Alla räknas
Hur kan jag med hjälp av grafisk design underlätta och förbättra vardagen för personer med Downs syndrom?
Andrea Stanisic
Grafisk design, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
ALLA RÄKNAS
Hur kan jag med hjälp av grafisk design underlätta och
förbättra vardagen för personer med Downs syndrom?
Sammanfattning
Syftet med studien har varit att ta reda på hur man med hjälp av grafisk design skulle kunna ta fram ett verktyg som hjälper person- er med Downs syndrom att bli ännu mer självgående för att uppfyl- la sin egna fulla potential. Studien har en utgångspunkt i kvalitativa och kvantitativa metoder inom kontextdelen. För struktur av arbete och framtagning av artefakt har designmetoder såsom deltagande observation, mindmapping, fokusgrupp, brainstorming, prototypa, scamper, koncept-viktningsmatris, designprocess och projektpla- nering använts. Studien behärskar grafisk design och begrepp som informationsdesign, visuell kommunikation, GAKK (grafiska symboler som alternativ och kompletterande kommunikation) har använt för den framtagna prototypen, Min resebok. Målet är att hjälpa personer med Downs syndrom att resa kollektivt.
”En miljö där omgivningen inte kan tecken, är för en person i behov av tecken, lika begränsande som om du sätter tejp för munnen och proppar i öronen på en person som talar. Du kan inte uttrycka dig och du kan inte förstå.” - Maria Krafft Helgesson
Nyckelord: Kognition, AKK, TAKK, Downs syndrom, Grafisk
design, visuell kommunikation, kommunikation, informationsdesign och språklig utveckling.
Abstract
The purpose of the study was to find out how using graphic de- sign could develop a tool that helps people with Down syndrome become even more self-sufficient in order to fulfill their own full po- tential. The study is based on qualitative and quantitative methods in the context phase. Design methods such as participant observa- tion, mindmapping, focus group, brainstorming, prototype, scamp- er, concept weighting matrix, design process and project planning have been used to structure the work and produce the artifact. The study mastered graphic design and concepts such as information design, visual communication, GAKK (graphic symbols as alterna- tive and supplementary communication) have been used for the developed prototype, My travel book. The goal is to help people with Down syndrome use public transportation.
“An environment in which the surroundings cannot sign, for a per- son in need of signs, is as limiting as if you put tape over the mouth and clogs the ears of a person who speaks. You can’t express yourself and you can’t understand.” - Maria Krafft Helgesson
Keywords: Cognition, AKK, TAKK, Down syndrome, Graphic
design, visual communication, communication, information design
and linguistic development.
TACK!
Namn Andrea Stanisic Utbildning Examensarbete i D0049A Grafisk design
Konstnärlig kandidat 180hp Handledare Halldór Hallórsson Examinator Åsa Wikberg Nilsson Luleå Tekniska Universitet 2020
Jag vill rikta ett stort tack till Ida Prim som har låtit mig ta del av hennes vardag och som berikat mig med stor kunskap.
Jag vill tacka min handledare Halldór Halldórsson som
stöttat mig under arbetets gång och för att jag alltid kunnat bolla roliga idéer med honom.
Sist men inte minst tackar jag Åsa Wikberg Nilsson för sin
uppriktighet och för att hon alltid har inspirerat mig till att
göra mitt yttersta.
Innehållsförteckning
1. Inledning 2. Syfte 3. Mål
4. Frågeställning 5. Motivation
6. Bakgrund
6.1 Lagar och samhället
6.2 Kognition och språklig utveckling 6.3 Delaktighet
6.4 Kommunikation och visuell kommunikation 6.5 Grafisk design
6.6 Informationsdesign 7. Metoder som stöd 7.1 Symbol
7.2 Bliss och pictogram/piktogram 7.3 GAKK
7.4 TAKK
7.5 Symwriter 7.6 Inprint
7.7 Ritprat och seriesamtal
8. Femtio procent 9. Metod
9.1 Primär- och sekundärdata
9.2 Kvalitativ- och kvantitativ metod 9.3 Litteraturstudie
9.4 Internetsökning 9.5 Intervju
9.6 Enkät
9.7 Deltagande observation 9.8 Mindmapping
9.9 Fokusgrupp 9.10 Brainstorming 9.11 Prototypa
9.12 Scamper
9.13 Koncept-viktningsmatris 9.14 Designprocess
9.15 Projektplanering 10. Process
10.1 Person
10.2 Färg och tecken 10.3 Typsnitt
10.4 Mått och kanter
10.5 Visitkort och citatbok
11. Utställning Av Vikt 12. Resultat
12.1 Artefakt
12.2 Hur man använder Min resebok 12.3 #Allaräknas
12.4 Intervjuer
13. Diskussion 14. Referenser 14.1 Webb
14.2 Böcker 15. Bilagor
15.1 Bilaga intervjufrågor
15.2 Bilaga samtyckesblankett 15.3 Bilaga instruktionsbok
15.4 bilaga citatbok
“Man behöver inte mindre utbildning, utan mer undervisning och engagemang.”
-Anonym
“Man måste ha en kreativ ådra, en känsla för färg och form och vara duktig på att komma på idéer.”
-Frida Larsson (arbetsförmedlingen, u.å)
1. Inledning
“Jag är inte sjuk, jag har Downs syndrom”
Personer med diagnosen Downs syndrom begränsas annorlunda utifrån just sin personliga funktionsvariation och det går därför inte att dra alla över en och samma kam. Varje enskild individ behöver ett anpassat stöd och utmaningar för att nå sin fulla potential.
“Det finns något för alla”, är ord vi behöver leva upp till. Det går att anpassa vardag, sysselsättningar och arbeten utifrån individens behov men det krävs från oss, samhället behöver lyssna när de talar.
Att bli behandlad utifrån sitt handikapp leder rent psykologiskt till att man beter sig utifrån det och självkänslan minskar medan osäk- erheten ökar (Hallén, 2008).
Syftet med studien är att ta reda på hur man med hjälp av grafisk
design skulle kunna ta fram ett verktyg som hjälper personer med
Downs syndrom att bli mer självgående och därmed uppnå sin
egen fulla potential.
2. Syfte
Syftet med studien är att ta reda på hur man med hjälp av grafisk design skulle kunna ta fram ett verktyg som hjälper personer med Downs syndrom att bli ännu mer självgående för att uppfylla sin egna fulla potential.
Målet med studien är att ta fram en prototyp som skulle kunna vara ett stöd i vardagen för personer med Downs syndrom och därmed kunna nå ut till en större publik så att artefakten kan komma till användning
Hur kan jag med hjälp av grafisk design underlätta och förbättra vardagen för personer med Downs syndrom?
min inspiration och motivation fann jag när jag besökte nöjesfältet Liseberg. Jag såg en person med Downs syndrom arbeta i kassan i en kiosk. Jag reagerade på detta och så ska det inte vara! jag kunde inte släppa tanken med varför jag gjorde det och insåg hur osynlig denna grupp människor egentligen är.
För att skapa en förändring i världen måste man börja utifrån sig själv.
Därför valde jag att skaffa mer kunskap om diagnosen men också bidra med ett hjälpmedel för att inkludera dem mer i samhället.
3. Mål
4. Frågeställning 5. Motivation
2
Peter Olofsson berättar hur en personal hade knuffat på en av grannarna i gruppboendet som sedan hade ramlat. Peter blev frustrerad och sa till den anställda att det är fel. Peters syster Cristina Olofsdotter Gustafsson berättar om sin frustration om hur absurt det är att
sådana saker inträffar på ett boende som hennes bror bor på. Den anställda har dessutom både svurit och tvingat de boende att umgås fastän de inte vill (Sver- igesradio, 2017).
