Edsbergs allé (HUVUDGATA)
Edsbergs allé förbinder tillsammans med Ribbings väg Edsbergs centrum med Väsjö torg. Edsbergs allé är områdets huvudgata och gestaltas som en stadsgata med hastighetsbegränsning 40 km/tim med ytor för gående, cyklister (enkelriktade cykelbanor), kollektiv-trafi k och övrig motorfordonskollektiv-trafi k. Gatumiljön ska utformas så att den inte inbjuder till höga hastigheter vilket skulle kunna skapa en barriär mellan områdets östra och västra sida. Edsbergs allé kommer även ha utrymme för besöksparkering/angöring/lastplatser, trädplantering och belysning. Gatan kantas av fl erbo-stadshus med möjlighet till verksamheter i bottenplan.
Huvudgatan utformas för busstrafi k, vilket innebär 7,0 meters körbana och 2,25 meters parkeringsfi ckor. Vid busshållplatser breddas sektionen med 1-1,5 meter.
Gångbanorna utformas som 2,5 meter breda med en avgränsning mot cykelbanan. Cykelbanorna är 2,0
meter med en skyddszon mot parkerings- och möble-ringszon om 1,0 meter (se principsektion på plankar-tan). Cykelparkering ska fi nnas längs sträckan bl.a. vid linbanan, busshållplatserna och verksamheterna.
Busshållplatserna planeras som stopphållplatser, vilket innebär att när bussen stannar vid hållplatsen kan inte bakomliggande trafi k passera. Detta ger hög framkom-lighet åt bussen men lägre framkomframkom-lighet åt biltrafi ken samtidigt som hastigheterna på gatan hålls nere. För att boende i hela Väsjön lättare ska nå kollektivtrafi ken ska utrymme skapas för infartsparkering för cyklar i anslutning till busshållplatserna.
För att prioritera framkomlighet för buss-, gång- och cykeltrafi ken får utfarter inte anordnas från bostads-fastigheter längs gatan.
Träden på Edsbergs allé får så långt som möjligt sam-manhängande skelettjordar där vattnet leds in från körbanan via brunnar med sandfång som som avskiljer sediment innan det når skelettjordarna. Bräddning från skelettjordar går ut i ledning och vidare till dag-vattendamm på Sportfältet vid extrem nederbörd.
Anläggning för linbana får anordnas ovan mark med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över gatan.
Väsjö backe och Snöbollstorget (LOKALGATA) Väsjö backe är den gata som bildar fronten mot Sport-fältet och leder vidare upp mot skogen i backe mot Snöbollstorget. Väsjö backe ska avlasta de inre grän-derna i området. Förbi Sportfältstorget är körbanan upphöjd för att bilar ska sänka hastigheten. Gatan har separerade gångbanor på vardera sida och trädplante-ringar. Cykeltrafi k hänvisas till körbanan då gatan är en återvändsgata och fl ödena väntas bli låga.
Väsjö backe kommer att ha kantstensparkering längs båda sidor för angöring, avfallstransporter och be-söksparkering till verksamheterna. Körbanan är 5,5 meter med 2,0 meter parkeringsutrymmen och 2,5 meter gångbanor (se principsektion på plankartan).
Gatan har en stadsmässig grön karaktär. Gatuträden placeras gruppvis med planteringsytor under träden på ömse sidor om gatan för att förtydliga övergången mot naturen och för att mjuka upp de långa fasaderna.
På östra sidan ansluter skogen till gatan mellan hus-kropparna.
Vändning är möjlig högst upp vid Snöbollstorget, en platsbildning som gestaltas i en nivå där gående och bilar kommer att röra sig tillsammans i rummet. I mitten av vändplatsen ska natur kompletterad med
planteringar och belysning fi nnas. Ytan är dimensione-rad för att en lastbil ska kunna angöra 2,0 meter från fastighetsgräns och en personbil ska kunna köra förbi.
Snöbollstorget nås även via trappor från Linbanetorget som ligger väster om torget på en lägre nivå. Torget blir en viktig länk och förbindelse mellan bebyggel-sen i Södra Väsjön och Väsjöbacken då det är möjligt att åka skidor ända fram till torget och därefter via trappor ta sig ner till Linbanetorget. En trappa i Snö-bollstorgets nordöstra hörn leder upp till en befi ntlig skogsväg som går vidare upp till hoppbacken.
Väsjöpromenaden (GÅNGFARTSGATA)
Väsjöpromenaden är ett sammanlänkande stråk som förbinder Sportfältets aktivitetsområde med Väsjö torg och strandpromenaden runt Väsjön och vidare med det blågröna stråket ut till Törnskogens naturresevat.
