Programområde Hållbar elektrifiering (4 förslag)

Miljömålsrådet lämnar följande förslag till regeringen:

1. Regeringen ger Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram målgruppsanpassad information om flexibilitet samt ett uppdrag att skapa och driva en digital plattform med flexibilitetsinformat-ion.

2. Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter göra en gemensam översyn av befintlig lagstiftning för att se om, och i så fall var, det är lämpligt att inkludera efterfrågeflexibilitet.

3. Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på hur ett stöd till styrutrustning för efterfrågeflexibilitet ska utformas.

4. Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att göra en översyn av lagen om kommunal energiplanering.

Tre förslag har tagits fram för att främja flexibilitet i elsystemet som kan minimera

1. Ta fram målgruppsanpassad information om flexibilitet samt ett uppdrag att skapa och driva en digital plattform med flexibilitetsinformation

Ett hinder för att utnyttja en inneboende/befintlig flexibilitet är att elanvändare och elproducenter inte känner till sin flexibilitetspotential. Det finns därför ett behov av att öka kunskapsnivån hos dessa genom informationsinsatser.

Informationsbehoven varierar mellan olika typer av användare. Stora elanvändare, som industrier, har ofta själva kapaciteten att lägga upp en strategi för att optimera sin efterfrågeflexibilitet. För mindre elanvändare, som hushållskunder och små till medelstora företag, kan det i stället vara en tredje part (ex. en aggregator eller ener-gitjänsteföretag) som hjälper dem att hitta en optimal strategi för efterfrågeflexibili-tet. Denna aktör behöver då tillgång till informationen för att kunna utvärdera kun-dens möjligheter till efterfrågeflexibilitet.

Programområdet föreslår att ett flexibilitetinformationspaket tas fram anpassat till olika målgrupper samt att en digital plattform tas fram. Målgrupperna kan variera från lägenhetskunder, bostadsrättsföreningar, villakunder, fastighetsbolag, intresse-organisationer, kommuner, små till medelstora företag till elintensiv industri. Om-rådet bör dessutom utökas från efterfrågeflexibilitet till flexibilitet. Då inkluderas förutom uttag från nätet även inmatning till nätet. På så sätt finns möjlighet att om-fatta fler flexibilitetsresurser. Uppdraget bör ges gemensamt till Energimyndig-heten och Energimarknadsinspektionen.

2. Gemensam översyn av lagstiftning för att se om, och i så fall var, det är lämpligt att inkludera efterfrågeflexibilitet

I dagsläget finns det en rad olika lagstiftningar med syfte att informera, kartlägga och reglera energianvändning. Exempel på detta är energikartläggning för stora fö-retag, energideklarationer, energi- och klimatrådgivningen och vägledningen för energihushållningen inom miljötillsynen. Det bör utredas om det utöver energian-vändning är möjligt att inkludera efterfrågeflexibilitet. I vissa fall skulle det i så fall sannolikt medföra en lagändring medan det i andra fall skulle kunna röra sig om förändringar i vägledningar, föreskrifter eller förordningar.

För att få en helhetsbild av vilka typer av lagstiftningar som finns, vilka typer av förändringar som skulle krävas och vilka insatser inom efterfrågeflexibilitet som skulle behöva inkluderas föreslås Energimyndigheten få ett samlat uppdrag att i samråd med berörda myndigheter göra en förstudie som analyserar om och i så fall var det är möjligt och lämpligt att inkludera efterfrågeflexibilitet.

3. Ta fram förslag på hur ett stöd till styrutrustning för efterfrågeflexibilitet ska ut-formas

Ett hinder för att utnyttja en inneboende/befintlig flexibilitet är att det aldrig (eller mycket sällan) finns teknik installerad hos kunderna som gör det möjligt för dem att styra sin elanvändning så att de enkelt erbjuda sin flexibilitet. Kostnaden för att installera styrutrustning hos en kund är inte marginell samtidigt som det finns en stor systemnytta lokalt, regionalt och nationellt om flexibiliteten hos kunden kan aktiveras på ett effektivt sätt.

Förutom mindre investeringar i styrutrustning för att möjliggöra automatiserad styrning krävs inte några nya större investeringar eller en ökad resursåtgång för att möjliggöra den flexibla användningen. Utöver den klimat- och miljönytta det inne-bär att undvika nätutbyggnad, kan miljöeffekterna av flexibiliteten minimeras ge-nom att så långt det är möjligt nyttja resurser som har ett annat primärt syfte än just flexibilitet, tex batterier i elfordon, och på så vis undvika den miljöpåverkan som sker vid tillverkning av sådana produkter.

Det finns inte idag en mogen marknad där aktörer erbjuder kunder denna typ av styrutrustning. Samtidigt som det skulle kunna ge en stor systemnytta, nationellt, regionalt och lokalt. Potentialen för efterfrågeflexibilitet är hög och tar betydligt mindre resurser i anspråk jämfört med exempelvis ett batteri vilket motiverar att ut-reda frågan vidare. Programområdet menar därför att det finns anledning att stödja en ökad automatisering och föreslår därmed att förutsättningarna för att stödja detta och hur det i så fall ska utformas bör utredas. Energimyndigheten bör få detta upp-drag.

4. Översyn av lagen om kommunal energiplanering

För att en hållbar elektrifiering ska vara möjlig krävs ett systematiskt arbete och en långsiktig planering hela vägen från kommunal till regional och nationell nivå. Ge-nom att förtydliga det kommunala ansvaret för planering och förebyggande arbete när det gäller hållbar elektrifiering i lagen samt peka ut väglednings-, tillsyns- och tillsynsvägledningsansvar för att dessa krav ska uppnås, skapas förutsättningar för ett homogent underlag med hög kvalitet. Det skapar i sin tur förutsättningar för reg-ionalt och nationellt arbete med frågan.

Aspekter rörande hållbar elektrifiering (såsom elproduktion, överföring av el, lag-ring t.ex. batterier, efterfrågeflexibilitet) förs in i lagen om kommunal energiplane-ring i samband med översynen. Andra aspekter som är viktiga att involvera i en översyn är exempelvis trygg energiförsörjning, civilt försvar/beredskap och riksin-tressen för vindkraft.

Översynen bör ta ett helhetsgrepp på lagen för att skapa tydlighet avseende omfatt-ning och innehåll samt när det gäller kopplingen till övrig kommunal planering.

Även förtydligande om syftet med kommunala energiplaner, vad de ska innehålla och hur de efter framtagandet ska användas strategiskt i det kommunala, regionala och nationella arbetet behövs. Energimyndigheten tillsammans med berörda myn-digheter bör få i uppdrag att göra denna översyn av lagen om kommunal energipla-nering.