Allomfattande målval

Det som i studiens tentativa teori benämns som allomfattande målval innefattar valet av målkategorier och målgrupper varemot den helhetsbaserade verkansprocessens verkanmedel riktas emot. Målvalen i hybridkrigföringens genomförandedesign och verkansprocess är inte begränsad till militära mål och det är inte heller så att det finns målval som hybridkrigföringen har monopol på, eller som är specifika för dess verkansprocess.

Respondenterna belyste att hybridkrigföringen har förändrat synen på krigföring och vad som rör sig mellan fred, kris och krig när det kommer till målval inom ramen för verkansprocessen. Till skillnad mot en konventionell mellanstatlig konflikt är målvalen vid hybridkrigföring inte begränsad till militära mål eller mål som anses som legitima att verka emot, utifrån ett militärt perspektiv. Utan målvalen beskrivs som mångfacetterade då de inriktas mot ett brett spektrum av statliga, icke-statliga och civila samhällsmål, vilket enligt respondenterna bland annat innefattar statsapparaten, samhällsfunktioner, samhällsgrupper, statliga mål, opinioner, sociala

rörelser/nätverk, där huvuddelen av målen är utanför den militära sfären. Härvid riktas hybridkrigföringen verkansprocess emot det vi

benämner som den lokala sfären, den regionala sfären och den globala sfären (figur H). Den lokala sfären är det faktiska konfliktområdet, medan den regionala och globala sfären beskrivs som konfliktens intresseområden. Samtidigt kan vissa målval medföra att effekten inte stannar inom den lokala sfären utan där effekten likt ringar på vattnet sprider sig ut till den regionala och i vissa fall även den globala sfären. I och med att verkansprocessen är designad för att kunna inrikta sina verkansmedel mot en stor mängd olika målgrupper och målkategorier, såväl lokalt, regionalt som globalt, medför detta att målvalen i denna verkansprocess är omfattande, vilket ligger till grund för att vi i vår studie benämnt detta till allomfattande målval.

Mål väljs utifrån den effekt som ska uppnås inom ramen för genomförandedesignen, men där målvalen begränsas till att hålla sig inom ramen för den konceptuella och den strategiska

designen. Härvid kan målvalen innefatta direkta mål och indirekta mål. Med direkta mål avses att verkans medel sätts in mot de mål som önskas påverkas. Med indirekta mål avses att verkan sätts in mot ett mål, i syfte att målet i sig ska påverka det avsedda målet. Ett exempel på indirekta mål är att verkan inriktas mot individer i syfte att få individen att påverka opinioner, samhällsgrupper, organisationer, beslutsfattare mm. Ett annat exempel på indirekta mål är användandet av

organisationer, opinioner eller samhällsgrupper där syftet är att påverka dessa på ett sätt att de i sin tur påverkar beslutsfattare, ledare, chefer och andra nyckelpersoner.

Figur H: Konfliktmiljöns lokala, regional och globala sfär.

• Lokala sfären

Den lokala sfären innefattar den stat eller det konfliktområde som innefattas i

hybridkrigföringen målsättningar. Härvid innefattas alla tänkbara mål inom staten/nationen som medför att efterfrågad effekt och uppsatta målsättningar kan nås. Härvid anses hela samhället och samhällsfunktionen, statsapparaten och strategiska/samhällsviktiga mål, där sårbarheter i samhället inom statsapparaten med mera i sig anses vara ett mål. Utöver detta innefattas här även målval som medför att legitimiteten och opinionsstödet ökar.

• Regionala sfären

Den regionala sfären avser konfliktens närområde, vilket är en del av intresseområdet. Även inom den regionala sfären anses hela samhället och samhällsfunktionen, statsapparaten och strategiska och viktiga samhällsmål kunna utgöra mål för hybridkrigföringens verkansprocess. Att verka emot/engagera den regionala sfären kan ha flera olika syften. Några av de syften som har belysts i vår studie är; att få dessa stater att fokusera på egen instabilitet, göra saker och ting större än vad det egentligen är och på det sättet dölja det huvudsakliga målet, skapa handlingsfrihet, skapar legitimitet och öka opinionsstödet.

• Globala sfären

Den Globala sfären avser världsarenan, vilket i och med dagens globalisering och det IT-samhälle vi lever i, även det är en del i konfliktens intresseområde. Inom den globala sfären inriktas verksamheten emot mål som ökar legitimiteten, ökar opinionsstödet, reducerar risken för att det internationella samfundet ingriper varvid de komplikationer som krigföringen kan medföra reduceras. Inom den globala sfären anses delar av samhället och

samhällsfunktionerna, statsapparaten och andra strategiska och viktiga samhällsmål kunna utgöra mål för hybridkrigföringens verkansprocess.

Inom ramen för den lokala, regionala och globala sfären finns det en stor mängd olika målkategorier. De målkategorier som respondenterna i vår studie framhävt är:

• Diplomatiska mål • Politiska mål

• Ledare, chefer och beslutsfattare som mål • Personer och individer som mål

• Mål inom informationsarenan • Militära mål • Organisationer som mål • Infrastrukturella mål • Sociala mål • Utbildning som mål • Ekonomi som mål

Verkan riktas emot de mål som ger eftersträvad effekt. Mål som inte ger önskvärd effekt bortprioriteras. Respondenterna påtalade även att verkan riktas mot mål som ger effekt på lång sikt. Men verkan mot vissa målval kommer med hänsyn till dagens globalisering och

kommunikations-/IT-samhälle troligen medföra att effekten inte kan koncentreras och i vissa fall inte vill koncentreras till den lokala sfären utan där effekten likt ringar på vattnet sprider sig ut till den regionala och i vissa fall även den globala sfären. Exempel på detta är när verkan riktas mot

ekonomin och världshandeln. Hybridkrigföringen är adaptiv och beskrivs som dynamiska då sårbarheter utnyttjas samtidigt som mål som ger önskvärd effekt merutnyttjas. Målvalen sker i linje med den konceptuella designen där oförutsägbarhet eftersträvas, varvid vi med svårighet kan förutse framtida mål. Men även om målvalen beskrivs som dynamiska och adaptiva, så anses inte målvalen ske ad hoc. Utan målvalen beskrivs som väl utstuderade där riktlinjer återfinns inom såväl den strategiska som den konceptuella designen. Att förstå de sociala och psykologiska faktorer som driver, engagerar och påverkar människor, organisationer och stadsaktörer beskrivs som vitala för att med en analytiskt medvetenhet kunna identifiera rätt mål. Respondenterna påtalade även att verkanprocessen riktas mot "mjuka mål”, så som populationen,

samhällsgrupperingar och den civila administrationen där syftet är att skapa instabilitet, oro och missnöje med demonstrationer och upplopp som följd.

För att på ett strukturerat sätt beskriva respondenternas perspektiv och visualisera resultatet från vår datanära analys avseende allomfattande målval har vi använt den analytiska modellen

ASCOPE i korrelation med den analytiska modellen PMESII (se bilaga C). Vi har med hjälp av

denna analysmodell satt in de olika målgrupper och målval som respondenterna belyst vid intervjuerna i sin rätta kontext och på ett sätt som visualiserar vad som innefattas och avses med

3.6 Begreppsutveckling