Jag skapade instagramkontot Downssyndrom21 där jag lyckats nå en yngre målgrupp, privatpersoner som inte jobbar med personer med funktionsvariationer men även de som söker gemenskap. Med hjälp av grafiska element såsom färg, kreativt språk, typografi har jag designat kontot för att vara både lockande och strukturerat.
Tanken med kontot var att nå ut till en ytterligare större grupp människor att våga prata om de befintliga problemen idag men även upplysa med kunskap!
Den 21 mars var det Internationella Downs syndrom-dagen. Min plan som jag påbörjade med var att skapa en välgörenhetskampanj som skulle heta #allaräknas. Detta för att uppmärksamma Downs syndrom och allas lika värde. Jag brinner får frågan personligt då jag hatar orättvisor. Därför har jag aktivt försökt jobba med att motstrida dagens fördomar och vill visa att olika är bra.
Med denna välgörenhetskampanj tänkte jag hålla i en
tvådagars-workshop där personer med funktionvariationen får möjligheten att skapa egna tavlor, som sedan skulle ställas ut den 21 mars. Tillsammans med personal och anhöriga ville jag skapa ett team där vi tillsammans ger möjligheten för dem att vidga sin kreativitet. Med hjälp av olika tekniker, färger och former skapa sitt egna konstverk.
Men på grund av Covid-19 var jag tvungen att ställa in detta då personer med Downs syndrom tillhör riskgruppen. Workshopen kan förhoppnings-vis hållas inom en snar framtid.
Slutresultatet av loggan blev den ni kan se här under. Denna logga repre-senterar inte endast detta arbete utan även kampen om att #allaräknas. På instagramkontot används den i färgen röd med en aprikosfärgad bak-grund. Detta för att synas och ge känsla av värme. I utställningen och arbetet har den används i färgen orange. Färgen orange är en väldigt uppiggande färg och går fint ihop med alla nyanser av färgen blå.
Loggan får användas i alla färger har jag bestämt mig då färg är “färg-glatt” och genom att göra den personlig med sin favoritfärg skapar vi en regnbåge tillsammans.
I denna del kommer de intervjuade personerna kallas utifrån Person 1, 2, 3, 4, 5, och 6. Då de önskas att vara anonyma.
Kan personer med Downs syndrom bli mer självgående?
I intervjun med Person 1 frågades det ifall personer med Downs syndrom skulle kunna bli mer självständiga, den intervjuade svarar med att det självklart går och ger tips om att inte göra saker åt personen som hen redan kan. “Var aldrig rädd att låta de testa nya grejer som de kanske inte gjort innan. Exempel åka kollektiv. Testar man inte så kommer man aldrig veta om de klarar av det eller inte.”
Intervjuperson 1 berättar att hens brukare var ganska självgående och hade en väldigt stark verbal förmåga. Men använde sig gärna av bilder eller tecken vid aktiviteter hen hade gjort eller önskas göra. Ett exempel som tas upp är när de skulle åka till biografen så ville hen visa ett foto på biografen och i detta fall menade personen att dagens aktivitet är att gå på bio och se en film.
Då Person 1 som jobbar med hen är medveten om dennes starka ver-bala förmåga så uppmuntrade personalen hen till att försöka uttrycka sig mer med ord. Person 1 var väldigt tydlig med att poängtera att detta klarade hen galant.
Vilka utmaningar finns det?
Vad är den största utmaningen? Den största utmaningen är att låta bruka-ren själv sätta sina gränser. Men det är viktigt att man som personal inte sätter deras gränser då de ofta har dåligt självförtroende och inte pushar sig själva, då är det viktigt att finnas där som stöd säger Person 1.
Person 2 berättar i intervjun att det är viktigt att man som förälder,
syskon och personal hjälper och stöttar personen så att hen utvecklas hela tiden. Vissa personer kanske behöver bildscheman för att enklare kunna förstå och komma ihåg hur någonting skall gå till. Dagbok är top-pen för att uppehålla skriv och läskunskaper. “...De som har tal, läs och skrivförmåga har ju givetvis enklare för att lära sig nya saker.”
