• No results found

Allmänt – kontrollområde Klassificering av slaktkroppar och rapportering av marknadspriser

Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Jordbruksverket är utpekad kontrollmyndighet för kontroll av klassificering av slaktkroppar på slakterier och har bemyndigande att ta ut avgift för kontrollen. Kontrollen ska vara finansierad av de kontrollerade företagen.

Större företag har tidigare ingått i ett frivilligt avtal med Jordbruksverket om delad finansiering av kostnaderna för kontroll av klassificering. Beloppet varje slakteri betalade utgick ifrån deras slaktvolym, oavsett hur många kontroller som gjordes eller hur mycket tid kontrollerna eller uppföljningen av avvikelserna tog.

Den nya avgiften har utformats så att varje aktör ska bära sin egen kostnad för kontroll.

Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd

De kontroller som Jordbruksverket ansvarar för är egna ekonomiska resultatområden och som ska bära sina egna kostnader. Det innebär att kontrollerna ska vara helt avgiftsfinansierade. Det är viktigt att de avgifter som tas ut täcker såväl den administrativa hanteringen av

kontrollområdet som kostnaderna för genomförandet av kontrollerna. Principen om full kostnadstäckning i, 5 § avgiftsförordningen (1992:191), är styrande för avgiftsuttag vid offentliga kontroller.

I avgiftsbemyndigandet anges att avgiften ska regleras i föreskrift. Det finns därmed inget alternativ.

Uppgifter om vilka som berörs av regleringen

De företag som berörs är samtliga slakterier som slaktar nötkreatur, får och gris och som

klassificerar dessa slaktkroppar. Kontroll av rapportering av marknadspriser berör enbart fem av de största slakteriföretagen i landet.

Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på

Bemyndigande att ta ut avgift för kontrollen finns i 13 § förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter.

Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda

regleringsalternativen

Regleringen innebär att en avgift införs och den innebär nya eller förändrade kostnader för företagen. Utöver avgiften i sig tillkommer inga nya kostnader eller konsekvenser för företagen.

Avgifterna särskiljer på sort av kontroll, djurslag och antal djur som slaktas. Hur många kontroller ett slakteri får baseras på en riskanalys som Jordbruksverkets gör årligen och meddelas företagen.

Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Bedömningen är att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Ikraftträdande av avgift inom detta kontrollområde bör ske den 1 januari 2021.

Informationsinsatser kommer att ske i god tid till samtliga berörda aktörer.

Företag

Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen

Det är ca 60 slakteriföretag i kraftigt varierande storlek där det minsta slakteriet slaktar cirka fem hundra djur/år och det största slaktar över en miljon djur/år.

Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader.

Regleringen innebär att företagen kommer att behöva ta emot ett beslut och hantera och betala upp till fyra fakturor om året. Fakturahantering m.m. är en del av den finansiella bördan och därmed ingen administrativ börda.

Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen

Riktigt små slakterier kan söka dispens

För riktigt små företag som klassificerar idag kan kostnaden bli så stor att de skulle kunna få lägga ner verksamheten. Dessa riktigt små slakterier har dock möjlighet att få dispens från kravet på klassificering av slaktkropparna och kan därmed undvika kostnaden. För vissa leverantörer av slaktdjur är dock klassificeringen viktig och därför är det tänkbart att dessa väljer bort slakterier med dispens.

Små slakterier som tidigare inte betalat något för kontroll

Dessa slakterier kommer att få ökade kostnader, vilket medför att de kan behöva justera sin prissättning för att få kostnadstäckning. Jämfört med stora slakterier kommer små slakterier att få en högre kontrollkostnad i förhållande till antalet slaktade djur. Med tidigare

avtals-finansiering har dessa företag haft en konkurrensfördel genom att de inte betalat för de kontroller som gjorts.

Mellanstora slakterier får generellt högre avgift

I princip uppkommer samma effekter som för de små slakterierna. Denna grupp betalade enligt det tidigare avtalet ett belopp som baserades på slaktad volym. Det antal kontroller som Jordbruksverket bedömer nödvändiga innebär dock generellt en högre kostnad än den som tidigare har debiterats. Förändringen innebär försämrade konkurrensförhållanden jämfört med de stora slakterierna räknat per slaktat djur.

Stora slakterier får generellt lägre avgift

De allra största slakterierna kommer att få en kraftigt minskad kostnad eftersom de tidigare betalat ett belopp baserat på sin stora slaktvolym. Då den nya avgiften baseras på antalet kontroller och den tid kontrollen tar kommer de att få en lägre kontrollkostnad i förhållande till antalet slaktade djur. Med tidigare avtalsfinansiering har dessa företag bidragit med större belopp än vad det har kostat för Jordbruksverket att kontrollera dem.

Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning

Genom att Jordbruksverket har möjlighet att ge dispens från kravet på klassificering för riktigt små företag bedömer vi att särskild hänsyn har tagits.

Samråd

Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd

Den 5 mars 2020 träffades Jordbruksverkets klassificeringsråd där det bland annat finns representanter från branschorganisationer för stora och små slakterier. Där presenterade Jordbruksverket ett förslag till avgift enligt samma princip som i det tidigare avtalet, att företagen betalar en avgift per slaktat djur. I samrådet framkom önskemål om att de kontrollerade företagen istället borde betala en avgift som baseras på Jordbruksverkets kostnader för att kontrollera respektive företag.

Efter samrådet omformades förslaget till att avgiften ska baseras på antal kontroller, för att tydligare koppla avgiften till den tid och kostnad som kontrollen innebär.

Den 5 maj genomfördes ett nytt samråd som enades om att den nu föreslagna modellen för avgifter i grunden är sund. Det konstaterade att när avgiften tas ut på helt nya grunder kommer det att innebära omfördelningseffekter där skillnaden i avgift mellan de största och de

mellanstora företagen minskar betydligt, samtidigt som de mellanstora får en betydligt högre avgift jämfört med tidigare. För att få en mer acceptabel balans mellan slaktvolym och avgift och därmed dämpa konkurrenseffekterna, uppmanades Jordbruksverket att se över sin riskanalys och hur många kontroller olika företag ska få. Arbetet med riskanalysen ligger utanför denna föreskrift.

Kontaktperson

Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor

Arne Andersson Djurkontrollenheten

arne.andersson@jordbruksverket.se 036-155258

Föreskriftens namn: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:75) om avgifter för offentliga kontroller

Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) bördan per företag och år

Ange hur

Summan administrativ kostnad per år I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet

som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per

rad.

Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen.

Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att:

Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad

Öka med x kronor per år

Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda – Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.

Related documents