Allmänt och blandat

Det här kapitlet tar upp avdelningarna bibliografi, litteraturhistoria, encyklopedi, poly-grafi, disputationer och sällskap.

Bibliografi

Avdelningen bibliografi omfattar inte enbart bibliografier, utan även material inom biblioteks- och arkivväsen och bokhandel. Rubriceringen av huvud avdelningen knyter an till ämnet och inte endast till publikationstypen bibliografi.¹²¹ Det gemensamma för avdelningen är en boklig anknytning och i systemet lyder definitionen så här:

Bibliografi.

[Med Biblioteks- och Arkiv-väsende, Bokhandel]

Bibliografi består av fyra underavdelningar som är alfabetiserade på fel sätt. På den plats där det ska stå ett D. står det istället ett E. Avdelningens fyra underavdelningar börjar med tidskrifter i ämnet, därefter följer böcker som avhandlar bibliografi och de andra två avdelningarna är boktryckskataloger och material som rör bokhandel. Inne-hållet i tidskrifter är brett och täcker ämnet i stort vilket förmodligen är orsaken till att de placeras först, eftersom de kan liknas vid polygrafer.¹²²

A. Tidskrifter B. Avhandlingar C. Boktryckskataloger E. Bokhandel

Den tredje underavdelningen är boktryckskataloger som alltså består av kataloger som förteckningar boktitlar för bokauktioner och boklådor, men även titlar i musik och handskrifter. Det finns en särskild avdelning för de så kallade trycklistorna som redovisar vad tryckerierna har skickat in för pliktexemplar till biblioteken. Men allra först inom boktryckskatalogerna finns katalogerna för bibliotek, det vill säga de som förtecknar titlar på ett bibliotek eller i en samling. Avdelningen med underrubriker illustrerar på sitt vis bibliotekssituationen vid slutet av 1800-talet. Kungliga biblioteket är uppräknat som första bibliotek i a. offentliga bibliotek till skillnad mot b. som är enskilda bibliotek och c. som är lånbibliotek:

C. Boktryckskataloger. 1. Bibliotekskataloger.

[Med b iblioteks-småtryck, blanketter, o. d.] a. Offentliga Bibliotek. Kongl. Biblioteket. Universitets-biblioteken. 120 Kongl. 1886, s. IV. 121 Lundstedt 1878 bibliografi, s. 466-472.

122 Vi kan tänkas oss en praktisk förklaring till att tidskrifter i systemet kommer före avhandlingarna, böckerna, eftersom tidskrifter i de flesta fall inte delas in vidare. På latin heter tidskrifter annales och det skulle kunna vara en annan orsak till att de placeras först. I Dewey-systemet från 1876 inleds de nio huvudklasserna med en allmän avdelning där tidskrifter, periodicals, är en av flera inledande kategorier.

Smärre offentliga bibliotek. [=Bildningscirklars, Gillens, Läsesällskaps, Läroverks-, o. d.] Sockenbibliotek. b. Enskilda Bibliotek. c. Lånbibliotek.

Det som vi nuförtiden menar med bibliografi, det vill säga en förteckning, finns på den andra underavdelningen som är avhandlingar. Hela avdelningen bibliografi avslutas med en lista som utgör underavdelningen bokhandel och här räknas diverse trycksaker upp, som till exempel brev, puffar och provblad. Listan börjar med föreningar och möten och slutar i subskriptionslistor och provblad på följande sätt:

E. Bokhandel.

Bokhandlare -Föreningar och Möten. Bokhandels -artiklar, bref, o.d

Bokförläggares bref och dertill hörande papper.

Förlags- och Bokhandelsanmälningar, annonser ”puffar”.

Subskriptions listor samt Prenumerations sedlar å böcker med dertill hörande

prospekter, profblad, o.d. [Kronol.] Litteraturhistoria

Litteraturhistoria är till sitt omfång en liten avdelning, vilket inte säger något om

storleken på den faktiska samlingen. Det finns tre underavdelningar och en är ytterligare indelad, vilken är den svenska litterära kritiken. Trycksaker som behandlar kritik är sorterade kronologiskt i portföljer. Indelningen av litteraturhistoria gå r från den allmänna till den fornnordisk och avdelningen ser i sin helhet ut så här med högra kantens uppgifter:

Litteraturhistoria. Litt. hist.

1. Allmän. + P. ” Allm.

2. Svensk. + P. ” Sv.

” Litterär Kritik [Kronol.] P. ” ” Kritik. 3. Forn-Nordisk. + P. ” Forn. Nord. Encyklopedi

Avdelningen encyklopedi saknar vidare indelning och här finns Nordisk familjebok placerat som vi använt oss av och som Bernhard Lundstedt skrev artiklar i. Den första upplagan bestod av 18 band och två supplement och gavs ut mellan åren 1875 och 1899, således måste några av banden ha funnits i samlingarna när systemet var färdigt 1887.

