Dnr 2004/560 KS 202
2030 -
Översiktsplan
Sollentuna kommun
Antagandehandling 2012-10-16
www.sollentuna.se
Innehåll
Inledning 4
Översiktsplanens syfte 4
Läsanvisning 4
Mål och vision 4
Mellankommunala och regionala
intressen samt riksintressen 81
Mellankommunala och regionala intressen 81
Riksintressen 81
Riktlinjer för mark- och
vattenanvändningen 84
Övergripande riktlinjer 85
Områdesspecifika riktlinjer 86
Gällande planer 88
Utvärdering 91
Utvärdering mot åtaganden i RUFS 2010 92
Fortsatt planering 96
Rullande översiktlig planering 96
Andra planerings- och utredningsinsatser 97 Uppföljning av betydande miljöpåverkan 98
Allmänna intressen 13
Den bebyggda miljön 14
Bebyggelsens kvaliteter och innehåll 14
Bebyggelseutveckling 24
Bebyggelsens funktioner 46
Bebyggelsens problem och utmaningar 54
Den obebyggda miljön 64
Regional och lokal grönstruktur 64
Järvafältet 68
Rösjöskogen 70
Törnskogen 72
Vatten 76
Omslaget
Foto: Sollentuna kommuns bildarkiv Illustration: Jan Enfors
NCC
Rättigheter förbehålls Sollentuna kommun där inget annat anges. Citera oss gärna men ange källan.
Uppdragsgivare och styrgrupp för arbetet att ta fram en ny översiktsplan är kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott: Thomas Ar- denfors (M), ordförande, Anna Myrhed (C) 1:e vice ordf, Per Gibson (FP) 2:e vice ordf, Peter Godlund (MP) 3:e vice ordf, Maria Stockhaus (M), Magnus Ramstrand (KD), Joakim Jonsson (S), Förslaget till översiktsplanen har tagits fram av kommunledningskontoret med hjälp av övriga förvaltningar. I arbetet med översiktsplanen har Anders Hallmén, planeringschef, David Saveros, planarkitekt, Anders Hedlund, miljö- strateg, Jan Enfors, stadsarkitekt, Lars Keski-Seppäla, projektchef, Rikard Dahlén, naturvårdschef, Mats Lindström, planarkitekt, Mats Wal- lén, planarkitekt, Katarina Forslöw, miljö- och vattenplanerare, Olof Svanberg, kommunantikvarie, Ola Mårtensson, näringslivssekreterare, Katrin Seuss, exploateringsingenjör, Hiva Hedayati, trafikplanerare, Ulrika Hellström, exploateringschef, Emma Tönnerfors, planarkitekt, Peter Holstad, redaktör, m fl, kommunledningkontoret samt Katarina Tittelbach, miljö- och hälsoskyddsinspektör, m fl handläggare på miljö- och byggnadskontoret, medverkat. Under arbetet med översiktsplanen har en arbetsgrupp för s k mjuka frågor samlats bestående av Lars Keski-Seppälä, Petra Karlsson, brottsförebyggare, Yvonne Ingelström, chef för integrations- och demokratifrågor, kommunledningskontoret, Agneta Svensson, Socialkontoret, Kjell Lauri, kultur och fritidskontoret, Katarina Andersson, vård- och omsorgskontoret, Leif Hildebrand, barn- och utbildningskontoret m fl. Energi- och klimatfrågor har behandlats i en arbetsgrupp som även arbetat med framtagandet av en sepa- rat klimatstrategi för kommunen. I arbetsgruppen ingick tjänstemän från kommunen och Sollentuna Energi AB. Vattenfrågor har behandlats i en arbetsgrupp med tjänstemän från kommunledningskontoret, miljö- och byggnadskontoret, trafik- och fastighetskontoret samt Sollentuna Energi AB. I trafikfrågor har även Niklas Rousta, teknisk chef och Sanna Eveby, trafik- och fastighetskontoret samt WSP Samhällsbyggnad AB, och i avfalls- och återvinningsfrågor Kristina Sjöblom, Sollentuna Energi AB medverkat. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av WSP Samhällsbyggnad AB, i samarbete med Ragn-Sells Miljökonsult AB.
Inledning
Den tidigare översiktsplanen (Kommunplan) an- togs 1998 och aktualitetsförklarades 2002. Över- siktsplanen ska vara aktuell och kommunlednings- kontoret fick därför 2006-01-12 § 5 i uppdrag av kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott att starta arbetet med en ny översiktsplan.
Översiktsplanens syfte
En översiktsplan ska redovisa huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Den är också ett underlag för dialogen mellan kommunen och dess grannar och med staten.
Vidare fungerar översiktsplanen som ett stöd i detaljplanearbetet och kan bidra till ett förenklat arbete med de detaljerade planererna som ska leda fram till ett färdigt byggprojekt.
Läsanvisning
De mål och riktlinjer som är formulerade i över- siktsplanen ska utgöra utgångspunkt i all planering av den fysiska miljön.
Översiktsplanen har delats in i fem huvudkapitel.
