samt i Edsberg och Sjöberg har vi våra kommun-delscentra. De har utvecklats under andra halvan av 1900-talet, präglade av den tidens ideal. Då var zonplaneringens teorier rätt, med öar av fler-bostadshus kring en kommunikationspunkt med service och handel. Mellan öarna ofta ett inge-mansland av industrier och trafikleder. Sollentunas tillväxt kommer huvudsakligen att ske genom att kommunen ”växer inåt”, inom redan exploaterade områden och i stråken mellan öarna. Stråken, som vi kallar urbana spridningskorridorer, länkar sam-man åtskilda områden och är en stor del av Sollen-tunas tillväxtpotential.
Urbana spridningskorridorer
De urbana spridningskorridorerna sammanfal-ler i de flesta fall med de större vägarna/gatorna i kommunen, Sollentunavägen, Norrvikenleden, Bagarbyvägen, Turebergsleden m fl men också med planerade gator som Turebergs allé och gatan, Edsbergs allé, mellan Väsjön och Edsberg. Dessa ska utvecklas, med fortsatt god trafikkapacitet, med trädalléer, gång- och cykelvägar och i lämpliga avsnitt kantas av bebyggelse med verksamheter och störningståliga bostäder. I vissa avsnitt ska de upp-levas som gröna huvudgator genom villastaden och i andra som mer stadsmässiga och täta. Gemen-samt är att de utformningsmässigt skall bidra till vistelse i ett inbjudande gaturum och binda sam-man kommunens olika delar med varandra. Även det sekundära lokala gatunätet omfattas av detta, men då med en småskalig gatukaraktär.
Regional struktur 155
Se även planbeskrivning på sidorna 156–160. Jakobsberg
Häggvik
Terminaler och anläggningar Grön- och blåstruktur
Landsbygd, skärgård och övrig mark
Spårnät
Stora samlade rekreations- natur- och kulturvärden
Ny Befintlig
Grönt svagt samband
Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt
Kärnöar
Landsbygd, skärgård och övrig mark Replipunkt
Område för terminaler och anläggningar
Järnväg Tunnelbana Spårväg/förortsbana
Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana Ostlänken
Sträckning och trafikslag ej klarlagt Föreslagen framtida förlängning
Väg Väg
Farled
Befintlig bebyggelse utanför bebyggelsestruktur Stationsläge järnväg/pendeltåg
Regional stadskärna Övrig regional stadsbygd
Regional stadsbygd med utvecklingspotential
! (J Karta 19. utsnitt ur plankarta för Stockholms län 2030 155
En flerkärnig region. Källa: RTK.
Regioncentrum och kärnorna Barkarby/Jakobsberg, Kista/Sollentuna och Täby/Arninge (mörkrött). Källa: RTK, Rufs 2010.
Bebyggelseutveckling
Den regionala kärnan
Av regionplanens olika strategier för en önskvärd utveckling av regionen är den att vidareutveckla flerkärnigheten den som har störst bäring på den fysiska planeringen. En regional kärna kan enkelt uttryckas som en stad i staden. Den koncentrerade bebyggelsen i kärnan skapar förutsättningar för miljövänliga transporter, ett innovativt företags-klimat, social gemenskap, ett rikt kulturliv med mera, av sådant som präglar den goda staden.
Internationell forskning visar att det är gynnsamt för en långsiktigt hållbar utveckling av staden att det för en stad av Stockholms storlek skapas kärnor på ett avstånd av 15 till 30 kilometer från stadens centrum.
För att kärnor ska utvecklas krävs de rätta förut-sättningarna men också en medveten politik. Sol-lentuna har anammat regionplanens idé och vill i översiktplanen skapa förutsättningar för kärnan Kista/Sollentuna/Häggviks tillväxt. För att kärnan ska bli stadsmässigt attraktiv och långsiktigt hållbar
krävs att det skapas lika urbana kvaliteter som i Stockholms innerstad avseende ekonomi, kultur, utbildning, miljö, lokala kommunikationer m m.
