hoppas alltid att man har sått ett frö. Man får ju ha tankarna att man fostrar medborgare i det samhälle man själv lever i. Jag kan tänka så väldigt stort ibland i alla fall, att det är för hela samhället så.
5 Diskussion
Syftet med det här arbetet är att skildra elever och lärares uppfattningar om elevernas ansvar och inflytande i utbildningen samt att analysera deras redogörelser i förhållande till varandra samt lärarnas beskrivning till de mål och riktlinjer som finns för elevernas ansvar och inflytande i Lpo -94. Jag har ställt två frågor utifrån mitt syfte. Den första är om eleverna och lärarna har samma uppfattning om hur elevernas ansvar och inflytande gestaltas i utbildningen. Den andra frågan är om lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande överensstämmer med de mål och riktlinjer som finns i Lpo -94? För att diskussionen ska bli överskådlig har jag valt att dela in den i sex mindre avsnitt enligt de teman som jag kom fram till i resultatet. Inom varje avsnitt resonerar jag kring båda mina frågeställningar i förhållande till det aktuella temat.
5.1 Diskussion kring elevernas ansvar i skolan
Jag anser att lärarna och eleverna har en relativt gemensam bild av vad eleverna ska ta ansvar för i skolan, även om lärarna ger fler konkreta förslag. Anledningen till att eleverna inte nämner lika många områden som lärarna angående ansvarsfrågan tror jag kan bero på att vuxna ofta är mer vana än barn att klä sina tankar och åsikter i ord och således också ger mer omfattande beskrivningar.
När det gäller lärarnas uppfattningar kring elevernas ansvarstagande anser jag att dessa stämmer väl överens med dem i Lpo -94 (s.13). Där det står att ”skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”. Lärarna som jag samtalade med påpekar i enlighet med läroplanen att elever ska ta ansvar för sina arbetsuppgifter. Ena läraren nämner även att eleverna bör hålla ordning både på sina skolsaker och privata föremål samt att de bör ta ansvar för hur de uppför sig. Alltså företeelser som jag anser kan förknippas med det som läroplanen benämner som
elevernas arbetsmiljö. I Lpo -94 (s.14) står det även att läraren ska ”utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan”. Lärarna som jag intervjuar säger i samklang med läroplanen att ”Man måste tro på att barn kan och vill, för det kan dom” samt att ”Barn mognar med ansvar. Får du ansvar och känner att du klarar av det, så växer du ju med det.”
5.2 Diskussion kring elevernas inflytande över undervisningen
Angående elevernas inflytande över undervisningen tycker jag att eleverna och lärarnas uppfattningar stämmer relativt bra överens. Möjligtvis känner några elever att de inte har lika stort inflytande som lärarna hävdar över planering och innehåll när det gäller teman. Det finns dock ett par elever som faktiskt anser det. Därmed liknar resultatet inom det är temat ett förhållandet som framkom i Skolverkets rapport (nr 256, 2004). Nämligen att det kan vara stor variation mellan hur elever i samma klass upplever inflytande över undervisningen. En del elever i en klass anser att de får vara med och bestämma om en viss sak medan andra i samma klass inte tycker att de får vara med och bestämma om samma sak (2004, s.48). Man kan fråga sig hur det kan komma sig att eleverna upplever det så olika. En förklaring kan enligt mig vara att det inom samma klass faktiskt
förkommer reella skillnader i hur mycket eleverna får vara med och bestämma när det gäller undervisningen. En del elever är kanske bättre på att göra sin röst gällande i klassrummet och få sina idéer hörda, vilket kan leda till att det är deras förslag som eleverna många gånger till exempel röstar om när det gäller teman. Dessa elever upplever kanske då att de har fått vara med och bestämma, medan andra mer försynta och tysta elever inte ens kommer med förslag och såldes inte känner att de får bestämma. En annan orsak till att elever upplever inflytandet i undervisningen så olika kan bero på en så enkel sak som att de har kommit olika långt i sin kognitiva utveckling och därmed inte är lika medvetna om sitt eget inflytande och påverkan över undervisningen.