Det första kapitlet, Inledning, beskriver över- siktsplanens syfte och mål. Det andra kapitlet, Allmänna intressen, är tillsammans med kapitel tre den viktigaste delen av översiktsplanen. Här beskrivs i fyra delkapitel, Den bebyggda miljön, Den obebyggda miljön, Vatten, Mellankommunala och re- gionala intressen samt riksintressen, kommunens syn på utvecklingen av kommunens olika miljöer och kommunens syn på allmänna intressen. Beskriv- ningen fokuserar på de strategiska frågor som lyfts fram i inledningen. I det tredje kapitlet, Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen, redovisas översiktsplanens huvuddrag i form av en plankarta och en sammanställning av de riktlinjer som pla- nen innehåller. Det fjärde kapitlet, Utvärdering, innehåller en utvärdering av översiktplanen mot den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). I det femte kapitlet, Fortsatt planering, bahandlas det fortsatta planeringsarbetet efter det att över- siktsplanen antagits.
Mål och vision
Det hållbara samhället
Den tidigare översiktsplanen har en vision för Sollentuna om ett långsiktigt hållbart samhälle. I Översiktsplanen lever visionen vidare, bl a genom att fullfölja strategin om ny tät bebyggelse i goda kommunikationslägen. Det innebär att stations- samhällena utvecklas ytterligare och förbinds med urbana korridorer med tätare bebyggelse. Framta- gandet av mål och riktlinjer har utgått från de mål om hållbar utveckling som beslutades av kommun- fullmäktige i samband med Kommunplan 1998 och från de åtaganden som finns i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 (RUFS). Det synsätt som uttrycks i mål, strategier och riktlinjer i RUFS 2010 har tagits som utgångs- punkt i översiktsplanen.
De globala klimatförändringarna är också en ut- maning som påverkat översiktplanen. De konkreta åtgärderna för att nå klimatmålen ligger mestadels utanför de beslut om användning av mark och vat- ten som översiktsplanen behandlar, däremot skapar den spelplanen som ska möjliggöra den livsstils- förändring och framför allt det teknikskifte som sannolikt kommer att visa sig nödvändigt. Klimat- frågan behandlas samlat i en särskild klimatstrategi och följs upp i årliga åtgärdsplaner.
I översiktplanen finns resonemanget invävt i pla- nens skilda delar samt kommenterat i avsnittet som behandlar hur översiktsplanen uppfyller regi- onplanens åtaganden.
Sollentuna i regionen
Sollentuna är en integrerad del av stockholmsre- gionen. Arbets- och bostadsmarknaden är intimt sammanflätad över de administrativa gränserna, biltrafikens utveckling kan bara delvis knytas till den egna utvecklingen, kollektivtrafiken har en regional huvudman, kulturutbudet är stort men bara till en liten del lokaliserat till hemkommunen och så vidare.
Alla kommuner är beroende av omvärlden och det i allt större utsträckning i en globaliserad värld, i en sammanflätad storstad blir detta särskilt påtag- ligt. Det skapar speciella förutsättningar för kom- munernas översiktsplanering och för arbetet med mål för den långsiktiga utvecklingen.
Översiktsplan för Sollentuna kommun, antagandehandling
Vision, mål och strategier för regionens utveckling 33
Mål för regionens attraktivitet
Det är många värden och egenskaper som gör Stockholmsregionen attraktiv. Fyra mål uttrycker sammantaget den attraktivitet som regionen behöver kännetecknas av.
1HGDQSUHVHQWHUDVPnOHQRFKQnJUDLQGLNDWLRQHUSnKXUOnQJWUHJLRQHQKDUNRPPLW
mot målen 2008.
MÅL:
En öppen och tillgänglig region
Stockholmsregionen ska kännetecknas av öppenhet för nya tankar och social mång- fald, och vara väl sammanhållen och integrerad. Invånarna ska ha lika möjligheter till utveckling oavsett kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder eller social och HWQLVNEDNJUXQG7LOOJlQJOLJKHWHQVNDYDUDK|JVnYlOLQRPUHJLRQHQVRPWLOORFKIUnQ
andra regioner, inom och utom landet.
Läget 2008
Stockholmsregionen har i ett europeiskt perspektiv en mycket hög internationell mångfald, mätt som andelen invånare med utländsk bakgrund, olika språk, religio- QHURFKHWQLVNDWLOOK|ULJKHWHU-lPI|UWPHGGHÀHVWDVWRUVWDGVUHJLRQHUL(XURSDKDU
regionen ett högt arbetsmarknadsdeltagande bland både kvinnor och män, men arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad. Även på utbildningsområdet är köns- segregationen stor. Utrikesfödda förvärvsarbetar i betydligt lägre grad än den övriga EHIRONQLQJHQRFKGHKDUOlJUHO|QHU'HQHWQLVNDRFKVRFLDODVHJUHJHULQJHQ¿QQV
Europas mest attraktiva storstadsregion
Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn
Säkra värden för framtida behov
Stärk samman- hållningen Utveckla
idéer och förnyelse- förmåga
Vidare- utveckla en flerkärnig och tät region
Frigör livschanser
STR ATEGIER
En öppen och tillgänglig region
En region med god livsmiljö En ledande
tillväxt- region
En resurs- effektiv region
MÅL VISION
RUFS 2010, vision, mål och strategier. De regionala målen utgör också mål för Sollentuna översiktplan.
Det finns i stockholmsregionen en lång tradition av översiktlig planering på regional nivå. Sedan 1950-talet har det funnits regionala översiktplaner.
Parallellt med Sollentunas arbete med översikts- planen har en ny regional utvecklingsplan, RUFS 2010, tagits fram. Önskvärt är, att de olika plane- ringsnivåerna samverkar för att på det sättet stärka regionens konkurrenskraft.
