.
Faktoranalysen ledde till av vi kunde finna tre områden. Dessa benämnde vi Pedagogiska motiv, Sociala motiv samt Tillgänglighet. Första delen av resultatkapitlet är strukturerat efter dessa faktorer.
3.3.2
Jämförelser mellan grupper
För att kunna jämföra föräldragrupper med olika bakgrund genomförde vi Chi2-test. Analyserna syftade till att studera om skillnaderna mellan grupperna är statistiskt säkerställda och inte orsakades av slumpens inflytande. Signifikansmåttet anges i tre olika nivåer 5 procent, 1 procent och 0,1 procent med hjälp av en till tre asterisker. Dessa siffror anger hur stor risken är att sambanden är slumpmässiga och inte verkliga.
Bakgrundsvariablerna skapades genom att föräldrarna grupperades på tre sätt utifrån inkomst, utbildning och den valda friskolan. Uppgifter om familjens samlade inkomst gjorde det möjligt att skapa en dikotomisk variabel: föräldrar med mindre än 450 000 kronor och föräldrar med mer än 450 000 kronor i årsinkomst. När det gäller utbildning grupperade vi föräldrarna i två grupper, andelen utan högre utbildning, högst gymnasieutbildning och andelen föräldrar med utbildning motsvarande högskola eller universitet. Föräldrarna grupperades in i olika grupper beroende på vilken fristående skola de valt. I de tabeller där olika procenttal anges inträffar det ibland att summan inte blir 100 på grund av avrundning (Löfgren, 1989).
3.3.3
Kategorisering av öppna svar
De teman som faktoranalysen gav var vägledande när vi kategoriserade svaren. Vi använde de olika kommentarerna som lämnades vid de öppna svaren. Vid läsning och omläsning kunde vi placera in dem i respektive kategori. Kommentarerna skall inte ses som några generella ståndpunkter utan snarare som exempel på hur föräldrarna tänkt kring de olika motiven. De svarande uppmanades i enkäten att lämna kommentarer. När det gäller kategorisering av korta svar skriver Carlström och Carlström Hagman (2007) att de ofta är lämpligt att ställa samman materialet efter huvudinnehållet i svaren. Vi har också följt dessa författares råd när det gäller att låta ett eller flera typiska citat belysa de framtagna kategorierna. Ytterligare ett råd som vi har följt är:
I en del fall är det även av intresse att illustrera med udda citat som bidrar till att nyansera innebörden i kategorin genom att visa på spännvidden i svaren (Carlström & Carlström Hagman, 2007, s. 311).
3.4
Metodproblem
Alla metoder har problem att brottas med. Det gäller såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. En första fråga man bör ställa sig är vilka informanter man väljer respektive väljer bort. Carlström & Carlström Hagman (2007) menar att det bästa sättet att skaffa sig information om en grupp är att genomföra en totalundersökning.
16
Genom att skicka vår enkät till alla vårdnadshavare som valt fristående skola inom kommunen har vi genomfört en totalundersökning och därmed uteslutit flera urvalsproblem. Av de totalt 306 enkäter vi skickat ut fick vi tillbaka 193 stycken, vilket ger 63 procent. Bortfallet kan vara ett bekymmer men 60 procent svarsfrekvens anses vara tillräckligt. Det kan tänkas att de som inte har svarat har annorlunda motiv än de som har svarat, men det är inget vi kan uttala oss om.
Vid enkät som undersökningsinstrument kan designen på enkäten vara helt avgörande. Svaren på frågorna kan vara beroende av hur de ställs. Validitet rör om frågorna mäter det de avser att mäta medan reliabiliteten handlar om mätsäkerhet (Carlström & Carlström Hagman, 2007)
Kommer elevernas föräldrar att svara ”sanningsenligt” eller kommer de att besvara frågorna utifrån vad de tror att vi vill ha för svar? Kommer respondenterna att försöka glorifiera verkligheten? Tyvärr är detta ett dilemma som vi delar med de citerade författarna som också anser det vara nästintill omöjligt att garantera både validitet och reliabilitet (Trost, 1997).