En utvecklingsplan för kärnan Häggvik - Sollen-tuna - Kista bör skapas av berörda kommuner.
Kommundelscentra
Vid våra fem stationer, Rotebro, Norrviken, Häggvik, Sollentuna centrum och Helenelund,
Väg- och gaturummen bör vara inbjudande fram-sidor som helar samhället i stället för att splittra.
Från de stora vägarna läser man landskapet och orienterar sig. Dessa bör därför utformas på ett tydligt och vackert sätt. Rondeller och platsbild-ningar skapas i viktiga vägmöten. Entrémotiv exempelvis i form av platsbildningar bör anordnas vid infarterna till Sollentunas tätortsbebyggelse för att markera början och slut.
Landmärken och höga hus
För att markera viktiga platser i Sollentuna, fram-för allt i kommundelscentra, kan utmärkande konstverk, verksamheter eller höga byggnader vara aktuella. Höga byggnader kan och ska där de upp-förs, tillföra kvaliteter som inte uppnås på annat sätt, som ökad täthet, sociala och kulturella värden samt inte minst en högkvalitativ arkitektur som motiverar att de exponeras för ett större omland.
Höjden på byggnaderna ska relateras till varje
en-Den regionala kärnan, Urbana spridningskorridorer, Landmärken m m
Kommundelscentra med urbana spridningskorridorer. I centrala Sollentuna, liksom i övriga kommundelar, är inslagen av villakvarter, närna-tur m m en viktig kvalitet i den täta stadsbebyggelsen.
Platser där landmärken, bör utvecklas
Kraftledning som avecklas Stadsmiljö. Tät bebyggelse med
blan-dade funktioner
Huvudgator som bör utvecklas samt i lämpliga avsnitt kantas av byggnader
Förslag till regional kärna i RUFS 2010
Viktiga urbana spridningskor-ridorer
Områden vid kraftledning
Kraftledningarna genom Vaxmora, Edsberg och Sjöberg ska avvecklas. Kommunen har delfinan-sierat avvecklingen med hjälp av värdet på möjliga byggrätter på mark som frigörs när kraftledning-arna tas bort. Områden som kan bli aktuella för bebyggelse är bland annat vid Sjöbergs centrum, längs Rudbecks väg, Djupdalsvägen och i Törn-skogen. Varje delområde anpassas efter områdets karaktär.
Utbyggnad under lång tid
Utvecklingspotentialen genom förtätning är stor och utbyggnaden, som redan påbörjats, kommer pågå under lång tid. Stora delar ligger sannolikt väldigt långt fram i tiden, bortom 2030. Redan idag finns detaljplaner färdiga eller nästan färdiga med byggrätter för ca 4000 bostäder och detaljpla-ner på gång för ytterligare ca 500 bostäder, vilket motsvarar Sollentunas andel av regionens tillväxt fram till 2025.
Det kan konstateras att de detaljplanelagda bygg-rätterna till stor del ligger perifert. Vi behöver tillskapa större förtätningar i de södra kommunde-larna, främst kring Helenelunds station och Sollen-tuna centrum väster om järnvägen.
På följande uppslag beskrivs bebyggelseutveck-lingen i de olika kommundelarnas centrala områ-den och illustreras med framtidsbilder med möjlig utveckling mot 2030.
Allmänna mål för bostadsförsörjningen
Bebyggelsen ska anpassas efter befolkningen och det ska finnas bostäder anpassade för livets alla skeden. Det är viktigt att få fram ytterligare bostä-der som är anpassade till ungdomar, studenter och andra som har begränsade resurser.
Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolk-ningsökningen, men också ta ansvar för en propor-tionell andel av regionens tillväxt. Det innebär att förutsättningar ska skapas för att bygga mer än 300 lägenheter per år.
