Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

(1)

Beslut och rapporter

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983

(2)

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar

Bilaga 3 Rapporter gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 4 Beslut gällande skolor

Asklanda och Nårunga skolor Fridhemsskolan

Gullhögskolan Hol och Lena skolor Kesbergskolan Vårbergskolan Sundlergymnasiet Vuxenutbildningen

Författningar

(3)

Kommunbeslut

efter tillsyn av Vårgårda kommun

(4)

Helhetsbedömning och beslut

De låga utbildningsresultaten som nås i kommunen är ytterst huvudmannens ansvar.

Måluppfyllelsen måste öka i samtliga verksamheter. Kommunen har inte i tillräcklig omfattning säkerställt att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de nationella målen. I kommunens kvalitetsredovisning påtalas bristande rapportering av resultat och måluppfyllelse från skolorna. Kommunens underlag för att fatta beslut i frågor som rör verksamhetens resultat grundar sig idag på ett otillräckligt underlag.

Kommunen behöver underlag med högre kvalitet för att kunna utvärdera sina skolor och verksamheter i förhållande till de nationella målen. Detta underlag kan sedan ligga till grund för analyser och för att vidta åtgärder som förbättrar måluppfyllelsen. Vår- gårda kommun har gjort en satsning inom matematik och svenska i grundskolan men en närmare analys av resultaten och ytterligare åtgärder behöver vidtas.

En viktig uppgift för kommunen är därför att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs så att detta leder till resultatförståelse. Detta arbete ska innefatta utvärdering som ligger till grund för analys som omsätts i konkreta åtgärder och detta kan leda till resultatför- bättringar i förhållande till nationella mål.

Skolan ger inte varje elev det stöd som behövs för att eleven ska ha förutsättningar att nå målen för utbildningen, vilket man är skyldig att göra. Elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får inte det, vilket måste åtgärdas. Avsaknaden av studiehandledning ger eleverna sämre förutsättningar att nå målen. Utöver detta behö- ver elevernas inflytande och ansvarstagande i undervisningen på grundskolan utvecklas, vilket framgår av skolbesluten.

Förskolorna bedriver en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande står i centrum. Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner. Det förekommer att man satt upp individuella mål för det enskilda barnet vilket inte är förenligt med läro- planen för förskolan.

Verksamheterna lever inte upp till lagens krav på den årliga planen för arbetet mot kränkande behandling.

Anmärkningsvärt är att flera av de brister som Skolinspektionen identifierat vid denna tillsyn även föranledde kritik vid den inspektion som gjordes av Skolverket år 2003.

(5)

- Alla elever ges inte förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen (1 kap.

12 § skollagen, Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper)

- En del av grundskolornas pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. (2 kap. 3 § skollagen)

- Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig ut- sträckning. (1 kap. 12 § skollagen och 1 – 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet. (14 a kap. 8 § skollagen) - Kommunen ser inte till att verksamheternas planer mot kränkande behandling

följs upp och utvärderas. (14 a kap. 8 § skollagen och 3 a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Kommunen ser inte till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med be- stämmelserna i skolförfattningarna och rektorernas ansvarsfördelning är i vissa fall oklar. (1 kap. 12 § skollagen, 2 kap. 2 § skollagen och Lpo 94, 2.8 rektors ansvar)

- Kommunen ser inte till att elevers behov av studiehandledning på modersmå- let tillgodoses. (1 kap. 12 § skollagen och 5 kap. 2 § grundskoleförordningen) - Kommunen ser inte till att lokala utformningar – trafikkunskap och tyska för-

djupning - av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med författ- ningarnas krav. (5 kap. 4 § skollagen, 2 kap. 14, 16 §§ gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrifter om förarutbildning i gymnasieskola, fristående gymnasieskola och inom gymnasial vuxenutbildning)

Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda:

- Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för enskilda barn som inte är förenliga med läroplanen för förskolan. (Lpfö 98)

- Kommunen ser inte till att alla barn med annat modersmål än svenska får möj- lighet att utveckla sitt modersmål. (Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande) - Förskolornas och familjedaghemmens planer mot kränkande behandling upp-

fyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. (14 a kap.

8 § skollagen)

(6)

som kommunen måste åtgärda:

- Fritidshemmens årliga planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. (14 a kap. 8 § skollagen)

Av bilagda beslut och rapporter framgår vilka brister som identifierats på skolor och verksamheter.

Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas på skol- och huvudmannanivå. Skolin- spektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 30 juni 2010.

I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschefen Lena Dahlquist, undervis- ningsråden Agneta Wennberg och Elisabeth Fogelberg samt avdelningsjuristen Malin Rothlin.

På Skolinspektionens vägnar

Carina Abréu

Avdelningschef Jonas Nygren

Utredare/föredragande

Bilagor:

Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar

Bilaga 3 Rapporter gällande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Bilaga 4 Beslut gällande skolor

(7)

skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspek- tionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden januari – mars 2010.

Varje skola har efter besöket fått ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisats. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut. Övriga verksamheter, dvs. förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen, redovisas i var sin rapport och sammanfattas i beslutet. Besluten från samtliga skolor och rapporterna från övriga verksamheter bifo- gas som bilagor. Detta utgör Skolinspektionens slutliga beslut avseende tillsynen i kommunen.

Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsätt- ningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella må- len. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till före- trädare för kommunen.

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, led- ning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn/).

Av bilagda beslut och rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avse- enden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna.

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ord- ning som anges i beslutet.

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vårgårda kommun genomfördes intervjuer med representanter för utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor, särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer

(8)

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.

