Ny lag om klimatdeklaration av byggnader
En helt ny lag om klimatdeklaration av byggnader föreslås.
I arbetet har det övervägts en lämplig placering av bestämmelserna om klimatdeklaration. En naturlig utgångspunkt är att först överväga om reg- lerna passar in i redan befintliga regler.
Den 1 januari 2018 trädde en ny klimatlag (2017:720) i kraft. Det handlar om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. Regler om klimatdeklaration av byggnader hör därför inte hemma i den nya klimatlagen.
De regler som närmast har övervägts är: plan- och bygglagen, miljöbal- ken och lagen om energideklaration för byggnader.
Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) är speciallagen för byggande och det är då rimligt att överväga om PBL är en lämplig plats för reglering. Kraven på byggnader i PBL om tekniska egenskapskrav och hygien, hälsa och miljö handlar inte om krav som är kopplade till allmänna och globala miljöfrågor för ett hållbart samhälle. PBL är inte lämplig place- ring för regler om klimatdeklarationer av byggnader eftersom deklarat- ionerna handlar om allmänna miljöfrågor. I PBL finns dessutom inte sy- stem av det slag som föreslås här, alltså deklaration med registerhållning och tillsyn.
Det övergripande syftet med miljöbalken (1998:808) är att främja en hållbar utveckling. Den innehåller regler till skydd för människan och människans miljö på en övergripande nivå. Den innehåller bestämmelser kring skydd av natur, om olika verksamheter och hur de får bedrivas, reg- ler om prövning och tillsyn med mera. Det finns flera förordningar och föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken. Utgångspunkten är att miljöbalken gäller parallellt med andra lagar. Det innebär att flera olika lagar samtidigt kan tillämpas på verksamheter eller åtgärder. Bo- verket har haft en övergripande diskussion med Naturvårdsverket och be- dömt att miljöbalken inte är aktuell. Boverket menar att det är lämpligt att regler om klimatdeklaration placeras i en separat lag som gäller parallellt med miljöbalken.
Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader har klara parallel- ler till krav på klimatdeklaration, men olikheterna är samtidigt många. Till exempel ska klimatdeklarationer göras i ett tidigare skede än energi- deklarationer av nya byggnader. I förslaget till lag om klimatdeklaration
av byggnader handlar det om uppförande av byggnader, medan det för energideklarationer också gäller för befintliga byggnader. Det skulle bli en komplicerad utformning av lagen om klimatdeklarationsregler och energideklarationsregler slogs samman i en och samma lag. Därför är inte heller lagen om energideklarationer lämplig.
Efter en sammantagen bedömning är det lämpligt att placera reglerna i en ny lag. Lagen föreslås få benämningen lagen om klimatdeklaration av byggnader. Om det framöver ska kopplas på krav på maximalt utsläpp av växthusgaser vid byggande kan dessa kopplas samman med den före- slagna lagen. Boverket har övervägt om det är lämpligt att benämna de- klarationerna miljödeklarationer i stället för klimatdeklarationer. Det skulle vara en fördel om man längre fram vill utöka systemet till att gälla fler områden är klimat. Det är dock i nuläget lämpligt att använda namnet klimat, som är mer specifikt och tydligare anger vad deklarationen avser. I sammanhanget kan nämnas att Boverket i mitten av juni månad 2018 redovisar ett regeringsuppdrag om dokumentationssystem för byggpro- dukter i byggnadsverk, så kallad loggbok. Boverket föreslår att det blir en separat lag som reglerar loggboken. Vidare kan nämnas att kommittén för modernare byggregler (N 2017:05) utreder behovet av förändringar i reg- ler för att minska byggnaders miljöpåverkan. Betänkandet ska lämnas 20 juni 2018. Det skulle kunna vara så att kommittén lämnar förslag till reg- ler som påverkar hur reglerna om klimatdeklaration bör utformas.
Klimatkalkyl ett verktyg i tidigt skede
Det är önskvärt att man i ett tidigt skede under projekteringen börjar räkna på klimatpåverkan med olika byggprodukter och metoder, alltså att det görs en klimatkalkyl. Detta för att minskad klimatpåverkan ska bli en viktig faktor som styr valet av olika åtgärder vid projekteringen. Därför har Boverket övervägt att införa krav på klimatkalkyl i ett tidigt skede. Men syftet med den nya lagen är initialt att införa minimikrav för klimat- deklarationer, där administrationen bör vara liten. Det är då rimligt att begränsa kravet till den slutliga klimatdeklarationen när byggnaden har färdigställts. Det blir mindre administrativt betungande och ett enklare system med regler. Om det längre fram införs kravnivåer för utsläpp av växthusgaser kommer arbetet med att ta fram en klimatkalkyl i ett tidigt skede att vara nödvändigt för att vara säker på att kunna uppfylla kravni- vån. Det kommer då inte att räcka att i ett sent skede göra beräkningarna.
