Allmän diskussion

Sår har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det är ett stort problem i vården som orsakar lidande för patienten, är tidskrävande och kostar mycket pengar för samhället. Trots att forskning visar att nutrition har betydelse för sårläkning används inte alltid detta i

praktiken vilket betyder att det finns brister i kunskap hos vårdpersonalen. Författarna till denna studie anser att kunskapen om nutritionens betydelse för sårläkning bör ökas genom utbildning av berörd personal. Nutritionsscreening bör även göras på alla inneliggande patienter samt inom äldrevården för att kontrollera om de ligger i riskzonen för malnutrition då detta försämrar sårläkning samt är en risk för utveckling av trycksår. Uppföljning bör göras och vid minsta tecken på malnutrition bör åtgärder vidtagas. Personalen bör informeras och nutritionsstatus förbättras, gärna genom kontakt med dietist. Kaloriintaget bör vara

individuellt baserat då många olika faktorer exempelvis kön, ålder, längd, vikt, aktivitetsgrad samt eventuella sår har betydelse för hur mycket energi som behövs och förbrukas. Som resultatet av denna litteraturstudie visar är det viktigt med en välbalanserad kost som innehåller alla nödvändiga näringsämnen som kroppen behöver för att må bra. Detta är speciellt viktigt vid sårläkning då nutritionssupplement även kan behöva ges då sårskada kräver en ökad mängd av vissa näringsämnen.

Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden av patienten, vilket bland annat innefattar nutrition och sårbehandling. För att nutritionsstatus ska förbättras, och sår läkas är det viktigt med samarbete mellan olika personalgrupper och eventuellt handledning och undervisning

från sjuksköterskan. Författarna till denna studie tycker att det finns för lite uppdaterad forskning på området nutritionens betydelse för sårläkning. Vi anser att det är viktigt att problemområdet sår belyses och att det forskas mer om enskilda näringsämnens betydelse för sårläkning.

5 Referenser

Abrahamsson, L. (2006). Näringslära för Högskolan. Stockholm: Liber AB.

Anderson, B. (2005). Nutrition and wound healing: the necessity of assessment. British journal of nursing, 14(19), 30-33.

Berger, M.M., Baines, M., Raffoul, W., Benathan, M., Chiolero, R.L., Reeves, C., et al.

(2007). Trace element supplementation after major burns modulates antioxidant status and clinical course by way of increased tissue trace element concentrations. The American journal of clinical nutrition, 85, 1293-1300.

Berger, M.M., Binnert, C., Chiolero, R.L., Taylor, W., Raffoul, W., Cayeux, M-C., et al.

(2007). Trace element supplementation after major burns increases burned skin trace element concentrations and modulates local protein metabolism but not whole body substrate

metabolism. The American journal of clinical nutrition, 85, 1301-1306.

Collins, C.E., Kershaw, J., & Brockington, S. (2005). Effect of nutritional supplements on wound healing in home-nursed elderly: A randomized trial. Nutrition, 21, 147-155.

Desneves, K.J., Todorovic, B.E., Cassar, A., & Crowe, T.C. (2005). Treatment with supplementary arginine, vitamin C and zinc in patients with pressure ulcers: A randomised controlled trial. Clinical nutrition, 24, 979-987.

Ek, A.C., & Lindgren, M. (1997). Boken om trycksår - En kunskapssammanställning.

Stockholm: Fritze.

Eneroth, M., Apelqvist, J., Larsson, J., & Persson, B.M. (1997). Improved wound healing in transtibial amputees receiving supplementary nutrition. International orthopaedics , 21, 104-108.

Farreras, N., Artigas, V., Cardona, D., Rius, X., Trias, M., & Gonzales, J.A. (2005). Effect of early postoperative enteral immunonutrition on wound healing in patients undergoing surgery for gastric cancer. Clinical nutrition, 24, 55-65.

Faure, H.S., & Favier, A.E. (1992). Zinc in surgery. Journal of Nutritional & Environmental Medicine, 3 (2), 129-137.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.

Frías Soriano, L., Lage Vázques, M.A., Pérez-Portabella Maristany, C., Xandri Graupera, J.M., Wouters-Wesseling, W., & Wagenaar, L. (2004). The effectiveness of oral nutritional supplementation on the healing of pressure ulcers. Journal of wound care, 13(8),319-322.

Huckleberry, Y. (2004). Nutritional support and the surgical patient. American Journal of Health-System Pharmacy, 61(1), 671-684.

Jaul, E. (In press). Non healing wounds: The geriatric approach. Archives of Gerontology and Geriatrics.

Lansdown, A. BG. (2004). Nutrition 1: a vital consideration in the management of skin wounds. British journal of nursing, 13(19), 22-26.

Lindholm, C. (2003). Sår (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lindskog, B.I. (2004). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Nordiska bokhandelns förlag och Norstedts akademiska förlag.

Livsmedelsverket. (2008) Vad innehåller maten?