Beskrivning av kommunen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

2009-12-31

Förskoleverksamhet 480

Skolbarnsomsorg 445

Förskoleklass 121

Grundskola 1167

Obligatorisk särskola 23

Gymnasieskola 410

Gymnasiesärskola 23

Kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utveck-

lingsstörda 88

Svenskundervisning för invandrare 40

Källa: Kommunens verksamhetsredogörelse 2010

Vårgårda kommun har 11 000 invånare varav 3 000 är ungdomar under 20 år. Andelen unga under 20 år, är högre i Vårgårda kommun än i övriga landet. Det bor ungefär lika många invånare i som utanför tätorten.

Utbildningsnämndens verksamhetsområde omfattar förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklassen, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gym- nasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklings- störda (särvux), svenska för invandrare (sfi) samt uppdragsutbildning.

I Vårgårda kommun finns sju skolor med förskoleklass och grundskola. Tre av skolorna ligger i tätorten, de övriga fyra i kommundelarna Lena, Hol, Nårunga och Asklanda.

Det finns en skola med årskurs 7–9, Gullhögskolan.

(9)

Den obligatoriska särskolan för årskurs 1–6 finns på Vårbergskolan och för årskurs 7–

10 på Gullhögskolan. Gymnasiesärskola och särvux finns på kommunens gymnasieskola Sundlergymnasiet. På Sundlergymnasiet finns nationella- och specialutformade program, individuella program, och grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare samt lärcenter för distansstudier.

(10)

ningar och motiveringar för detta redovisas i det följande

Måluppfyllelse och resultat

Kunskaper

Trygg lärandemiljö

Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling

Ledning och utveckling

Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning

Rektorns uppdrag

Tillsyn över enskild verksamhet Uppföljning och utvärdering

Tillgång till utbildning

Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter

Skolpliktsbevakning och registerkontroll

(11)

Det har inte framkommit några brister i förskolorna, skolbarnsomsorgen och förskole- klassen.

Bristområde: Kunskaper

- Alla elever ges inte förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen.

1 kap. 12 § skollagen

Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer och 2.2 Kunskaper

Grundskolornas resultat från utprövningsomgången av nationella ämnesprov i årskurs 3 i matematik och svenska visar att flera elever inte uppnått kravnivån för dessa ämnen och resultaten är något sämre i matematik än svenska.

Grundskolornas kunskapsresultat för årskurs 5 visar god måluppfyllelse förutom i ämnena matematik, svenska och engelska. För dessa ämnen uppvisar skolorna ett va- rierande resultat över tid.

Elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 är låga i jämförelse med riksgenomsnittet och så har det varit under de senaste åren. De senaste fyra åren har det genomsnittliga merit- värdet legat 17-31 poäng under riksgenomsnittet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen var 70 procent år 2009 att jämföras med riksgenomsnittet 77 procent.

Andelen elever som inte nått målen i två eller flera ämnen år 2009 var 22 procent vilket är en hög siffra jämfört med riksgenomsnittet 14 procent.

17 elever i årskurs 9 deltar inte i undervisningen i alla ämnen läsåret 2009/10 på Gull- högskolan efter att rektorn beslutat om anpassad studiegång. Flertalet av dessa elever riskerar att inte nå målen i engelska, svenska eller matematik. Det är enligt lärarna främst naturorienterande ämnen som då tas bort ur elevernas timplan. Att så stor andel elever inte följer undervisningen i de naturorienterande ämnena under sitt sista år i grundskolan finner Skolinspektionen anmärkningsvärt mot bakgrund av att flertalet av dessa elever, enligt de granskade skolorna, nådde målen i dessa ämnen i årskurs 5.

Skolinspektionen redovisar flera brister i skolorna som kan ha betydelse för elevernas måluppfyllelse. Som framgår nedan finns det bland annat brister i kommunens utvär- dering och analys av grundskolans resultat. Till det hör att även att följa upp och ut- värdera beslut om särskilt stöd såsom anpassad studiegång. I Vårgårda kommun ger grundskolan inte alla elever förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Vår-

(12)

Tillsynen av kommunens gymnasieskola visar att resultaten är svaga och genomsnitt- ligt betygsvärde på flera program ligger under medelvärdet i riket. Avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng har sjunkit de senaste åren. Ett undantag är Barn- och fritidsprogrammet (BF). Några av dessa resultat finns angivna i kommunens kvalitetsredovisning men resultaten analyseras eller kommenteras inte. På huvudmannanivå saknas uppföljning och utvärdering av gymnasieskolans resultat.

Kommunen saknar rutiner för att på ett systematiskt sätt redovisa obligatoriska särsko- lan och gymnasiesärskolans kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen.

Personal uppger vid intervjuer vid de olika verksamheterna att de bedömer att resultaten är goda på individnivå även om ingen samlad bild kan ges. Måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan kan därför inte bedömas.

Kommunen saknar rutiner för att på ett systematiskt sätt redovisa kunskapsresultat vid vuxenutbildningen i förhållande till de nationella målen. Det uppgifter som anges i kommunens kvalitetsredovisning är motstridiga och kommenteras inte.

Det finns enligt Skolinspektionen fler faktorer som kommunen och skolorna har möj- lighet att påverka och som bör vägas in vid bedömningen om eleverna ges förutsätt- ningar att nå lägst målen för utbildningen. Förutom ett förbättrat kvalitetsarbete måste alla elever i Vårgårda kommun i behov av särskilt stöd ges det i tillräcklig omfattning och elever som behöver studiehandledning på modersmålet måste få det.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Trygg lärandemiljö

Bristområde: Plan mot kränkande behandling

- Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet

14 a kap. 8 § skollagen

I flera verksamheter upprättas inte planerna årligen, utan planerna är flera år gamla.

De planer som granskats i samband med tillsynen av verksamheterna bedöms inte motsvara de krav som ställs i skollagen på en plan mot kränkande behandling.

(13)

Vissa planer omfattar flera skolor, vilket inte är i enlighet med skollagen, varje skola ska ha sin egen plan.