Den del av Väsjöpromenaden som ligger söder om Linbanetorget är ett stråk utan fordonstrafi k. Ytan planeras i en och samma nivå, förutom zoner för plan-tering, sittgrupper och dagvattenhantering (se princip-sektion på plankartan).
Norr om Linbanetorget kommer Väsjöpromenaden att möjliggöra för personbilstransport till bostadsentré-erna och verksamhetbostadsentré-erna. Vid Linbanetorget kommer en vändplats för personbilar att anläggas.
Gaturummet vindlar sig fram genom bebyggelsen med planteringar av träd och vilda perennplanteringar placerade växelvis på ömse sidor om gatan som för-stärker rumslighet och rörelse längs stråket. En mjukt skålad lågpunkt fångar upp dagvatten och leder det mot dammen på Sportfältet, via planteringsytorna.
Gaturummet inbjuder till umgänge och vistelse, vid planteringsytor erbjuds sittplatser och det öppna rum-met uppmanar till lek och möten.
Utformningen av Väsjöpromenaden ska ske i nära dialog med Trafi k- och fastighetskontoret och med Sollentuna Energi & Miljö AB.
Gränder (GÅNGFARTSGATA)
De två huvudstråken binds samman av smala, krökta gator som har karaktär av gränder. De krökta grän-derna gör att upplevelsen av den bebyggda miljön hela tiden förändras alltefter som man rör sig i området.
Fasaderna ligger förskjutna till varandra och möts på så sätt i en fi n platsbildning som bildar ”fondväggar”
i blickfånget. Det blir ett fi nt läge att använda gröna väggar för att göra platsen grönskande. I platsbild-ningen står ett vårdträd som ger stark karaktär och rumslighet på torget.
Norra gränden ska ge möjlighet till in- och utfarter till fastigheternas garage. Den ska också möjliggöra för personbilstransporter till bostäderna och verk-samheterna. Gränden kommer att utformas som en återvändsgata med en vändplats dimensionerad för personbilar.
Södra gränden ska ge möjlighet till in- och utfarter till fastigheternas garage. Den ska även ge möjlighet till angöring, avfalls- och varutransporter till fastigheterna längs gatorna och Södra Väsjöpromenden. Gränden utformas med gångfartskaraktär. Gatornas utformning är avgörande för hur väl reglering kommer att fungera.
Vid försäljning av marken ska sikt från båda gränderna ut mot Edsbergs allé och Väsjö backe samordnas med exploatörerna.
Angöringsgator (LOKALGATA)
Angöringsgatorna utgör, tillsammans med gränderna, viktiga länkar mellan naturen öster och väster om bebyggelsen och är samtidigt angöringsgata till fast-igheternas garage och entréer. Norra angöringsgatan möjliggör för en E-station som ska kunna angöras av servicefordon. In- och utfarter till garagen förläggs i trafi ksäkert avstånd från huvudgatan. Vid försäljning av marken ska sikt ut mot Edsbergs allé samordnas med exploatörerna.
Gång-, cykel- och mopedväg (GCMVÄG) I planens sydvästra del ansluts befi ntligt gång- och cykelnät från Skogsängsvägen via Edsbergs allé till en
Snöbollstorget i slutet av Väsjö backe
ny gång- och cykelväg på Sportfältet, och vidare till den cykelväg som är anlagd från Södersätra.
Linbanetorget (TORG)
Linbanetorget är en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön. Här samlas kollektiva förbindelser med hållplats för bussar och linbana, samtidigt som ytan korsas av områdets två större rörelsestråk, Eds-bergs allé och Väsjöpromenaden. Den centrala delen av torget möjliggör för marknad, torgförsäljning och uteserveringar. Linbanetorget fyller också en viktig funktion som ekologisk länk mellan de båda natur-områdena på var sida torget. Planteringar och växter ska väljas med utgångspunkt att stödja de ekologiska sambanden i området.
Torgets västra del ligger intill Linbanestationen och fungerar som entrétorg till denna. I närheten av lin-banestationen planeras större ytor för infartsparkering av cyklar. Anläggning för linbanan får anordnas ovan mark med en lägsta fri höjd på 13,5 meter över torget.
Sportfältstorget (TORG)
Sportfältstorget har karaktären av småstadstorg som annonserar övergången mellan bebyggelsen och
Sport-Linbanetorget
Sportfältsdammen Sportfältstorget
fältet. Med en inbjudande form öppnar torget upp sig och förbinds med Sportfältet genom att kraga ut över lokalgatan Väsjö backe, något upphöjd i förhål-lande till gatan för att bilar ska sänka hastigheten.