Sollentuna är positiv till nya studentbostäder, övriga ungdomars bostadsbehov ska i första hand lösas genom de successionskedjor som uppstår vid nyproduktion. Särskild strävan ska ändå finnas att förmå byggherrarna att producera små billiga lägenheter.
I samband med nyexploatering eftersträvas en
blandning av upplåtelseformer och lägenhetsstorle-kar, det ger variation och skapar förutsättningar för social integration. Den utgångspunkten gäller även vid omvandling, där ensartade områden gärna kan brytas av genom ändring av upplåtelseformer eller kompletteringsbebyggelse.
Sollentuna skall verka för ett gott samarbetsklimat med andra markägare och byggherrar, för att få dem att bidra till bostadsförsörjningen.
En sund utveckling av byggkostnaderna ska främ-jas genom konkurrensutsättning och mångfald.
Mark ägd av kommunen
Genom markanvisning kan kommunen förmedla sin mark för bostäder och verksamheter till mark-nadens aktörer. Intresserade byggherrar kan på så sätt vara med och utveckla den mark som kom-munen äger och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart och attraktivt Sollentuna. Kommunens markreserv är begränsad varför det är av oerhörd vikt att varje försäljning av kommunal mark sker efter noggranna överväganden.
Enligt kommunens markanvisningspolicy ska Sol-Bild bostad
lentuna kommun vid varje markanvisning efter-sträva konkurrens, tillgodose kommunala och sam-hälleliga behov genom tillkomst av specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg etc. Vidare ska alltid miljö- och klimatpåverkan, sett ur ett livscy-kelperspektiv, vägas in och förutsättningar skapas för att erhålla variation vad gäller bl a upplåtelse-former och arkitektur. Vid varje markanvisning ska även beaktas hur exploatören tidigare presterat i kommunen.
Vid prissättning av mark tillämpar kommunen i huvudsak marknadsvärdeprincipen.
Kommunen ska också arbeta fram en särskilt markstrategi med syfte att förtydliga hur kommu-nen kan verka långsiktigt för att möta det behov av utveckling som finns inom Sollentunas näringsliv.
I detta markprogram bör också förtydligas hur de verksamheter som idag befinner sig i områden som planeras för annan utveckling kan evakueras och hur ersättningsmark kan hittas. Eftersom den kommunala markreserven är begränsad bör vid försäljning en noggrann avvägning göras mot even-tuella framtida behov.
I Kronåsen finns planlagd mark för verksamheter
Utbyggnad under lång tid, Bostadsförsörjning, Markstrategi
Utredningsområde Ostkustbanan
Nuvarande planeringsunderlag när det gäller Ostkustbanan, regionaltågstation och tvärbanan är inte tillräckligt för att kommunen fullt ut ska kunna ta ställning till utvecklingen i översiktspla-nen. Genom att redovisa Ostkustbanan som ett utredningsområde inom vilket markanvändningen inte är helt klarlagd kan avgörandet skjutas på till efter antagandet av översiktsplanen.
Stockholms tillväxt och behovet av mer miljöan-passat resande ställer stora framtida krav på regio-nens spårinfrastruktur, bl a ser vi redan nu en bor-tre gräns för Ostkustbanans kapacitet i nuvarande utformning.
En utökning av riksintresseanspråket för Ost-kustbanan till att omfatta ett område för sex spår genom Sollentuna (se sid 80, Riksintressen) är ett berättigat anspråk. Det kan samtidigt hämma en önskvärd utveckling i kollektivtrafiknära lägen.
Sollentuna kommer att växa i takt med regionen i övrigt fram till dess det är aktuellt att genomföra en breddning av banan. Huvuddelen av denna tillväxt kommer att ske genom förtätning i centrala lägen i kommunen.