- Kommunen ser inte till att verksamheternas planer mot kränkande behandling följs upp och utvärderas.

3 a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

Uppföljningen och utvärderingen av planer mot kränkande behandling, liksom av likabehandlingsplaner, ska enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolvä- sendet redovisas i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Bestämmelsen ska tilläm- pas första gången för kvalitetsredovisningar som avser år 2009. Vid genomgång av förskolor och skolors kvalitetsredovisningar framkommer att uppföljningar och utvär- deringar i vissa fall saknas.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Ledning och utveckling

Bristområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling

- En del av grundskolornas pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

I en del av de grundskolor som har klasslärarsystem har inte den pedagogiska persona- len utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Klasslärare som har behö- righet i matematik och naturorienterade ämnen men saknar behörighet i svenska och samhällsorienterande ämnen eller det omvända undervisar sin klass i nästan alla äm- nen. Det finns även exempel på lärare med examen för grundskolans tidigare år eller lågstadielärarexamen som undervisar äldre elever. Kommunen ska se till att eleverna

(14)

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Ledning och utveckling Bristområde: Rektorernas uppdrag

- Kommunen ser inte till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med be- stämmelserna i skolförfattningarna och rektorernas ansvarsfördelning är i vissa fall oklar.

1 kap. 12 § skollagen, 2 kap. 2 § skollagen och Lpo 94, 2.8 rektors ansvar

Som huvudman för det offentliga skolväsendet i kommunen har kommunen ansvar för att rektorerna leder utbildningen i skolorna och verkar för att den utvecklas och inriktas på att nå de nationella målen.

Vårgårda kommuns skolor har uppvisat flera brister, vilka redovisats i skolbesluten, som rektor tillsammans med huvudmannen ansvarar för.

Av skolbesluten framgår att rektorerna inte i tillräcklig grad följer upp, utvärderar och analyserar skolornas resultat. Rektorerna använder inte heller i tillräckligt stor ut- sträckning dessa som underlag för att utveckla metoder för att nå ökad måluppfyllelse.

Med hänsyn till de låga resultat som redovisats under flera år är det viktigt att kommunen ser till att rektorerna i större utsträckning tar ansvar för arbetet med att nå ökad måluppfyllelse.

Det är inte klart vem som är ansvarig rektor för den enskilde eleven vid Gullhögskolan och det är inte klart för alla elever och studerande vem som är ansvarig rektor vid Sundlergymnasiet. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste det stå klart vem som ska fatta beslut som rör den enskilde eleven och vem som bär ansvaret för de beslut som fattas.

(15)

Bristområde: Uppföljning och utvärdering

- Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig ut- sträckning.

1 – 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

Det framgår i samtal med företrädare för kommunen och av Skolinspektionens doku- mentstudier av kommunens handlingar att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp utbildningsresultaten i verksamheterna.

Samtliga grundskolor redovisar en sammanställning av måluppfyllelsen för alla ämnen i årskurs 5 till huvudmannen men kommunen redovisar inte dessa sammanställningar i sin kvalitetsredovisning. Orsaken är enligt kommunledningen att sammanställningarna i övriga ämnen än matematik, svenska och engelska har kvalitetsbrister.

I gymnasieskolan redovisas resultaten i kurserna matematik, svenska och engelska. För särskolan och vuxenutbildningen finns inte några samlade resultat redovisade.

Kommunen anger i kvalitetsredovisningen för år 2008 vilka åtgärder som förvaltningen och skolorna behöver arbeta med för att öka måluppfyllelsen. Underlaget för dessa åtgärder bygger inte i tillräcklig utsträckning på uppföljningar och utvärderingar av kommunens verksamheter.

Vårgårda kommunen måste i högre grad utvärdera och analysera sina skolor i förhål- lande till de nationella målen och ta tillvara resultaten på skol- och kommunnivå för att vidta åtgärder som förbättrar måluppfyllelsen.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Plats och valmöjligheter

- Kommunen ser inte till att elevers behov av studiehandledning på modersmå- let tillgodoses.

(16)

I flera av kommunens grundskolor finns elever med annat modersmål som inte be- härskar det svenska språket. Bland dem finns elever som i undervisningssituationen behöver studiehandledning på sitt modersmål. Tillsynen visar att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål inte får det.

Enligt förvaltningschefen beror detta på att kommunen inte klarat av att rekrytera lära- re med kompetens att ge studiehandledning på elevernas modersmål. Kommunen har även försök att samverka med angränsande kommuner och Borås högskola, dock utan resultat.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Tillgång till utbildning Bristområde: Lokala utformningar

Kommunen ser inte till att lokala utformningar – trafikkunskap och tyska fördjupning - av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med författningarnas krav.

2 kap. 14, 16 §§ gymnasieförordningen

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:142) om förarutbildning i gymnasieskola, fristående gymnasieskola och inom gymnasial vuxenutbildning.

Som lokal kurs inom gymnasieutbildningen erbjuder kommunen en grundläggande kurs i trafikkunskap inför Vägverkets prov i körkortsteori. Kursen erbjuds inom det individuella valet för samtliga elever oavsett program.

Utbildning i trafikkunskap är inte motiverad på andra program än de som leder fram till behörighet som yrkesförare, i övrigt ligger inte körkortsutbildning inom ramen för gymnasieskolans uppdrag.

Vidare erbjuds som lokal kurs ”Tyska fördjupning”. Kursen avser att förbereda eleverna inför en resa till Tyskland.

Detta är delar som ingår i samtliga nationella kurser i moderna språk och ska därför inte utformas som en lokal kurs.

