ALLMÄNT OM FÖRSLAGET, PROBLEMANALYS Styrmedels-/åtgärdsförslag:

Regeringen ger Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i drag att ta fram målgruppsanpassad information om flexibilitet samt ett upp-drag att skapa och driva en digital plattform med flexibilitetsinformation.

Myndigheternas anslag bör kompletteras för att möjliggöra det senare uppdra-get.

Kortfattad beskrivning av förslag

Ett hinder för att utnyttja en inneboende/befintlig flexibilitet är att elanvän-darna och elproducenterna inte känner till sin flexibilitetspotential. Det finns därför ett behov av att öka kunskapsnivån hos dessa. För att öka kunskapsni-vån behövs någon form av informationsinsats.

Det finns inte idag något samlat initiativ till informationsspridning trots att det behovet kvarstår. Vidare menar arbetsgruppen att området bör utökas från ef-terfrågeflexibilitet till flexibilitet. Då inkluderas förutom uttag från nätet även inmatning till nätet. På så sätt finns möjlighet att omfatta fler flexibilitetsresur-ser.

Arbetsgruppen föreslår därför att ett flexibilitetsinformationspaket tas fram an-passat till olika målgrupper. Målgrupperna kan variera från lägenhetskunder, bostadsrättsföreningar, villakunder, fastighetsbolag, intresseorganisationer, kommuner, SMF till elintensiv industri.

Förslaget är därför att:

• Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten får i uppdrag att ta fram målgruppsanpassad information om flexibilitet, i samråd med relevanta myndigheter och aktörer

I genomförandet av uppdraget bör synpunkter inhämtas från relevanta myn-digheter och aktörer såsom Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket och Boverket.

Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter:

Ett hinder för att utnyttja en inneboende/befintlig flexibilitet är att elanvän-darna och elproducenterna inte känner till sin flexibilitetspotential. Det finns därför ett behov av att öka kunskapsnivån hos elanvändare. För att öka kun-skapsnivån behövs någon form av informationsinsats.

En flexibel elanvändning har potential att minska resurs- och energiåtgången vilket kan minska miljöbelastningen från elsystemet. Genom att nyttja de ”in-byggda” flexibilitetspotentialerna i elsystemet, som redan finns idag och kom-mer att öka på sikt i och med elektrifieringen av samhället, kan behovet av in-vesteringar i elnät och inin-vesteringar i andra flexibilitetsresurser som exempel-vis batterilager eller vätgaslager undvikas. Förutom mindre investeringar i styrutrustning för att möjliggöra automatiserad styrning krävs inte några nya större investeringar eller en ökad resursåtgång för att möjliggöra den flexibla användningen.

Analys av miljöproblemet, aktörerna och deras drivkrafter:

Aktörer och beteenden

Kunskapen om samt den tekniska möjligheten att automatiskt kunna flytta elanvändning i tiden utan att det påverkar eventuell komfort är låg hos de flesta hushållskunder. Det finns i dagsläget (undantaget de mer exceptionella prisnivåerna på el vi haft under vintern 2021/2022) inte lika mycket lönsamhet i automatisk flexibilitet som förväntas inom ett antal år. Därmed dröjer sanno-likt investeringar i reglerteknik.

Elanvändare behöver tillgång till extern och intern information för kunna fatta välinformerade beslut om att använda sin efterfrågeflexibilitet. Extern in-formation innefattar inin-formation om elanvändning, prissignaler från elhandel och nättariffer. Information om andra typer av incitament än enbart ekono-miska kan även vara aktuella. Intern information rör kostnaderna för elanvän-dare som en konsekvens av att flytta aktiviteter till en annan tidpunkt eller att genomföra förändringar i verksamheten. Tillgång till den interna och externa informationen möjliggör för elanvändare att fatta beslut om vilken förändring av elanvändningen som är den mest optimal för att maximera nyttan.

Informationsbehoven varierar mellan olika typer av användare. Stora elan-vändare, som industrier, har ofta själva kapaciteten att lägga upp en strategi för att optimera sin efterfrågeflexibilitet. För mindre elanvändare, som hus-hållskunder och små- till medelstora företag, kan det i stället vara en tredje part (ex. en aggregator eller energitjänsteföretag) som hjälper dem att hitta

till informationen för att kunna utvärdera kundens möjligheter till efterfråge-flexibilitet.

Energitjänsteleverantörer som nischar sig mot tjänster som möjliggör auto-matisk styrning av last måste lägga omfattande resurser på att utbilda sina kunder om efterfrågeflexibilitetens fördelar. Branschföreträdare har uppgett att marknadsföringsinsatser för att utbilda kunderna i efterfrågeflexibilitet är kostnadsdrivande. När väl informationen har nått en kritisk massa så kommer det att vara billigare för andra konkurrenter att marknadsföra exempelvis styrutrustning eller flexibilitetstjänster.