Behöver man komma på egna lösningar, för att hantera nya situationer? Person 2 svarar att om det är någonting är nytt och skrämmande behövs det stor uppmuntran och en positiv inbjudan. Exempel om Daglig verk-samhet är stängt så kan man säga “Idag ska vi vara hemma och laga god mat, gå på en promenad och sen kan vi kolla på film eller något annat kul du vill göra.”
Vad kan vi samhället förbättra?
Alla de intervjuade tar upp att personer med Downs syndrom behöver extra hjälp när det kommer till klockan, kollektivtrafik, matlagning och ekonomi. Men de nämner även att de brister stort inom hjälpmedlen som används idag, de som arbetar inom särskolan använder sig mer av det stöd som erbjuds medan boenden inom LSS så brister kunskapen väldigt mycket.
Detta är något Person 3 valde att prata om en del under intervjun att de medel de har i skolan behöver uppgraderas och att de brister inom om-råden där grafisk design spelar roll.
12.4 Analys av intervjuer
Det brister inom kunskapen vad som är bra till vad och de följer endast den mall de fått. inga större reflektioner har gjort utav personal eller as-sistenter.
Hur ser det ut idag?
Efter att ha fått en rundtur på en särskola så fick jag ta del av det material de använder sig av. De jobbar en hel del med visuell kommunikation, il-lustrationer färger etc. När frågor ställdes om varför vissa färger används som de gör exempelvis vissa böcker eller för att berskriva ett ord så kunde det inte besvaras. Utan man använder sig av de material skolan köpt in “och så är det”, även om alla kunde hålla med om att mycket skulle kunna förbättras och vidareutvecklas.
Person 2 nämner att personerna i fråga enligt sin egen erfarenhet som är självgåendevkan läsa bra men att det kan vara svårt att ta in informa-tionen om det är alldeles för långa textstycken för att sedan återberätta det. När det kom till frågor om typsnitt så brister det inom kunskapen men när intervjuperson 2 fick tänka efter så tror hen att stort och tydligt typsitt hade underlättat om man jämför med hur de tar in andra texter och hur de väljer själva att skriva.
Hur märker du att personen i fråga har förstått exempelvis en artikel hen har läst? Person 3 svarar att genom att fråga vad hen läst. Ofta behöver hen läsa det flera gånger och gå tillbaka och leta i texten. Jag tror att enklare och “roligare” texter med kanske bilder hade underlättat för inlär-ningen.
När det kom till frågor om bilder och illustrationer svarar 5 utav de intervjuade att illustrationer är mest tolkbart. Bilder funkar också men att illustrationer är lättare och smidigare. Både att ta fram men även använda i andra sammanhang.
Intervjuperson 4 säger att om man har exempelvis en illustration på vad som skall ätas till nuch så kan man göra det mer detaljerat med att illus-trera både maträtten och tillbehören. För att sedan kunna använda dessa samma illustrationer i andra sammanhang om de exempelvis ska läsa något.
Att använda sig utav AKK (Alternativ och kompletterande kommunika-tion) var kunskapen mycket högre hos de som arberat inom skolan än de som jobbar på ett boende. Detta kan leda i sin tur till att när de blir äldre tappa “sitt egna språk” säger intervjuperson 4.
Intervjuperson 5 anser att alla olika typer av AKK-hjälpmedel har lett till bättre kommunikation och större förståelse. Person 4 tog upp samma sak men adderade att AKK metoder stärker även deras självförtroende så de vågar gå in på mer avancerade samtalsämnen när de har stödet. För att förstå om personen i frågan verkligen förstått de hen har hört eller läst så brukar man prata om det efteråt eller ge uppgifter kring det säger Person 6.