(17)

Vårgårda Kommun 447 80 Vårgårda

Rapport förskoleverksamhet

Tillsyn av förskoleverksamheten i

Vårgårda kommun

(18)

Tillsyn i förskoleverksamheten

Helhetsbedömning

Det har inte framkommit annat än att Vårgårda kommun tar ansvar för att de nationella målen är styrande för förskoleverksamheten i kommunen. Detta innebär att kommunen ser till att förskolorna präglas av en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande. Förskolorna behöver dock i högre grad främja en allsidig utveckling av de barn som har ett annat modersmål än svenska genom att medverka till att dessa barn utvecklar såväl sitt modersmål som det svenska språket. Kommunen och förskolorna planerar, följer upp och utvärderar verksamheten, tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen. Förskolornas arbete med att för varje barn upprätta en individuell utvecklingsplan behöver dock förbättras så att arbetet inte står i strid med läroplanens intentioner. Förskoleverksamheterna måste också dokumentera sitt arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling i en årlig upprättad plan mot kränkande behandling som svarar mot de krav som ställs på sådana planer.

I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande förskoleverksamheten.

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport.

Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skol- inspektionen senast den 30 juni 2010.

Allmänt om tillsynen

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Vårgårda kommun under januari till mars 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 och 11 mars 2010. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

(19)

ten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, som finns publicerad på annat sätt, har använts.

I Vårgårda kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och försko- lechef från samtliga kommunens föreskolenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Tabell 1: Antal barn i verksamheten

Förskoleverksamheten Antal barn

Förskola i kommunal regi 436

Annan kommunal pedagogisk omsorg 52

Förskola i enskild regi 3

Källa: Kommunen

Förskoleverksamheten i Vårgårda kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde.

Förskoleverksamheten är organiserad i fem rektorsområden där tre rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg, förskoleklass samt den obligatoriska skolan årskurserna 1–6 inom ett geografiskt område. I två rektorsområden ansvarar rektorn endast för förskoleverksamhet inom ett geografiskt område. Det finns även ett rektorsområde som ansvarar för hela kommunens verksamhet för elever i årskurs 7–

9 och årskurs 10 för särskolan.

Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt nio kommunala förskolor, och ett antal familjedaghem. Det finns tre enskilda förskolor i kommunen. Denna rapport omfattar den kommunala förskoleverksamheten, dvs. förskolor och familjedaghem i kommunal regi.

(20)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

Måluppfyllelse och resultat

Utveckling och lärande

Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten

Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning

Förskoleverksamhetens lärandemiljö

Fokus på utveckling och lärande Trygg miljö för utveckling och lärande

Tillgång

Ansvar och tillgång till plats Grupper

Särskilt stöd

Registerkontroll och anmälningsskyldighet

(21)

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bristområde: Fokus på förskolans uppdrag

- Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner för enskilda barn som inte är förenliga med läroplanen för förskolan.

Lpfö 98

Skolinspektionens beslut den 5 juni 2009 om kunskapskontroller av barn i förskolan i Haninge kommun, Dnr SV2008:1127

Förskolorna upprättar individuella utvecklingsplaner i samverkan med föräldrar. I några av de individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av finns en anpassning av verksamheten planlagd. I andra exempel som förskolorna presenterat har förskolan emellertid satt upp individuella mål för det enskilda barnet. De insatser som ska genomföras läggs i vissa fall på vårdnadshavarna och ibland även på barnet.

Exempelvis anges att ett litet barn ska ”klara toalettbesök”, ”utveckla sin identitet” och

”utveckla sin grovmotorik”.

Målen i läroplanen för förskolan är utformade som mål att sträva mot. Målen anger vad den pedagogiska verksamheten ska inriktas mot för att barn ska ges möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det är viktigt att förskolan följer hur barns utveckling och lärande sker. Att följa barns utveckling är dock inte detsamma som att bedöma barns utveckling och lärande utifrån fastställda kriterier och normer. Försko- lans läroplan innehåller, till skillnad från läroplanerna för de olika skolformerna, inga uppnåendemål för barns utveckling och lärande. Det saknas också empiriskt stöd för att det finns nivåer som alla barn kan förväntas uppnå vid en viss ålder. Att sätta upp individuella mål för det enskilda barnet och därtill lägga de insatser som ska genomfö- ras på vårdnadshavarna eller det enskilda barnet är enligt Skolinspektionens bedöm- ning inte förenligt med läroplanen för förskolan.

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Fokus på utveckling och lärande

- Kommunen ser inte till att alla barn med annat modersmål än svenska får möj- lighet att utveckla sitt modersmål.

(22)

I Vårgårda kommun finns barn med annat modersmål än svenska. Enligt intervjuer med förskolans personal och förskolans rektorer får inte alla dessa barn möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskoleverksamheten. Det som avgör om barnet får möjlig- het att utveckla sitt modersmål är att det finns tillgång till anställd personal och flera barn med samma modersmål. Kommunen gör en inventering av behoven för på sikt kunna utöka modersmålsstödet.

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande

- Förskolornas och familjedaghemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer.

14 a kap. 8 § skollagen och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbe- tet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

Under år 2006 har likabehandlingsplaner utarbetats för förskolor och familjedaghem i Vårgårda kommun. Likabehandlingsplanerna omfattar även en plan mot kränkande behandling. Dessa är i en del fall gemensamma för både förskola, skola, fritidshem och grundskola. Planerna innehåller en allmän beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. Planerna mot krän- kande behandling tar inte hänsyn till den rådande situationen i den specifika förskole- verksamheten. Planerna saknar slutsatser som kan dras efter en aktuell kartläggning av situationen i verksamheten. Slutsatserna ska ligga till grund för vilka insatser som bland andra avses påbörjas och genomföras det kommande året. Planerna upprättas inte heller årligen. Intervjuer med föräldrar, personal och rektorer visar också att barnen inte deltagit i arbetet med dessa planer.