Utefter torgets väggar kommer det att fi nnas lokaler för centrumändamål, lokaler som skapar liv i torgmil-jön. Mitt i torgytan ligger en nedsänkt planteringsyta med växtlighet som återkommer på andra sidan Väsjö backe och som på så vis skapar en visuell länk ut i par-ken. Till planteringen leds dagvatten från torget ner i ett mjukt ringlande system av singel som tar sig genom planteringen. De fungerar även som lek-och smitstigar när det inte fi nns vatten i dem.
Sportfältsparken (PARK)
Den del av Sportfältet som ligger inom aktuell de-taljplan, anläggs som en dagvattenpark med ytor för spontanidrott, lek och social samvaro. Parken ligger nedsänkt i förhållande till Edsbergs allé och omgi-vande bebyggelse. Höjdskillnaderna tas upp genom slänter och i anslutning till bebyggelsen och runt Sportfältstorget genom gradänger som följer och för-stärker det öppna ovala parkrummets form. Slänterna ges en funktion i parkrummet, så som t.ex. naturliga läktare ned mot parkrummet, eller som t.ex.
pulka-backe vintertid. Utöver sin renande effekt är den stora dammen mycket viktig för upplevelsen av parken och bidrar med högt estetiskt värde till hela parkrummet.
Mindre bryggor leder över dammens grundare delar och här rör man sig genom våtängar med exempelvis svärdsliljor. Sportfältstorgets dagvatten leds vidare till dammen via en stiliserad bäck.
Sportfältet har en storlek som gör att platsen även kan bli en naturlig mötesplats vid fest och evenemang som t.ex. valborgs- och midsommarfi rande. Ett nät av gång- och cykelvägar från anslutande områden gör parken tillgänglig för många. Trädgrupper ska-par spänning och variation samtidigt som de bryter siktlinjer när man rör sig genom det i övrigt öppna parkrummet. Se även illustration på följande sida.
Grönstruktur (PARK och NATUR)
Grönstrukturen inom planområdets allmänna platser utgörs av natur- och parkområden samt av plante-ringar utefter gator och torg. På kvartersmark utgör gårdarnas planterade delar en del av områdets grön-struktur. Väsjön ska arbeta med ett ekosystemper-spektiv. En grönytefaktor som stöd i arbetet med ekosystemtjänster och mångfunktionell grönstruktur
Norra delen av Sportfältsparken
kommer att tas fram inför kommande markanvis-ningar. På motsvarande sätt arbetar kommunen med allmän plats för att stödja lokala ekosystem och skapa mångfunktionella grönskande utemiljöer.
Naturmiljön öster, väster och söder om planområdet tillhör stommen i grönstrukturen och står i kontakt med Rösjöskogens och Törnskogens naturreservat.
Inom planområdet fi nns områden som är planlagda som NATUR i syfte att säkerställa passager mellan områden och för att bevara naturmiljön på platsen.
I söder mot gränsen till Edsberg planläggs mark som NATUR. Syftet är att bevara det grönstråk som avgränsar Edsberg mot Sportfältet. Befi ntlig natur här kommer sannolikt att påverkas vid anläggandet av Edsbergs allé och slänterna upp mot gatan. Efter anläggandet av gatan ska marken återställas till natur-mark och återplanteras med för området karakteristisk vegetation som stödjer de skogliga samband som fi nns på platsen.
Det är viktigt att kontakten mellan naturmarken öster och väster om planområdet kan bibehållas för att inte försvaga spridningssambanden i öst-västlig riktning.
Sportfältet planläggs som PARK och utgör en viktig resurs som kan nyttjas för att stärka sambanden i öst-västlig riktning som kompensation för att det nord-liga sambandet försvinner. Genom att planera för en parkmiljö med större variation och artrikedom än vad dagens gräsytor erbjuder kan Sportfältets parkområde fylla en större funktion som koppling mellan de östra och västra delarna än idag. I områdets norra del plane-ras för en grön koppling där naturmiljön i öster binds samman med naturmiljön i väster via trädplanteringar och vegetationsytor i Linbanetorgets sträckning. Till-gänglighet till omgivnade skog och natur ska förbätt-ras och bli en stor tillgång i området. Skogen ska också skötas för öka attraktivitet och ekologiska värden.
Tillgänglighet
Bebyggelsen och den yttre miljön i området ska vara så tillgänglig som möjligt, även för dem med nedsatt rörelseförmåga eller funktionsnedsättningar av andra slag.
