Ute i världen

Här följer en redovisning av avdelningarna etnografi, geografi, resor, kartor, sjökort och utsikter.

Etnografi

Ämnet etnografi omfattade vid slutet av 1800-talet främst utomeuropeiska folkslags kulturer. Inom avdelningen etnografi finns på den andra underavdelningen antropologi som har fått ett utropstecken efter sig, vilket måste uppfattas som en markör att det faktiskt hör hit! Etnografi ser i sin helhet ut så här med högra kantens uppgifter:

Etnografi. Etnogr.

1. Tidskrifter och Sällskap. +P. ” Tidskr. 2. Allmän och Utländsk. +P. ” Allm. ” Antropologi! P. ” ” 3. Svensk. ” Sv.

Nordiska museet. P. ” ” Nord. Mus.

Under den svenska etnografin finns avdelningen Nordiska museet som började byggas år 1888 och det kan verka underligt, eftersom systemet var färdigt ett år före. Men Artur Hazelius skapade stiftelsen Nordiska museet redan 1880.

Geografi

Geografi är en mycket kortfattad avdelning i systemet. Den svenska geografin är den andra underavdelningen och där finns en avdelning med rubriken ”särskilda orter”. Under finns en instruktion om hur broschyrerna ska ordnas, först inom landets provinser och inom dem efter ort. Trycksaker som innehåller beskrivningar över särskilda egen-domar ska sorteras alfabetiskt efter ort. Hela avdelningen geografi ser ut på följande vis: Geografi.

1. Allmän och Utländsk. 2. Svensk.

a. Allmän och blandad. b. Särskilda orter.

Broschyrer ordnade efter provinser och d erinom ortalfabetiskt.

Egendomsbeskrifningar. (Ortalf.)

Det framgår tydligt att systemet över den svenska samlingen fokuserar på materialet som förbinds till Sverige, eftersom den underavdelningen är mest utvecklad. Det är viktigt att komma ihåg att den finns en utländsk samling med ett tillhörande system.

Resor

Avdelningen resor är delad i två underavdelningar som visar att det finns både material om utlandet och om Sverige på avdelningen:

1. Allmänna och utländska 2. Svenska

Det är på den första underavdelningen ”allmänna och utländska resor” som Johan Erik Rydqvists reseskildring från 1838 var placerad, som vi skrivit om på sidan 26. (Det kan vara värt att nämna att delarna om Frankrike och Italien aldrig gavs ut, så det är endast

volymen om Tyskland som existerar.) I alla fall är det så att under de utländska resorna återfinns Nordostpassagen som en särskild avdelning och den hör till svenska personers resor i utlandet. Hela avdelningen med högra kantens uppgifter ser ut så här:

Resor.

1. Allmänna och Utländska. Res. Ut l. ” Utländingars i Utlandet. ” ” ” Svenskars i Utlandet. ” Sv. i Utl. ” ” Nordostpassagen. ” ” 1.) Fester. 2.) Tidningar. P. ” ” 2. Svenska. + P. ” Sv.

Eftersom Nordostpassagen är en mycket specifik avdelning som dessutom är ytterligare indelad ska vi förklara varför det är så. Nordostpassagen är en sjöled mellan Atlanten och Stilla havet och material som handlar om sjöleden ska alltså inordnas på detta ställe. A. E. Nordenskiöld genomförde en mycket uppmärksammad expedition till Arktis med fartyget Vega år 1878. Avdelningen Nordostpassagen är indelad i fester och tidningar och när expeditionen kom tillbaka till Sverige var mottagandet överväldigande. I samband med detta gavs det ut trycksaker som behandlade expeditionen, som har gjort avtryck på avdelningen resor. I årsberättelsen för 1880 står det att den svenska

samlingen bland annat ökade med ” … 91 nummer beträffande nordostpassagen och derefter följande fester … ”.¹⁴⁶

Kartor

Avdelningen kartor är indelad i fyra underavdelningar och indelningen börjar med skrifter om vetenskapen om kartor och kartritning och slutar i kartor över Sverige:¹⁴⁷ 1. Kartografi, Kartritning

2. Glober

3. Svenska över främmande länder 4. Sverige

På den första underavdelningen som rubriceras kartografi, kartritning uppmanas användaren att jämföra med matematik där geometri och lantmäteri finns. I uppsatsen redogör vi för avdelningen matematik på sidan 77. Den andra underavdelningen består av glober och på Kungliga biblioteket finns en samling med jordglober, bland annat några av Anders Åkerman från 1700-talet. Kartor över Sverige är delad i tre avdelningar som är a. samlingar, b. särskilda kartor och c. stadsplaner, vilket betyder att ordningen går från det generella till det mest specifika. På samlingar med kartor finns ett särskilt kartverk som är Hermelins atlas och avdelningen avslutas med de geologiska kartorna, där den sista är kartor över gruvor.