Göteborg den 30 juni 2010 Agneta Wennberg

Marie Sjöberg

(23)

Vårgårda Kommun 447 80 Vårgårda

Rapport skolbarnsomsorgen

Tillsyn av skolbarnsomsorgsverksamheten i

Vårgårda kommun

(24)

Tillsyn i skolbarnsomsorgsverksamheten

Helhetsbedömning

Det har inte framkommit annat än att Vårgårda kommun tar ansvar för att de nationella målen är styrande för skolbarnsomsorgen i kommunen. Av detta följer att kommunen ser till att barnen i skolbarnsomsorgen får en meningsfull fritid och att verksamheten kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. Kommunen och skolbarnsomsorgens olika verksamheter planerar, följer upp och utvärderar verksamheten och tar tillvara resultaten i åtgärder för att nå de nationella målen. Skolbarnsomsorgens olika verksamheter måste dock dokumentera sitt arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling i en årlig upprättad plan mot kränkande behandling som svarar mot de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna.

I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande skolbarnsomsorgen.

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport.

Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skol- inspektionen senast den 30 juni 2010.

Allmänt om tillsynen

Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Vårgårda kommun under februari 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 och 11 februari 2010. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumen- ten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

(25)

för skolbarnsomsorgen. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem, och föräldrar med barn i verksamheten. Några besök på fri- tidshemmen har dock inte gjorts.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Tabell 1: Antal barn i verksamheten

Skolbarnsomsorgen Antal barn

Fritidshem i kommunal regi 430

Barn 6 – 12 år i pedagogisk omsorg 15

Fritidshem i enskild regi 3

Källa: Vårgårda Kommun

Skolbarnsomsorgsverkamheten i Vårgårda kommun ingår i barn- och utbildnings- nämndens ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i fem rektorsområden där rektorerna ansvarar för såväl skolbarnsomsorgen som förskoleklass och den obligatoriska skolan i årskurserna 1–6 inom ett geografiskt område. I tre av rektorsområdena finns även förskoleverksamhet. Inom barn- och utbildningsnämnden finns även ett rektorsområde som svarar för hela kommunens verksamhet för elever i årskurs 7–9 och årskurs 10 för särskolan samt ett rektorsområde som avser gymnasieskola, gymnasie- särskola, vuxenutbildning och sfi.

Enligt skollagen kan skolbarnsomsorg bedrivas som fritidshem, familjedaghem och som öppen fritidsverksamhet. I Vårgårda bedrivs skolbarnsomsorgen som fritidshem och familjedaghem. Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt nio kommunala fritidshem och även barn placerade i familjedaghem.

(26)

Måluppfyllelse och resultat

Utveckling och lärande

Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten

Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning

Skolbarnsomsorgens lärandemiljö

Fokus på utveckling och lärande Trygg miljö för utveckling och lärande

Tillgång

Ansvar och tillgång till plats Grupper

Särskilt stöd

Registerkontroll och anmälningsskyldighet

(27)

Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande

- Fritidshemmens årliga planer mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna.

14 a 8 § skollagen och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

I Vårgårda kommun har förskolor, skolor och fritidshem belägna vid samma enhet en gemensam likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna omfattar en plan mot krän- kande behandling. Planerna innehåller en beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. De planer mot kränkande behandling som inspektörerna tagit del av bygger inte på någon kartläggning av fri- tidshemmets specifika behov som ska vara utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna upprättas inte heller årligen. Barnen har inte heller varit delaktiga i upprättandet, uppföljningen och över- synen av den årliga planen.

Göteborg den 30 mars 2010 Agneta Wennberg

Marie Sjöberg

(28)

Beslut gällande skolor

efter tillsyn i Vårgårda kommun

(29)

447 80 Vårgårda

Skolbeslut för

förskoleklass och grundskola

efter tillsyn av Asklanda skola och Nårunga skola

i Vårgårda Kommun

(30)

Rektor för Asklanda skola och Nårunga skola Vårgårda kommun

447 80 Vårgårda

Tillsyn i Asklanda skola och Nårunga skola

Förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6

Helhetsbedömning och beslut

Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömning- arna i detta beslut grundas på de dokument som Asklanda skola och Nårunga skola och Vårgårda kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.

Det kan konstateras att de flesta eleverna klarar kravnivåerna i de nationella proven för årskurserna 3 och 5. Skolorna uppger att de försöker hjälpa alla elever att uppnå minst godkända resultat bl.a. genom att upprätta åtgärdsprogram och följaktligen ge eleverna särskilt stöd. Dock bedömer Skolinspektionen att ytterligare åtgärder behövs så att alla elever i Asklanda och Nårunga skolor ges förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen. Lärarna följer upp och utvärderar elevernas resultat, men en samlad resultat- bild och en utvärdering av skolans resultat har inte redovisats de senaste läsåren. Det har vid dokumentgranskning och vid intervju med rektor och lärare framkommit att kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning endast i begränsad omfattning omfattar en dokumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen.

Ett viktigt kvalitetsarbete består i att lärarna utvecklar skolornas arbete med åtgärds- program. Skolans arbete med att motverka alla former av kränkande behandling måste bli tydligare dokumenterat i planen mot kränkande behandling.

Intervjuade elever är tydliga i sina positiva omdömen om studiemiljön på skolorna.

(31)

Det är viktigt att rektorn, som endast har varit rektor på skolorna i drygt ett halvår, leder skolornas kvalitetsarbete och har god kontroll på att eleverna får lagstadgat antal undervisningstimmar.

Skolinspektionen har i tillsynen av Asklanda Skola identifierat följande brister som ska åtgärdas

- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen.

(Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper)

- Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar)

- Planen mot kränkande behandling uppfyller inte kraven. (14 a kap. 8 § skollagen)

- Åtgärdsprogrammen upprättas inte i enlighet med grundskoleförordningen. (5 kap. 1 § grundskoleförordningen.)

