Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande.

Det femte analyskriteriet handlar om att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Här finns det en splittrad bild hos elevgruppen. Det finns några elever som tydligt visar med sina svar att de är ägare av sitt eget lärande. Elev 4 beskriver att lärandematrisen tas med hem och att de sedan jobbar utifrån den: ” Ja sen så skrev jag ner ’bra att komma ihåg’. Sen så

repeterade jag och skrev ner [...] som ett faktablad”. Även elev 2 tog med sig lärandematrisen hem och tittade på den. De uttrycker det så här:

32

Vi tränar om det är någonting jag behöver träna på. Jag berättar så här berätta [sic]när vikingarna var, någon orsak till vikingarnas resor och hur människorna lever. Då berättar jag för mamma och pappa så att de vet att jag kan det annars måste jag träna på det och då går man igenom så att jag i alla fall kommer så nära steg 3 som möjligt.

De här elevernas svar under hela intervjun visar tydliga spår av att de medvetet och

systematiskt använder lärande matriserna för att förbättra sina kunskaper. Sedan har vi andra elever som inte riktig förstått vad lärande matriserna är till för. Elev 1 berättar så här:

[…] säger de att om ni har fått så här mycket poäng på den här saker kan ni kryssa steg 2. Så då kryssar vi där och så får man se var man hamnar och så ger man lärandematrisen till läraren, tror jag.

Eleven ger här uttryck för att lärandematrisen används när ett arbete är klart. Då markerar eleven på egen hand var de hamnade utifrån hur många poäng de fått på

bedömningsuppgiften. Läraren ger instruktionerna och eleven följer dessa. Eleven reducerar matrisen till ett summativt verktyg och när de är klara lämnas lärandematrisen in till läraren för att registreras.

Elev 5 uttrycker sitt användande så här när jag frågar om eleven plockar fram sin matris och tittar på den:

Elev 5: Ja ibland.

Fredrik: I skolan eller hemma eller både och? Elev 5. I skolan mest.

Eleven ger i intervjun ofta väldigt korta svar och utvecklar sällan. Eleven visar ofta på att matrisen är något som finns i klassrummet tillsammans med allt annat.

Återigen ser jag ett mönster i elevernas syn på lärandematriser. De citat som lyfts fram visar på stora skillnader i hur eleverna väljer att använda matriserna. Det är återigen i elevgruppen som har lärare 1 och 2 som de medvetna valen kring att använda lärandematrisen finns. Elever till lärare 3 och 4 uttrycker i större utsträckning att matrisen används väldigt lite och ibland bara för att avsluta ett arbete även om bilden i sig inte är entydig.

33

6.2 Analyser

Det är tydligt att lärare 1 och 2 använder lärande matriserna på ett systematiskt sätt och att dessa utgör en bas för undervisningen. Eleverna och lärarna har liknande bild av hur och när matriserna finns i klassrummet och eleverna till lärare 1 och 2 uppvisar också ett mer

systematiskt sätt att använda lärande matriserna i sin egen skolutveckling. Lärare 3 och 4 använder även de lärande matriserna. Deras elevers bild av hur lärande matriserna används i undervisningen stämmer överens med det som lärarna uttrycker. Här skiljer sig dock

användandet åt mellan lärarna och det är inte lika systematiskt hos elever till lärare 3 och 4 som hos lärare 1 och 2. Elever som undervisas av lärare 3 och 4 uppvisar en förståelse för vad som kan vara bra med matriserna men deras eget användande av matriserna stannar också där. Elever till lärare 1 och 2 uppvisar ett mer organiskt användande av matriserna i motsats till elever hos lärare 3 och 4 vars användande är med fyrkantigt. Men finns det något samband mellan lärarnas användande av lärandematriser i undervisningen och elevernas måluppfyllelse i respektive årskurs då?

De elever som tydligast visar och uttrycker att de använder matriserna regelbundet och där undervisningen kretsar kring lärande matriserna är också de elever som använder matriserna systematiskt både i skolan och hemma och uppvisar bäst måluppfyllelse. De elever som istället har svårt att relatera till användandet av lärandematriser i skolan och som inte upplever ett lika systematiskt användande av matriserna i undervisningen är också de som uppvisar lägst måluppfyllelse.