Johan Lindegren berättar i en intervju med Hallands- posten om hans medvetande kring begränsningarna med Downs syndrom, men att det inte hindrar honom från att leva ett vanligt liv med jobb, kärlek och egen lägenhet. Att ta hand om ekonomin och hålla i tider kan vara besvärligt, men med hjälp av personal från gruppboendet och gode man går det att sköta sitt jobb (Melin, 2010). Även busstider kan vara besvärliga nämner Johan Lindegren (Melin, 2010).
Jonas Sippel beskriver i en intervju med Vice hur det är att leva med Downs syndrom. Han nämner att det kan vara jobbigt ibland när han dras ifrån ett
samtalsämne han inte finner intressant men att han har ett bra minne, “Jag kan Iliaden och Odysséen nästan utantill” (Musial, 2018).
Moa Engdahl är en influencer på sociala medier som vill sprida budskapet om hur bra livet kan bli fastän man föds med Downs syndrom. Detta gör hon tillsammans med sin mor och lillasyster vid sidan (Norman, 2019).
Citat: “det känns jätteviktigt att sprida budskapet att alla är lika mycket värda.
Vi vill också få människor att skratta.”. Norman (2019) nämner i artikeln om Moas deltagande i fotoutställningen som går under namnet Ikoner. Ikoner är en utställning skapad av Glada Hudikteatern (kommunal verksamhet enligt LSS) för att låta de som inte syns lika mycket ta plats i samhället (Fotografiska, u.å).
”... precis som för alla andra, är att bland det värsta vi kan drabbas av är isolering” (Fotografiska, u.å)
6. Bakgrund
Namnet Downs syndrom döptes efter den brittiske läkaren John
Langdon Down, som år 1866 var den första som fastställde syndromen (Ellis, 2013). Den medicinska termen för Downs syndrom är Trisomi 21, vilket betyder att individen har tre kopior av kromosomen 21 istället för två men benämningen kan ibland användas för alla former av diagnosen (Svenska Downföreningen, 2020). De vanligaste extra kromosomen är kopia av nr 21, men även 8, 9, 14 och 18. Denna grupp av trisomi går un- der namnet trisomi-mosaicism (Socialstyrelsen, 2019). Har man trisomi 18 eller 13 kan de leda till grava missbildningar redan under graviditeten som oftast kan leda till missfall (Socialstyrelsen, 2019). Translokation är ytterligare ett namn inom diagnosen och benämns endast vid de som har en extra del av kromosom 21. På en av de 46 kromosomerna sitter en extra del av kromosom 21 (Slightham, 2014). Människans arvsanlag, DNA finns samlade i våra 46 kromosomer. I detta fall delar sig cellerna i tre kopior istället för två (Åker, 2018).
Enligt svenska downföreningens (2020) hemsida föds det i genomsnitt 153 barn per år med Downs syndrom i Sverige. Anledningen till varför man föds med Downs syndrom är oklar men sannolikheten för att få ett barn med Downs syndrom ökar med blivande moderns ålder och ca 2% av de med downs syndrom har en ärftlighetsfaktor (Åker, 2018). Tri- somi 21 kan ge hälsoproblem som hjärtfel och i vissa fall grå starr samt försämring av sköldkörtelns funktion eller andra diagnoser såsom ADHD eller autism (Wester Oxelgren, 2019). Den neurologiska utvecklingen blir även påverkad av extra kromosomen vilket leder till en fördröjning i ut- vecklingstakten jämfört med andra barn. Intellektuell funktionsvariation kan variera från lindrig till grav, även kallat i förkortning IF och utreds av en psykolog innan skolstart (Wester Oxelgren, 2019). Därför skiljer sig den sociala och psykiska förmågan från person till person. Känslor och behov påverkas ej av funktionsvariationer (Svenskadownföreningen, 2020).
År 1842 infördes allmän skolplikt i Sverige men först år 1967 fick alla barn med funktionsvariation skolplikt genom den så kallade Omsorgslagen (Svenskadownföreningen, 2020). Dock fick endast de barn med funk- tionsvariation med IQ mellan 70 och 55 undervisning. Då lagen skulle om- fatta alla barn med funktionsvariationer grundades en skola som valdes att heta träningsskola som ansågs vara för barn med som bedömts vara
“obildbara”. Det var först år 1996 särskolan överfördes från landstingen till kommunerna, därmed kom även lagen försökslag som gav föräldrar till barn med funktionsvariation ett visst inflytande över barnens utbild- ning genom att föräldrarnas medgivande behövdes för en inskrivning i särskolan. Detta permanentades först år 2010 skollag, om än med viss inskränkning jämfört med försökslagen
(Svenskadownföreningen, 2020).
1 januari 2015 kom en ny lag om att dålig tillgänglighet är diskriminering.
Detta innebär att kognitiv tillgänglighet skall finnas med i arbetet för till- gänglighet. Tillgänglighet innebär att det skall vara lätt att förstå. Andra skall också kunna ta del av information som är tydlig och lätt att förstå (Fub,2019).
6.1 Lagar och Samhället
Handläggare inom LSS (lagen om stöd och service) avgör vilken typ av hjälp personen skall få baserat på deras funktionsvariation. Problematik- en med detta säger Anna Brandström är att de oftast saknar utbildning om de olika funktionsvariationerna (Sverigesradio, 2018). Det värsta ex- emplet Brandström har hört är “när går Downs syndrom över?”, vilket det inte gör, det har man hela livet. Enligt myndigheten Socialstyrelsen bör handläggarna ha både erfarenhet och utbildning även om reglerna kan skilja sig åt från kommun till kommun (Sverigesradio, 2018).
Det finns olika diagnoser och tillstånd som kan ge en kognitiv funktions- variation. Några sådana är intellektuell funktionsvariation, såsom Downs syndrom, hjärnskador, autismspektrumtillstånd, demens och ADHD. En kognitiv funktionsvariation behöver inte innebära en nedsatt begåvning (Kindwall, 2016).
Kognition är hjärnans sätt att tolka och förstå. Om man har diverse skador i hjärnan kallas det för kognitiv funktionsnedsättning eller kognitiv funk- tionsvariation. Det innebär att man exempelvis har svårt att komma ihåg saker och svårt att veta hur lång tid något tar. För att klara saker i sin vardag måste man förstå och veta hur man ska göra, det är också svårt att förstå vad andra menar när de pratar och att göra saker tillsammans med andra osv (Region uppsala, 2019). Med andra ord påverkar det personens förmåga att tolka, lära, sinnesintryck, koncentration, planera och fatta beslut (Kindwall, 2016). Kognitiva svårigheter handlar om men- tala och intellektuella processer i hjärnan och därför kan problem med tid, koncentration, tal och språk förekomma. Vid tal och språk kan det bli besvärligt att skriva en text för att sedan göra beräkningar. Känslor kan även påverkas på det sättet att känslomässiga reaktioner kan kännas mycket starkare än vanligt.
På grund utav de nämnda svårigheter som kognitiv funktionsvariation kan medföra är risken större att hamna i depression eller att självförtro- endet sjunker (Kindwall, 2016). Bergman (2012) säger att detta leder till försämrade möjligheter i vardagen. Flera studier har visat att kognitiva hjälpmedel kan göra livet enklare för drabbade individer. Däremot finns det fortfarande ett behov av vidareutveckling (Bergman, 2012).
Ett kännetecken för Downs Syndrom är just språksvårigheter (Fridh &
Pettersson, 2004). Personer med Downs syndrom kan ofta ha problem med grammatik och språkförståelse både verbalt och skriftligt, vilket även resulterar i svårigheter med minnet och verbala instruktioner. De kogniti- va funktionerna varierar från individ till individ, vissa har problem med att tolka olika intryck medan andra har svårigheter med att tala (Bergman, 2012) & (Fridh & Pettersson, 2004). Fridh och Pettersson (2004) nämn- er att ytterligare en orsak till försening är problematiken med motoriken, mer specifikt artikulationen som innebär “ljudbildningen”. Anledningen är att tungan kan hänga utanför munnen på grund av låg muskelspänning eller för att gommen är för trång, vilket påverkar talutvecklingen
Fridh och Pettersson (2004) menar att forskning har visat att elever med Downs syndrom lär sig tala bättre och fortare om de redan från ung ålder får lära sig “tecken till tal” som går under benämningen AKK. De tillhör det som kallas uttrycksmedelgruppen bland individer som behöver tillgång till Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK (Lundmark, 2006).