Hämtad 20080929, från livsmedelsverket.

www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=2560&epslanguage=SV

Myles, J. (2007). Management of venous and arterial leg ulcers. Practice nurse, 33(1), 39-43.

Omote, S., Sugama, J., Sanada, H., Konya, C., Okuwa, M., & Kitagawa, A. (2005). Healing process of pressure ulcers after a change in the nutrition regimen of bedridden elderly: A case series. Japan journal of nursing science, 2, 85-93.

Ord, H. (2007). Nutritional support for patients with infected wounds. British journal of nursing, 16 (21), 1346-1351.

Peck, M.D., & Chang, Y. (1999). Nutritional support for burn injuries. The Journal of nutritional biochemistry, 10, 380-396.

Peng, X., Yan, H., You, Z., Wang, P., & Wang, S. (2005). Clinical and protein metabolic efficacy of glutamine granules-supplemented enteral nutrition in severely burned patients.

Burns, 31, 342-346.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research: principles and methods. Philadelphia:

Lippincott Williams & Willkins.

Rorsman, H., Björnberg, A., & Vahlquist, A. (2007). Dermatologi venerologi. Lund:

Studentlitteratur.

Russel, L. (2001). The importance of patients’ nutritional status in wound healing. British journal of nursing, 10(6), 45-48.

Sjöberg, F., & Östrup,L. (2002). Brännskador. Stockholm: Liber AB.

Stotts, N.A. (2007). Hospital recovery is facilitated by prevention of pressure ulcers in older adults.Critical care nursing clinics of North America, 19(3), 269-75.

The WHOQOL group. (1994). Development of the WHOQOL; rationale and current status.

International journal of mental health, 23-24.

Valencia, I.C., Falabella, A., Kirsner, R.S., & Eaglestein, W.H. (2001). Chronic venous insufficiency and venous leg ulceration. Journal of the American Academy of Dermatology, 44(3), 401-421.

Voruganti, V.S., Klein, G.L., Lu, H-X., Thomas, S., Freeland-Graves, J.H., & Herndon, D.N.

(2005). Impaired zinc and copper status in children with burn injuries: Need to reassess nutritional requirements. Burns, 31, 711-716.

Willman, A., & Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wipke-Tevis, D.D., Stotts, N.A. (1998). Nutrition, tissue oxygenation, and healing of venous leg ulcers. Journal of vascular nursing, 16(3), 48-56.

Wissing, U., Unosson, M., Lennernäs, M, A-C., & Ek, A-C. (1997). Nutritional intake and physical activity in leg ulcer patients. Journal of advanced nursing, 25, 571-578.

Zhou, Y.P., Jiang, Z-M., Sun, Y-H, He, G-Z., & Shu, H. (2004). The effects of supplemental glutamine dipeptide on gut integrity and clinical outcome after major escharectomy in severe burns: a randomized, double blind, controlled clinical trial. Clinical nutrition supplements, 1, 55-60.

Zorrilla, P., Gomez, L.A., Salido, J.A., Silva, A., & Lopez-Alonso, A. (2006). Low serum zinc level as a predictive factor of delayed wound healing in total hip replacement. Wound repair and regeneration, 14, 119-122.

Zorrilla, P., Salido, J.A., López-Alonso, A., & Silva, A. (2004). Serum Zinc as a prognostic tool for wound healing in hip hemiarthroplasty. Clinical orthopaedics, 420, 304-308.

Bilaga 1.

Granskningsmall utifrån Forsberg & Wengström (2008), och Willman & Stoltz (2006) 1. Beskrivs syfte och ev. frågeställningar tydligt? Ja Nej

2. Är metoden RTC? Ja Nej

3. Är ev. intervention väl beskriven? Ja Nej 4. Finns exklusionskriterier beskrivna? Ja Nej 5. Finns inklusionskriterier beskrivna? Ja Nej 6. Är urvalsförfarandet väl beskrivet? Ja Nej

7. Representativt urval? Ja Nej

8. Är antal deltagare adekvat för studien? Ja Nej

9. Är grupperna homogena? Ja Nej

10. Finns etiskt övervägande beskrivet? Ja Nej 11. Är mätmetoderna som användes validerade? Ja Nej 12. Är mätmetoderna som användes reliabla? Ja Nej

13. Redovisas bortfall? Ja Nej

14. Är den statistiska analysen som användes lämplig? Ja Nej 15. Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Summa:

Låg kvalité: 0-8 Ja Medel kvalité: 9-11 Ja Hög kvalité: 12-15 Ja

Sammanfattande bedömning av kvalitet: Låg Medel Hög

Bilaga 2 .

Tabell 3. Översikt resultat

Författare, År Syfte Huvudresultat

Farreras, N., Artigas, V., Cardona, D., Rius, X., Trias, M., Gonzales, J.A.

(2005)

Ta reda på effekten av tidig postoperativ enteral föda med supplement av arginin, omega 3 fettsyror och RNA på

sårläkningsprocessen hos patienter som genomgår gastrektomi på grund av gastriccancer

Experimentgruppen fick signifikant bättre sårläkning än kontrollgruppen.