- De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen upprättas inte i enlighet med författningarnas krav. (7 kap. 2 § grundskoleförordningen.)

- Det är oklart om eleverna får det garanterade antalet undervisningstimmar. (4 kap. 3a § skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 § grundskoleförord- ningen.)

Bedömningarna redovisas i bilaga 2

Skolinspektionen har i tillsynen av Nårunga Skola identifierat följande brister som ska åtgärdas

(Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper)

- Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet. (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar)

- Planen mot kränkande behandling uppfyller inte kraven.(14 a kap. 8 § skollagen)

- Åtgärdsprogrammen upprättas inte i enlighet med grundskoleförordningen.

(5 kap. 1 § grundskoleförordningen.)

(32)

- Det är oklart om eleverna får det garanterade antalet undervisningstimmar. (4 kap. 3a § skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 § grundskoleförord- ningen.)

Rektor och Vårgårda kommun har ansvar för att Asklanda skola och Nårunga skolas brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Vårgårda kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Vårgårda kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.

I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Agneta Wennberg och Elisa- beth Fogelberg deltagit.

Lena Dahlquist

Enhetschef Henrik Frykman

Utredare/föredragande Leif Aljered

Undervisningsråd Bilagor:

Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolorna Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Asklanda skola Bilaga 3 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Nårunga skola

(33)

Allmänt om tillsynen Bilaga 1.

Skolinspektionen genomför tillsyn i Vårgårda kommun under perioden januari – mars 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspek- tionen besökte Asklanda skola och Nårunga skola den 4 februari 2010.

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slut- ligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades.

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Be- dömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Asklanda skola och Nårunga skola, dels den information som samlats in under besöket.

I Asklanda skola och Nårunga skola intervjuades rektorn och samtal genomfördes med representanter för lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

(34)

Beskrivning av Asklanda skola och Nårunga skola

Tabell 1. Antal elever på Asklanda skola och Nårunga skola

Asklanda skola Antal elever

Förskoleklass 7

Grundskola 56

Nårunga skola

Förskoleklass 7

Grundskola 66

Källa: Skolans verksamhetsredogörelse 2010

Asklanda skola ligger i samhället Asklanda 1,5 mil från Vårgårda centralort. Skolan är från 1956 och verksamheten omfattar förskola, förskoleklass samt grundskolans årskur- ser 1 – 6 samt dagbarnvårdare. Förskolan bedöms i separat rapport och ingår i kommunbeslutet.

Nårunga skola ligger en mil från Asklanda skola och 1,5 mil till Vårgårda centralort.

Skolan är från 1964 och verksamheten omfattar förskola, förskoleklass samt grundskolans årskurser 1– 6. Förskolan bedöms i separat rapport och ingår i kommunbeslutet.

Skolan har tillgång till en sporthall för undervisning i idrott och hälsa.

Sedan höstterminen 2009 har skolorna en ny rektor med ansvar för verksamheterna på de båda skolorna.

Skolledning

(35)

Tillsynsprotokoll för Asklanda skola Bilaga 2.

Måluppfyllelse och resultat

Kunskaper

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan

Fokus på skolans uppdrag

Lärarnas bedömning och utvärdering

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering

Skolans lärandemiljö

Fokus på lärande

Tillit till elevens förmåga Trygg lärandemiljö

Enskild elevs rätt

Bedömning

Undervisningstid och val Särskilt stöd

Studie- och yrkesvägledning Avgifter

Rektorns beslutsfattande

(36)

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper

- Skolinspektionen bedömer att alla elever inte ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen.

Lpo 94, 2. Mål och riktlinjer och 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan

Asklanda skolas sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven för årskurs 5 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska har varierat de senaste tre åren. I engelska och matematik ligger andelen elever som klarade kravnivån mellan 78 och 100 procent. I svenska har resultaten varierat mellan 83 och 100 procent. Noteras bör att ovan angivna resultat i procent beräknats på som mest tolv elever under ett och samma läsår. Det senaste året har 100 procent av de endast sju eleverna i årskurs 5 uppnått kravnivån i engelska, 86 procent i matematik och 86 procent i svenska.

År 2008 genomfördes de första nationella ämnesproven för årskurs 3. Resultatet visade att 88 procent av de åtta eleverna uppnådde kravnivån i matematik och att 75 procent av eleverna uppnådde kravnivån för svenska. Sedan några år följer skolan upp mål- uppfyllelsen i årskurs 5 i samtliga ämnen, dock har skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat inte granskats. Skolan anger i sin senaste kvalitetsredovisning att skolan vidtagit flera åtgärder för att förbättra resultaten i både svenska och matematik.

Bland annat uppger man att skolan arbetat fram åtgärdsprogram och gjort dessa till levande dokument. Ytterligare åtgärder behövs dock så att samtliga elever ges förut- sättningar att nå målen. Skolan behöver bland annat systematiskt följa upp och utvär- dera kunskapsresultaten och låta utvärderingen ligga till grund för de åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen.

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering

(37)

- De individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen upprättas inte i enlighet med författningarnas krav.

7 kap. 2 § grundskoleförordningen.

Inför utvecklingssamtalet utformar läraren ett skriftligt omdöme om kunskapsutveck- lingen i de ämnen som eleven fått undervisning i. I det skriftliga omdömet anges i vilken mån eleverna bedöms vara på väg att nå kunskapsmålen i ämnet och läraren gör också kommentarer om elevens kunskapsutveckling. Det skriftliga omdömet ligger sedan till grund för den individuella utvecklingsplanen (IUP) vilken skrivs i samband med utvecklingssamtalet. I elevernas IUP framgår det inte alltid vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplan och kursplaner. De omdömen som ges är inte alltid kopplade till de nationella målen, exempelvis förekommer det uttryck som har att göra med elevens personliga inställning till ämnet. Rektorn och lärare på skolan menar att arbetet med IUP och skriftliga omdömen ännu inte funnit sina former.