Trafikverket har beslutat om att riksintresset Ost-kustbanan innefattar spårkapacitet motsvarande sex spår, dvs två spår utöver de som finns idag och har inlett ett arbete med att precisera riksintres-set. För att ge underlag till kommunen som kan klarlägga om och hur riksintresset kan förenas med en önskvärd bebyggelseutveckling i Sollentuna har Trafikverket och Sollentuna kommun kom-mit överens om att arbetet med preciseringen ska påskyndas.
Frågor som berörs av riksintresseanspråket men även oberoende av detta behöver hanteras i över-siktsplanen är tvärspårvägen, regionaltågstopp och fler entréer till pendeltågstationerna.
Konsekvenser av reservat för och eventuell utbyggnad av två nya spår
En breddning av spårområdet och tillkomst av två nya spår genom Sollentuna får stora konsekvenser för både befintlig bebyggelse och miljö för den i text och illustrationer beskrivna utvecklingen av framför allt stationssamhällena som redovisas på följande sidor. Ett utvidgat riksintresseanspråk medför att planering av och förändrad
markan-vändning kommer att prövas mot anspråket och förhindras om det anses påtagligt försvåra eller förhindra tillkomsten eller utnyttjandet av riksin-tresset. En utbyggnad med ett femte och sjätte spår ligger sannolikt långt fram i tiden. Ett reservat får dock konsekvenser både för hur befintliga verk-samheter och användning kan utvecklas och för en utveckling med större omvandling under tiden det är ett reservat. Det är därför viktigt att hitta rimliga avvägningar om bl a förändringars storlek, avskrivningstid och livslängd för bedömningen av om eventuella förändringar försvårar en utbyggnad med ett femte och sjätte spår.
Bebyggelse
Befintlig bebyggelse samt önskvärd utveckling påverkas fysiskt mest i centrala Sollentuna (Sol-lentuna centrum - Turebergs allé - Södra Häggvik) och i Helenelund. Även övriga stationssamhällen, Häggvik, Norrviken och Rotebro, påverkas om än i mindre omfattning. Utanför stationsområdena påverkas i olika omfattning byggnader och gator närmast spårområdet.
Avgörande blir naturligtvis även hur barriäreffekter och andra miljökonsekvenser såsom bullerstör-ningar såväl under tiden fram till en utbyggnad som under byggskedet och därefter kan hanteras.
Tvärspårvägen
Översiktsplanen och regionplanen innehåller re-servat för Tvärspårväg Kista-Häggvik. Sollentuna har förberett en anslutning i Sollentuna centrum (och Häggvik) genom att placera den nya bebyg-gelsen på tillräckligt avstånd från järnvägen. Det är viktigt att preciseringen av riksintresset beaktar en utbyggnad av tvärspårvägen i enlighet med de utredningar och planer som tagits fram.
Regionaltågstation
Utöver ytterligare spår har Trafikverket också utrett var regionaltåg från t ex Gävle och Uppsala kan stanna. Enligt spårstudien finns fyra möjliga lägen för en regionaltågsstation, varav två ligger i anslut-ning till den regionala kärnan Häggvik - Sollen-tuna - Kista och därmed i SollenSollen-tuna: Häggvik och Helenelund. Två ytterligare spår genom Sollentuna är enligt Trafikverket en förutsättning för ett regio-naltågstopp. Det innebär också att ett regionaltåg-stopp inte kan tillkomma före de två nya spåren.
Pendeltågsstationer
Oavsett planering av regionaltågstation är det vik-tigt att Häggviks station får en uppgång i söder för att skapa förutsättningar för en önskvärd utveck-ling av södra Häggviksområdet. Även Helenelunds station bör få en sydlig entré för att bl a skapa bättre tillgänglighet för Silverdal.
Kommunens ställningstagande i översiktsplanen Kommunen tar i översiktsplanen inte ställning till om och hur riksintresset Ostkustbanan och pla-cering av regionaltågstation kan tillgodoses. När en precisering av riksintresseanspråket gjorts av Trafikverket föreslås att den del av översiktsplanen som rör Ostkustbanan ändras genom en tematisk eller geografisk fördjupning (se även sid 96). Kom-munen kan då pröva hur komKom-munen kan tillgo-dose riksintresset och plats för regionaltågsstation mot det nya underlaget.