I vår översiktplanering har vi ambitionen att ta tillvara den kunskap som RUFS 2010 förmedlar och vi gör ett försök att koppla de regionala ut- vecklingsmålen till kommunens framtida utveck- ling för att på det sättet kunna föra ett resonemang kring den konkreta genomförbarheten av RUFS på kommunal nivå.
Sollentuna kommun har i sitt yttrandet över RUFS 2010 ställt sig bakom de regionala målen, dessa föreslås tillsammans med befintliga övergripande mål i Sollentuna utgöra målen för Sollentunas översiktsplan.
I översiktsplanen analyserar vi om RUFS så kall- lade åtaganden för att nå målen är relevanta och genomförbara på kommunal nivå. Vi får också en möjlighet att på detta sätt diskutera om kommu- nens utvalda strategiska frågor täcker RUFS pro- blembeskrivning eller om kommunen riskerar att tappa någon viktig framtidsfråga.
På detta sätt hoppas vi att de lokala och regionala
kompetenserna ska stärka varandra i planeringsar- betet och att vi kan påverka utvecklingen mot att de gemensamma planeringsresurserna används på ett effektivt sätt.
Utgångspunkter för regionens utveckling I RUFS 2010 beskrivs de utgångspunkter som gäller för utvecklingen. Nedan sammanfattas denna text, den som är intresserad kan läsa mer på regionplanekontorets webbplats1.
Inledningsvis konstateras att det inte är möjligt att förutse utvecklingen för en så lång tidsperiod som en översiktplan hanterar, utan att det snarare handlar om att ha kunskap om förändringar som gör det möjligt att hålla olika handlingsalternativ öppna.
En värld i förändring
Politiska förändringar och introduktionen av infor- mations- och kommunikationsteknik har gjort det möjligt för företagen att öka takten och omfatt- ningen av internationaliseringen. Den demografis- ka och politiska utvecklingen medför dessutom att det tillkommer ny arbetskraft och nya konsumen- ter i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Världsekonomin befinner sig i en turbulent om- struktureringsperiod till en följd av dessa föränd- ringar. Det ställer krav på en välfärdsstark region
1 www.tmr.sll.se 5
som Stockholm att agera proaktivt inom en rad områden för att behålla och stärka sin position.
Någon megastad kommer Stockholm aldrig att bli. Däremot finns det goda förutsättningar att stärka regionens roll som världsstad i Europa.
Stockholmsregionen är redan internationellt er- känd inom t ex preklinisk forskning, mobil och trådbunden kommunikation samt miljöteknik och hävdar sig väl inom teknologi, innovationsförut- sättningar och näringslivsstruktur. Däremot är den internationella tillgängligheten svag för att vara en huvudstadsregion och bebyggelsestrukturen gles.
Den globala klimatförändringen kommer att på- verka regionen både lokalt och genom globala ef- fekter. Sverige är till skillnad från andra EU-länder mindre beroende av primärenergi-import för elproduktionen, men beroendet av fossila bränslen inom andra områden är fortfarande stort.
Händelser och förändringar i omvärlden kan på- verka sammanhållningen och värderingarna. Glo- baliseringen kan till exempel mattas av och Europa börja resa murar mot flyktingar och världens oros- härdar.
Det är dock inte givet att en till synes osäker värld skapar sociala spänningar. Lyckas stockholmsregio- nen behålla enigheten runt värderingar som tole- rans, öppenhet och acceptans, tack vare en lyckad inflyttningspolitik, kan regionens attraktivitet öka.
Om arbetskraftsförsörjningen säkras genom adek- vata system för arbetskraftsinvandring och etable- ring samtidigt som samhället visar sig tillåtande och öppet, kan regionen bli tillräckligt attraktiv för att människor ska vilja flytta hit.
Utgångsläget är gott men det krävs ett aktivt arbete för att stärka sammanhållningen i framtiden.
Storstadens särskilda förutsättningar
Storstäder skiljer sig från andra städer inte bara genom sin storlek utan också genom sin täthet, komplexitet och mångfald.
Storstaden är kontaktintensiv och därför en jord- mån för innovationer och nya idéer. Storstadsre- gioner präglas av rörlighet och förändring – män- niskor och verksamheter flyttar in och ut.
Ur miljösynvinkel erbjuder den täta staden förde- lar. Här finns bra förutsättningar för kollektivtra-
fik och energieffektivitet. Storleken och tätheten medför också nackdelar, som trängsel, buller, långa restider och höga levnadskostnader.
En stor del av tillväxten och sysselsättningsök- ningen i regionen sker inom kunskapsintensiva företag. Forskning inom ekonomisk geografi pekar på betydelsen av att kunna erbjuda närhet och tät- het, vilket i sin tur pekar på behovet av geografiskt avgränsade miljöer för innovativa företag. I en undersökning 2006 önskade företagen bland annat bättre företagsklimat på alla nivåer, större förstå- else för företagandets villkor och bättre service hos kommuner och myndigheter, fler yrkesutbildade, bättre framkomlighet på vägarna och bättre sam- verkan mellan skola, näringsliv och myndigheter.
Långsiktiga bedömningar av utvecklingen
Befolkningen i länet har ökat med 400 000 per- soner den senaste 30-årsperioden, i genomsnitt 13 000 per år. En ung befolkning medför ett sta- digt födelseöverskott.