Därför är det viktigt att skapa språkstimulerande miljöer.
6.2 Kognition och språklig utveckling
Det är viktigt att komma ihåg att alla barn, både med eller utan språkliga problem, gynnas av ett bra samspel (Brodin & Lindstrand, 2009).ICF (International classification of functioning) utvecklades av Värld- shälsoorganisationen (WHO) 2001 (Swärd & Florin, 2014). ICF är en medicinsk klassifikation som visar ett helt nytt sätt att tänka kring funk- tionsvariation. ICF gör det möjligt att beskriva både positiva och negati- va faktorer i situationer runt en person, den kan även användas för att öka medvetenheten kring vad som hindrar eller underlättar i en persons omgivning och på så sätt leda till en ökad delaktighet för individen. Be- greppet delaktighet kan definieras som en känsla av tillgänglighet och motivation. Swärd och Florin (2014) beskriver även att det kan defini- eras som att få vara en del i ett sammanhang som innebär en känsla av samhörighet bland andra människor. Personer med funktionsvariationer har tidigare fått leva utifrån andras valda beslut för dem. Detta är prob- lematiskt för individen då självständighet är en viktig del i delaktigheten.
Det innebär att personens förtroende gentemot sina egna förmågor och färdigheter kan påverkas och autonomin blir direkt påverkad inför andra situationer som individen ställs inför. Därför är det viktigt att personen har optimism gällande sina egna problemlösningar för att på så sätt öka motivationen och i sin tur klara av kommande uppgifter. Att bli behandlad utifrån ett handikapp leder rent psykologiskt till att man beter sig utifrån det och självkänslan minskar medan osäkerheten ökar (Hallén, 2008).
Hallén (2008) säger att självkänslan består av två huvudkomponenter, den första är direkt erfarenhet av kompetens och verksamhet som ger individen övertygelsen att den har värdefulla förmågor och färdigheter.
Den andra är social bekräftelse, särskilt den reflekterade uppskattningen från andra viktiga, som nära familj.
“Att kunna kommunicera är grunden för delaktighet. Vi kan uttrycka våra känslor och åsikter, vi kan påverka vår situation och vi kan diskutera. Det är i samspel med andra som vi utvecklar vår personlighet och identitet.”
- Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2019)
Swärd och Florin (2014) skriver att kommunikation till stor del består av kroppsspråk, gester och mimik men att de talade orden ändå har den största betydelsen. Visuell kommunikation handlar om att förmedla bud- skap med hjälp av visuella hjälpmedel såsom bild, symbol, färg och typo- grafi (Heine & Pettersson, 2013). Visuell kommunikation är ett praktiskt verktyg då föremål, bilder och skrift kvarstår medan ord “försvinner”. En person med kognitiva svårigheter kan ta hjälp av visuell kommunikation för att hänga med i samtalet och förstå vad den andra talar om utan att behöva överanstränga sin kognition och minnet som tar fokus från annat, som exempelvis förmåga till att lära sig och lösa de aktuella uppgifterna i skolan (Swärd & Florin, 2014). Visuell och individuell anpassning leder till att individen mår bättre, förblir lugnare, förstår mer och har kraft över till annat. Trots att betydelsen av visuell information och instruktion varit känd i många år är det fortfarande alltför vanligt att lärare inte använder sig av dessa alternativa verktyg. Att använda sig av ett tecknat språk hin- drar inte utvecklingen av det talade språket. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019) har studier påvisat att användning av bl.a. ba- bytecken stimulerar språkutvecklingen och kommunikationen förstärks oavsett om de hör eller ej.
Människan kommunicerar på olika sätt men oftast använder en person fler medel utan att reflektera över det. De olika sätten kompletterar varan- dra vilket leder till tydligare budskap (Krafft Helgesson, 2014).
6.3 Delaktighet
6.4 Kommunikation och visuell kommunikation
Har du tänkt på:
“Ett tecken kan ha flera olika betydelser precis som ett ord. Ex i meningen du får ett får betyder ordet får olika saker.”
-Maria Krafft Helgesson.
6 7
Helgesson beskriver ett exempel som att uttrycka glädje, detta gör vi genom att ropa ja!, se glada ut och höja armarna i luften.
AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) är ett samlingsnamn som innehåller olika kommunikationsformer, metoder och förhållningssätt för att stödja kommunikationen mellan människor. Inom AKK kan bilder, fotografier, föremål eller kropp användas tillsammans med tecken. TAKK är ett begrepp inom AKK, som står för tecken som alternativ och kom- pletterande kommunikation). TAKK är tecken tagna från svenska teck- enspråket (STS) men följer istället det svenska talspråkets grammatik (Krafft Helgesson, 2014).
Helgesson (2014) säger att en kombination av flera metoder samtidigt berikar och ökar möjligheterna till kommunikation i många sammanhang och med fler personer. Tecken är motoriskt enklare att använda än tal.
Vid användning av AKK blir tempot i talspråket långsammare vilket ger möjligheten för den andra att uppfatta budskapet tydligare samtidigt som tecknet fångar uppmärksamheten och personen närvarar i konversa- tionen, istället för att bli distraherad och tappa fokus. TAKK kan både tecknas med händerna men också illustreras. Det visuella stärker tal- språket vilket underlättar kommunikationen. Vissa tecken är mer konk- reta därför att de liknar det som de refererar till och kan tydligare beskriva kopplingen mellan ordet och tecknet. Exempelvis så utförs tecknet “spela gitarr” som aktiviteten att spela luftgitarr “spela gitarr” och tecknet för boll utförs som formen på en boll (Krafft Helgesson, 2014).
När man använder sig av tecken är det viktigt att det används ofta, det vill säga vid all kommunikation som sker i ens vardag. Man får inte glöm- ma att anpassa tecken utifrån individens behov säger Helgesson (2014) då kombinationen av olika AKK-sätt förstärker och tydliggör kommunika- tionen ytterligare. Tecken som stöd, som namnet beskriver används en- dast som stöd och de ord som man betecknar är endast de ord som är viktigast i meningen för att betona och förtydliga vad man vill förmedla.
De ord man väljer att betona kan variera beroende på meningens be- tydelse och vad personen vill uttrycka. Det finns inget rätt och fel i detta sammanhanget, ibland krävs det att man tecknar flera ord medan det i andra fall kan räcka med enstaka ord. Tillsammans med erfarenheten av hur man tecknar ett särskilt ord kan det ritade tecknet fungera som stöd vid både tecken- och läsinlärning. Det kan ibland vara svårt att uppfatta det ritade tecknets rörelse. Har man däremot sett tecknet och fått upplev- elsen av det i händerna är det ofta lättare att tolka det (Krafft Helgesson 2014). Tecken som stöd ger utrymme åt att personen både får känna och se språket. Språkinlärningen stimuleras även av kombinationen av teck- en, bilder och text eftersom allt
visualiserar det talade ordet.
Inom sociolingvistiken studeras förhållandet mellan språk och samhälle.
Språk utvecklas tillsammans med andra. Enligt en undersökning från England rapporteras det att vuxna slutar att använda sig av AKK om de är ensamma om att tala det (Heister Trygg, 2002). Även en talare skulle förlora språkliga förmågor om han var ensam om att tala sitt språk.
Multilingualism: innebär att det finns olika språk i
samhället. AKK kan i dessa sammanhang diskuteras utifrån begrepp som språklig gemenskap och status (Heister Trygg, 2002).