En nackdel med mitt arbete som har lett till att jag inte har kunnat nå ut till fler inom min målgrupp har berott på pandemin som råder i världen just nu. De flesta i min målgrupp tillhör riskgruppen och min sekundära målgrupp exempelvis habiliteringspersonal är underbemannade. Jag har därför fått begränsa mitt material utifrån det jag samlat in sedan innan. Turen i oturen är att jag har kunnat hålla kontakten med en specialped-agog från en särskola som på distans har bidragit med stor hjälp genom att ge mig feedback under arbetets gång samt på den framtagna proto-typen. Ytterligare tre personer som jobbar inom LSS har varit med och gett mig feedback på prototypen för en vidareutveckling.
Under arbetets gång har jag upplevt att själva studien är väldigt komplex, informationen som finns är väldigt utspridd och varit svår att ta fram. Det har krävt en djupsökning inom andra områden såsom specialpedagogik, självbiografier, artiklar om andra utomstående personer, psykologi, so-ciokulturella perspektiv, habilitering etc för att sedan väva samman hel-heten och koppla alla delar med varandra. En ytterligare utmaning som jag har stött på är svar på varför det ser ut som det gör idag, varför man använder de metoder som man gör osv. Många svar jag stött på har varit “det bara är så” eller “jag vet inte”. Det finns ingen reflektion kring varför en viss metod används i exempelvis skolan utan man han endast tagit in ett program eller använder sig av en metod som sägs vara bra utan vidare diskussion till vidareutveckling av produkten eller metoden. Frågor som varför ett visst typsnitt används eller färgval finns det inget svar på. När jag skapade en “resebok” på programmet Inprint 3 fann jag flera problem och brister i programmet som hade kunnat utvecklas. Det-ta tog jag med mig och vidareutvecklade när jag skapade reseboken. I arbetet tar jag upp flera olika metoder som skulle kunna kombineras och användas för reseboken, såsom ritprat, TAKK, GAKK, bliss osv. Metod-er inom AKK som används som stöd vid kommunikation kan påminna väldigt mycket om varandra men ändå ha vissa skillnader. En jämförelse kan vara piktogram som endast är svartvita medan en vanlig symbol eller illustration kan vara i färg. Något som har varit viktigt att förstå utifrån ett grafiskt perspektiv är att man måste anpassa produkten för sin målgrupp som i detta fallet människor med Downs syndrom och gå utifrån fakta och tydliggörande pedagogik när man skulle designa artefakten. Det går inte att bedöma designen utifrån känsla som att den ska vara “clean” eller visuellt behaglig utan det finns viktiga faktorer som spelar roll, som exempelvis vikten av tecken och placering av symboler.
Flera studier har påvisat att kognitiva hjälpmedel kan göra livet enklare för de i behov men ändå ser man att det fortfarande finns en stor brist på marknaden. Här tror jag att vi som är grafiska formgivare ska ta tillfället i akt och visa vikten av grafisk design och att det är mer än “bra” reklam eller design av logotyp. Det finns forskning på hur givande exempelvis visuell kommunikation är och detta är något som hade kunnat underlätta allas vardag och inte endast de med funktionsvariation. Desto tydligare vi människor förstår varandra, desto tydligare kan vi bli förstådda och detta leder i sin tur till bra kommunikation. Kommunikation i dagens sam-hälle är A och O. Utan bra kommunikation leder det till missförstånd och ett dåligt samspel sinsemellan. I arbetet nämner jag den psykologiska påverkan och låga självkänslan som sker vid särbehandling och exklu-dering. Detta är något vi i samhället måste jobba vidare på, att inkludera fler individer och grupper. Det är inte svårt utan vi behöver bara tänka om när vi väljer att designa något.
13. Diskussion
Min resebok som jag tagit fram löser inte problemet men är ett steg i rätt riktning. Fler steg som detta hjälper att förbättra samhället och inluderan-det i inluderan-det.