Arbetsmarknadsregionen växer med bättre kom- munikationer och kan i framtiden komma att omfatta Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Vilket är en önskvärd utveckling för att stärka regionens konkurrenskraft.
Osäkerheten om utvecklingen på lång sikt är stor.
Ett högt och ett lågt alternativ diskuteras där det högre alternativet inträffar om regionen lyckas med anpassningen till den ökade globaliseringen och förblir attraktiv. Den höga tillväxten innebär att länet växer med ca 20 0002 invånare per år medan det i låg stannar vid ca 12 000. I alternativ låg är det också lägre sysselsättning, högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt. Stockholm väntas få en gynnsam demografisk utveckling men ändå ökar försörjningskvoten – alltså antalet barn, ung- domar och äldre per person i yrkesverksam ålder.
Sysselsättningen ökar i östra mellansverige och kommer 2030 att svara för nära två tredjedelar av sysselsättningsökningen i hela landet och för en tredjedel av den totala produktionen av varor och tjänster i riket.
Den kraftiga ökningen i den regionala produktio- nen innebär att det kommer att finnas utrymme för såväl standardökning i form av ökad offentlig och privat konsumtion som för en hög inves-
2 Under åren fram till 2012 har befolkningen ökat med betydligt mer
Översiktsplan för Sollentuna kommun, antagandehandling
Inledning
V
V
V
V
R
R
R
R
A
A
A A
A A
A A A
E
E E
E E E
E
E
E
E
E E
E
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! (J
!( J
! ( J
! (J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J!(J
! ( J
!(J
! (J
! (J
0 5 10 15 20 Km
E4 E4 E4
E4
E20 E18
E18
E18
E18
E18
E20
73 77
77 76 76
73
57
222
259
226
226 261
265 Uppsala
Bålsta
Knivsta
Trosa Gnesta
Gimo
Gnesta
Erken
Skedviken
Fysingen
Vallentuna- sjön
Ullna- sjön Lejondals-
sjön
Bornsjön
Drev- viken Magelungen
Orlången
Måsnaren N.Yngern
S.Yngern Mälaren
Sorunda Skäcklinge
Skälsättra
Vidja
Hållsättra
Trinntorp
Hemmesta
Brunn Strömma
Fågelbrolandet Resarö
Rindö Bollstanäs
Lindholmen
Karby
Stora Vika Hölö
Sigtuna
Bergshamra Kårsta
Stenhamra
Mölnbo Ekeby
Viksberg
Ösmo
Hallstavik
Älmsta
Märsta
Rimbo
Österskär
Nynäsgård Gröndalsviken
Djurö
Vendelsö
Segersäng Hemfosa
Västerhaninge Tumba
Rönninge Östertälje
Tullinge Huddinge
Stuvsta Älvsjö
Nynäshamn Tungelsta
Krigslida Handen
Skogås Trångsund Upplands
Väsby
Rotebro
Täby kyrkby Kragstalund Bällsta
Vallentuna Ormsta
Rydbo Täljö
Åkers runö
Jordbro
Vaxholm Bro
Orminge
Norra
Botkyrka Bollmora
Saltsjöbaden Ekerö
Kungsängen
Kallhäll
Norrtälje
Gustavsberg
Järna Nykvarn
Åkersberga
Barkarby- Jakobsberg
Arlanda- Märsta
Kungens kurva- Skärholmen
Flemingsberg
Haninge centrum Södertälje
Kista- Sollentuna- Häggvik
Täby centrum- Arninge
Centrala regionkärnan
SALEM NYKVARN
SÖDERTÄLJE
NYNÄSHAMN
HUDDINGE
TYRESÖ
HANINGE NACKA VAXHOLM
VÄRMDÖ UPPLANDS-BRO
TÄBY SOLLENTUNA
SOLNA SUNDBYBERG
LIDINGÖ
STOCKHOLM
ÖSTERÅKER UPPLANDS
VÄSBY SIGTUNA
VALLENTUNA
NORRTÄLJE
DANDERYD
EKERÖ JÄRFÄLLA
BOTKYRKA Lovö
Tveta
Sofielund Almnäs
Djupdal
Himmerfjärden Södertälje
Igelsta
Bromma Görväln
Värtan
Berg Käppala
Gladökvarn Norsborg
Fittja
Grisslehamn
Arlanda
Hagby
Bromma Högbytorp
Bro
Brista
Löt
Kapellskär
Nynäs Refining
Salmunge
Kovik Rosenkälla/Gillinge
Högdalen Tomteboda Rosersberg
Lövsta Lunda
Västberga
Norvik
Nynäshamns färjehamn
Henriksdal Stadsgårdskajen
Hammarby Hässelby
Årsta
Dalarö
Stavsnäs Sollenkroka Boda
Åsättra
Räfsnäs Simpnäs
Tynningö
Ornö
Nämdö Runmarö
Sandön Möja Svartsö
Gällnö Ingmarsö
Tjockö Arholma
Muskö
Utö
Ramsö
Torö Mörkö
Norra Ljusterö
Södra Ljusterö
Yxlan Blidö
Björkö
Vätö Singö
Ingarö
Vindö Färingsö
Adelsön Munsö
E E A V R Terminaler och anläggningar Grön- och blåstruktur
Landsbygd, skärgård och övrig mark
Spårnät
Vägnät
Farleder Övrigt Bebyggelsestruktur
Hamn Flygplats Terminal Energianläggning Avfallsanläggning Vattenverk Reningsverk Grön värdekärna Grön kil
Stora samlade rekreations- natur- och kulturvärden
NyBefintlig
Ny/upprustad
Reservat
Reservat Befintlig
Ny/upprustad Befintlig
Ny/upprustad Befintlig Grönt svagt samband
Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt
Kärnöar
Landsbygd, skärgård och övrig mark Replipunkt
Område för terminaler och anläggningar
Järnväg Tunnelbana Spårväg/förortsbana Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana Ostlänken
Sträckning och trafikslag ej klarlagt Föreslagen framtida förlängning
Väg Väg
Farled
Befintlig bebyggelse utanför bebyggelsestruktur Stationsläge järnväg/pendeltåg Länsgräns Kommungräns Regional stadskärna Övrig regional stadsbygd Regional stadsbygd med utvecklingspotential
!(J
154
Plankartan för Stockholms län ger vägledning i frågor om mark- och vattenanvändning samt lokali- sering av bebyggelse och anläggningar. Avgränsningar och sträckningar är schematiska. Plankartan visar regionala prioriteringar mellan olika intressen. Den slutliga avvägningen görs i efterföljande beslut, främst på kommunal nivå. Plankartan finns i större format i ficka på omslagets bakre insida.