Har du tänkt på:
”En miljö där omgivningen inte kan tecken, är för en person i behov av tecken, lika begränsande som om du sätter tejp för munnen och proppar i öronen på en person som talar. Du kan inte uttrycka dig och du kan inte förstå.”
-Maria Krafft Helgesson
Tanken med AKK är att användarna ska kunna använda sig av språket i den miljön de lever i. Trygg (2002) säger att detta anses vara den svåraste utmaningen att åstadkomma.
Om man kollar på AKK ur ett sociolingvistiskt och multilingvistisk pers- pektiv innebär det att AKK-användaren måste vara flerspråkig (multilin- gual) i ett så kallat enspråkigt samhälle. Problem som kan uppstå är när ett visst språk talas exempelvis i hemmet men inte i samhället.
Personer som använder sig av AKK-metoder har ingen skyddad “rätt”
till segregerad undervisning och det existerar ingen “AKK-kultur” som exempelvis för de döva. (Heister Trygg, 2002) Ett problem som uppstår för vuxna AKK-användare är metoden inte kommer till användning då omgivningen förväntar sig att de skall behärska den verbala förmågan.
Heister Trygg (2002) säger “ett språk som man är ensam om ger inte all- tid hög status”, detta resulterar i låga förväntningar och lågt socialt delta- gande. Heister Trygg (2002) nämner även att problemet endast inte sitter i användandet av en viss AKK-modell utan att också växlandet mellan de olika kommunikationsvägarna saknas. I Sverige är det ännu mycket ovanligt att man konsekvent skapar en miljö som är anpassad efter be- hov av alternativa eller kompletterande kommunikationsvägar (Heister, Trygg, 2002).
Lev Vygotskijs (år 1896-1934) var en teoretiker och forskare som tog fram en utvecklingsteori som kallas för sociokulturellt perspektiv på lärande (Lundmark, 2006). Teorin grundar sig både inom utveckling och undervisning då Vygotskijs anser att omgivningen och miljön har en viktig ställning för barnets utveckling. Ett av nyckelbegreppen i teorin är “Den närmaste utvecklingszonen’’ som handlar om hur barnets omgivning kan öka barnets prestation genom stöd av en vuxen som i sin tur leder till ökat lärande och att barnet överskrider sin kapacitet. Det som är in- tressant i min studie är att det skrivs om “medierad inlärning’’ som är en undervisningstyp vilket är en del av Vygotskijs teori som innebär att inlär- ningen för utvecklingen är förmedlad av en kunnigare kamrat eller vuxen (Lundmark, 2006).
Jag har lyft verktygen som AKK i min studie då det är en central del i den kognitiva inlärningen hos många personer med Downs syndrom. Det är inte bara en central del i den kognitiva inlärningen utan också i kommu- nikationen med andra människor. Det är även en stor del hos majoriteten av personer med Downs syndrom när det gäller vikten av att göra sig förstådda. Inom just lärandet kan man göra en koppling till Vygotskijs so- cialkulturella-utvecklingsteori då han menar att individer från en låg ålder behöver inlärning och kommunikationsmedel för att utvecklas, oavsett om funktionshinder äger rum eller ej. Individer börjar redan från tidig ålder lära sig av andras kunnande och erfarenheter genom kommunikation och ett utvecklat lärande genom interaktion med omvärlden är någonting alla förtjänar. Med mediering menar Vygotskij att en utveckling sker hos in- dividen när lärande och upplevelser sker jämnlöpande tillsammans med kommunikationsmedel och fysiska hjälpmedel (Vizlin, 2019). I samband med andra och utbyten av kunskaper bildas sociokulturella individer som tillsammans utgör ramen för en kulturell tradition i civilisationen. På detta sätt blir alla involverade i utvecklingen och detta är ett förlopp som aldrig fullbordas hos individen utan fortlöper livet ut.
Grafisk design handlar både om att förtydliga och kommunicera en pro- dukt eller tjänst. Det kan vara en förpackning, trycksak eller grafik i digi- tala medier (Arbetsförmedlingen, u.å). En grafisk formgivare kan skapa detta genom att använda sig av komponenter som typografi, färg, bild eller illustration osv.
Informationsdesign innebär att formge informationen så att den blir mer begriplig och lättillgänglig (Högskolan Dalarna, 2020). Exempel på när informationsdesign används är på vägskyltar, kartor och symboler.
Informativ design är ett begrepp som används när ett meddelande eller information till en viss målgrupp skall planeras, identifieras och formas säger Heine och Pettersson (2013). Målet med informativ design är att skapa en kommunikativ klarhet. Detta hör till visuell kommunikativ de- sign som kan vara skapande av tabeller, infografik, piktogram, kartor etc.
Medan termen infografik (även kallat infographic lånat från engelska or- den: information och graphic) handlar om att förtydliga informationen på ett intuitivt sätt genom att lyfta informationen och göra den mer lätttolkad (Jarnestad, u.å). Detta kan man göra genom att använda sig av typografi, illustrationer, statistik, siffror etc.
Jarnestad (u.å) beskriver sex anledningar till ökad effektivitet vid användning av grafik istället för enbart text:
• Grafik är en snabbare berättare än text
• Grafik är mer informativt än foto
• Grafik skapar mer läsning
• Grafik har hög trovärdighet
• Grafik ger dynamik till formgivningen
• Grafik sprids lättare på sociala medier
6.6 Informationsdesign
I svenskan har vi ett gammalt ordspråk som säger “en bild säger mer än 1000 ord”
men idag vet vi att det krävs mer än bilder för att förtydliga information.
Även om bilder faktiskt är ett bra kompletterande medel
(Teckensomstöd, u.å).
Hur inkluderande
oss ?
6.5 Grafisk design
10
7. Metoder som stöd
Detta kapitlet behandlar endast metoder som används som stöd för per- soner med funktionsvariationer.
Begreppet symbol kommer från grekiskan syʹmbolon ’(känne)tecken’
eller ’igenkänningstecken’ (Uppslagsverket,u.å).
Syftet med bildsymboler är att ge snabb information för att förmedla ett visst budskap exempelvis på sjukhus, tågstationer osv (Fks, 2019). Fks organisationen (2019) skriver att utvecklingen av nya symboler sker hela tiden utan att ta hänsyn till olika gruppers behov som exempelvis person- er med nedsatt kognitiv förmåga.
För att tolka en symbol korrekt krävs det att symbolen har en kulturell anknytning och inlärning som exempelvis trafikljus eller varumärken (Heine & Pettersson, 2013), annars kan en miss i kommunikationen ske såsom hakkorsets olika betydelse genom tiderna inom olika kulturer.
Medan en ikon är en grafisk representation av ett objekt, exempelvis kan en ikon vara en fågel eller eld (Heine & Pettersson, 2013). Ikonen an- vänds för att informera oss människor och för att ge instruktioner.
Det brister i kunskap och erfarenhet om vilka grafiska symboler som kan användas som stöd säger Heister Trygg (2002). En anledning till detta kan vara att man inte känner till förutsättningarna för språk vilket leder till att man väljer symboler som ser “trevliga ut” eller de man själv har lärt sig. Detta resulterar i att personen som är i behov av AKK inte får de som skulle vara bäst som i sin tur begränsar tillväxtmöjligheter. Det sägs att den bästa lösningen för individen är kanske inte den bästa ur social synvinkel.