Tanken med AKK är att användaren skall kunna använda sig av språket i den miljö hen lever i, därför krävs det att saker runt omkring anpassas uti-från det. Min resebok innehåller olika AKK-metoder men i dagsläget krävs det ändå stöd från utomstående när det kommer till bl.a. tidtabeller etc för att personen skall kunna vara helt och hållet självgående. I Sverige är det ännu ovanligt att man konsekvent skapar en miljö som är anpassad utifrån behov av alternativa eller kompletterande kommunikationsvägar. Fördelen med reseboken är att fler personer som har Downs syndrom eller liknande funktionsvariationer skall utmanas att åka kollektivtrafik då de i dagsläget skickas med taxi vars kostnader de själva står för p.g.a bekvämlighet från personal. I detta arbete har jag tacksamt fått ta emot feedback på min prototyp från dem som har stor kunskap inom diverse AKK-metoder, nämligen dem som jobbar med personer med Downs syn-drom och liknande funktionsvariationer. De har utifrån deras perspektiv och erfarenheter kunnat vägleda mig för att få fram bästa möjliga pro-totyp. En önskan hade varit att få feedback från fler än en person ur den primära målgruppen då just den responsen väger tyngst. Dilemmat med att få återkoppling från en designer utan kunskaper inom just detta området är att man kanske tar hänsyn de symboler som ser “trevliga ut” eller de man själv har lärt sig. Detta kan resultera i att personen som är i behov av AKK inte får det som skulle vara bäst, som i sin tur begränsar tillväxtmöjligheter.
Något jag har funderat över under arbetets gång har varit ifall jag skulle utvecklat en tjänst som går att ladda ner i telefonen som en applikation eller göra en fysisk artefakt. En applikations fördel är att man skulle kun-na lägga till funktioner såsom GPS för att följa personer, för att ha fler valmöjligheter, man har alltid mobilen med sig etc. Men efter att jag for-skat inom ämnet valde jag att gå utifrån vad Boel Heister Trygg beskriv-er utifrån sina egna beskriv-erfarenhetbeskriv-er. Han förklarar att vid introducbeskriv-ering av AKK är det oftast lättare att presentera och få gehör för ett högteknolo-giskt system. Den högre statusen som tekniken oftast har blir då i mil-jön viktigare även om systemet som valts är mindre lämpat för direkt kommunikation. Högteknologiska system följer inte de behov som satts upp och undersökningar påvisar att lågteknologiska hjälpmedel är mer lämpade för närhet och samtal i tidigt skede inom kommunikationsut-vecklingen, medan högteknologiska hjälpmedel är mer anpassade för in-formationsöverföring i ett senare skede. Efter att ha pratat med två lärare och tre personer inom LSS konstaterades det att det uppskattas att ha en fysisk produkt i handen som man kan kolla på, och skilja på mobil och andra saker. Detta kan även bero på att man i särskolan redan undervis-ar på detta sättet och använder sig av fysiska medel vilket i sin tur leder till att det blir familjärt för dem. En lik jämförelse är att precis som vi som har gått i skolan upplever typsnittet Times New Roman som mest lättläst. Jag hoppas att mitt arbete kan inspirera fler och inte minst andra design-ers att tänka utanför boxen och mer normkritiskt, samt att denna sam-manställda studie kan bidra till fler vidareutvecklade och nya metoder som skulle kunna hjälpa gruppen som tillhör funktionsvariationer.