Källa: Regionplanekontoret
Karta 18. Plankarta för Stockholms län 2030
Regional struktur 155
Se även planbeskrivning på sidorna 156–160.
V
V
V
V
R
R
R
R
A
A
A A
A
A
A
A A
E
E E
E E E
E
E
E
E
E E
E
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
!(J
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! (J
!(J
!(J
! (J
!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
!(J
!(J !(J
! (J
! (J
! (J
! (J E4
E4 E4
E4
E20 E18
E18
E18
E18
E18
E20
73 77
77 76 76
73
57
222
259
226
226 261
265
Uppsala
Bålsta
Knivsta
Trosa Gnesta
Gnesta
Erken
Skedviken
Fysingen
Vallentuna- sjön
Ullna- sjön Lejondals-
sjön
Bornsjön
Drev- viken Magelungen
Orlången
Måsnaren N.Yngern
S.Yngern
Mälaren
Sorunda Skäcklinge
Skälsättra
Vidja
Hållsättra
Trinntorp
Hemmesta
Brunn
Strömma
Fågelbrolandet Resarö
Rindö Bollstanäs
Lindholmen
Karby
Stora Vika Hölö
Sigtuna
Bergshamra Kårsta
Stenhamra
Mölnbo
Ekeby
Viksberg
Ösmo
Hallstavik
Älmsta
Märsta
Rimbo
Österskär
Nynäsgård Gröndalsviken
Djurö
Vendelsö
Segersäng
Hemfosa
Västerhaninge Tumba
Rönninge Östertälje
Tullinge
Huddinge Stuvsta
Älvsjö
Nynäshamn
Tungelsta Krigslida
Handen
Skogås Trångsund Upplands
Väsby
Rotebro
Täby kyrkby
Kragstalund Bällsta
Vallentuna Ormsta
Rydbo Täljö
Åkers runö
Jordbro
Vaxholm Bro
Orminge
Norra
Botkyrka Bollmora
Saltsjöbaden Ekerö
Kungsängen
Kallhäll
Norrtälje
Gustavsberg
Järna Nykvarn
Åkersberga
Barkarby- Jakobsberg
Arlanda- Märsta
Kungens kurva- Skärholmen
Flemingsberg
Haninge centrum Södertälje
Kista- Sollentuna- Häggvik
Täby centrum- Arninge
Centrala regionkärnan
SALEM
NYKVARN
SÖDERTÄLJE
NYNÄSHAMN
HUDDINGE
TYRESÖ
HANINGE NACKA VAXHOLM
VÄRMDÖ UPPLANDS-BRO
TÄBY
SOLLENTUNA
SOLNA SUNDBYBERG
LIDINGÖ
STOCKHOLM
ÖSTERÅKER UPPLANDS
VÄSBY SIGTUNA
VALLENTUNA
NORRTÄLJE
DANDERYD
EKERÖ
JÄRFÄLLA
BOTKYRKA
Lovö
Tveta
Sofielund Almnäs
Djupdal
Himmerfjärden Södertälje
Igelsta
Bromma Görväln
Värtan
Berg
Käppala
Gladökvarn
Norsborg Fittja
Grisslehamn
Arlanda
Hagby
Bromma Högbytorp
Bro
Brista
Löt
Kapellskär
Nynäs Refining
Salmunge
Kovik Rosenkälla/Gillinge
Högdalen Tomteboda Rosersberg
Lövsta Lunda
Västberga
Norvik
Nynäshamns färjehamn
Henriksdal Stadsgårdskajen
Hammarby Hässelby
Årsta
Dalarö
Stavsnäs Sollenkroka Boda
Åsättra
Räfsnäs Simpnäs
Tynningö
Ornö
Nämdö
Runmarö
Sandön Möja Svartsö
Gällnö
Ingmarsö
Tjockö Arholma
Muskö
Utö
Ramsö
Torö Mörkö
Norra Ljusterö
Södra Ljusterö
Yxlan Blidö
Björkö
Vätö
Ingarö
Vindö Färingsö
Adelsön
Munsö
E E A V R
Terminaler och anläggningar Grön- och blåstruktur
Landsbygd, skärgård och övrig mark
Spårnät
Vägnät
Farleder Övrigt
Bebyggelsestruktur
Hamn Flygplats Terminal Energianläggning Avfallsanläggning Vattenverk Reningsverk Grön värdekärna Grön kil
Stora samlade rekreations- natur- och kulturvärden
Ny Befintlig
Ny/upprustad
Reservat
Reservat
Befintlig
Ny/upprustad Befintlig
Ny/upprustad Befintlig
Grönt svagt samband
Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt
Kärnöar
Landsbygd, skärgård och övrig mark Replipunkt
Område för terminaler och anläggningar
Järnväg Tunnelbana Spårväg/förortsbana
Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana Ostlänken
Sträckning och trafikslag ej klarlagt Föreslagen framtida förlängning
Väg Väg
Farled
Befintlig bebyggelse utanför bebyggelsestruktur Regional stadskärna
Övrig regional stadsbygd
Regional stadsbygd med utvecklingspotential
Karta 19. utsnitt ur plankarta för Stockholms län 2030 155
V
V
V
V
R
R
R
R
A
A
A A
A A
A A A
E
E E
E E E
E
E
E
E
E E
E
! (J
! (J
! (J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! ( J
! (J
!( J
! (J
! (J