Heister Trygg (2002) säger att det är svårt att besvara vilka symboler som anses vara bäst och mest lönsamma. Olika teorier har testats och frågan är om faktorer hos användaren skall vara det som styr valet av symboler? eller skall man gå utifrån kognitionsnivån? Eller kanske styras av språkförståelsen? Något man har lagt mycket tid på är funderingar kring lätthetsgraden av symboltolkningar och hur brukaren tar emot och läser dem. Problemet här enligt Heister Trygg (2002) är att vi vet inte om svårighetsgraden har någon som helst betydelse för brukaren av symbol- er vid kommunikation. AKK är en möjlighet för att kunna uttrycka sig men den har sina begränsningar i förhållande till talspråket, då AKK-använ- daren endast har tillgång till ett begränsat antal grafiska symboler. Jämför man med talspråket så har en person som talar tillgång till tusentals be- grepp medan den andre som använder AKK bara har några hundra. En nackdel med AKK-sätt är att det inte alltid finns tillgängligt. Användaren är beroende av att någon annan ansvarar för de fysiska hjälpmedlen och när det kommer till den manuella kommunikationen krävs det att omgivningen förstår och använder sig av av samma kommunikationssätt, vilket resulterar i att metoderna är beroende av omgivningens goda vilja (Heister Trygg, 2002).
7.1 Symbol
“Det svåraste verkar vara att övertyga människor om att symboler påverkar till det bättre och leder till att fler personer kan göra sig förstådda i sin omgivning”
(Heister Trygg, 2002).
Bliss och Piktogram är två olika symbolsystem som används som stöd i kommunikation mellan personer utifrån förutsättningar och behov
(Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2017).
Bliss är ett språk som är logiskt uppbyggt och grunden består av ett antal grafiska symboler som kombineras och bildar blissord (Specialpedago- giska skolmyndigheten, 2017). En del symboler är bildlika medan andra är ideografiska, det vill säga att de står för en idé eller är internationellt kän- da, till exempel siffror. Bliss har en egen grammatik som till sin uppbygg- nad liknar andra språk. Med bliss kan man kommunicera på samma sätt som med teckenspråk eller talad och skriven svenska. Blissmetoden är uppbyggd på egen grammatik som liknar andra talspråk. Bliss är ett stöd för kommunikation precis som teckenspråk eller talspråk är verbalt eller skriftligt (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019). Personer som använder sig av blissystemet kommunicerar genom att peka på en sym- bolkarta som innehåller symboler, ord och färger. Ordklasserna består av olika färger. Ord går att kombinera och placeras bredvid varandra för att skapa hela meningar. Användaren av bliss blir mer självständig och delaktig i sammanhanget. Bliss används av de som saknar tal, personer med rörelsehinder men även de med fullgod språkförståelse för att stär- ka kommunikationen (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) beskriver att piktogram är ett system av bildliknande grafiska symboler tecknade i vitt mot svart bakgrund eller tvärtom. Piktogram kan vara ett stöd i kommunikation, tidsstruktur, minne och lokalisering. Varje symbol står för ett ord eller begrepp och kan på så sätt vara till ett stöd för brukaren men kan även användas för snabba avläsningar som exempelvis skyltar.
Heine och Pettersson (2013) förtydligar i sin studie att Pictogram och Piktogram har två skilda betydelser. I Sverige talar man om piktogram i allmänhet när man väljer att stava med bokstaven K medan när man ta- lar om pictogram med C pratar man om hjälpmedlet som används inom GAKK (Pictogram har i syfte att fungera som kognitivt stöd och som ett kompletterande kommunikationssätt).
7.2 Bliss och pictogram/piktogram
14 15
Förkortningen GAKK står för grafiska symboler som alternativ och kom- pletterande kommunikation. Metoden är ett medel som använder sig av grafiska och visuella hjälpmedel och kan kombineras med andra AKK-metoder för att bredda kommunikationsmöjligheterna (Heine & Pet- tersson, 2013) och (Vizlin, 2019). För att en brukare skall kunna använda sig av GAKK som ett kommunikationshjälpmedel krävs det olika sorters verktyg såsom fotografier, bilduppsättning, symboluppsättning etc. Inom GAKK finns det pedagogiska program som hjälpmedel för att framställa olika illustrationer på exempelvis matschema för brukaren.
GAKK brukar delas in i två kategorier, symbolsystem och symboluppsät- tning. Ett exempel på ett välkänt symbolsystem är Bliss. Bliss är ett sym- bolsystem där ord och meningar representeras av grafiska symboler.
Heine och Pettersson skriver i sin studie att för personer med kommu- nikationssvårigheter är symbolsystem där text byts ut mot bilder till en stor fördel när det kommer till kommunikation.
Inom AKK finns TAKK (Tecken som alternativ kompletterande kommu- nikation) även kallat för tecken som stöd, är en metod där tecken an- vänds som stöd vid kommunikation. Specialpedagogiska skolmyndighet- en beskriver att metoden inte är ett komplett teckenspråk utan man betecknar endast de betydelsebärande orden i ett budskap (Forsman, 2012) & (Specialpedagogiska-skolmyndigheten, 2018).
Boel Heister Trygg (2002) beskriver utifrån sin egna erfarenhet vid intro- ducering av AKK att det oftast är lättare att presentera och få gehör för ett högteknologiskt system. Den höga status som tekniken oftast har blir då i miljön viktigare fastän om systemet som valts är mindre lämpat för direkt kommunikation och inte följer de behov som satts upp. Undersökning- ar visar att lågteknologiska hjälpmedel är mer lämpade för närhet och samtal i tidigt skede inom kommunikationsutvecklingen, medan högte- knologiska hjälpmedel är mer anpassade för informationsöverföring och i senare ålder. Helgesson (2014) säger ifall en person anses behöva stöd av tecken på exempelvis en arbetsplats så är det aldrig för sent för att börja med det.
Ett exempel på hur TAKK skulle kunna användas som ett minnesstöd är när en person högläser en text och kan använda de ritade tecken som finns som ett stöd för hur något skall utföras med händerna och hur hen skall återberätta. Takk är ett alternativt och kompletterande kommunika- tionssätt för hörande personer med försenad eller avvikande språkut- veckling. De tecken som används inom TAKK är de tecken som finns i det svenska teckenspråket (STS).
Alla människor kan ha nytta av igenkänning och enhetlighet av ritade tecken, dvs grafiska riktlinjer för ritade tecken. Forsman (2012) skriver därför att alla som producerar läromedel bör följa samma riktlinjer så att en standard skapas om hur text och ritade texter framställs tillsam- mans. Det är viktigt att ha i åtanke att endast teckensätta de betydelse- bärande orden i texten då TAKK är och ska vara ett stöd för kommunika- tionen och inte ett teckenspråk. Forskning konstaterar att stöd av tecken (såsom AKK) har en positiv påverkan för det verbala språket och varit till god hjälp mot det talade språket som tidigare troddes hindra talspråket (Lundmark, 2006).
7.3 GAKK
7.4 TAKK
Bok Bok
Stad
Stad
SymWriter 2 är ett ordbehandlingsprogram som är anpassat för personer som behöver stöd eller motivation för att skriva (Symbolbruket, 2020).
Samtidigt som man skriver i SymWriter visar Widgitsymboler betydels- en av orden. Programmet är anpassat så att användaren kan välja ifall illustrationen skall synas ovanför ordet eller som stöd i sidopanelen. An- vändaren kan skriva från tangentbord eller från förberedda skrivtavlor, sk skrivmiljöer. I skrivmiljöer finns stöd för mus, pekskärm samt en eller två tryckkontakter. Under tiden som man skriver i SymWriter finns det möjlighet att få talsyntesstöd av den svenska talsyntesrösten som ingår.
Välj om ord och/eller meningar ska läsas upp. Val finns också för att var- je bokstav ska ljudas med lång eller kort vokal. Redan skriven text kan också läsas upp i efterhand.
SymWriter 2 använder smart symbolisering vilket innebär att program- met analyserar den skrivna meningen och sedan automatiskt väljer sym- bol utifrån ordklass och sammanhang. SymWriter ger även symbolstöd stavningshjälp. Förutom symbolbasen Widgitsymboler med ca 14 000 symboler som ingår kan du även komplettera med dina egna bilder/foton och andra symbolbaser i programmet.