En väsentlig sak som den ena läraren poängterar när det gäller elevernas inflytande över undervisningen är hur roligt det är när eleverna blir så engagerade i ett tema att de tar med sig saker hemifrån som alla i klassen kan använda i arbetet. Detta, att ta tillvara elevernas kunskaper och låta dem ta med sig lärdomar från till exempel hemmiljön, är något som Axén & Näslund (1994, s.34) påpekar är oerhört viktigt för att eleverna ska få djupa och varaktiga kunskaper samt känna att de har inflytande över undervisningen. En annan sak som Axén & Näslund (1994, s.42) framhåller kring elevers inflytande är lärarens skyldighet att informera eleverna om vilka möjligheter dem har att påverka undervisningen. Något som den ena läraren också betonar att de gör genom att de ibland talar om för eleverna vilka möjligheter som det finns att välja mellan eftersom eleverna kan vara för unga för att känna till dem själva. Samma lärare berättar också att eleverna har stort inflytande när det gäller deras egen planering, där de till exempel kan välja att
En elev berättar att lärarna vill att de själva ska komma på frågor när de ska forska om något. De ska även själva leta upp svaren på sina frågor med hjälp av böcker, Internet eller liknande. Därefter ska dem sätta samman den fakta som de har kommit fram till och redovisa den för de andra eleverna. Detta förfaringssätt är något som jag anser Dewey (1916, s.208) kallar för vägen till varaktigt lärande. Det vill säga eleven får utmana och undersöka sitt eget tänkande genom att själv komma på lösningar på sina problem och därefter redogöra för sina kunskaper så att betydelsen blir tydlig och eleven själv upptäcker värdet i sina kunskaper. Axén & Näslund (1994, s.24) menar också att detta lärande, kunskapen i form av en process från faktabeskrivelse till tillämpning, ökar elevens inflytande i undervisningen. Något som jag håller med om. Jag tror nämligen att elever som ska lära sig något nytt inte kan bli annat än självständiga och få inflytande över sin egen lärandeprocess om de själva måste tänka ut vad de vill veta och hur de ska gå till väga och dessutom förstå innebörden av sina lärdomar så att de kan förmedla dem vidare till andra personer.
När det gäller elevers inflytande över undervisningens planering, arbetssätt och innehåll står det i Lpo -94 (s.13–14) att skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning samt att läraren ska se till att alla elever får pröva olika arbetssätt samt får ett reellt inflytande på arbetssätt och undervisningens innehåll. Det står även att inflytandet ska öka med ålder och mognad samt att eleven ska planera undervisningen tillsammans med läraren. Enligt det som har framkommit i min
intervjuer med lärarna anser jag att deras syn på inflytande i undervisningen
överensstämmer bra med anvisningarna i Lpo -94. Lärarna säger nämligen att de i relativt stor utsträckning låter eleverna planera och bestämma över undervisningen innehåll och arbetssätt både vad det gäller större temaarbeten i klassen och elevernas eget arbete. En av lärarna säger dessutom att inflytandet är ”beroende på hur gamla dom är och hur mycket dom vet. [...] Det är ju skillnad mellan en sexåring och en åttaåring, man får ju börja litet och så får det bli mer och mer”. Hon menar alltså att de låter inflytandet öka med ålder och mognad, precis som det står i läroplanen.
5.3 Diskussion kring elevernas inflytande över arbetsform
Min tolkning av resultatet när det gäller elevernas inflytande över arbetsform är att eleverna känner att deras åsikter är en aning åsidosatta av lärarna. Förmodligen är detta inget som lärarna är riktigt medvetna om eftersom deras uttalande tyder på att eleverna enligt dem får inflytande över arbetsformen. Det kan vara så att lärarna har fokuserat så mycket på att ge eleverna inflytande över arbetssätt och innehåll när det gäller till exempel teman, att samtalen kring arbetsform har kommit lite i skymundan. Axén & Näslund (1994, s.44) skriver att ett villkor för att elevers inflytande och ansvar ska kunna utvecklas i undervisningen är att lärare och elever tillsammans, genom ett ärligt
resonemang, avgör både arbetssätt och arbetsform. Lärarna och eleverna som jag har intervjuat behöver alltså kanske prata lite mer ingående om olika arbetsformer och framför allt måste nog lärarna förklara tydligare för eleverna varför de får eller inte får arbeta tillsammans med en annan elev. Enligt en elev verkar det nämligen inte som lärarna alltid förklarar så bra varför de får eller inte får sitta var de vill. Eleven kan i alla fall inte göra sig påmind om anledningen till varför de inte får sitta bredvid varandra skulle kunna vara. Jag är säker på att lärarna redan många gånger har förklarat för eleverna varför det bestämmer det ena eller andra, men jag tror att de måste göra det varje gång och verkligen se till att eleven förstår deras resonemang för att eleven ska ta till sig och respektera beslutet.
Under samtalet kring arbetsform säger en elev att det är roligt att arbeta tillsammans med andra eftersom man blir smartare av att lära sig samarbeta. Jag imponerades av elevens klarsynthet när det gällde en av samarbetets positiva sidor, även om eleven inte
redogjorde närmare för på vilket sätt man blir smartare av att lära sig samarbeta. Jag tror emellertid att elevens uttalande kan tolkas enligt Deweys (1916, s.39) sätt att se på kommunikation, nämligen att det är utvecklande och bildande eftersom den vidgar människans erfarenhet och fantasi. Elevens uttalandet förde även mina tankarna till Axén & Näslund (1994, s.64) som i sin bok skriver att en av skolans uppgifter är att förbereda eleverna i konsten att samarbete för att utveckla dem till deltagande och inflytelserika medborgare i vårt samhälle. Jag instämmer och anser dessutom att eleverna redan på skolans tidigaste stadium bör lära sig samarbeta, eftersom de då redan från början kan få öva på att ha ett reellt inflytande och ta ansvar för till exempel ett grupparbete.