!(J
!(J
!( J
! (J
! ( J
! (J
! ( J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
! (J
!(J
! (J
! ( J
! (J
! (J!(J
! (J
! (J
! (J
! (J
0 5 10 15 20 Km
E4 E4 E4
E4
E20 E18
E18
E18
E18
E18
E20
73 77
77 76 76
73
57
222
259
226
226 261
265 Uppsala
Bålsta
Knivsta
Trosa Gnesta
Gimo
Gnesta
Erken
Skedviken
Fysingen
Vallentuna- sjön
Ullna- sjön Lejondals-
sjön
Bornsjön
Drev- viken Magelungen
Orlången
Måsnaren N.Yngern
S.Yngern Mälaren
Sorunda Skäcklinge
Skälsättra
Vidja
Hållsättra
Trinntorp
Hemmesta
Brunn Strömma
Fågelbrolandet Resarö
Rindö Bollstanäs
Lindholmen
Karby
Stora Vika Hölö
Sigtuna
Bergshamra Kårsta
Stenhamra
Mölnbo Ekeby
Viksberg
Ösmo
Hallstavik
Älmsta
Märsta
Rimbo
Österskär
Nynäsgård Gröndalsviken
Djurö
Vendelsö
Segersäng Hemfosa
Västerhaninge Tumba
Rönninge Östertälje
Tullinge Huddinge
Stuvsta Älvsjö
Nynäshamn Tungelsta
Krigslida Handen
Skogås Trångsund Upplands
Väsby
Rotebro
Täby kyrkby Kragstalund Bällsta
Vallentuna Ormsta
Rydbo Täljö
Åkers runö
Jordbro
Vaxholm Bro
Orminge
Norra
Botkyrka Bollmora
Saltsjöbaden Ekerö
Kungsängen
Kallhäll
Norrtälje
Gustavsberg
Järna Nykvarn
Åkersberga
Barkarby- Jakobsberg
Arlanda- Märsta
Kungens kurva- Skärholmen
Flemingsberg
Haninge centrum Södertälje
Kista- Sollentuna- Häggvik
Täby centrum- Arninge
Centrala regionkärnan
SALEM NYKVARN
SÖDERTÄLJE
NYNÄSHAMN
HUDDINGE
TYRESÖ
HANINGE NACKA VAXHOLM
VÄRMDÖ UPPLANDS-BRO
TÄBY SOLLENTUNA
SOLNA SUNDBYBERG
LIDINGÖ
STOCKHOLM
ÖSTERÅKER UPPLANDS
VÄSBY SIGTUNA
VALLENTUNA
NORRTÄLJE
DANDERYD
EKERÖ JÄRFÄLLA
BOTKYRKA Lovö
Tveta
Sofielund Almnäs
Djupdal
Himmerfjärden Södertälje
Igelsta
Bromma Görväln
Värtan
Berg Käppala
Gladökvarn
Norsborg Fittja
Grisslehamn
Arlanda
Hagby
Bromma Högbytorp
Bro
Brista
Löt
Kapellskär
Nynäs Refining
Salmunge
Kovik Rosenkälla/Gillinge
Högdalen Tomteboda Rosersberg
Lövsta Lunda
Västberga
Norvik
Nynäshamns färjehamn
Henriksdal Stadsgårdskajen
Hammarby Hässelby
Årsta
Dalarö
Stavsnäs Sollenkroka Boda
Åsättra
Räfsnäs Simpnäs
Tynningö
Ornö
Nämdö Runmarö
Sandön Möja Svartsö
Gällnö Ingmarsö
Tjockö Arholma
Muskö
Utö
Ramsö
Torö Mörkö
Norra Ljusterö
Södra Ljusterö
Yxlan Blidö
Björkö
Vätö Singö
Ingarö
Vindö Färingsö
Adelsön Munsö
E E A V R Terminaler och anläggningar Grön- och blåstruktur
Landsbygd, skärgård och övrig mark
Spårnät
Vägnät
Farleder Övrigt Bebyggelsestruktur
Hamn Flygplats Terminal Energianläggning Avfallsanläggning Vattenverk Reningsverk Grön värdekärna Grön kil
Stora samlade rekreations- natur- och kulturvärden
NyBefintlig
Ny/upprustad
Reservat
Reservat Befintlig
Ny/upprustad Befintlig
Ny/upprustad Befintlig Grönt svagt samband
Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt
Kärnöar
Landsbygd, skärgård och övrig mark Replipunkt
Område för terminaler och anläggningar
Järnväg Tunnelbana Spårväg/förortsbana Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana Ostlänken
Sträckning och trafikslag ej klarlagt Föreslagen framtida förlängning
Väg Väg
Farled
Befintlig bebyggelse utanför bebyggelsestruktur Stationsläge järnväg/pendeltåg Länsgräns Kommungräns Regional stadskärna Övrig regional stadsbygd Regional stadsbygd med utvecklingspotential
! (J
154
Plankartan för Stockholms län ger vägledning i frågor om mark- och vattenanvändning samt lokali- sering av bebyggelse och anläggningar. Avgränsningar och sträckningar är schematiska. Plankartan visar regionala prioriteringar mellan olika intressen. Den slutliga avvägningen görs i efterföljande beslut, främst på kommunal nivå. Plankartan finns i större format i ficka på omslagets bakre insida.