InPrint 3 är ett modernt layoutprogram för dig som vill skapa material för utskrift med bild- och symbolstöd. Programmet kan användas inom en mängd olika verksamheter som ex. särskola, skola, vuxenutbildning, omsorgsverksamhet och sjukvård. I InPrint 3 ingår symbolbasen Widg- itsymboler med fler än 14 000 symboler inom olika ämnesområden som passar både barn och vuxna. Du kan också enkelt lägga till och använda dina egna bilder, fotografier och andra bildbaser (Ritade tecken, Picto- gram och Bliss). I InPrint 3 visas symboler automatiskt när du skriver.
Vid behov kan du ändra text till symbolen, välja att använda symbolen utan text eller skriva med enbart text. Du kan även byta färg och hudfärg i symbolen.
7.5 Symwriter
7.6 Inprint
18 19
Ritprat är en metod som har utvecklats för att visualisera olika händel- ser och situationer för personer som har kognitiva svårigheter (Umeå kommun, 2019). Användningsområdet kan dock vidgas till alla barn och ungdomar som gynnas utav det. Ritpratet kan hjälpa till med att visual- isera vad som har hänt eller vad som ska hända och varför det händer.
Bilderna hjälper till att hålla fokus i en förklaring eller i ett samtal.
En typ av ritprat är seriesamtal. Carol Gray är pedagog från Jenison i Michigan i USA. Hon har under många år arbetat med barn och ungdo- mar inom autismspektrat. Tillsammans med dem utarbetade hon under 1990-talet hjälpmedel för att förbättra den kommunikativa och sociala förståelsen. Ett sådant hjälpmedel är seriesamtalet och ett annat som hon kanske är mest känd för är sociala berättelser.
Umeå kommun (2019) skriver att seriesamtal är ett pedagogiskt stöd för att göra kommunikationen mer begriplig och greppbar. Att använda se- riesamtal gör det lättare att identifiera, dela upp och förstå ett händelse- förlopp. Ett seriesamtal kan beskrivas som ett samtal med hjälp av enkla bilder. Bilderna är försedda med prat- eller tankebubblor. Man ritar, skriv- er och förklarar det man pratar om (Lundqvist, 2003). Ett annat ord för seriesamtal kan därför vara att ritprata. Samtalet bygger på en här- och nu situation. Det vi talar om kan vi se. Förutom att samtalet visas visuellt blir fördelarna många. Tappar barnet tråden går det lätt att återföra till ämnet då man avslutar varje sekvens innan man påbörjar en ny.
7.7 Ritprat och seriesamtal
Vi fikar på museet också innan taxin kommer.
När vi fikat klart åker vi hem Mat
Innan vi åker till museet tittar jag på en film om hur det ser ut.
Då vet jag vad jag kan förvänta mig
FILM
nu landade går vi in på det vi anser vara 50% och det innebär att ha färdig utforskning, fastställd data på vad allt innebär samt klargöra alla metoder.
När jag valde att djupdyka i detta valda ämne visste jag inte vad som vän- tade mig. Det jag fick uppleva längst vägen var hur komplext detta ämne är och det finns ingen början till slut. Det är slumpen med “googlesökan- det” som är ens början och där kliver man in i en cirkel. I detta arbete är det viktigt att ha faktan och begreppen strukturerade i början för att sedan förstå de resultat som kommer tas fram. Resultatet kommer baseras på den kunskap man berikats med under resans gång. Ett exempel på hur allt hör ihop men att cirkeln har inget slut är; Kommunikation går över till visuell kommunikation (där andra element används för att kommunic- era), detta går in i begreppet grafisk design, inom grafisk design finns det hundratals grenar men för att “förenkla” detta väljer vi färg och form. Med dessa element skapas symboler, symboler används i kommunikation och skapas av grafiska formgivare. Med detta kommer vi in i något som heter AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som används som ett stöd för personer med funktionsvariationer. Inom AKK har vi GAKK (grafiska symboler som alternativ och kompletterande kommunikation).
Denna metod är ett medel som använder sig av grafiska och visuella hjälpmedel. Med andra ord är vi tillbaka på visuell kommunikation igen.
En oändlig cirkel med djupet av havets botten.
När jag fick grepp om detta var jag redo för att attackera problemet och finna en designlösning.
8. Femtio procent Kommunikation
Visuell
kommunikation
Grafisk design
Färg och form Symboler
AKK
GAKK
Vid undersökningen har både primär- och sekundär data används.
Primärdata, även kallat förstakälla är förfogandet av eget material, detta kan vara intervjuer, enkäter eller observationer. Den har används vid in- tervjuer, observationer och enkäter.
Sekundärdata är den information som redan existerar och finns tillgänglig, även benämnt som andrahandskällor. Den sekundära datan kan innefat- ta information från artiklar, böcker, rapporter, litteraturer. I rapporten har den används som referensinformation inom området.
Den kvalitativa metoden fokuserar på individen och “ord” där möjligheten för bredare information finns medan den kvantitativa metoden fokuserar på statistik och har en annan struktur som exempelvis en enkät (Esaias- son, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, 2012).
Den kvalitativa metoden har använts vid semi-strukturerade intervjuer som har baserats på en del frågor med öppenheten för omstruktur och addition för nya frågeställningar (Ahrne & Svensson, 2011). Kvantitativa metoden har används för utförbarheten av digitala intervjuer och
enkäter för denna studie.
Litteraturstudie är en metodisk och kritisk granskning av litteratur utifrån ett vetenskapligt syfte (Forsberg & Wengström, 2008).
Svagheten med metoden är att man endast tar del av forskningen inom problemområdet som redovisas i litteraturen och en uppdatering av infor- mation är inte lika enkelt genomförbar som via internet. Jag har använt mig av litteraturstudier för att det är enkelt att söka efter information, för att det är källkritiskt och för att man får ta del av flera informationskällor.
Internetsökning är ett sökverktyg som används för att samla in material och data från internet (Eriksson, 1998).
Fördelen med internetsökning är att allt på internet är en sammankop- pling av flera olika nätverk vilket leder till effektivt informationssökande på få sökmotorer som exempelvis Google Scholar.
Jag har kunnat hitta en stor mängd data och information på ett effektivt sätt som har varit givande för denna studie. Jag har kunnat bredda min kunskap om diagnosen Downs syndrom genom att titta på videos på forum som Youtube och SVT Play där föreläsare talar. Jag har tagit del av andras studier och rapporter för att kunna vidga mina kunskaper inom mitt valda område. Intervju är en muntlig metod mellan två eller fler parter där respondenten är i fokus för informationssamling, som sedan används oftast i forskningssyfte (Svensson, 2015).
9. Metoder
9.1 Primär- och sekundärdata
9.2 Kvalitativ- och kvantitativ metod
9.3 Litteraturstudie
9.4 Internetsökning
9.5 Intervju
Svensson (2015) säger att syftet kan vara att ta fram information om an- vändarens åsikter, kunskaper, attityder etc. En intervju kan ta olika lång tid att förbereda. Väl utarbetade frågor ökar chansen till bättre svar från respondenten samt förståelse. Det vill säga kommunikationen, svar man söker efter. Anteckningar under samtalet eller mer effektivt röstinspeln- ing krävs för en lyckad intervju för att inte missa detaljer som kan vara givande för ens forskning. En viktig notis är att den som blir intervjuad måste godkänna intervjun samt inspelningen enligt lagen om sin rätt till personlig integritet.
Metoden kan delas in i tre olika typer. Den första är strukturerad intervju, andra är ostrukturerad intervju och den tredje är semi-strukturerad in- tervju. Den strukturerade intervjun innebär att intervjuaren följer en strikt mall med fastställda frågor som ställs i förutbestämd ordning. Den ostruk- turerade intervjun utgår ifrån en frågeställning där respondent får asso- ciera fritt och den som intervjuar lägger till nya frågor vid ansett behov.
