Skolinspektionen har i tillsynen av Kesbergskolan identifierat följande brister som ska åtgärdas
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolorna Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Kesbergskolan
Skolinspektionen genomför tillsyn i Vårgårda kommun under perioden januari – mars 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspek-tionen besökte Kesbergskolan den 9-10 februari 2010.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm-ningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slut-ligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anled-ning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Be-dömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regel-bundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).
Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kesbergskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kesbergskolan intervjuades rektor, representanter för lärare, elever och övrig personal. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Tabell 1.: Antal elever på Kesbergskolan
Skolan Antal elever
Förskoleklass 24
Grundskola 141
Källa: Skolans verksamhetsredogörelse 2010
Kesbergskolan ligger i Vårgårdas tätort. Skolan har tillgång till isbana, sporthall, och idrottsplaner. På Kesbergskolan finns förskoleklass, elever i årskurs 1 - 6 samt fritids-hem med två grupper. Kesbergskolan har ansvar för nyanlända elever och svenska som andraspråk i kommunen. Fritidshem bedöms i separat rapport och ingår i kommunbe-slutet.
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.
Måluppfyllelse och resultat
Kunskaper
Pedagogisk ledning och utveckling av skolan
Fokus på skolans uppdrag
Lärarnas bedömning och utvärdering
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering
Skolans lärandemiljö
Fokus på lärande
Tillit till elevens förmåga Trygg lärandemiljö
Enskild elevs rätt
Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd
Studie- och yrkesvägledning Avgifter
Rektorns beslutsfattande
Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper
- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen.
Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper
Kesbergskolans sammanställning av resultaten för de nationella ämnesproven för årskurs 5 över de senaste fem åren visar att skolan ligger på eller över 80 procent som uppnår kravnivån i matematik, svenska och engelska. Undantaget är läsåret 2007/08 och ämnesprovet i matematik 2008/09. Det finns en tendens till att resultaten i matema-tik sjunker över perioden för att 2008/09 vara lägst av de tre ämnena med 79 procent som uppfyller kravnivån. Resultat i svenska som andraspråk finns enbart för läsåret 2008/09 och avser ett fåtal elever. De som uppnår kravnivån uppgår till 75 procent.
I de ämnen där nationella ämnesprov inte finns i årskurs 5 varierar måluppfyllelsen mellan ämnena. Dock finns det ämnen där resultaten nästan varje år är hundra procent och det är i ämnena: bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, teknik och slöjd. Samhällsorienterande- och naturorienterandeämnen ligger stabilt med en mål-uppfyllelse nära 90 procent i snitt över de senaste fem åren. Det saknas uppgifter om hur många elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Det redovisas ingen statisktik över skillnader mellan pojkar och flickor.
I årskurs 3 läsåret 2008/09 redovisar resultaten vid utprövningsomgången av nationella ämnesprov att 72 procent uppnår kravnivån i matematik, 86 procent i svenska och 33 procent i svenska som andraspråk. Detta pekar ytterligare på skillnader mellan ämnena svenska och matematik.
Skolinspektionen bedömer att skolan inte ger alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. Förutsättningarna brister då skolan inte systematiskt följer upp och utvärderar kunskapsresultaten. Vårgårda kommun har gjort en satsning inom ma-tematik och svenska men en närmare analys av resultaten har inte gjorts och ytterligare åtgärder behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. Elever som är i behov av studiehand-ledning får inte det och särskilt stöd ges inte alltid i tillräcklig omfattning till elever som behöver det.
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Fokus på skolans uppdrag
- Skolans pedagogiska personal har inte alltid utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.
2 kap. 3 § skollagen
Skolan har klasslärarsystem. Lärarna uppger att de inte bedriver undervisning i var-andras klasser på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att eleverna alltid undervi-sas av en lärare som har utbildning för den undervisning de bedriver.
Rektor uppger i verksamhetsbeskrivningen att personalen av organisatoriska skäl inte fullt ut har utbildning för den undervisning de bedriver.
Av dokument över behörigheten hos lärarna upprättad i december 2009 framgår det att det finns brister. Det rör t.ex. klasslärare som har behörighet i matematik och naturori-enterade ämnen men saknar behörighet i svenska och samhällsorienterande ämnen eller det omvända och som undervisar sin klass i samtliga ämnen.
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering
- De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen uppfyller inte grundskoleförordningens krav.
7 kap. 2 § grundskoleförordningen
De skriftliga omdömen som Skolinspektionen tagit del av relaterar inte alltid till målen i respektive ämnen utan uttrycker personliga egenskaper såsom ”duktig och bra in-ställning”, ”engagerad och intresserad”.
omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven fått undervisning i. De skriftliga omdömena som skrivs i Kesbergskolan anger inte alltid elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i respektive ämne.
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering
- Rektor tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet.
2 kap. 6 § grundskoleförordningen Lpo 94, 2.8 rektors ansvar
Rektor uppger vid intervjun när vi pratar om resultaten att värdegrunden är basen för att nå goda resultat. Har man en bra atmosfär leder det till bättre resultat. Lärarna sä-ger att de lämnar uppgift om elevernas måluppfyllelse i respektive ämne i årskurs 5 till rektorn men de har inte sett någon analys av resultaten. Det har vid dokumentgransk-ningen och vid rektorsintervjun framkommit att kvalitetsarbetet inte omfattar en do-kumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten. Vissa analyser och bedömningar görs muntligt i olika sammanhang, uppger rektorn, men det saknas systematik och dokumentation i arbetet med skolans resultat. Det redovisas resultat på skolnivå i samtliga ämnen i årskurs 5, men dessa resultat analyseras och bearbetas inte.