Kart. Sv. a. Samlingar. ” ” Saml.

1) Hermelins atlas.

2) Topografiska Corpsens och Gene- ralstabens kartor. Ligg. Fol P.

3) Ekonomiska Kartverket. Ligg. Fol. P. 146 Kongl. 1881, s. 2.

147 Både kartor och sjökort är exempel på avdelningar som inte längre ingår i den äldre boksamlingen. Samlingen fram till och med 1955 är idag en renodlad boksamling och även det så kallade småtrycket, accidenstrycket, är utbrutet ur samlingen och benämns för okatalogiserat tryck. I systemet från 1887 är i många fall småtrycket det som räknas upp i listorna.

4) Geologiska Kartor. a) Allmänna.

b) Grufvor. Ligg. Fol.P. Sjökort

Rubricering av avdelningen meddelar att den endast omfattar en specifik kategori av publikation, nämligen sjökort.Avdelningen består av fem underavdelningar, vilka inte är mer indelade. De två inledande underavdelningarna omfattar sjöatlaser och därefter följer tre som ska läsas ut som sjökort över till exempel hav, fyrar, hamnar, floder och vattendrag. Avdelningen ser ut på det här viset med högra kantens uppgifter:

Sjökort. Sjökort.

1. Äldre Sjöatlas. Ligg. Fol. ” Atl. 2. Sveriges Sjöatlas 1, 2. Ligg. Fol. ” Sv. 3. Haf, Vikar, Sjöar, Fyrar, Skeppsbrott. ” ” 4. Skärgårdar, Hamnar, Floder, Vattendrag, Kanaler. ” ” 5. Finska Viken. [Eng. o. Ryska Sjökort]. Ligg. Fol.P. ” ”

Den sista underavdelningen är sjökort över en särskild del av Östersjön, nämligen Finska viken, som bland annat gränsar till Estland och S:t Petersburg. Anledningen till att det producerades sjökort över just Finska viken var förmodligen både av handels-mässiga och militära intressen.

Utsikter

Avdelningen utsikter upptar en halv sida i systemet och består av böcker och andra trycksaker med bilder över till exempel städer eller naturfenomen som vattenfall. Utsikter är indelad i två underavdelningar och båda utgår från materialets format: 1. Folio- och mindre format

2. Stort, liggande folio format

Det är endast den andra underavdelningen som är uppdelad och det är i utländska och svenska utsikter. De utländska utsikterna är delad i tre avdelningar som är de här:

A. Utländska. Finland.

Fotografier af Svenskars bostäder i Amerika.

Här återfinns avdelningen ”utländska utsikter i Finland ” som alltså inte finns i systemets sista avdelning som är Finland, som vi redovisar i kapitel 6.10 på sidan 82. Den tredje avdelningen är fotografier med en svenskamerikansk anknytning som är fotografier av bostäder i Amerika som utvandrade svenskar bor i. Orsaken till att den här avdelningen finns måste bero på att en sådan samling med fotografier har förvärvats av biblioteket. De svenska utsikterna är uppdelade i samlingsverk och särskilda utsikter och det finns en särskild rubrik som är Stockholm. Indelningen av Stockholm ger en tydlig bild av huvudstadens stadsdelar. Kungliga biblioteket ligger på Östermalm som fram till 1885 hette Ladugårdslandet som ingår i rubriken på avdelning ß).

B. Svenska. 1. Samlingar. 2. Särskilda.

a: Provinserna.

[Inom hv. provins ortalfabetiskt.] b: Stockholm.

1) Stockholm och dess omgifvningar. samlingar.

2) ” Hela vuer.

3) ” Staden, Söder, Norr. 4) ” Stockholms byggnader.

a ) Slottet, Staden inom broarne, Söder. ß) Riddarholmen, Norr, Ladugårdslandet och Kungsholmen. 5) Stockholms Omgifvningar. [Ortalfababetiskt.]

Vi tycker att det tål att fundera över varför just Stockholm är indelad i så här många avdelningar, särskilt med anledning av att övriga orter återfinns alfabetiskt på ort på a: som är provinserna. Orsakerna kan vara flera, som att det gav ut många trycksaker om huvudstaden, till skillnad mot övriga städer. Eller att Kungliga biblioteket ligger i Stockholm och personalen har lagt ner mer arbete på att dela in sin egen bostadsort.