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering

- Rektorerna tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet.

2 kap. 6 § grundskoleförordningen Lpo 94, 2.8 rektors ansvar

Det har vid dokumentgranskningen och vid rektorsintervjun framkommit att kvalitetsarbetet i arbetsplan och kvalitetsredovisning inte omfattar en dokumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten på skolnivå. Vissa analyser och bedöm- ningar görs muntligt i olika sammanhang och lärarna följer upp och utvärderar varje elevs kunskapsutveckling men det saknas systematik och dokumentation i arbetet med skolans resultat. Det redovisas resultat, men dessa resultat analyseras och bearbetas inte i alla ämnen i årskurs 3 och 5. Skolan redogör endast kortfattat för åtgärder för ökad måluppfyllelse.

(38)

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygg lärandemiljö

- Skolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven.

Asklanda skolas plan mot kränkande behandling är utformad efter en kommungemen- sam mall. För Asklanda skola finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling som ska gälla under innevarande läsår. Planen omfattar skolan, fritidshem och förskola inom hela rektorsområdet. Planen innehåller en allmän översikt över de åtgär- der som behövs för att främja och förebygga diskriminering och kränkande behandling.

I planen kan inte planeringen för de olika verksamheterna förskola, fritidshem eller skola urskiljas. Planen saknar slutsatser som kan dras efter en aktuell kartläggning av situationen i Asklanda skola. Slutsatserna ska ligga till grund för vilka insatser som bland andra avses påbörjas och genomföras det kommande året.

Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Undervisningstid och val

- Det är oklart om eleverna erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

4 kap. 3 a § skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen.

Rektorn uppger i intervju att hon inte har full kontroll på att eleverna får det antal undervisningstimmar som anges i timplanen för grundskolan. Rektorn kan inte ange hur skolan kontrollerar att eleverna får sin garanterade undervisningstid inom ramen för den lokalt fastställda timplanen.

(39)

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd

- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningen

I de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framgår inte vilket behov av stöd eleverna har. De åtgärder som planeras för eleverna är inte tydligt kopplade till elevens behov.

(40)

Tillsynsprotokoll för Nårunga skola Bilaga 3.

Måluppfyllelse och resultat

Kunskaper

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan

Skolans lärandemiljö

Enskild elevs rätt

Bedömning

(41)

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper

Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper

Nårunga skolas sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven för årskurs 5 visar att resultaten på nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska har varierat de senaste tre åren. I engelska och matematik har andelen elever som klarat kravnivån legat mellan 73 och 100 procent. I svenska har resultaten varierat mellan 86 och 90 procent. Det senaste året uppnådde 100 procent av de elva eleverna kravnivån i engelska. Motsvarande andel i matematik och engelska uppgick till 90 procent av eleverna.

År 2008 genomfördes de första nationella ämnesproven för årskurs 3. Resultatet visade att 100 procent av eleverna uppnådde kravnivåerna i matematik och svenska. Noteras bör att resultatet angivet i procent är beräknat på endast 10 elever. Sedan några år följer skolan upp måluppfyllelsen i årskurs 5 i samtliga ämnen, dock har skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat inte granskats. Skolan har vidtagit åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen i svenska och matematik. Bland annat har man arbetat fram åtgärds- program. Ytterligare åtgärder behövs dock för att ge samtliga elever förutsättningar att nå målen. Skolan behöver bland annat systematiskt följa upp och utvärdera kunskapsresultaten och låta utvärderingen ligga till grund för de åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen.

Bedömningar och motiveringar

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering

- Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet.

2 kap.6 § grundskoleförordningen och Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar

(42)

Lärarna på Nårunga skola följer upp och utvärderar elevernas resultat, men en samlad bild av skolans resultat har inte redovisats de två senaste läsåren. Det har vid dokumentgranskning och vid intervju med rektor och lärare framkommit att kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisning endast i begränsad utsträckning omfattar en dokumenterad analys och bedömning av måluppfyllelsen. Vissa analyser och bedömningar görs i muntliga sammanhang men det saknas systematik och dokumentation i arbetet med skolans resultat. Skolan redovisar endast kortfattat åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygg lärandemiljö

- Skolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller kraven.

Nårunga skolas plan mot kränkande behandling är utformad efter en kommungemen- sam mall. För Nårunga skola finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling som ska gälla under innevarande läsår. Planen omfattar skolan, fritidshem och förskola inom hela rektorsområdet. Planen innehåller en allmän översikt över de åtgär- der som behövs för att främja och förebygga diskriminering och kränkande behandling.

I planen kan inte planeringen för de olika verksamheterna förskola, fritidshem eller skola urskiljas. Planen saknar slutsatser som kan dras efter en aktuell kartläggning av situationen i Nårunga skola. Slutsatserna ska ligga till grund för vilka insatser som bland andra avses påbörjas och genomföras det kommande året.

(43)

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Undervisningstid och val

- Det är oklart om eleverna erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

4 kap. 3a § skollagen, Bilaga 3 till skollagen samt 1 kap 2 § grundskoleförordningen.

Rektorn uppger i intervju att hon inte har full kontroll på att eleverna får det antal undervisningstimmar som anges i timplanen för grundskolan. Rektorn kan inte ange hur skolan kontrollerar att eleverna får sin garanterade undervisningstid inom ramen för den lokalt fastställda timplanen.

Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Enskild elevs rätt Bristområde: Särskilt stöd

- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningen

I de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framgår inte vilket behov av stöd eleverna har. De åtgärder som planeras för eleverna är inte tydligt kopplade till elevens behov.