Kunskapsresultaten i årskurs 3 följs inte upp och utvärderas inte systematiskt.
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Fokus på lärande
- Rektor och lärare arbetar inte aktivt för att öka elevernas möjligheter till infly-tande över utbildningens utformning.
4 kap. 2 § skollagen
Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Vid samtal med elever och lärare framkom att lärarna inte har planerat och utvärderat undervisningen tillsammans med eleverna. Eleverna uppger att de kan påverka i vilken ordning de gör vissa uppgifter under veckan och de kan välja vad de vill göra när de är klara med ett område. Det framkommer dock vid elevintervjuerna att eleverna inte har inflytande över hur deras utbildning utformas.
Införandet av Quadriceps metoder och upprättandet av ”Kesbergskolans Respektera-dokument” är exempel där elevernas inflytande var begränsat åtminstone inlednings-vis. Det pågår inte någon diskussion bland lärarna på skolan om hur omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad, uppger lärarna vid intervjun. Eleverna säger i samtalen att de aldrig pratar om under-visningen när de tar upp olika frågor i klassen eller på elevrådet. Det handlar om ”Re-spekteradokumenten” eller att man får vara med och välja någon lek.
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygg lärandemiljö
- Skolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven.
14 a kap. 8 § skollagen
Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling saknar analys och slutsat-ser av den kartläggning som gjorts om situationen på skolan. Slutsatslutsat-serna ska ligga till grund för vilka åtgärder som bland andra avses påbörjas och genomföras det kom-mande året. Planen innehåller inte heller uppföljning av tidigare års planerade åtgär-der.
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Undervisningstid och val
- Det är osäkert om eleverna erbjuds det garanterade antalet undervisningstim-mar respektive föreskrivet antal timundervisningstim-mar för ämne eller ämnesgrupp, språkval och elevens val.
1 kap. 2 § och 2 kap. 3 § grundskoleförordningen
Skolan har en lokal timplan. Rektor uppger att det av skolans schema inte framgår vil-ka ämnen som eleverna undervisas i. Rektorn uppger att han inte heller kräver in en redovisning av antalet timmar som lärarna har undervisat i inom respektive ämne.
Rektorn kan inte redogöra för hur han har kontroll över att eleverna får sin garanterade undervisningstid enligt den lokala timplanen. Lärarna uppger att de har livskunskaps-lektioner. Omfattningen av detta och från vilka ämnen tiden tagits går inte att få upp-gifter om.
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd
- Åtgärdsprogrammen uppfyller inte grundskoleförordningens krav.
5 kap. 1 § grundskoleförordningen
I samtal med rektor, lärare och elevvårdsteam framkommer att det särskilda stödet inte alltid tar sin utgångspunkt i elevens behov. Det framgår inte på ett tydligt sätt i åt-gärdsprogrammen vad som är elevens behov utan det är vanligt att man går direkt in på målen med åtgärdsprogrammet. Målen anger inte alltid elevens behov.
- Särskilt stöd ges inte alltid i tillräcklig omfattning till elever som har svårighe-ter i skolarbetet.
4 kap. 1 § skollagen
I samtal med rektor, lärare och elevvårdsteam framkommer att det särskilda stöd som ges inte alltid tar sin utgångspunkt i elevens behov utan det är resurserna som styr utformningen av åtgärderna och vilka elever som får särskilt stöd. Vidare uppger rek-tor, lärare och elevvårdsteamet att det särskilda stöd som man erbjuder inte alltid är tillräckligt för att tillgodose den enskilda elevens behov.
- Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av det.
5 kap. 2 § grundskoleförordningen
På skolan finns en förberedelseklass där nyanlända elever får undervisning. Rektor och lärare uppger att elever som behöver studiehandledning på modersmålet inte får det.
Med studiehandledning på modersmålet ska eleven kunna utveckla sina kunskaper i olika ämnen trots att eleven inte behärskar det svenska språket. När studiehandledning uteblir riskerar eleven att komma efter i kunskapsutvecklingen.
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Rektorns beslutsfattande
- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med grundskoleförord-ningen.
5 kap. 10 § grundskoleförordningen
Av de beslut om anpassad studiegång som Skolinspektionen tagit del av framgår att elever i förberedelseklassen får förkortad skoldag med 1,5 till 2 lektionstimmar per dag.
Av besluten framgår inte vilka ämnen som utgått för eleven. I besluten, som är identis-ka i sin utformning, anges som skäl för den anpassade studiegången: ”den stora om-ställningen för eleven”.
Vid samtal med rektor och personal i elevvårdteamet framgår det att man inte gör en bedömning av den enskilda elevens situation och förutsättningar innan beslut fattas.
Alla elever i förberedelseklassen får inledningsvis anpassad studiegång oavsett bak-grund och tidigare skolgång. Dessa ärenden är inte heller föremål för elevvårdskonfe-rens.
Det är bara om eleven inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad till elevens situation och förutsättningar som styrelsen eller, efter delegation, rektor efter att ha
grundar sig inte på en bedömning av den enskilda elevens situation och förutsättning-ar. Besluten anger heller inte vilken avvikelse från timplanen som sker.