När det gäller riktlinjerna i Lpo -94 och det lärarna berättar i intervjuerna om deras syn på elevernas inflytande över arbetsform så tycker jag att dessa överensstämmer bra. I Lpo -94 (s.14) står det att läraren ska se till att alla elever får pröva olika arbetsformer samt får ett reellt inflytande över arbetsformer. Ena läraren beskriver tydligt olika saker som eleverna kan arbeta med både i par och i grupp, till exempel berättelser, oä-tema och mattegömmor. Hon påpekar att enda gången som eleverna egentligen måste arbeta enskilt är i sina personliga matte- eller svenskböcker. Enligt henne kan eleverna även flytta runt i olika rum och på olika platser när de arbetar, för att på så sätt till exempel välja vem de vill arbeta med. Den andra läraren berättar att de, lärarna, ofta provar olika konstellationer med eleverna. Hon säger att ”ibland är det helt fria grupper och ibland är det styrda grupper”.
5.4 Diskussion kring elevernas delaktighet i utvärderingen av skolarbetet Jag tycker det känns lite svårt att dra någon tydlig slutsats kring huruvida eleverna och lärarna är överens i sina uppfattningar vad gäller elevers delaktighet i utvärderingen av skolarbetet. Det lutar dock åt att de har en gemensam syn på vad de brukar utvärdera och hur dessa utvärderingar går till, bortsett från två elevers syn på utvärderingar kring teman. Ena läraren påpekar dock i sin intervju att lärarnas dilemma är just det att det inte alltid kallar en utvärdering för en utvärdering. De säger istället att de pratar om någonting när de egentligen gör en utvärdering tillsammans med eleverna. Detta tror jag kan vara en förklaring till att ett par elever påstår att de inte utvärderar teman. Lärarna kanske har sagt att nu ska vi prata om hur temat har varit och dessa elever kanske då inte registrerar att det egentligen handlar om en utvärdering. Jag tror faktiskt att det kan hända, även om eleverna i övrigt tycks vara mycket medvetna om vad en utvärdering är och kan ge exempel på det. Enligt mig är dock det viktigaste som kom fram, rörande elevers utvärdering av skolarbetet, att både lärare och elever tycks vara helt överens om att eleverna får framhålla både sina positiva och negativa åsikter när de utvärderar skolarbetet. Detta förhållningssätt tror jag grundar sig på en rak och ärlig kommunikation mellan lärare och elever, vilket Axén & Näslund (1994, s.52) understryker är oerhört viktigt för att elevernas inflytande och ansvar ska kunna utvecklas.
I Lpo -94 (s.14) kan man läsa att läraren ska utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Båda lärarna som jag har intervjuat anser att de utvärderar mycket tillsammans med eleverna. Det kan vara teman, elevernas eget arbete, böcker, raster och elevernas platser. Lärarna säger att eleverna då får säga både för- och nackdelar med det som utvärderas samt komma med förslag på hur man kan förändra saker. Ena läraren påpekar också att de försöker att bli bättre på att kalla utvärderingar för just utvärdering, så att eleverna ska bli medvetna om vad det egentligen heter när man ”pratar om något”. Båda lärarna påpekar även att arbetssätten och arbetsformerna varierar när det gäller
utvärderingar. De kan till exempel vara muntliga i helklass eller enskilda och skriftliga. Allt det som de två lärarna berättar under intervjuerna angående elevernas deltagande i utvärderingen av skolarbetet anser jag stämmer mycket bra med föreskrifterna i Lpo -94.
5.5 Diskussion kring lärarnas bemötande av flickor och pojkar i undervisningen
Om man ser till elever och lärares åsikter inom detta tema tycker jag att elevernas uppfattningar är tydligt uppdelade i två läger, vilket i sin tur leder till att även hälften av eleverna och lärarnas uppfattning är olika. Jag vill dock påpeka att lärarna i hög grad tycks vara medvetna om hur de bemöter flickor och pojkar. Att som pedagog vara medveten om sitt eget förhållningssätt är enligt Axén & Näslund (1994, s.78) oerhört viktigt och jag kan inte annat än instämma i detta. Författarna menar att lärare
kontinuerligt bör utvärderar sina kunskaper inom olika ämne och planlägga vilka mål de vill sträva mot, för att på så sätt till exempel kunna utveckla sin undervisning i riktning mot att ge elever mer inflytande och ansvar.