Vem som ska upprätta klimatdeklarationen
Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen upprättas. Frågan är om det behöver regleras särskilt om vem som ska upprätta klimatdekla-
rationer. Boverket har övervägt detta och har då särskilt tittat på system med certifierade personer inom byggområdet. Där finns regler som i vissa fall pekar ut att personer ska vara certifierade av ackrediterade certi- fieringsorgan. Inom byggområdet gäller till exempel att kontrollansvariga ska vara certifierade. För energideklarationer ställs det krav på att det är certifierade energiexperter som upprättar energideklarationen. Boverket har övervägt att införa krav på att certifierade energiexperter ska göra även klimatdeklarationen. Det skulle då bli en samordningseffekt, att en och samma person skulle kunna göra både energideklaration och klimat- deklaration och sedan rapportera till Boverket. Kraven vid certifiering av certifierade energiexperter behöver då ses över. Men det finns också skillnader. Till exempel är det olika slags kompetenser som behövs, de- klarationerna ska göras vid olika tillfällen och energideklarationer bygger på besiktning. För energideklarationer räcker det dessutom att deklarera två år efter det att byggnaden tagits i bruk. Det är ett senare skede än för klimatdeklarationer. Boverket anser inte att det är lämpligt att utöka certi- fieringen av energiexperter så att den även skulle gälla för att göra kli- matdeklarationer.
Det är möjligt att göra en särskild certifieringsordning för personer som upprättar klimatdeklarationer, men Boverket anser sammantaget att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl för att ställa krav på certifiering. Ett sy- stem utan krav på certifiering blir mer flexibelt, mindre administrativt tungt samt enklare och billigare. Om ytterligare styrmedel ställs på ut- släpp av växthusgaser kan dock läget bli ett annat i denna fråga.
Det är viktigt att klimatdeklarationerna utförs på ett korrekt sätt och håller en tillräcklig kvalitet. Därför föreslås att staten ska se till att det finns allmänna, fritt tillgängliga data om klimatpåverkan. Att använda särskilda klimatberäkningsverktyg som integrerar de beräkningsförutsättningar som föreskrivs för klimatdeklarationen underlättar också. Det finns i dag enstaka fritt tillgängliga beräkningsverktyg. Tillsyn föreslås i form av bland annat stickprov.
Byggherre – byggnadens ägare
Det är byggherren, det vill säga den som för egen räkning uppför eller lå- ter uppföra en byggnad, som ska se till att det upprättas en klimatdekla- ration.
Det är sedan byggnadens ägare som ska registrera uppgifterna till klimat- deklarationen i klimatdeklarationsregistret. Registreringen ska göras sen- ast sex månader efter meddelat slutbesked eller interimistiskt slutbesked. I Boverkets register över energideklarationer fås uppgifter från lantmäte-
riets fastighetsregister. Det innehåller byggnads-id och uppgifter om byggnadens lagfarna ägare, men däremot inte uppgift om byggherren. Byggherren är många gånger den som blir byggnadens ägare efter det att byggnaden har färdigställts. Byggherren bygger då för egen räkning med syftet att vara en långsiktig ägare. I det fallet finns ingen risk för att kli- matdeklarationen, eller tillgång till information som behövs för att göra en klimatdeklaration, inte överförs mellan byggherre och byggnadens ägare. Problem kan uppstå då byggherren säljer byggnaden tidigare än sex månader efter att slutbesked meddelats. I dessa fall kan det finnas risk för att ägaren inte har fått klimatdeklarationen eller fått tillgång till un- derlag för att göra klimatdeklarationen. Boverket bedömer att denna risk för byggnadsägaren inte ska regleras i lagen om klimatdeklaration av byggnader, utan att detta i stället lämpligen behandlas i civilrättsliga av- tal.
Anpassning av reglerna till EU:s dataskyddsförordning
EU:s dataskyddsförordning74 ska tillämpas från den 25 maj 2018. Därför
upphörde samma dag personuppgiftslagen (1998:2004) att gälla. I stället började en ny dataskyddslag att gälla, som innehåller kompletterande be- stämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Förslaget till lag om klimatdeklaration av byggnader har anpassats till EU:s dataskyddsförordning. Det har gjorts utifrån de ställningstaganden som gjordes i Miljö- och energidepartementets promemoria Ds 2017:54 ”En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde”. Följande har beaktas uti- från den nya dataskyddsförordningen:
– Om rättelse: Dataskyddsförordningens bestämmelser om rättelse av beslut är direkt tillämpliga i Sverige. Därför behövs inte någon hän- visning i lagen om klimatdeklaration av byggnader till regler om rät- telse. Det behövs inte heller i lag om klimatdeklaration av byggnader någon upplysning om att beslut om rättelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
– Om skadestånd: Dataskyddsförordningens bestämmelser om skade- stånd är direkt tillämpliga i Sverige. Därför behövs inte någon hän- visning i lagen om klimatdeklaration av byggnader till regler om ska- destånd.
74 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning).
– Om registrets ändamål: hänvisning görs till artikel 21 i dataskydds- förordningen om rätten att göra invändningar mot behandling av per- sonuppgifter. (se 10 § i förslag till lag om klimatdeklaration av bygg- nader)