Ostkustbanan redovisas som utredningsområde och plats reserveras för regionaltågstation i Hägg-vik i översiktsplanen. Helenelund och Sollentuna centrum redovisas som alternativa lägen för en regionaltågsstation. Tvärspårvägen redovisas som reservat mellan Kista och Sollentuna centrum och vidare mot Häggvik. En fortsättning österut från Häggvik mot Roslags Näsby i Täby i enlighet med RUFS 2010 är intressant i den fortsatta plane-ringen.
Kommunen förutsätter att de principer och för-slag som redovisas för bebyggelseutvecklingen i stationssamhällena i hög utsträckning kan förenas med spårreservat och en framtida utbyggd järnväg.
Detta ska dock studeras närmare i den fördjupning av översiktsplanen som ska göras med Trafikverkets precisering som grund.
Centrala Sollentuna
Tureberg (Sollentuna centrum)
I Sollentuna centrum har den stora genomgri-pande stadsomvandlingen satt igång med full kraft.
Öster om järnvägen är utbyggnaden av affärscen-trum och allaktivitetshuset Satelliten klar och an-läggandet av nya stadsgatan samt omfattande bo-stadsbyggande pågår. Upprustningen av Turebergs torg och park är igång och byggandet av ny kyrksal är klart. På västra sidan börjar Rättscentrum bli klart, ombyggnaden av Servicehuset har pågått en tid, Malmvägen har rustats i samband med att broarna rivits. Förbättringen av Malmparken har inletts med bollplan i söder och lekpark i norra delen. Bostadshus med lokaler kommer att byggas längs Malmparkens östra kant. Mer arkitektoniskt spekulativa tillskott kan prövas i parkens västra kant samt radhus på taken i kvarteret Traktörens södra del för att fullfölja stadsomvandlingen kring parken.
Trots mycket omfattande förändringsarbete i Sol-lentuna centrum finns utrymme och behov av ytterligare förbättringar av stadsmiljön. En av de stora frågorna är att föra in stadsmässiga element som bryter ner och varierar
den massiva storskaligheten.
Det kan vara både byggnader i mindre skala, men även enstaka inslag av högre landmärken.
Turebergs torg behöver bli ytterligare kringbyggt. I den östra delen av torget föreslås en paviljong med serveringar uppföras.
En byggnad mot järnvägen kommer att minska blåsigheten ytterligare, och torgrummet blir än mer tydligt och trivsamt.
Malmparken behöver rumsbildande bebyggelse på dess östra sida, samtidigt som parkens offentliga karaktär måste stärkas.
Stråken som förbinder viktiga målpunkter som Malmparken, Turebergs torg, Sollentunavägen och Aniaraplatsen måste var attraktiva för att bryta den barriäreffekt järnvägen har idag. På sikt bör järn-vägsstationen förändras för att bli det landmärke en större tågstation bör vara.
Konst i centrala Sollentuna blir viktiga identitets-skapande och inkluderande landmärken.
Sollentuna centrum bör förbindas med Edsviken.
Avståndet till vattnet är fysiskt nära, men idag sak-nas en attraktiv, tillgänglig och trygg väg dit.
Flera tillkommande bebyggelsekvarter längs Byg-devägen från bron till Malmvägen/Turebergs allé kommer att skapa en mycket
viktig länk mellan Turebergs allé och Sollentuna centrum.
Allteftersom kommer även kopplingen till Sollentuna-vallen att bli bättre och mer inbjudande för gående än den är idag.
Järnvägen Sollentuna centrum
Sollentunavägen Bygdevägen
Framtidsbild.