Källa: Regionplanekontoret
Karta 18. Plankarta för Stockholms län 2030
Regional utvecklingsplan
I RUFS 2010, plankarta för Stockholms län 2030, redovisas övergripande principer för var bebyg- gelse ska lokaliseras och hur mark med goda lägesegenskaper ska användas.
Här redovisas plankartan för länet samt ett utsnitt av densamma. Sollentuna kommun visas med streckad linje.
Källa RTK
7
Figur: Befolkningsutveckling i Stockholms län respektive övriga östra Mellansverige år 1950 till år 2050 enligt alternativ Låg respektive Hög. Källa: RUFS 2010.
38 Förutsättningar
2:1
befolkningen i arbetsför ålder fram till 2030 i alter
nativ Hög i samtliga län utom Gävleborgs län. I alternativ Låg minskar antalet personer i arbetsför ålder även i Örebro och Östergötlands län.
Försörjningskvoten – antalet barn, ungdomar och äldre per person i yrkesverksam ålder – ökar kontinuerligt i alla län under hela perioden, och snabbast i alternativ Låg. Den ökande försörjnings
kvoten beror på att de stora årskullarna från 1960
talet går i pension omkring år 2030 och att de många 90talisterna då har barn.
Befolkningsökningen innebär att regionen ställs inför minst samma kapacitetsproblem som under de senaste årtiondena. Därtill kommer barn och ungdomskullarna att variera kraftigt i storlek, vil
ket ställer krav på flexibel anpassning inom många sektorer.
Stark utveckling för sysselsättningen I Stockholms län har sysselsättningen återhämtat sig efter 1990talets krisår och har under den senaste högkonjunkturen efter år 2000 ökat kraf
tigt. I övriga östra Mellansverige har återhämt
ningen inte varit lika god.
Enligt prognosen i alternativ Hög ökar antalet sysselsatta i östra Mellansverige med cirka 400 000 till år 2030, varav nära 300 000 i Stockholms län.
Östra Mellansverige kommer därmed att svara för nära två tredjedelar av den beräknade sysselsätt
ningsökningen i hela landet till samma år, och Stockholms län för hälften.
Sysselsättningsökningen i alternativ Hög beräk
nas bli betydligt högre än i Konjunkturinstitutets prognoser. Detta beror på högre nettoinvandring och på att de utlandsfödda yrkesarbetar i betydligt högre grad än idag. I alternativ Låg ökar sysselsätt
ningen obetydligt i Stockholms län och inte alls i östra Mellansverige.
Inkomsterna ökar mer i östra Mellansverige än i riket. Orsaken är att näringslivet är mer kunskaps
intensivt. En förutsättning för att de kunskapsin
tensiva verksamheterna ska kunna expandera som i alternativ Hög är att andelen högutbildade ökar.
Förändringen påverkar inte bara arbetsmarknad och näringsliv utan också bostadsefterfrågan, hus
hållens konsumtionsmönster och andra samhälls
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 År
Stockholms län Övriga Östra Mellansverige
Hög Låg
Hög Låg
Diagram 3. Befolkningsutveckling i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, 1950 –2050 Antal invånare (1000-tal)
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Källa: Regionplanekontoret
teringsnivå. De fasta investeringarna i regionen förväntas öka i snabb takt. Detta tyder på att de reala resurserna är tillräckliga för att den planerade utbyggnaden ska kunna genomföras.
En grov kalkyl tyder på att regionens bostads- investeringar i början av 2000-talet uppgick till närmare 20 miljarder kronor per år, vilket mot- svarar 15-20 % av de totala fasta investeringarna i länet. 2006 var bostadsproduktionen, efter en lång svacka, uppe i den nivå som i genomsnitt krävs fram till 2030 för att motsvara behovet vid en stark utveckling i regionen3.
Transportsektorn tar en betydligt mindre andel av investeringsutrymmet än bostadssektorn: de första åren av 2000-talet ca 6 – 7 miljarder per år, vilket innebär ca 5 % av de fasta investeringarna i länet.