”Frågan blir om det är möjligt att hitta metoder som både säkrar en stor pålitlighet och en generell giltighet beträffande den information vi får, eller om vi måste leva med detta dilemma” (Holme & Solvang, 1997, s. 173)
Holme och Solvang (1997) menar här att det är en omöjlighet att veta hur respondenterna skulle ha svarat ”egentligen” utan man får finna sig i att konstatera att de har svarat. Genom att vi utgick från tidigare undersökningar som har genomförts av t.ex. Skolverket, kom vi att uppnå en högre validitet. Ett problem med enkäter med enbart slutna svarsalternativ är att resultaten kan vara exakta mått men materialet kan vara ytligt och relevansen kan vara låg.
Vidare hade vi en felkälla som var svår att komma ifrån, den handlar om de frånskilda män som inte var registrerade som vårdnadshavare och följaktligen inte finns med, därför var andelen män kraftigt underrepresenterad. Främst såg vi det i utbildningskategorin där vi har ett 30-tal, eller lite drygt 16 % av de tillfrågade som inte svarat på vilken utbildningsnivå mannen hade.
3.5
Etiska ställningstaganden
Vi har inte angett i vilken kommun undersökningen är genomförd och vi har benämnt de olika friskolorna med bokstäver för att ingen av skolorna ska gå att identifiera. Det var frivilligt att besvara enkäten. Vi gav varje elev ett identifikationsnummer för att kunna skicka påminnelser till dem som inte svarade på den första enkäten. I övrigt har dessa nummer inte använts.
17
4
RESULTAT OCH ANALYS
För att få en tydlig överblick över resultatet väljer vi att inledningsvis presentera vad föräldrarna anser vara den viktigaste faktorn för det aktiva valet att byta skola. Vi har i undersökningen frågat föräldrarna om deras motiv för valet av skola (Se bilaga 2). Frågan som nu redovisas är vad föräldrarna anser vara den viktigaste faktor, alltså den viktigaste fråga som vi ställt till dem och som varit mest avgörande för deras val. Figur 1 visar andelar i procent på den rangordning som föräldrarna uppgett som avgörande för sitt val av fristående skola.
Figur 2. Faktorer som hade avgörande betydelse vid val av fristående skola, bortfall 9,7 % (Andelar i procent)
Figuren visar i fallande ordning de faktorer som har varit mest avgörande för valet av fristående skola. Den mest avgörande betydelsen är att skolan har en speciell profil eller inriktning. Nästan tre av tio föräldrar rangordnar som nummer ett skolans profil och inriktning. Att skolan har bra lärare är också en viktig faktor när föräldrarna rangordnar. Att den skola barnet skulle gå i hade bristande kvalité är kritik mot den tidigare skolan alternativt den tänkta offentliga skolan, rangordnas även högt och är således ett skäl till byte av skola. Däremot anser föräldrarna att närheten till hemmet och kommunikationerna ej är avgörande faktorer. Ingen förälder har rangordnat de faktorerna som avgörande för valet av skola. De demokratiska begreppen som elevinflytande och föräldrapåverkan hamnar väldigt långt ner på listan.
Vi ska nu vidare beskriva de teman eller kategorier som varit centrala i vårt analysarbete.
4.1
Faktoranalys för att bilda teman
Vid faktoranalysen visade det sig att tre faktorer kunde bilda teman som framstod som sammanhängande och logiska. Dessa var, tillgänglighet, pedagogiska motiv och sociala motiv. I nedanstående tabeller presenteras och tolkas dessa tre teman.
4.1.1
Pedagogiska motiv
Den andra faktorn som vi kunde identifiera består av fem frågor enligt nedan.