Möjlig utveckling mot 2030 - Satelliten
Malmvägen Servicehuset
Servicehuset Malmparken
Torg
Edsviken
Turebergs allé Sollentuna
sjukhus
Turebergsleden
Aniara-platsen
Utvecklingen intill järn-vägen kan påverkas utav pågående utred-ningsarbete angående riksintresset Ostkust-banan, se sid 28.
Södra Häggvik och Turebergs allé
Bakgrunden till Turebergs allé är insikten om att Södra Häggvik med sitt mycket goda kommunika-tionsläge kommer att utvecklas som ett kommersi-ellt centrum. För att få Sollentuna Centrum att dra nytta av en sådan utveckling grundlades tanken om Turebergs allé.
Avsikten är att Södra Häggvik långsiktigt inte en-bart ska vara ett kommersiellt centrum dominerat av handel, utan en stadsmiljö med olika funk-tioner, det vill säga en blandning mellan handel, bostäder, kontor och centrumfunktioner. För delen väster om Norra Malmvägen/Turebergs allé, med-ger den relativt nya detaljplanen en mycket hög ex-ploateringsnivå, förutsatt att det blir en blandning av handel, kontor och bostäder. Exploateringen ska följa stadens principer med en finmaskig kvarters- och gatustruktur.
Utbyggnaden av Stinsens shoppingcenter och buti-ker inom övriga kvarter gör att handeln tar en mycket stor plats i Södra Häggvik för närvarande. Även om Stinsens expan-sion har kunnat göras utan att fler markparkerings-platser anlagts och tillkommande parkeringar lagts i garage under mark, har utbyggnaden inte bidragit till den stadsmässighet som eftersträvas i områ-det. Samtidigt som utbyggnaden av Stinsen planlades, möjliggjordes även för bostäder söder om Stinsen vid Glimmervägen/
Turebergs allé. Det nya flerbo-stadshuset illustrerar på ett bra sätt hur mötet mellan handel och bostäder, efter principerna som gäller för Turebergs allé, kan gestaltas.
Öster om Norra Malmvägen/Turebergs allé har tidigare lagerbyggnader byggts om för ytterligare handel och delar rivits för att ge tillgång till befint-lig tunnel under järnvägen. En gång- och cykelväg genom tunneln ordningsställdes 2009 som nu förbinder Södra Häggvik med Skälby och de östra delarna av Häggvik. I tunnelns läge finns möjlighe-ter att anlägga en sydlig entré till Häggviks pendel-tågsstation. Tillkomsten av kopplingen till tunneln och en ny entré till stationen är viktiga steg för att skapa förutsättningar för en
vidare utveckling av området enligt de långsiktiga stads-byggnadsprinciperna.
E4
Järnvägen
Sollentuna-vallen Skälby
Stinsen Häggviks station
Sollentuna centrum
Framtidsbild.
Möjlig utveckling mot 2030 - Turebergs allé
Södra Häggvik
Turebergs allé Ny
pendel-tågsentré
Utvecklingen intill järn-vägen kan påverkas utav pågående utred-ningsarbete angående riksintresset Ostkust-banan, se sid 28.
N Malmv
Glimmerv
Centrala Sollentuna, Tureberg och Häggvik
Häggvik
Häggviks centrum har rustats upp under senare tid, samtidigt som servicen har försämrats markant när livsmedelsbutiken lades ner. Bebyggelsen i cen-trum är tidstypisk och av bra kvalitet från 1950- till 1980-tal. Utrymme för förtätningar finns.
En tillkommande kvartersbebyggelse närmast järnvägen skulle minska bullerstörningarna för befintliga bostäder. Samtidigt skulle centrum få ett tillskott av bostäder och lokaler för verksamheter och handel. Torg och gator skulle bli mer attrak-tiva för vistelse.
Väster om järnvägen finns utrymmer för bebyggel-seförtätningar längs Andelsvägen. Den vackra allén talar för att Andelsvägen slutar med ett litet torg och en fondbyggnad vid stationen.
Området mellan Hammarbacken och
Området mellan Hammarbacken och