Beräkningar för klimatdeklarationen föreslås följa EN 15978 för byggna- der (och indirekt EN 15804 för byggprodukter), så länge inget annat nämns.
Koldioxidekvivalenter enligt klimatkonventionen
Klimatpåverkan beräknas som GWPGHG20 och redovisas i enheten kg kol-
dioxidekvivalenter. Den nationella metodiken överensstämmer med rikt- linjerna för rapportering av växthusgasutsläpp till klimatkonventionen (IPCC, 2006). Klimatpåverkan beräknas därmed i kg koldioxidekvivalen- ter vilket inkluderar den sammantagna effekten av utsläpp av växthusga- ser, inte enbart koldioxid. Exakt vad som inräknas i GWP bestäms av hur GWP har beräknats i de klimatdata för enskilda produkter, bränslen och så vidare som ligger till grund för klimatdeklarationen för en hel bygg- nad. Då standarden EN 15804 inte tydligt pekat ut huruvida utsläpp till
20 GWP = Global Warming Potential, dvs. ett mått på klimatpåverkan som innefattar po-
tentiella bidrag till växthuseffekten från växthusgaser. De olika gasernas bidrag till växt- huseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor.
följd av exempelvis markanvändning ska hanteras är det i dag bland de EPD:er som tagits fram baserat på EN 15804 inte alltid tydligt om beräk- nad klimatpåverkan inkluderar enbart fossila utsläpp av växthusgaser el- ler också effekter på grund av förändrad markanvändning. I den internat- ionella standarden ISO 21930 framgår det dock tydligt att klimatpåverkan till följd av förändrad markanvändning ska ingå. EU:s pilotversion av Product Environmental Footprint (PEF) tydliggör också att GWP-måttet kan delas upp på flera delposter: direkta utsläpp av växthusgaser, utsläpp till följd av förändrad markanvändning, LUC (med ett par underkatego- rier) samt upptag av biogent kol. Standardiseringskommittén TC 350 har i uppdrag att se över standarden EN 15804 för att göra den mer kompati- bel med PEF, och i maj 2018 fattas sannolikt beslut om uppdaterad stan- dard. När det gäller GWP kommer standarden sannolikt att följa PEF, men att delposterna kommer att särredovisas. Regler för data som an- vänds i klimatdeklarationen bör därmed anpassas successivt i enlighet med denna utveckling. Initialt användes företrädelsevis EPD-data som upprättats enligt EN 15804 för klimatdeklarationen, även om det inte tyd- ligt framgår om GWP-indikatorn omfattar förändrad markanvändning el- ler inte.
När det gäller upptag av så kallat biogent kol ska klimatdata initialt inte inkludera upptag, det vill säga ska inte adderas eller subtraheras med be- räknad klimatpåverkan för modul A1–A3 (som belyser utsläpp av fossil koldioxid vid råvaruförsörjning, transport till tillverkning och under till- verkningsprocessen av byggprodukter och komponenter).
Observera också att karbonatisering av betong ska redovisas i modul B1 och därmed inte ingår i klimatdeklarationen i denna rapport.
Bruttoarea föreslås som areaenhet
För att stimulera ökat lärande om vad som kan vara höga och låga stor- leksordningar av klimatpåverkan föreslås att klimatpåverkan redovisas i kg koldioxidekvivalenter per m2. Med en fast areaenhet underlättas läran-
det om resultatet ligger högt eller lågt. I liknande system förekommer olika specificerade areaenheter som exempelvis bruttoarea i remissvers- ionen av den norska standarden21 invändig bruttoarea i PCR för byggna-
der22 och användbar invändig area i Level(s)23. I det 80-tal fallstudier som
samlades in inom ramen för IEA EBC Annex 5724 förekom såväl brutto-
21 Standard Norge, 2017. 22 Environdec, 2018. 23 Dodd et al., 2017.
24 International Energy Agency Energy in Buildings and Communities programme (IEA
area och nettoarea som uppvärmd area, med bruttoarea som den vanligast förekommande areaenheten (Birgisdottir et al., 2016). Fördelen med att använda brutto- eller nettoarea är att de relaterar klimatpåverkan till all byggnadsarea oavsett vad arean används för (exempelvis om garage finns i huset eller inte).
En enhet som BOA/LOA eller Atemp relaterar ännu tydligare till en huvud-
funktion för byggnaden, det vill säga en för brukaren användbar area. Genom att använda en sådan areaenhet närmar sig måttet än mer ett ef- fektivitetsmått, där man kan sträva efter så låg klimatpåverkan för så stor användbar yta som möjligt. Atemp har fördelen att det är samma areabe-
grepp som används i systemet för energideklarationer samt i Boverkets byggregler. På grund av enkelheten, och då det är en areaenhet som redan måste redovisas enligt gällande lagstiftning, kan Atemp därför vara att fö-
redra före BOA/LOA. Den främsta nackdelen med att använda den refe- rensenheten uppkommer då garage ingår i byggnaden och ska beräknas i deklarationen, eftersom ”användbar area” är något annat för garage. Det innebär i så fall att ett hus med garage kommer att landa på ett högre värde i deklarationen jämfört med samma hus utan garage. Det innebär att det kommer att se ut som om huset med garage har högre klimatpå- verkan än huset utan garage, trots att huset med garage fyller ytterligare funktioner. Om garage särredovisas skulle resultatet för garage kunna slås ut på arean för garaget i stället. Detta blir relativt krångligt och det kan säkerligen finnas andra fall av byggnader som innehåller ytor med olika funktioner som då också skulle kunna bli föremål för diskussion. Ett yt- terligare alternativ skulle vara att addera Atemp med garagearea. Detta är
olyckligt då det så tydligt är två olika sätt att mäta area på.
Sammanfattningsvis förordas tills vidare att total klimatpåverkan enbart slås ut på bruttoarea (BTA). Det blir då samma area som föreslås även för loggboken. Då klimatpåverkan alltid beräknas först, kan en byggherre in- ternt välja att också slå ut den per Atemp eller BOA/LOA.
Vare sig det är energianvändning eller klimatpåverkan som ska redovisas kan det finnas nackdelar med att använda någon form av byggnadsarea som deklarationssenhet. Exempelvis synliggörs inte om byggnaden har utformats yteffektivt, vilket har stor inverkan på total energianvändning och klimatpåverkan till följd av produktion av byggnaden. Boverket anser dock att BTA är det areabegrepp som i dagsläget bör användas.
Boverket föreslår att:
Klimatpåverkan redovisas i kg koldioxidekvivalenter per m2.
m2 beräknas som bruttoarea (BTA).
Byggnader har olika användningsområden såsom skola, bostad eller kon- tor. De kan även ha olika prestanda, som till exempel uppfylla BBR:s energikrav eller ha lägre energianvändning är BBR-kraven. Detta är vik- tigt att beakta om det finns ett intresse att jämföra klimatpåverkan från olika byggnader.