28 16,1 13,5 8,3 4,7 4,7 4,1 3,1 2,1 1,6 1,6 1 0,5 0,5 0,5 0 0
1. Att skolan har en speciell profil eller inriktning 2. Att skolan har bra lärare 3. Skola Ert barn skulle gå i hade bristande kvalité 4. Barnet blev utsatt för mobbning på förra skolan 5. Kamrater går i samma skola 6. Att skolan ställer tydliga kvar på eleverna 7. Att skolan tar väl hand om elever som har svårigheter 8. Att skolan har gott rykte 9. Skolan ställer tydliga krav på uppförande och ordning 10. Syskon som redan går i skolan 11. Att elevinflytandet fungerar bra 12. Att en majoritet har svenska som modersmål 13. Att föräldrarna har stort engagemang 14. Att skolan har bra lokaler och utrustning 15. Att föräldrarna har möjlighet att påverka 16. Närhet till hemmet 17. Bättre kommunikationer
18
Tabell 1. Faktoranalys - Pedagogiska motiv
Vilken betydelse hade fråga vid valet av skola för Er och Ert barn (Variabel)
Faktorladdning (vikt)
Att föräldrarna har stort engagemang 0,61
Att skolan ställer tydliga krav vad gäller uppförande och ordning 0.93
Att skolan ställer tydliga krav på eleverna 0,43
Att skolan har bra lärare 0,93
Att skolan har bra lokaler och utrustning 0,72
Tabell två visar samband som rör föräldrarnas pedagogiska motiv på skolan. De höga laddningarna tyder på att de föräldrar som anser att engagemang är viktigt också ser vikten av att skolan och skolans lärare ställer tydliga krav på eleverna. Således finns ett samband mellan högt föräldraengagemang och tydliga krav i skolan och detta anses formas av lärarna i skolan i stor utsträckning. Yttre strukturer såsom bra lokaler och utrustning laddar även högt i faktorn. Faktorn kommer fortsättningsvis att benämnas som Pedagogiska motiv.
4.1.2
Sociala motiv
Tabell 2. Faktoranalys – Sociala motiv
Vilken betydelse hade detta vid valet av skola för Er och Ert barn (Variabel)
Faktorladdning (vikt)
Barnet blev utsatt för mobbning på förra skolan 0.75
Att skolan har en speciell profil eller inriktning 0,57
Att elevinflytandet fungerar bra 0,66
Att föräldrar har möjlighet att påverka 0,74
Att en majoritet av eleverna har svenska som modersmål -0,65
Tabell tre visar på en social dimension där barnet utsatts för mobbning. Elevinflytande och att föräldrar har möjligheter att påverka laddar starkt med varandra. Vidare laddar dessa frågor med frågan om skolans profil vilket kan tyda på att de fristående skolorna profilerar sig genom sociala trygghetsfaktorer. Faktorn kommer fortsättningsvis att benämnas som Sociala motiv.
Att majoriteten av eleverna har svenska som modersmål visar negativ laddning i faktorn innebär att denna fråga klassas som negativ för gruppen med sociala motiv. Detta innebär att föräldrar som tycker att de sociala motiven är viktiga i skolan inte tillmäter att en majoritet av eleverna har svenska som modersmål någon betydelse.
4.1.3
Tillgänglighet
I en faktor laddade fem variabler enligt nedanstående tabell.
Tabell 3. Faktoranalys - Tillgänglighet
Vilken betydelse hade denna fråga vid valet av skola för Er och Ert barn (Variabel)
Faktorladdning (vikt)
Närhet till hemmet 0,64
Bättre kommunikationer 0.88
Syskon som redan går i skolan 0,55
Kamrater går på samma skola 0,55
Att den skola Ert bara egentligen skulle gå i hade bristande kvalité -0,74
Denna faktor samlar frågor om tillgängligheten. Dels handlar det om närhet till hemmet, dels om att kommunikationen mellan skola och hem fungerar på ett tillfredsställande sätt. Men även svaren angående att syskon redan går på skolan och att kamrater går i samma skola laddar i denna faktor.Det kan eventuellt förklaras av att föräldrarna redan skjutsar ett barn till skolan. Då blir det enkelt att även skjutsa
19
det andra barnet till samma skola. Faktorgruppen laddar även med variabeln om kamrater i samma skola. Faktorn kommer fortsättningsvis att benämnas som Tillgänglighet.