Norra delen av planområdet ligger i en dalsänka. Om-rådets östra del ligger i sluttningen mot Väsjöbacken och den södra delen sluttar upp mot Ribbings väg. De lägsta gatudelarna planeras ligga kring nivå ca +24 medan de högsta kommer att ligga kring ca +34. Då stora nivåskillnader behöver hanteras krävs detaljerade studier av nivåer. Boverket har formulerat de krav som gäller generellt i Sverige. För allmän plats ska kraven för tillgänglighet i BFS 2011:5 ALM 2 uppnås.
Från Edsberg och Väsjö torg kan man angöra Södra Väsjön på ett tillgängligt sätt via Edsbergs allé och Väsjöpromenaden. Sportfältet får tillgängliga entréer från Edsbergs allé och från Väsjö backe.
Samtliga gångvägar, trottoarer och torg har längslut-ning som understiger 5 %, förutom östra trottoaren på Väsjö backe som överstiger 5 %. På vissa ställen för-binder trappor platser med större nivåskillnader. Det fi nns dock alltid alternativa gångvägar. Grändtrappan som förbinder Väsjöpromenaden med Snöbollstorget har barnvagnsramp. Högsta krav på tillgänglighet kommer inte att kunna uppfyllas överallt i planområ-det.
Drift och underhåll
Väg-, cykel- och gångbanor och planteringar ska utformas för effektiv drift och underhåll. Det innebär t.ex. tillräckliga bredder för maskinell drift, tillgång till vatten för planteringar och val av material utifrån dimensionerande trafi kantgrupp. Inom området pla-neras inte för snöupplag utan detaljplanen förutsätter snöutlastning till en större snötipp utanför området.
För att tillgodose god snöröjning i området kommer entréplaceringar och linjeföring att behöva samordnas med exploatörerna.
För att få gena stråk mellan Väsjöpromenaden och Väsjö backe fi nns två viktiga trappstråk. De behöver underhållas för att tillgodose tillgänglighet till bostä-der och förskola. I anslutning till trapporna i kvarteret fi nns plats och möjlighet att placera bl.a. sandlådor för halkbekämpning. På grund av topografi n kommer det norra trappstråket att bli långt och behöver detaljstu-deras under kommande skeden för att säkerställa god drift och unerhåll året om.
Detaljplanen ska även medge utrymmen för att om-händerta dagvatten från allmän plats. Åtkomst för drift och underhåll av dagvattenanläggningarna ska säkerställas under projektering av området.
För att få ett hållbart område ska drift och underhåll säkerställas så att området inte blir eftersatt. Under projekteringen kommer t.ex. materialval att behöva samordnas mellan kommunens driftenhet och projek-tet.
Trygghet och brottsförebyggande
Upplevd otrygghet ska så långt som möjligt motverkas och byggas bort genom att t.ex. undanskymda platser, siktskymmande vegetation och impediment undviks.
Bebyggelsen bör utformas för att försvåra klotter och
annan skadegörelse.
Genom att addera bostäder till miljön runt Sportfältet kommer upplevelsen av trygghet att öka i området och de platser som varit undanskymda försvinner.
7.7 Dagvatten
Dagvattnet ska så långt som möjligt synliggöras och nyttjas för växtlighet i den fysiska miljön så att dag-vattnet blir ett identitetsskapande inslag och en social och ekologisk resurs som berikar livet i Väsjön.
Befi ntlig naturmark kommer att bebyggas vilket kommer att leda till ökade dagvattenfl öden och föroreningsbelastning. I planområdet planeras lokala dagvattenåtgärder för fördröjning och rening såsom växtbäddar, skelettjordar och diken.
En hållbar dagvattenhantering på kvartersmark säker-ställs genom planbestämmelser och krav i markanvis-ningstävlingen. Dessutom skapar Sollentuna Energi
& Miljös dagvattentaxa ekonomiska incitament för fastighetsägarna att fördröja och rena dagvattnet inom kvarters mark med en möjlig reduktion av dagvatten-taxan på 90 %. Se vidare avsnitt 5.6.
Recipient och miljökvalitetsnormer
Tidigare utredningar har bedömt att exploateringen av hela Väsjöområdet inte kommer att leda till sänkt sta-tus eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormer-na för vattenförekomsten Rösjön. Exploatering och dagvattenhantering inom detaljplaneområdet Södra Väsjön bedöms motsvara de antaganden som gjordes när bedömningen av påverkan på recipienten gjordes, se detaljerad information i rapporten Stormtac (2016a).