Semi-strukturerad intervju baseras på förberedda frågor för den interv- juade men ordningen och tillägg av nya frågor kan göras.
Fem muntliga intervjuer hölls med begränsad intervjutid på ca 40 minut- er, detta för att den respondenten skulle kunna upprätthålla koncentra- tionen. Vid de muntliga intervjuerna har jag använt mig av semi-struktur- erad intervju som varit baserad på egna framtagna frågor. Ordning och tillägg av nya frågor har gjorts då jag märkte att beroende på vem jag talade med så behövdes strukturen ibland ändras och vissa nya frågor adderas. Ett exempel på detta taget ur en av mina intervjuer är när en svarande lärare berättade om ett tillvägagångssätt de hade på skolan när eleverna skulle åka kollektivtrafik.
Problematiken vid en muntlig intervju kan vara att finna deltagare, tid för medverkan och den personliga integriteten. Därför gjordes ytterligare fem intervjuer via mail med strukturerade intervjufrågor när de svarande inte hade utrymme eller tid för att närvara fysiskt. Ett problem vid strukturerad intervju via mail är att svaren blir precisa beroende på vem respondenten är och hur den tolkar frågorna.
Enkät kan smidigt fördelas till en större grupp personer och på olika sätt vilket leder till större effektivitet. I dagens tid kan den delas via sociala forum vilket ökar intaget av svar jämfört med massutskick via mail. Jag startade ett instagramkonto under namnet Downssyndrom21 för att kom- ma i kontakt med den sekundära målgruppen (personer utan diagnosen) för att ta reda på hur bred deras kunskap är inom Downs syndrom. Ett tillvägagångssätt var att lägga upp ja/nej-frågor där de enkelt kunde bes- vara med ett klick. På ett smidigt och effektivt sätt fick jag in svar från ca 70 personer.
Nackdelen med metoden kan vara att respondent inte besvarar frågor- na utförligt på den nivån som önskas, möjligheten för sonderingsfrågor utesluts (Svensson, 2015).
9.6 Enkät
Deltagande observation är en kvalitativ metod där observatören noterar i gruppens naturliga miljö deras direkta beteenden, lyssnar, observerar och medverkar i aktiviteter (Fournier, 2016). Som deltagande rollen finns det olika observationsmetoder. I “complete participant”-rollen är när ob- servatören inte avslöjar sitt syfte och går helt in i gruppen. Det finns svåra etiska problem med denna metod, att lura sina forskningsobjekt anses i allmänhet inte försvarbart.
Därför rekommenderas rollen “participant as observer” där man är öppen och tydlig med sitt syfte och sin delaktighet. Problematiken kan vara att beteendemönstret ändras då observatören närvarar. Därför kan natural- istisk observation vara till en större fördel.
Naturalistisk observation: Innebär att observatören analyserar miljön på distans genom att inte på något vis kontrollera situationen (Fournier, 2016). Genom en kontinuerlig närvaro kan omgivningen och de
observerade bli vana vid observatören att hens närvaro kopplas bort.
Jag gick in i rollen som “participant as observer” inom metoden deltagan- de observation på grund av etiska anledningar. Jag meddelade varför jag var på plats och syftet med min närvaro. Metoden användes vid min primära målgrupp (person med Downs syndrom) där jag noterade delt- agarens direkta beteende i hens naturliga miljö. Under tidens gång fort- satte jag närvara emellanåt hos den deltagande personen utan att på något vis kontrollera situationen, vilket ledde till att hen blev bekväm och med tiden agerade naturligt vid min närvaro.
9.7 Deltagande observation
26
Downs syndrom
Vem?
Personer med diagnosen
Hur?
Anhöriga
Intervjua personal/lärare
Finns det gemensamma problem/brister?
tänk på problematiken med öppna frågor,“dra ur” svaren, variera!
Intervju
Personer med diagnos
Deltagande observation Fokusgrupp Anhöriga Anteckna
Vilka problem finns det?
Vart brister det?
Samtala
Frågor om vardag
Testa olika förmågor Testa olika design
Lösning Skissa Prototyp
Metoder
9.8 Mindmapping
Mindmapping är en kreativ metod som bidrar till strukturering av informa - tion och idéer. Metoden används för nedskrivning av anteckningar på både ett skriftligt och visuellt sätt som är uppbyggd som en kartläggning för att se hur de olika delarna förhåller sig till varandra (Wikberg Nilsson, Ericsson &
Törlind, 2015)
Jag använde mig av mindmapping i början av arbetets gång för att kunna
strukturera och visualisera helheten framför mig och enkelt se vad som
behövde göras och hur jag skulle gå tillväga.
9.9 Fokusgrupp
Fokusgrupp är en kvalitativ metod som går ut på att en grupp personer får besvara samma frågeställningar utifrån sina egna åsikter eller attity- der gentemot ett koncept, tjänst etc. Metoden ligger någonstans mellan ostrukturerade intervjuer och deltagande observation (Hylander. 2001)
Jag blev inbjuden till ett födelsedagsfirande av en person som har Downs syndrom, där familjen om fem personer närvarade och deltog i metoden fokusgrupp. De fem deltagande fick besvara samma frågeställningar om Downs syndrom. Jag fick en bra inblick i hur levnadssättet är hos per- soner med Downs syndrom, men även hur de som familj uppfattar utom- ståendes tankar, åsikter och fördomar
30
Brainstorming är en metod som går att utföra på flera olika sätt (Wik- berg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2015). De två lättaste fördelningarna inom metoden brainstorming är brainwriting och braindrawing. Brainwrit- ing går ut på att skriva ner så många idéer som möjligt under begrän- sad tid och därefter gå vidare till nästa frågeställning och göra samma sak. Medan braindrawing innebär att rita alla idéer man kommer på uti- från frågeställningen. Metoden bygger på deltagarnas kreativa potential stimuleras av att både höra och se andras idéer samtidigt som syftet är att få fram en stor mängd förslag.
Jag använde mig brainstorming när jag skulle ta fram loggan för insta- gramkontot Downssynsrom21 och kampanjen för detta examensarbete.
Jag fick utföra metoden själv genom att skriva ner frågeställningar såsom vad loggan skulle symbolisera, förmedla etc. Därefter satte jag timer på 3 minuter och skissade en mängd olika idéer som utspelade sig under två sessioner.
9.10 Brainstorming
w ns Do sy y ndrom21
w ns Do syn drom21
9.11 Prototypa
Begreppet prototyp, prototypa eller prototypande är en testmodell på en produkt eller ett koncept som man tar fram med hjälp av olika materi- al, modeller, metoder osv (Wikberg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2015).
Syftet med en prototyp är för att utveckla förståelse för vad lösningen behöver klara av och därmed kunna uppdatera det till nästa utkast av prototyp innan man fastställer en färdig produkt.
Att ta fram en förstaprototyp i arbetet har varit givande för att fysiskt kun- na se produkten framför sig och känna på material, storleken på texten och formatet. Detta har gett en upplevelse av gestaltningen. Detta har i sin tur lett till att finna designproblem som har kunnat uppdaterats till nästa framtagning av prototyp.
34 35
9.12 Scamper
Scamper är en kreativ metod som är ett stöd för idéutvecklingar genom att använda sig av de sju frågor: 1. Substitute? (ersätta), 2. Combine?
(kombinera), 3. Adapt? (anpassa), 4. modify? (modifiera), 5. Put to other use? (annat användare), 6. Eliminate? (eliminera) och 7. Reverse?
(tvärtom).
Scamper sessionen går ut på att vidareutveckla de idéer man har fått fram från andra metoder såsom brainstorming. Detta är ett bra sätt för att säkerställa att man kan gå vidare från en idé eller använda en ny och jobba vidare med den (Wikberg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2015).