En negativ laddning i faktorn är att den skola som eleven egentligen skulle ha gått på enligt enkätsvaret hade bristande kvalité. Detta innebär att föräldrar som tycker att skolan har bristande kvalité samtidigt inte tillmäter tillgängligheten någon betydelse. Men även tvärtom, de föräldrar som inte ser någon bristande kvalité anser att närhet, kommunikationer och kamrater som en viktig faktor.
4.2
Motiv för val av fristående skola
I nedanstående avsnitt går vi igenom de tre teman, pedagogiska motiv, sociala motiv samt tillgänglighet. Härvid redovisar vi frekvenser och kommentarer inom de olika områdena.
4.2.1
Pedagogiska motiv
Faktoranalysen (Tabell 2) som gav oss kategorin Pedagogiska motiv tyder på att de föräldrar som anser att engagemang är viktigt också anser att det är viktigt att skolan och skolans lärare ställer tydliga krav på eleverna. Nedanstående tabell visar föräldrarnas svar i antal och procent av aktuella.
Tabell 4. Frekvenstabell - Pedagogiska motiv (Antal och procent)
Tabell fem visar att nästan hälften av föräldrarna anser att engagemang hos föräldrarna har haft stor betydelse för deras val av skola. Att skolan ställer höga krav både på elevernas uppförande och ordning är av stor betydelse för föräldrarna. Nästa åtta av tio anser att kraven hade stor betydelse för deras val av fristående skola. Den största representationen i tabellen är bra lärare. Nio av tio uppger att läraren hade stor betydelse vid deras val vilket även syns när föräldrarna rangordnar (Se Figur 1) vad som var avgörande för valet. Bra lärare hamnar på andra plats som den mest avgörande faktorn för val av skola. Att skolan har bra lokaler och utrustning anser sex av tio föräldrar ha stor betydelse medan alternativet inte valdes i den rangordning där föräldrarna endast fick göra tre val.
Föräldraengagemang
Att föräldrarna har ett stort engagemang kommer lång ner när föräldrarna rangordnar (Figur 1) den mest avgörande faktorn för val av fristående skolan. Men samtidigt
Vilken betydelse hade dessa vid valet av skola för er och ert barn? Ingen betydelse Liten betydelse Stor betydelse Ej aktuellt Ej svar
Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %
Att föräldrarna har stort engagemang
14 7 76 39 93 48 4 2 6 3
Att skolan ställer tydliga krav vad gäller uppförande och ordning
5 3 24 12 152 79 8 4 4 2
Att skolan ställer tydliga krav på eleverna
5 3 25 13 148 77 8 4 7 4
Att skolan har bra lärare 2 1 6 3 177 92 5 3 3 2
Att skolan har bra lokaler och utrustning
20
anser hälften av alla föräldrar att föräldrarnas engagemang har haft stor betydelse för deras val (Se tabell 5).
När det gäller föräldrarna och vikten av engagemang finns det bara en kommentar som beskriver att aktiva medborgare är mer engagerade. ”I de flesta fall är familjerna engagerade och intresserade i och med att de gjort ett medvetet val”
Krav
Vidare visar frekvenstabellen (Tabell 4) att föräldrarna anser att tydliga krav är viktiga både när det gäller uppförande och ordning. Nästan åtta av tio föräldrar anser att krav på eleven samt uppförande och ordning har stor betydelse för att de valt fristående skola till sina barn.