Utifrån de gjorda analyserna kan man säga att i materialet finns det en tydlig koppling mellan lärarnas användande av lärandematriser och hur långt eleverna har kommit i att ta ansvar för den egna kunskapen. Den bild som framträder är att i klassrummen hos lärare 1 och 2 finns en tydlig koppling mellan att de jobbar med det formativa systematiskt och att lärande matriserna fungerar som en del av denna helhet medan hos lärare 3 och 4 är arbetet mer fragmentariskt. Den kopplingen stärks det av Alm (2017), William (2016) och Hirsh (2017) som lyfter fram att formativ bedömning måste ses som en helhet för att fungera och inte som enskilda moment eller tekniker i undervisningen. Det som är värt att notera är att eleverna i sin helhet inte uppfattar att de får feedback från sina lärare i undervisningen oavsett omfattningen på lärarnas användande av lärandematriser i SO-undervisningen. Däremot är det viktigt att vara försiktig

34

med att dra för långtgående slutsatser utifrån detta material då undersökningen i sig är för liten för att kunna dra några större slutsatser. Det är däremot en intressant ingång till fortsatta undersökningar.

6.3 Diskussion

I början av uppsatsen ställdes två frågeställningar upp som behöver besvaras: ● På vilket sätt använder lärarna lärandematriser i SO-undervisningen?

● Hur upplever eleverna användandet av lärandematriser i SO-undervisningen?

När jag har samtalat med eleverna och tittat på användandet av matriser så framträder det en tydlig bild av hur lärarna använder lärande matriserna i sin SO-undervisning. Lärare 1 och 2 använder matriserna systematiskt i sin undervisning. De utgår ständigt från kriterierna och de olika stegen. Eleverna får vetskap om vilken del i matrisen som tränas just nu. Det finns också en långsiktig plan på hur användandet av lärande matriserna ska utvecklas ur ett

elevperspektiv genom att man i början arbetar med ett kunskapskrav och en nivå för att bredda användandet ju äldre eleverna blir.

Lärare 3 och 4 jobbar båda med lärandematriser men de har inte en likartad bild av hur de ska jobba med dem. Lärare 3 använder lärande matriserna mer frekvent i sin undervisning medan lärare 4 låter ansvaret i större utsträckning ligga hos eleverna. Båda lärarna jobbar med

matriserna men till skillnad från lärare 1 och 2 som har en strategi med användandet så arbetar lärare 3 och 4 med hela matrisen samtidigt utan att meddela eleverna vilken del de för tillfället jobbar med. Detta innebär att lärare 3 och 4 saknar ett drag av systematik i sitt arbete med matriser.

Vid intervjutillfället framträdde en tydlig bild av att elever till lärare 1 och 2 hade full kontroll på vilka lärandematriser de hade och var de fanns i deras olika pärmar. Eleverna hade

pågående matriser i en pärm och bedömda matriser i en annan pärm. Elever till lärare 3 och 4 hade matriser på flera ställen och även gamla oifyllda matriser som de inte hade koll på när de jobbade med senast och hur det gick för dem. Eleverna till lärare 1 och 2 kunde därmed redogöra för hur det gått för dem men också tydligt se vilket som är deras nästa steg i

35

utvecklingen genom att ha sitt material samlat och i ordning och genom detta ges eleverna en förutsättning för att också kunna ta ansvar för sitt eget lärande.

När det gäller själva upplevelsen av användandet tyckte alla elever att lärandematriser i SO- undervisningen var bra. De uttryckte alla att matriserna var till för att hjälpa dem klara

bedömningsuppgifterna bättre. Det som blir intressant i analysen är vad eleverna gjorde för att lyckas på bedömningsuppgifterna och som tidigare skrivits är det i det här avseendet som den stora skillnaden mellan eleverna finns. Elever till lärare 1 och 2 som systematiskt fått lära sig använda lärande matriserna beskriver sitt användande både rikare och med exempel på när de använder dem. Eleverna till lärare 3 och 4 som har en mindre systematik i sitt användande har svårare att beskriva när de använder matriserna för att just hjälpa dem. Samtliga elever lyfter dock fram att inför bedömningsuppgiften har man matrisen framför sig som stöd.

Som tidigare skrivits i analysen så är det eleverna till lärare 1 och 2 där den formativa tanken genomsyrar hela arbetet och används systematiskt i undervisningen som också de positiva effekterna framträder tydligast under intervjuerna och det är också dessa lärare som ser en större nytta av lärande matriserna än lärare 3 och 4.