I experimentgruppen var det ingen som fick sårläkningskomplikationer medan det var åtta i kontrollgruppen vilket är statistiskt signifikant.

En i experimentgruppen fick

operationssårsinfektion, jämfört med fyra i kontrollgruppen

Desneves, K.J., Todorovic, B.E., Cassar, A., Crowe, T.C.

(2005)

Undersöka nutritionsstatus hos patienter med redan befintliga trycksår och utreda huruvida näringsämnen (arginin, vitamin C, zink) förbättrar trycksårsläkningen

De i undersökningsgruppen som fått extra arginin, vitamin C och zink visade en signifikant förbättrad sårläkning

Zorrilla, P., Gomez, L.A., Salido, J.A., Silva, A., Lopez-Alonso, A.

(2006)

Ta reda på hur effektivt serum zinknivåer kan identifiera patienter med hög risk för förlängd sårläkning av operationssår efter en total höft artroplastik

Det finns ett statistiskt signifikant samband mellan lågt serumzink och förlängd sårläkning

Peng, X., Yan, H., You, Z., Wang, P., Wang, S.

(2005)

Observera de farmakologiska effekterna av oral glutamin på proteinmetabolismen hos svårt brännskadade patienter

Sårläkning och sjukhusvistelsetid var kortare hos de i undersökningsgruppen som fick

glutamintillägg än i jämförelsegruppen Eneroth, M., Apelqvist, J.,

Larsson, J., Persson, B.M.

(1997)

Undersöka hur stor del av patienterna som skulle genomgå transtibial amputation som var malnutrierade samt utvärdera huruvida nutritionssupplement före och efter amputation påverkar sårläkning och minskar mortaliteten

Patienterna i experimentgruppen som fick supplement hade förbättrad sårläkning jämfört med kontrollgruppen

Omote, S., Sugama, J., Sanada, H., Konya, C., Okuwa, M., Kitagawa, A.

(2005)

Beskriva sårläkningsprocessen av trycksår efter en förändring i nutritionen

Sårläkningen förbättrades med bättre mathållning

Wipke-Tevis, D.D., Stotts, N.A.

(1998)

Undersöka nutrition, vävnads oxygenation och sårläkning hos patienter med venösa bensår

Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan nutrition och sårläkning, men en tendens på samband hittades

Zhou, Y.P., Jiang, Z-M., Sun, Y-H, He, G-Z., Shu, H.

(2004)

Ta reda på effekten av glutamin dipeptid på tarmpermeabiliteten, plasma endotoxin och åkommor efter en omfattande

sårskorpsbortskärning vid svåra brännskador

Sårläkningstiden var signifikant kortare i gruppen som fick glutaminsupplement

Collins, C.E., Kershaw, J,.

Brockington, S.

(2005)

Jämföra effekterna av nutritionssupplement av olika energi och näringsdensiteter som var levererade av sjuksköterska till äldre hemvårdade patienter med sår gällande nutritionsstatus, sårläkningsgrad och tidslängd av service

Båda grupperna fick en signifikant minskning av sårdjupet. Tre sår i 1-kcal läkte, jämfört med sju i 2-kcal gruppen, men detta var inte statistiskt signifikant

Berger, M.M., Baines, M., Raffoul, W., Benathan, M., Chiolero, R,L., Reeves, C., et al.

(2007)

Ta reda på huruvida tidig

spårämnessupplement jämfört med placebo kan associeras med förbättrade kliniska effekter inkluderat förbättrad sårläkning samt reduktion av infektionskomplikationer efter stora brännskador

Spårämneskoncentrationen i plasma var signifikant högre i undersökningsgruppen.

Sårläkningen förbättrades i

undersökningsgruppen där man hade lägre behov av återtransplantation (regrafting)

Berger, M,M., Binnert, B., Chiolero, R.L., Taylor, W., Raffoul, W., Cayeux, M-C., et al.

(2007)

Vidare utreda effekten av tidig stor spårämnessupplement på sårläkningen vid stora brännskador

Sårläkningen förbättrades i undersökningsgruppen jämfört med kontrollgruppen

Frías Soriano, L., Lage Vázques, M.A., Pérez-Portabella Maristany, C., Xandri Graupera, J.M., Wouters-Wesseling, W., Wagenaar, L.

(2004)

Undersöka effekten av oral nutritions-supplement, rik på protein och berikad med arginin, vitamin C och zink, på sårläkningen av trycksår grad tre och fyra

Sårstorleken minskades signifikant efter tre veckor med supplementet, även exsudat minskade

Zorrilla, P., Salido, J.A., López-Alonse, A., Silva, A.

(2004)

Analysera förhållandet mellan preoperativa serumzinknivåer och andra biokemiska och immunologiska nutritionsparametrar och förlängd sårläkning hos patienter som genomgått hemiartroplastik för höftfraktur för att bestämma nutritionskriterier och ta reda på vilka patienter som kommer att få en förlängd sårläkning

Serumzinknivåerna och sårläkning visade på en signifikant korrelation