Till påståendet att skolan ställer tydliga krav gällande uppförande och ordning finns flera kommentarer. Även i Figur 1 ser vi att andelen svarande rangordnar uppförande och ordning relativt högt. Krav visar sig vara mycket viktigt för föräldrarna och kommentarerna handlar om gränssättning, nolltolerans och snabba reaktioner.
Gränssättning lyfts fram av många respondenter. Här finns uttryck som ”sätter tydliga gränser”, ”att man inte tolererar fult språk eller mobbning”. Överträdelser av gränserna möts med nolltolerans. Flera föräldrar verkar vara inne på samma spår. En kommentar lyder: ”Nolltolerans mot all våld i skolan fungerar mkt bra. Det har redan inträffat en incident mellan 2 elever – och den polisanmäldes och togs itu med direkt på ett bra sätt”.
Snabbheten i reaktionen mot gränsöverträdelser kommenteras: ”viktigt och av betydelse är att lärarna direkt rättar till uppkomna situationer”. En förälder förklarar: ”man väntar inte med att lösa eller att ta itu med problemen. Man handlar direkt. Rak kommunikation med föräldrarna”.
Att den tidigare skolan beskrivs som stökig är också en vanligt förekommande kommentar som gjort att föräldrarna valt en ny skola: ”Inte bara ryktet som avgjorde. Vår dotter upplevde N som stökig och otrygg genom egen erfarenhet” Samma respondent skriver: ”Avgörande var att vår dotter själv ville till den aktuella skolan. A-skolan hade positivt rykte, X-skolan negativt”.
Utöver krav på uppförande och ordning anses kunskap vara viktigt. Det anses bland annat vara ett ”plus att ta hand om elever som är duktiga och behöver en utmaning” och någon förälder kommenterar att det är positivt med ”tydliga målbeskrivningar” samt att man ”förbereder för högre studier”.
Bra lärare
Tabell fem visar med tydlighet att bra lärare har stor betydelse. Mängden kommentarer som vi kommer att avhandla vidare styrker detta. När vi studerar kommentarerna om läraren i enkäten finner vi kategorierna engagemang, god kontakt, elevsyn och utbildning.
När det gäller engagemang menar många föräldrar att det finns en skillnad mellan kommunala och fristående skolor när det gäller lärares engagemang: ”Vår erfarenhet tyder på att lärarna på olika friskolor har ett mycket större engagemang för sitt jobb, vilket ger bättre undervisning.”
21
Andra kommentarer visar även en tro på att det finns en högre andel engagerade och positiva lärare på nystartade skolor: ”Utgick fr. att att ny skola har engagerade positiva lärare som gillar sitt uppdrag. Vid infokvällen då lärarna presenterade sig gav de också det intrycket”
Att lärararbetet ses som ett livsprojekt som både kan vara till fördel och nackdel visas i kommentarerna. En förälder beskriver hur engagemang visar sig på dotterns skola: ”Min dotters lärare lever i skolvärlden även på sin fritid många gånger. Kanske lite för mycket men de är engagerade”
Samtidigt som engagemang är en viktig egenskap visar kommentarerna att en god kontakt är kännetecknande för en bra lärare. Däremot är inte kontakt mellan elever och lärare kommenterad utan enbart kontakten mellan lärare och föräldrar: ”Framför allt lärare som ser sitt yrke som en livsuppgift. Nära kontakt med föräldrar skolan ska vara fostrande o ett samförstånd skall finnas mellan lärare o skolan och föräldrar där eleven står i centrum”
En förälder anser att föräldrakontakten är avgörande för att lärare ska få behålla tjänsten i en fristående skola. Kommentaren tyder på en viss konsumentmakt där föräldrarna bestämmer: ”Bättre kontakt föräldrar/lärare. Lärare som inte passar till sitt yrke får sluta!”