Planområdet avvattnas först till en dagvattendamm för att sedan fortsätta till Väsjön och därefter vidare till Rösjön via Väsjöån. Rösjön är en vattenförekomst och har miljökvalitetsnormer som ska uppnås. Vat-tenförekomstens status får inte försämras. Enligt den senaste statusklassifi ceringen har Rösjön god ekologisk status. Kemisk status är klassad som ”Uppnår ej god”
på grund av ämnena kvicksilver och bromerad difeny-leter, ämnen som överskrider gränsvärden i nästan hela landet. Väsjöns nivå regleras i miljödom och beskrivs i en separat utredning (WSP 2017a)
Dagvattenhantering
Dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet ska följa riktlinjerna från Sollentuna kommuns och Vä-sjöprojektets dagvattenpolicy. Den föreslagna dag-vattenhanteringen bygger på lokala fördröjnings- och reningsåtgärder innan vidare avledning i ledningar.
Planområdet är uppdelat i olika avrinningsområden och beskrivs nedan.
Avrinningsområden (Sweco 2017)
Sportfältsdammen Område A
Detta område ligger i den nordöstra delen av plan-området. Det avvattnas genom brunnar som leder till planteringar och träd med skelettjordar, där fördröj-ning och refördröj-ning av dagvatten sker. Avledfördröj-ning kommer sedan att ske norrut i ledning mot Slalomvägen.
Område B
Detta område ligger i den nordvästra delen av planom-rådet och är en del av Edsbergs allé. Gatan avvattnas genom brunnar som leder till träd med skelettjordar där rening och fördröjning av dagvatten sker. Avled-ning sker sedan norrut i dagvattenledAvled-ning mot Väsjö torg.
Område C
Det största avrinningsområdet avvattnas till planerad dagvattendamm. Från dammen leds sedan ett reglerat dagvattenfl öde mot ledningarna i Väsjö Torg. Från några mindre delområden leds vattnet via ledning mot dammen. Vägdagvattnet i västra delen av området, från Edsbergs allé, leds till skelettjordar via luftnings-brunnar och gatuluftnings-brunnar med sandfång. I skelett-jorden sker en fördröjning och rening av dagvattnet innan det leds vidare via drän- och bräddledningar till dagvattendammen.
Vägdagvattnet i den centrala delen av området, vid Väsjöpromenaden, kommer att ha planteringar och träd med skelettjordar längs med gångfartsgatan.
Överskottsvatten kommer sedan ledas till dammen.
Dagvatten i detta område kan också avledas genom ytlig avvattning via en lätt skålad dagvattenränna mot dagvattendammen. I östra delen av området, vid Väsjö backe, avvattnas området genom brunnar som leder till skelettjordar, där överskottsvatten sedan leds till dammen via ledning. Dagvattenledningar i gatorna leder vattnet till dagvattendammen.
Område D och Diffus avvattning till dammen
Dessa områden ligger i anslutning till dammen och ytlig avvattning kommer ske.
Ett ytterligare avrinningsområde (ej markerat i ovan-stående fi gur) som bidrar till dagvattendammen, är den naturmark och den del av Sportfältet som ligger i anslutning till området i söder/sydöst. Det kan dock förutsättas att dagvatten från detta område till viss del fördröjs inom planområdet för Sportfältet. Dag-vatten från naturmarken i området fördröjs i dagsläget i avskärande diken. Ett annat avrinningsområde som påverkar detaljplanen är bostadsområdet vid Ribbings väg (det angränsade planområdet i söder). Dagvatten från detta område kommer (efter lokal fördröjning och rening) ledas till dagvattendammen. Området
avvatt-nas först via ett dike och en dagvattenledning, för att sedan avledas i samma ledning till dammen.
Gatumark
En stor del av dagvattnet från gatumarken fördröjs och renas genom skelettjordar och växtbäddar, för att sedan avledas till dagvattendammen. Den norra delen av området leds inte vidare till dammen utan avleds norrut.
Kvartersmark
Kvartersmarken i Södra Väsjön har ännu inte anvi-sats till några exploatörer. Dagvattenutredningar för varje kvarter kommer tas fram av exploatörerna i ett senare skede. Dagvattenåtgärderna som anläggs på kvartersmark ska ta hänsyn till riktlinjerna i
Kvartersmarken i Södra Väsjön har ännu inte anvi-sats till några exploatörer. Dagvattenutredningar för varje kvarter kommer tas fram av exploatörerna i ett senare skede. Dagvattenåtgärderna som anläggs på kvartersmark ska ta hänsyn till riktlinjerna i