(44)

Skolbeslut för

förskoleklass och grundskola

efter tillsyn av Fridhemsskolan

i Vårgårda kommun

(45)

Rektorn vid Fridhemsskolan Vårgårda kommun

447 80 Vårgårda

Tillsyn i Fridhemsskolan

Förskoleklass, grundskola årskurserna 1–6

Helhetsbedömning och beslut

Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömning- arna i detta beslut grundas på de dokument som Fridhemsskolan samt Vårgårda kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Skolverket genomförde år 2003 en tillsyn av Fridhemsskolan. Vid denna granskning framkom brister bland annat när det gäller rutiner för arbetet med åtgärdsprogram, och brister med att se till att alla elever som behöver stödåtgärder får detta.

Fridhemsskolans sammanställningar av kunskapsresultaten visar på en god måluppfyl- lelse för övriga ämnen än engelska, svenska och matematik. Måluppfyllelsen för ämne- na engelska, matematik och svenska uppvisar dock stora variationer de senaste fem åren. I de nationella ämnesproven för det senaste året uppnår 10–19 procent av eleverna inte kravnivån för dessa ämnen. Skolinspektionen bedömer därför att åtgärder be- höver vidtas för att förbättra skolans resultat. Skolinspektionen finner att skolan vidtar åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen i svenska och skolan har också påbörjat åt- gärder för att förbättra måluppfyllelsen i matematik. Skolan behöver dock vidta ytterligare åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, däribland även i ämnet engelska. Till- synen visar att det finns vissa brister i verksamheten som kan ha betydelse för elevernas möjlighet att nå målen. Till dessa hör att utformningen av åtgärdsprogram inte uppfyller de krav som ställs enligt grundskoleförordningen och de utgör därmed inte fullt ut ett aktivt verktyg för att ge eleven det stöd den behöver. Tillsynen visar också att det finns elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål men som inte får sådant vilket också kan påverka elevernas möjligheter att nå målen i utbildningen.

(46)

Skolans lärare behöver i högre grad anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Skolans personal behöver också förbättra arbetet med att upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP) och utforma studieomdömen så att de blir tydligt kopplade till de mål som uttrycks i läroplanen och kursplaner. Vid Skolverkets tillsyn av skolan år 2003 bedömdes att elevernas möjlighet till inflytande var väl utvecklat.

Den tillsyn som Skolinspektionens nu genomfört visar att rektorn och skolans lärare mer aktivt behöver arbeta med elevernas möjlighet till inflytande över utbildningen utifrån stigande ålder och mognad. Skolans arbete med att motverka alla former av kränkande behandling måste bli tydligare dokumenterat i en aktuell plan mot krän- kande behandling. Skolans arbete behöver också förbättras när det gäller att följa upp och utvärdera resultatet av skolans arbete med att främja, förebygga och förhindra kränkande behandling.

Skolinspektionen har i tillsynen av Fridhemsskolan identifierat följande brister som ska åtgärdas

- Alla elever ges inte förutsättningar för att nå lägst målen för utbildningen.( Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan)

- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som uppfyller förordningens krav.( 7 kap. 2 § grundskoleförordningen)

- Lärare arbetar inte tillräckligt med att anpassa undervisningen till elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.( Lpo 94, 1. Skolans värde- grund och uppdrag, En likvärdig utbildning. Lpo 94, 2.2 Kunskaper)

- Rektorn och lärarna arbetar inte aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning utifrån stigande ålder och mognad. (4 kap. 2 § skollagen och Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande)

- Skolan saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller förordningens krav. (14 a kap. 8 § skollagen) Enligt diskrimineringslagen ska även likabehandlingsplaner upprättas varje år.

- Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av det.( 5 kap. 2 § grundskoleförordningen)

(47)

- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram som uppfyller grundskoleförordningens krav.( 5 kap. 1 § grundskoleförordningen)

Rektorn och Vårgårda kommun har ansvar för att Fridhemsskolans brister åtgärdas.

Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Vårgårda kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet.

Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Vårgårda kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.

I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredarna Johan Dahl, utredarna Jonas Nygren samt undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg.

Lena Dahlquist Enhetschef

Agneta Wennberg

Undervisningsråd/föredragande

Bilagor:

Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av Fridhemsskolan Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Fridhemsskolan

(48)

Allmänt om tillsynen Bilaga 1

Skolinspektionen genomför tillsyn i Vårgårda kommun under perioden januari – mars 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspek- tionen besökte Fridhemsskolan den 28 och 29 januari 2010.

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slut- ligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades.

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Be- dömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Fridhemsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fridhemsskolan intervjuades rektorn, lärare och personal från elevhälsoteamet. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

Beskrivning av skolan

Tabell 1. Antal elever på Fridhemsskolan

Fridhemsskolan Antal elever

Förskoleklass 25

Grundskola 142

Källa: Fridhemsskolan

Fridhemsskolans rektor ansvarar för förskoleklassen och grundskolan årskurs 1–6.

Skolan är organiserad i åldershomogena klasser. Klasslärarna samverkar i undervis-

(49)

ningen för att ta vara på varandras ämneskompetens. Rektorn har även ansvar för för- skola med tre avdelningar samt fritidshem med två avdelningar. Kommunens försko- leverksamhet och skolbarnsomsorg bedöms i separata rapporter och ingår i kommunbeslutet. Lärare i grundskolan och lärare/fritidspedagoger samarbetar i de olika klas- serna. Grundskolans lärare är uppdelade i två arbetslag, förskoleklassen och årskurser- na 1– 3 samt årskurserna 4–6. Förskoleklassen och årskurs 1 samverkar med varandra.

Likaså finns viss samverkan mellan årskurserna 1–6, bland annat genom ett faddersy- stem. Fridhemsskolan ligger i Vårgårda tätort. Rektorn har varit rektor på skolan sedan år 1995.