Den tredje kategorin av föräldrarnas kommentarer när det gäller bra lärare är elevsyn. Föräldrar definierar och beskriver en lärare som ser hela eleven. ”Ser eleverna mer som hela människor, handlar inte bara om rationellt lära och vara. Mer öga på natur, grönt och kreativitet”
Den fjärde och sista kategorin som vi fann när vi studerade föräldrarnas kommentarer när det gäller bra lärare var utbildning. En förälder försöker värdera och diskutera vikten av engagemang och kompetens: ”Goda välmotiverad och engagerade pedagoger är mycket viktigt. Det är den verkliga kompetensen, inte att någon ”behörig lärare” som är intresserad”. En förälder beskriver att en speciell pedagogisk inriktning är att föredra: ”Att lärarna har Waldorfpedagogisk utbildning”
Lokaler och utrustning
Rangordningen gällande skolans lokaler och utrustning hamnar långt ner i tabellen (Se Figur 1) och är således inte en avgörande faktor för val av fristående skola, även om några kommentarer finns. Till påståendet att skolan har bra lokaler och utrustning finns endast ett fåtal kommentarer. Dessa handlar om arbetsmiljö, ett falskt löfte samt slitna lokaler.
Kommentaren om arbetsmiljö uttrycks genom att man beskriver skolan som elevens arbetsmiljö. Respondenten visar att elevens skola bör betraktas som en arbetsplats: ”att skolan betraktas som elevens arbetsplats med lika bra stora krav på bra arbetsmiljö som på arbetsplatser för vuxna”
Inom lokaler och utrustning finner vi även kommentarer som menar att den fristående skolan som valts har marknadsfört sig genom falska löften. En respondent beskriver att utrustning, som handlade om datorer till eleverna inte blev som skolan utlovade: ”Men den utrustningen, i första hand datorer, som utlovas, var ett falskt löfte”
När det gäller slitna lokaler, handlar det om den förra skolans brister. Valet att lämna kommunens skolor: ”berodde mycket på slitna lokaler”
22
4.2.2
Sociala motiv
Sociala motiv innebär att valen av den nuvarande skolan har varit baserad på skolans profil och inriktning och att man både som förälder men även som elev har möjlighet att påverka skolan. De sociala motiven beskriver även att en stor del av barnen har varit utsatta i den tidigare skolan. Variabeln som beskriver att en majoritet av eleverna har svenska som modersmål laddar negativt i faktorn (Se tabell 3).
Tabell 5. Frekvenstabell - Sociala motiv (Antal och procent)
Tabell sju visar att många föräldrar väljer en fristående skola för att den har en speciell profil eller inriktning. Sju av tio uppger att skolans profil har haft stor betydelse för valet av skola för deras barn. Även elevinflytande är enligt en stor andel föräldrar av stor betydelse. Mindre viktigt anser hälften av de svarande föräldrarna att det är att en majoritet har svenska som modersmål. Ett intressant resultat rör barnen som blivit utsatta för mobbning på den tidigare skolan. Där uppger 45 av 193 föräldrar att det haft betydelse av valet av skola. Det innebär att det är två av tio elever som bytt till en fristående skolor på grund av mobbning.
Utsatthet
Utsatthet spelar stor roll för de berörda. Man kan dock tillägga att utsatthet inte har varit aktuellt för bytet av skola för sju av tio av de svarande föräldrarna. Vi har funnit tre perspektiv när det gäller föräldrarnas kommentarer angående utsatthet. Dessa handlar om mobbning, ensamhet och negativa sociala strukturer.