Påverkan på miljön

När den inbyggda potentialen för flexibilitet i elsystemet inte kan nyttjas (på grund av kunskapsmässiga och tekniska barriärer) kommer detta att göras via investeringar i elproduktion för topplaster, import av el samt via andra flexibi-litetslösningar så som batterier, vätgaslager eller elnät. Detta kräver både re-surser och sannolikt också ökad förbränning av bränslen (både fossila och icke-fossila bränslen). Det kan vara viktigt att påpeka att nyttjande av efter-frågeflexibilitet inte ensamt är lösningen på omställningen utan det kommer fortfarande kräva andra investeringar, inte minst i elproduktion. Men att öka möjligheten att utnyttja efterfrågeflexibiliteten kan minska behovet av ny el-produktion.

Påverkan på samhället

Enligt de studier som vi gjort (såsom analyserna i rapporten Framtidens elekt-rifierade samhälle¹³⁸inom detta programområde samt 100 procent förnybar el¹³⁹) innebär lågt nyttjande av efterfrågeflexibilitet att mer mark behöver tas i anspråk från elproduktion och elnät samt att elpriset både kommer att variera mer och vara generellt högre.

Bedömning av om miljöproblemet är betydande nog för staten att hantera Den pågående elektrifieringen av samhället behöver genomföras på ett hållbart sätt. Detta förslag, tillsammans med förslaget om att utreda ett stöd till styrut-rustning till elanvändare, har potential att göra stor nytta för resurseffektivite-ten till en betydligt lägre kostnad än tex stöd för ny elproduktion eller

utbygg-FÖRSLAGETS AVSIKTLIGA EFFEKTER PÅ OLIKA SAMHÄLLSMÅL

Väntad effekt av förslaget, på miljömålen:

Förslaget medför en potential att minska påverkan på samtliga miljömål ef-tersom det innebär en möjlighet att tillgängliggöra en stor potential av inbyggd flexibilitet i elsystemet som gör att många andra resurskrävande investeringar i elproduktion, elnät och batterier kan undvikas. En elanvändning som går att styra kan också nyttjas för att minska den totala elanvändningen.

Eventuella väntade effekter av förslaget, på andra mål än miljömålen:

Förslaget skapar ett mer robust och kostnadseffektivt elsystem vilket ger posi-tiva effekter på de energipolitiska målen försörjningstrygghet och konkurrens-kraft.

Beskrivning av analysen av förslagets effekter på olika mål:

Analysen av flexibilitet/efterfrågeflexibilitet har gjorts för olika scenarier i Framtidens elektrifierade samhälle inom detta programområde samt i pro-jektet 100 procent förnybar el. Slutsatsen är att det är enklare att nå uppsatta energimål samt miljömål om samhället i första hand använde den inbyggda flexibilitet som redan finns inom användarsektorn jämfört med investering i el-produktion, elnät samt andra flexibilitetsresurser.

Bedömning av osäkerhet i utfall:

Denna stora osäkerhet i utfallet handlar snarare om ifall potentialen för flexibi-litet kommer att nyttjas även om informationen tillgängliggörs. Åtgärden kan därför behöva kompletteras med ett stöd till styrutrustning samt att utvecklade affärslösningar finns på plats.

Förslagets konsekvenser för de offentliga finanserna:

Ökade anslag bör ges för inrättandet av en digital plattform.

Kostnaderna bedöms vara som störst då inrättandet av en digital plattform ska ske. Som en jämförande uppskattning av kostnaderna så tilldelades Energi-myndigheten 10 miljoner årligen under 2018–2019 för att inrätta en informat-ionsplattform för solenergi. Därefter har driften rymts inom Energimyndighet-ens befintliga anslag.

FÖRSLAGETS KOSTNADSEFFEKTIVITET

Förslagets kostnadseffektivitet i förhållande till andra befintliga eller tänkbara styrmedel eller åtgärder:

Enligt våra modeller kan en kraftigt ökad efterfrågeflexibilitet sänka det ge-nomsnittliga elpriset med flera öre per kWh. Detta är en årlig besparing för hela kundkollektivet på 4 miljarder per år dagsläget och 10 miljarder med en fördubblad elanvändning. Till detta kan undvikna investeringar i elnät bespara kostnader på åtskilda miljarder. Möjligheten att delta på andra marknader än spotmarknaden (frekvensreglering- och reglerkraftmarknaden) medför ytterli-gare kostnadssänkningar. Sammantaget är möjliga samhällsvinster vida högre än kostnaden.

Beskrivning av analysen av förslagets kostnadseffektivitet:

Resultatet och slutsatser och exempel är hämtade från scenarioanalysen inom detta programområde (Framtidens elektrifierade samhälle) samt projektet 100 procent förnybar el.

Bedömning av osäkerhet i kostnadseffektivitet:

Den största osäkerhetsfaktorn vad gäller kostnadseffektivitet ligger snarare i om utvecklingen kan gå av sig själv (till exempel via aggregatorer) eller att det kan göras via krav på elanvändare eller elnätsföretag.

FÖRSLAGETS GENOMFÖRBARHET