Polygrafi

Avdelningen polygrafi består av böcker och andra trycksaker som behandlar olika ämnen i en och samma skrift. Signaturerna i högerkanten av systemet delar in polygrafi i tre huvudgrupper med signaturerna Polygr., Tidn. och Tidskr. och därefter följer den vidare indelning för tidningar och tidskrifter. Polygrafi är delad i två underavdelningar: 1. I allmänhet

Underavdelningen tidningar och tidskrifter är uppdelad i fyra avdelningar och det som finns på a. i allmänhet, är material i form av prenumerationslistor och provnummer. Den fjärde avdelningen som är allmänna tidskrifterna är de som inte har fackanknytning som placeras på det ämne som de behandlar. I systemet finns en generell uppmaning som lyder: ”Facktidskrifter – Se de särskilda fack, till hvilka de höra.”

a. I allmänhet

b. Politiska, nyhets- och annons- tidningar, utgivna i c. Skämttidningar, flygblad och tillfällighetstidningar d. Allmänna tidskrifter

Avdelning b. består av dags tidningar som är ordnade med Stockholm, huvudstaden, som inledning. Landsorten är alla orter bortsett från Stockholm, vilket gör att det sker efter en vedertagen definition. Den tredje avdelningen, 3), omfattar de utländska tidningarna som börjar med Finland, övergår i Amerika och slutar i tidningar utgivna i övriga länder:¹²³

b. Politiska, Nyhets - och Annons - Tidningar utgifna i 1) Stockholm. [A lfab.] 2) Landsort. [Ortalfab.] 3) Utlandet. a) Finland. b) Amerika. c) Öfriga länder.

Skämttidningar, flygblad och tillfällighetstidningar är uppdelade i fyra avdelningar och rubriceringen av tre av dem är mycket illustrativ. Jultidningarna är indelade i grisar, julblad och nissar och sist kommer de övriga tidningarna. De fyra avdelningarna är ordnade i alfabetisk ordning och hela avdelningen c. med portföljangivelse och signa-turer ser ut så här:

Tidn. c. Skämttidningar, Flygblad och ” Skämt. o.

Tillfällighetstidningar. tillf. 1) ”Grisar.” P. ” Grisar. 2) ”Julblad” P. ” Julbl. 3) ”Nissar.” P. ” Nissar. 4) Öfriga. ” ” a.Stockholm. P. ” ” Sthlm. ß. Landsorten. P. ” ” Landsort. Disputationer

Avdelningen rymmer bland annat de äldre dissertationerna som skrevs av till exempel Carl von Linné vars lärjungar hade till uppgift att försvara dem. De är tunna skrifter som förvarades och fortfarande förvaras i portföljer. Avdelningen disputationer ska alltså inte förväxlas med avdelningen avhandlingar, alltså böcker och broschyrer som avhandlar ett ämne. Disputationer är indelade i tre underavdelningar som börjar med universiteten och slutar i disputationer med kyrkoanknytning:

123 Bernhard Lundstedt gjorde en förteckning över svenska tidningar och tidskrifter som var utgivna i Nordamerika. Han kallade förteckningen för en bibliografisk översikt och i den finns titlar som Det rätta

I. Universitets

II. Konsistoridisputationer och teser III. Prästmötes- och synodaldisputationer

Universitetsdisputationer är uppdelade efter universitet och tar upp de äldsta svenska först som är Uppsala från år 1477, sedan Lund från 1688 och sist Stockholms högskola som kom till 1878. De är alltså indelade med hjälp av en princip som handlar om senare i tid. Därefter kommer två finska universitet och sedan universitet som varit svenska vilka med dagens namnformer är; Tartu och Pärnu i Estland och sist Greifswald i norra Tyskland. De sista disputationerna är de som är utgivna av svenskar vid utländska universitet, vilket gör att vi menar att indelningen följer en princip om centrum och periferi. Inom avdelningen placeras det som är längst bort från Sverige sist i ordningen. På sidan 21 i vår uppsats har vi redovisat hela avdelningen disputationer.

b. Finska. 1. Åbo. 2. Helsingfors. c. f.d. Svenska universitet. 1. Dorpat o. Pernau. 2. Greifswald. d. Svenskars vid utländska universitet [Ortalfabetiskt.]

Sällskap

Nästa avdelning är sällskap och här finns till exempel material från Svenska Akademien som tar upp deras verksamhet. Sällskap är uppdelat i två underavdelningar som placerar de lärda sällskapen först:

I. Lärda sällskap och akademier

II. Sällskap för nytta och nöje, ”ordnar”

De lärda sällskapen och akademierna är i indelade i allmänna, utländska och sist

de svenska. De svenska lärda sällskapen består av en avdelning med material som rör de ekonomiska angelägenheterna och en för akademiska diplom och ser ut så här med högra kantens uppgifter. Inom klammer finns anvisning om hur materialet ska ordnas:

Lärda Sällsk.

3. Svenska. ” Sv.

Akademiernas Ekonomis Angelä- ” Ekon. Ang.

genheter. P.

Akademiska diplom. P. ” dipl.

[De särskilda akademiernas och Lärda sällskaps, förhandlingar, stadgar, m.m. alfab. ordnade efter deras namn inom Stockholm, och öfriga ortalfabetiskt.]