De kalkyler som gjorts visar att det bör finnas till- räckligt realekonomiskt utrymme för att genom- föra de investeringar i bostäder och infrastruktur som tillväxten kräver och som föreslås i RUFS.
Långsiktiga utmaningar i regionen
RUFS lyfter fram sex utmaningar för regionen uti- från den beskrivna utvecklingen:
att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och människors hälsa, att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande,
att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker,
att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt,
3 Nya prognoser om befolkningsökningen (2012?) har reviderats upp vilket i sin tur kräver ytterligare ökad bostadsproduktion???
att åtgärda kapacitetsbrister inom transport- bostads- och utbildningssektorn samtidigt som behoven fortsätter växa,
att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet.
Befolkningsutveckling i Sollentuna
Kommunen gör varje år en befolkningsprognos för kommande tio-årsperiod. En del i underlaget är kommunens bedömning av bostadsbyggandet.
Varje mandatperiod tar kommunen även fram mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggande enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Under perioden 2011 - 2020 visar den senaste befolkningsprognosen att drygt 4 500 bostä- der kommer att bli inflyttningsklara varav 500 i Silverdal, 850 kring Sollentuna centrum, 450 i Turebergs allé, 200 i centrala Edsberg och 1 000 i Väsjöområdet. Regionplanekontorets bedömning av bostadstillskottet i Sollentuna ligger på ca 300 bostäder per år i alternativ låg och ca 450 bostäder per år i alternativ hög. Kommunens mål för den närmaste 10-årsperioden är att bygga fler än 300 bostäder per år.
Sollentunas befolkning var 2011-12-31 nästan 66 000. Befolkningsprognosen visar på en befolk- ning om 75 500 invånare 2021. Detta indikerar att Sollentunas befolkning kommer att vara en bra bit över regionplanens bedömning som visar att befolkningen först år 2030 kommer att uppgå till 69 000 enligt alternativ låg och till 74 000 enligt alternativ hög.
Kommunens slutsats är oavsett ovanstående att kommunen kommer att kunna tillgodose Sollentu- nas andel av bostadsbyggandet i regionen.
Särskilda utmaningar i Sollentuna
Även om många frågor i en integrerad region är gemensamma, så finns det också särskilda utma- ningar för den enskilda kommunen, föranledda av förändringar i omvärlden, ändrade värderingar eller att det relativa läget i regionen förändrats.
Sollentuna har vid tre tidigare tillfällen, 1988, 1998 och 2002 tagit beslut om en översiktsplan för kommunen. Det betyder att många frågor är väl genomarbetade och förankrade. Det finns till ex- empel en näst intill hundraprocentig majoritet för att bevara våra stora obebyggda områden – de har nu också till stora delar blivit naturreservat.
I arbetet med den nya översiktplanen valde vi att särskilt uppmärksamma nedanstående åtta stra- tegiska områden där vi diskuterar på vilket sätt översiktplanen kan bidra till att leda utvecklingen i önskvärd riktning. Även andra frågor har dock va- rit viktiga under arbetets gång såsom kollektivtra- fik, luftkvalitet, plats för kommunal service m m.
Utveckla den regionala kärnan
Sollentuna befinner sig i ett epokskifte. Den jung- fruliga marken för byggande är slut, efter Väsjö- området finns inte heller några äldre sommarstu- geområden att förtäta. Samtidigt visar marknaden ett stigande intresse för att bygga flerbostadshus i centrala lägen. Sollentuna får förutsättningar att bygga riktiga stadskärnor. I regionplanen utpekas området från Kista till Häggvik som en av de star-
kaste regionala kärnorna runt Stockholm, vilket ytterligare stärker motiven för ett effektivt markut- nyttjande i centrala delar av kommunen.
Att bygga centrala stadskärnor är något relativt nytt och ovant för Sollentuna. Det ställer krav på parker och friområden. Dessa krav är annorlunda än i den traditionella förorten med hus i park. Det
ger andra förutsättningar när skolor och daghem ska lokaliseras inne i en tät bebyggelse och inte på egna exklusiva tomter. Det förutsätter att bilen underordnas och inte får ett maximerat utrymme för parkering.
Skapa livskraftiga kommundelscentra
Sollentuna präglas av sina livskraftiga kommun- delscentra. Ingen annan kommun runt Stockholm har så många små centra samlade inom en så be- gränsad yta. Att de kunnat överleva och vara att- raktiva beror av att det skapats en personlig prägel och att människorna i de olika kommundelarna uppskattar utbudet och bidrar med köptrohet.
Konkurrensen kommer att hårdna ännu mer och allt större omsättning kommer att behövas för att driva butiker och annan serviceverksamhet med tillräcklig lönsamhet.
Kommunen kan inte tvinga fram verksamheter eller service. Att skapa förutsättningar för större utbud genom att ge rättigheter att bygga lokaler på lämpliga platser och med förtätning skapa större befolkningsunderlag, är det huvudsakliga verktyg kommunen har för att centrumen ska fortleva och utvecklas.
Ge plats för idrott och göra naturen tillgänglig
Ett tätare Sollentuna ställer krav på att idrott och fritid får sina anspråk tillgodosedda, det är inte längre självklart att det alltid finns en yta över för en bollplan, en liten hall, en skateboardbana eller vad det nu kan vara.
Med tre naturreservat, varav två nybildade, och ett fjärde på förslag är Sollentuna en av de kommuner