Enligt min mening gör den ena läraren ett betydelsefullt påpekande vad gäller det här temat då hon säger hur viktigt det är att möta varje elev som en individ. Jag tolkar hennes uttalade som att man inte ska behandla alla elever lika bara för att de befinner sig i en gemensam grupp eller är av samma kön. Detta för mina tankar till Dewey (1916, s.173) som menar att alla pedagoger bör ta hänsyn till att varje elev har en specifik begåvning och särskilda behov och preferenser, vilket gör att man inte får ta för givet att alla barn fungerar på samma sätt bara för att de har samma lärare eller lärobok.
När det gäller lärarnas bemötande av flickor och pojkar står det i Lpo -94 (s.14) i
avsnittet om elevers ansvar och inflytande att ”läraren ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen”. Enligt mina intervjuer framgår det att lärarna vill och hoppas att de bemöter alla elever lika oavsett kön, även om de är medvetna om att så nog inte är fallet eftersom de tror sig vara aningen tuffare mot en del pojkar. Läroplanens föreskrifter handlar dock inte bara lärarnas bemötande, utan kanske mer om flickor respektive pojkars utrymme och inflytande i undervisningen. Jag valde redan innan jag skulle genomföra intervjuerna att inte dela in svaren efter kön. Anledning till mitt beslutet beror på att det är få elever i min undersökning. Med få respondenter går det inte att dra några generella slutsatser utifrån kön och då tycker jag att det också blir irrelevant att göra en sådan indelningen. Mitt val har emellertid fått den effekten att jag inte heller har tänkt på att ställa specifika frågor till lärarna om vilket utrymme och inflytande de ger till flickor respektive pojkar. Jag kan såldes inte heller dra någon egentlig slutsats angående överensstämmelsen mellan föreskrifterna i Lpo -94 och lärarnas redogörelser. Det finns helt enkelt inga uttalande kring detta. Det enda jag kan säga är att eftersom lärarna vill och hoppas att de uppför sig lika oavsett kön så gör de nog också sitt bästa för att verka för att alla elever får lika stort inflytande och utrymme i undervisningen, även om de ibland tror sig bemöta flickor och pojkar på olika sätt.
5.6 Diskussion kring eleverna och demokratiska principer
Min första tanke när det gäller det här temat är att man kan fråga sig varför eleverna uppfattar att det finns så många fler regler i skolan än vad lärarna tycks göra. En anledning tror jag kan vara att lärarna tar de regler som eleverna nämner för givna. Jag frågade en av eleverna, som berättade ingående om regler, hur reglerna bestämdes och hur eleven fick reda på dessa. Eleven berättade då att reglerna har funnits på skolan sedan förr och att det är lärarna eller de äldre eleverna som berättar om dem eller säger till om man gör något som är fel. Eleven hävdar att lärarna säger till snällt ”för dom vet att vi kanske inte vet alla regler”. Detta uttalande tolkar jag som att det finns en hel del oskrivna regler på skolan, vilket minimerar elevernas inflytande i ämnet. Det tycks även enligt en elev finnas regler som endast gäller ibland och för vissa. Eleven säger ”Ibland för några är det inte klättra i träd, inte ha pinnar”. Det hela blir inte heller bättre av att, som den ena läraren nämner, personalgruppen har mycket svårt för att enas om regler och om det över huvud taget ska finnas regler. Axén & Näslund (1994, s.64) påpekar i
sin bok hur viktigt det är med ett väl fungerande samarbete mellan lärarna på skolan. Författarna menar att ett gott samarbete verkar som en förebild för eleverna och ger dem tydliga riktlinjer, vilket i förlängningen främjar elevernas inflytandet och ansvarstagande. Jag uppfattar deras resonemang som mycket logiskt och hoppas att lärarna på skolan gör sitt bästa för att försöka samarbeta, om inte annat så för elevernas skull. Det positiva som jag kan utläsa ur det lärarna säger i intervjuerna är att de ändå tycks vara medvetna om att det finns oskrivna regler på skolan eftersom de nu har tagit tag i det och med hjälp av eleverna och skolrådet försöker utarbeta mer explicita regler.
I Skolverkets rapport nr 256 (2004, s.50) har det visat sig att de elever som anser att de ofta får vara med och bestämma om saker i skolan ofta tycker att dessa sakerna är bra och har dessutom försökt påverka elevrådet fler gånger än de elever som aldrig upplever att de får bestämma. Jag ansåg att detta var ett intressant fenomen och tittade därför efter vilka elever det var i min undersökning som överhuvudtaget nämnde klassens lokala råd som en möjlighet att komma med förslag på förändringar. Det visade sig att två av de tre elever som föreslår att man kunde ta upp saker på klassens lokala råd även har
berättat relativt ingående om sitt inflytande över undervisningen (Elev G och Elev H), det vill säga planering, arbetssätt och innehåll. En av dem, Elev G, nämnde dessutom att