Efter att ha tagit fram en “första prototyp” på min artefakt använde jag mig av scampermetoden för att vidareutveckla den. Metoden har bidragit med att kunna reflektera och generera nya idéer kring produkten till en förbättring. Exempelvis utformning, färg och illustrationernas placering samt utseende.
9.13 Koncept-viktningsmatris
Konceptviktning handlar om att rangordna alla de koncept man tagit fram utifrån uppsatta kriterier (Wikberg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2015).
Med hjälp av metoden kan önskemål och krav objektivt utvärderas gen- om rankning i siffror som påvisar de olika koncepten.
Jag tog fram tre olika förslag på prototypen som sedan fick rangord- nas av mig själv och utomstående personer såsom personalpedagoger, familjemedlemmar till personer med Downs syndrom, elever inom design och lärare inom särskola. Metoden hjälpte mig att komma fram till den slutgiltliga prototypen.
Gå till busshållplatsen:
Kärra Klareberg Läge A
d
Rosa expressBilldal–Nordstan–Gerrebacka MÅNDAG – FREDAG
12.34 12.24 12.14 12.04 11.54 11.44 11.34 11.24 11.14 04 54 44 34 24 14 09.04 Snipen
12.42 12.32 12.22 12.12 12.02 11.52 11.42 11.32 11.22 12 02 52 42 32 22 09.12 Skintebo
12.50 12.40 12.30 12.20 12.10 12.00 11.50 11.40 11.30 20 10 00 50 40 30 09.20 Hovås Nedre
12.58 12.48 12.38 12.28 12.18 12.08 11.58 11.48 11.38 28 18 08 58 48 38 09.28 Radiomotet
13.02 12.52 12.42 12.32 12.22 12.12 12.02 11.52 11.42 32 22 12 02 52 42 09.32
Marklandsgatan09.3646560616263611.4611.5612.0612.1612.2612.3612.4612.5613.06 Linnéplatsen
13.09 12.59 12.49 12.39 12.29 12.19 12.09 11.59 11.49 39 29 19 09 59 49 09.39 Järntorget
13.13 13.03 12.53 12.43 12.33 12.23 12.13 12.03 11.53 43 33 23 13 03 53 09.43 Stenpiren
13.20 13.10 13.00 12.50 12.40 12.30 12.20 12.10 12.00 50 40 30 20 10 00 09.50 Nordstan
13.25 13.15 13.05 12.55 12.45 12.35 12.25 12.15 12.05 55 45 35 25 15 05 09.55 Hjalmar Brantingsplatsen
13.35 13.25 13.15 13.05 12.55 12.45 12.35 12.25 12.15 05 55 45 35 25 15 10.05 Lillekärr Södra
13.41 13.31 13.21 13.11 13.01 12.51 12.41 12.31 12.21 11 01 51 41 31 21 10.11 Klareberg
13.47 13.37 13.27 Mystängen
13.52 13.42 13.32 Klareberg
Gäller 15 dec 2019 - 12 dec 2020 utom 15 juni - 16 aug
Rosa express
Kliv på bussen Rosa express
Rosa express
d
Rosa expressBilldal–Nordstan–Gerrebacka MÅNDAG – FREDAG
12.34 12.24 12.14 12.04 11.54 11.44 11.34 11.24 11.14 04 54 44 34 24 14 09.04
Snipen 09.1222324252021211.2211.3211.4211.5212.0212.1212.2212.3212.42 Skintebo 09.2030405000102011.3011.4011.5012.0012.1012.2012.3012.4012.50 Hovås Nedre 09.2838485808182811.3811.4811.5812.0812.1812.2812.3812.4812.58 Radiomotet 09.3242520212223211.4211.5212.0212.1212.2212.3212.4212.5213.02 Marklandsgatan
13.06 12.56 12.46 12.36 12.26 12.16 12.06 11.56 11.46 36 26 16 06 56 46 09.36 Linnéplatsen
13.09 12.59 12.49 12.39 12.29 12.19 12.09 11.59 11.49 39 29 19 09 59 49 09.39
Järntorget 09.4353031323334311.5312.0312.1312.2312.3312.4312.5313.0313.13 Stenpiren 09.5000102030405012.0012.1012.2012.3012.4012.5013.0013.1013.20 Nordstan 09.5505152535455512.0512.1512.2512.3512.4512.5513.0513.1513.25 Hjalmar Brantingsplatsen10.0515253545550512.1512.2512.3512.4512.5513.0513.1513.2513.35 Lillekärr Södra10.1121314151011112.2112.3112.4112.5113.0113.1113.2113.3113.41
Klareberg 13.2713.3713.47
Mystängen 13.3213.4213.52
Klareberg
Gäller 15 dec 2019 - 12 dec 2020 utom 15 juni - 16 aug
38 39
9.14 Designprocess
Designprocessen är en strukturerad metod baserad på olika faser i pro- dukt- eller tjänsteutveckling (Wikberg Nilsson, Ericsson & Törlind, 2015).
Det är ett vetenskapligt tillvägagångssätt som börjar med att utforska sammanhanget dvs kontextanalys där man undersöker nuläget. Detta ger en bas för den kommande idéutvecklingen som ska baseras på krit- erier funna under kontextanalysen. Samtliga idéer revideras i syfte att komma fram till eller skapa ett koncept för en lösning på problemet.
Meningen med designprocessen är att utgå från problemet snarare än en befintlig idé som man skall realisera. Detta har varit användbart för mig eftersom jag avgränsat en viss tid till att utforska mitt ämne och i stora drag vad det innebär att leva med det. Utifrån det har jag fått tillräckligt mycket med kunskap för att sätta kriterier för min lösning.
Problemdefinition Mål
Projektplanering Mindmapping
ÅTERKOPPLING PROTOTYPA
KONCEPTFAS IDÉATIONSFAS
KONTEXT VISION
Utforskning Litteraturstudie Internetsökning Intervju Fokusgrupp Deltagande observation
Brainstorming Scamper
Skiss
Koncept-viktningsmatris Revidera Skissa
Prototyp
Feedback
Start 17/1
Projektbrief: En sammanfattning av område/tema-frågeställningar som jag tänkt avse att behandla i mitt examensarbete
24/4
Research: Påbörjan av utforskning, dokumentering,
kontextskrivning, designprocess, intervjuer och metoden fokus- grupp, deltagande observation samt strukturerad mindmapping
16/5 Mål
31/3 5/6 25/2
20/1
Kreativ brief: En sammanfattning av arbetets bakgrund, drivkraft, målgrupp, konkurrenter, tonalitet, begreppsbildning, process och metod
15/3
Prototypande: Framtagande av två utkast av en prototyp.
Kontektskrivning och samman- ställning av alla intervjuer.
Användning av metoder:
brainstorming och fortsättning av Naturalistisk observation
50% Handledning: 50% avklarad skriftdel och feedback från
handledare samt andra elever och lärare. Scampermetoden för
vidareutveckling av prototyp
14/4
Skriftlig del: Klar med skriftliga delen vidare till metoden
Koncept-viktningsmatris
75% Seminarie: Återkoppling av handledare, elever och lärare
Utställning: Av arbetet och artefakten.
100% klart: Redovisning och skriftligt arbete
20/4
Trycka: Tryck av artefakt samt broschyrer och påsar för
utställningen
9.15 Projektplanering
En projektplanering är till för att kunna strukturera och visualisera upp planen för ett projekt framför sig, för att åstadkomma ett bra resultat (Wikberg Nils -
son, Ericsson & Törlind, 2015). För att skapa en bra planering är det viktigt att få med allt, dvs deadline, resurser, process etc.
Denna metod har varit väldigt givande för mig för att strukturera upp tydligt vad som behöver göras och vad som väntas. Detta har bidragit till att jag har kunnat hålla de självsatta målen/deadlines.
43