När det gäller mobbning, startade den på tidigare skola eller i förskolan. Kommentaren visar på kritik från förra skolan som inte agerat: ”Vårat första barn blev utsatt för mobbning under lång tid på X-förskola utan att personalen agerade o, då bytte vi till Montessori som visade sig ha ett helt annat engagemang”
Det är inte bara mobbning som kommenteras, även ensamhet nämns. Lösningen på ensamhet kan vara att byta skola och på så sätt styr de sociala motiven valet av friskola. Även denna kommentar ger kritik mot tidigare skola och lärare: ”Blev inte mobbad i föregående skola men hade ingen direkt kompis i föregående klass. Kände sig ensam. Bytte lärare ofta. Hade tre olika på 4 år”
Även negativa sociala strukturer kan vara anledningar till varför föräldrar väljer fristående skolor. Att barnet träffar fel kompisar i fel gäng kan skapa ett framtida problem som kan förändras genom skolbyte: ”inte direkt mobbning men han hamnade i ”fel” gäng och hade svårt att bryta sig ur”
Vilken betydelse hade dessa vid valet av skola för er och ert barn? Ingen betydelse Liten betydelse Stor betydelse Ej aktuellt Ej svar
Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %
Barnet blev utsatt för mobbning på förra skolan
9 5 9 5 36 18 135 70 4 2
Att skolan har en speciell profil eller inriktning
16 8 39 20 134 70 4 2 - -
Att elevinflytandet fungerar bra 8 4 52 27 125 65 6 3 2 1
Att föräldrar har möjlighet att påverka
- - - -
Att en majoritet av eleverna har svenska som modersmål
23 Profil och speciell inriktning
Att skolan har en speciell profil eller inriktning har haft en avgörande betydelse för föräldrarnas val av skola (Se Figur 1 och tabell). Men vad som innebär med profil och inriktning varierar hos undersökningsgruppen. En skolas speciella profil och inriktning kan ha olika utgångspunkter. Pedagogik, ett visst ämne, elevsyn, kunskapssyn hör till de vanligaste kommentarerna. Men även mer materiella utgångspunkter som mindre klasser, bättre utrustning finner vi bland föräldrarnas kommentarer. Ofta går utgångspunkterna ihop och det är svårt att skilja ut kommentarerna till att gälla bara en. Vi har valt att skilja på kommentarerna utifrån två utgångspunkter. Idealistiska, där vi kategoriserar in begrepp som rör pedagogik, elevsyn, kunskapssyn. Materiella, som innehåller kommentarer som rör mindre klasser, ämnesstrukturer och utrustning.
Till de idealistiska kommentarerna är det vanligt att man beskriver en viss pedagogik med elevsyn och kunskapssyn. Tydligast syns detta hos de föräldrar som valt Waldorfpedagogiken. En förälder skiljer på utveckling och utbildning: ”Vi sökte Waldorfpedagogiken då man arbetar med hela barnets utveckling – inte bara utbildning i form av kunskap”. En annan förälder beskriver att pedagogiken genom att den inte är traditionellt schemastyrd skapar mervärden: ”Skolans schema följer den mänskliga rytmen”
En förälder menar att Waldorfpedagogik innebär att elever med svårigheter väljer skolan och att det är läraren som etablerar de värden som pedagogiken står för oavsett lönenivå: ”Waldorfskolan får ta många elever med svårigheter. Det är ingen gräddfilskola. Lärarna drivs mera av kall. De har urusla löner”.
Kommentaren från en förälder försöker beskriva skillnaden mellan idealistisk och materialistiskt synsätt. Hur och vem som påverkar miljöns ”mysighet” finns dessvärre inte i kommentaren men det är inte kvalitén på lokalerna: ”Miljön + mysigheten är viktigare än kvalitén på lokalerna och utrustningen”
De materiella utgångspunkterna som föräldrarna haft vid valet av skola kan ses som en kritik mot den offentliga skolan som ofta fått kritik för de stora klasserna, de slitna lokaler och de hårda miljöerna. Kommentaren speglar att skolans storlek skapar en gemytligare och mjukare miljö: ”Trevligare miljö och stämning, mindre skola, personligare. Mindre möjlighet (risk) att några elever förstör för alla andra. Högstadiet känslig ålder”.
Storleken skapar utrymme för lärare att etablera god pedagogik, och Sveriges skolpolitik kritiseras: ”Det som har störst betydelse är att det är små klasser läraren får en chans att ta sig ann alla elever samt att det är en välbeprövad pedagogik som man anammat i övriga Europa men inte i svenska kommunala skolan”.