14. Referenser
Arbetsförmedlingen. (u.å). Grafisk formgivare. Hämtad 2020 04 01
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-studier/hitta-yrken/yrkesgrupper/1251
Bergman, N. (2012). Downs syndrom-Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom och vid kognitiv funktionsnedsät-tning hos yngre och vuxna med Downs syndrom. Hämtad 2020 02 02
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:605049/FULLTEXT01.pdf
Ellis, H. (2013). John Langdon Down: Down’s syndrome. Hämtad 2020 01 27 https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/175045891302301206
Eriksson, T. (1998). Internetsökning. Hämtad 2020 03 11
https://docplayer.se/5617224-Internetsokning-gar-det-att-hitta-vad-man-soker.html
Forsman, A. (2012). Ritade tecken – för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken. Hämtad 2020 02 02. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/ritade-tecken-tillganglig-version.pdf/
Fotografiska. (u.å). Moa Engdahl. Hämtad 2020 02 27 http://ikoner.fotografiska.eu
Fournier, G. (2016). Deltagande observation. Hämtad 2020 03 20
http://www.dem.fmed.uc.pt/Bibliografia/Livros_Educacao_Medica/Livro34.pdf
Franzén, F. (2015). Mobilapplikation som stöd för kognitiva nedsättningar. Undersökning och utveckling av ett tekniskt hjälpmedel. Hämtad 2020 02 02
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:826749/FULLTEXT01.pdf
Fridh, A-K., & Pettersson, M. (2004). SPRÅKINLÄRNING för elever med Downs syndrom. Hämtad 2020 01 31 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:229696/FULLTEXT01.pdf
Fsk. (2019). Grafiska symboler-standarder. Hämtad 2020 04 05 https://fks.org.se/pa-gang/bildsymboler-for-manga-fler/
Fub. (2019). Kognitiv tillgänglighet. Hämtad 2020 01 27
https://www.fub.se/utvecklings-storning/kognitiv-tillganglighet/
Hallén, R. (2008). Att stärka självkänslan Terapeutisk syn på vad som kan påverkas och hur. Hämtad 2020 01 20 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:401766/FULLTEXT01
Heine, E., & Pettersson, S. (2013). Alla har rätt att förstå - en studie om universell förpackningsdesign. Hämtad 2020 03 23 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:690193/FULLTEXT01.pdf
Högskolan Dalarna. (2020). Informationsdesign- kandidatprogram. Hämtad 2020 03 09 https://www.du.se/sv/Utbildning/Program/informationsdesign_kandidatprogram/
Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. Hämtad 2020 03 24 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:254017/FULLTEXT01.pdf
Jarnestad, J. (u.å). Om: Informationsgrafik fångar läsaren. Infographics[blogg]. Hämtad 2020 02 27 https://www.infographics.se/about
Kindwall, K. (2016). Habilitering & hälsa region Stockholm. Hämtad 2020 01 27 http://www.habilitering.se/vara-insatser/larande-och-tankande
Lundmark, L. (2006). Barn med Downs syndrom: språkträning och social träning. Hämtad 2020 01 31 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:139954/FULLTEXT01.pdf
Melin, A. (2010). Familj som alla andra fast olika. Hämtad 2020 02 27 https://www.hallandsposten.se/familj/som-alla-andra-fast-olik-1.1743437
14.1 Webb
Musial, J. (2018). Tio frågor du alltid velat ställa en person med Downs syndrom. Hämtad 2020 02 27 https://www.vice.com/sv/article/7xd9x9/tio-fragor-du-alltid-velat-stalla-en-person-med-downs-syndrom Norman, L. (2019). Moa vill sprida kunskap om Downs syndrom. Hämtad 2020 02 27
https://www.gp.se/livsstil/moa-vill-sprida-kunskap-om-downs-syndrom-1.13835454
Region Uppsala. (2019). Vad är kognitiva svårigheter och vad kan göra vardagen lättare?- lättläst. Hämtad 2020 01 31
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Lattlasta-faktablad1/Vad-ar-kognitiva-svarigheter-och-vad-kan-gora-vardagen-lattare/
Slightham, C. (2014). Downs syndrom. Hämtad 2020 01 25
https://www.msn.com/sv-se/halsa/other/downs-syndrom/ar-AAZ2zg Socialstyrelsen. (2019). Ovanliga diagnoser. Hämtad 2020 01 26
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/stod-i-arbetet/ovanliga-diagnoser/media/infoblad-och-foldrar/trisomi-mo-saik-syndrom.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017). Vad är bliss och piktogram? Hämtad 2020 02 15
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Piktogram. Hämtad 2020 02 11
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/grafisk-akk/piktogram/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Tecken som AKK. Hämtad 2020 02 03
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Bliss. Hämtad 2020 02 11
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommu-nikation/grafisk-akk/bliss/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Kommunikation. Hämtad 2020 02 02 https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/dov-eller-nedsatt-horsel/kommunikation/ Svenska downföreningen. (2020). Vad är Downs syndrom. Hämtad 2020 01 02