En förälder menar att en fristående skola skulle vinna på att vara autonom och fri från samhällelig inblandning. Kommentaren är inte representativ för hela undersökningsgruppen men speglar ändå en viss flykt från samhället och de kommunala skolorna, något som ansetts som en risk i debatten om religiösa friskolor: ”Att undervisningen är (så mycket som möjligt) fritt från statlig inverkan och ekonomiska intressen, men att bara barnets egen utveckling står i centrum”.
24
Elevinflytande, föräldrars påverkan och modersmål
Frågorna som rör elevernas inflytande i skolan och föräldrarnas möjlighet att påverka har stor betydelse när man studerar de enskilt (Tabell 7). Men när föräldrarna rangordnar det mest avgörande motivet saknar dessa nästintill representation (Figur 1). På samma sätt förhåller det sig med motivet att alla elever har svenska som modersmål. När vi studerar föräldrarnas kommentarer finner vi bara en kommentar som hanterar föräldrarnas möjlighet att påverka. Kommentaren beskriver att det är betydligt svårare: ”I kommunala skolor har vi föräldrar inte en chans att påverka och medverka”
Resultatet av undersökningen tyder på att frågor som rör elevens inflytande, föräldrarnas möjlighet och elevernas modersmål saknar betydelse i valet av fristående skola.
4.2.3
Tillgänglighet
Kategorin Tillgänglighet skapades utifrån faktoranalysen som utfördes tidigare (Tabell 1). I denna faktor ingick dock ett påstående som inte logiskt kan relateras till tillgänglighet. Detta påstående var formulerat ”Att den skolan Ert barn egentligen skulle gå i hade bristande kvalité”. Detta påstående behandlas därför under en egen rubrik. Nedanstående tabell visar frekvens och procent när det gäller de aktuella frågorna inom kategorin Tillgänglighet.
Tabell 6. Frekvenstabell – Tillgänglighet (antal och procent) Vilken betydelse hade dessa vid
valet av skola för er och ert barn? Ingen betydelse Liten betydelse Stor betydelse Ej aktuellt Ej svar
Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %
Närhet till hemmet 78 41 63 33 25 14 22 11 2 1
Syskon som redan går på skolan 54 28 19 10 31 16 85 44 4 2
Kamrater går på samma skola 62 32 67 34 36 19 25 13 3 2
Bättre kommunikationer 82 43 36 19 22 12 50 26 2 1
Resultatet i tabell fyra visar att frågorna som beskriver tillgängligheten i stora drag saknar betydelse. Sju av tio föräldrar anser att närhet till hemmet inte har någon eller endast liten betydelse för valet av friskola. Kommunikationer mellan skola och hem har inte heller stor betydelse. Sex av tio anser att kommunikationen inte har någon eller endast liten betydelse vid det aktiva valet.
När föräldrarna rangordnade vilken faktor som var mest avgörande vid valet av friskola hamnar frågorna närhet till hemmet och bättre kommunikationer på sista plats med inte en enda representation (Se Figur 1). Däremot rangordnar föräldrarna att kamrater går på samma skola relativt högt på plats fem. Den ringa betydelse av tillgängligheten bekräftas av att det endast finns två kommentarer som berör området. Den första kommentaren kommer från en förälder som har valt alternativet stor betydelse när det gäller kommunikationer. Föräldern skriver: ”Dålig kommunikation mellan X-skolan och X-området, inga bussar och väg går igenom skog, vintertid lågprioriterad väg”. Citatet visar att denna förälder har valt bort den kommunala skolan på grund av sämre tillgänglighet. Nästa kommentar visar att närhet till hemmet och kommunikationen saknar betydelse men att tillgängligheten ändå är viktig: ”Vi kände Waldorf och sökte till X-stad på grund av att det fanns en Waldorfskola som inte hade köer i respektive klasserna”
