Helhetsbaserad verkansprocess

Genomförandedesignen omhändertar hur dessa resurser ska tillämpas, samt emot vilka mål dessa medel och metoder riktas emot i syfte att uppnå eftersträvad effekt. Med andra ord kan den genomförandedesignen ses som utformningen av hybridkrigföringens verkansprocess. Verkansprocessen (jfr. targeting) som tillämpas inom ramen för hybridkrigföringens

genomförandedesign sträcker sig utanför den militära verkansprocessen (NATO, 2016) och kan ses som hela statsapparatens verkansprocess då den innefattar hela spännvidden från politiska, diplomatiska, militära, civila och andra statliga medel till användandet av icke-statliga aktörer och olagliga medel. Verkansprocessen riktas inte bara mot militärt legitima mål, utan riktas mot såväl statliga, som icke-statliga mål vilket innefattar hela spektrumet från individer, opinioner, organisationer, företag till politiska och statliga mål såväl inom den lokala, regionala och globala

sfären. Med hänsyn till spännvidden och omfattningen av hybridkrigföringens verkansprocess har

vi i vår tentativa teori benämnt denna som en helhetsbaserad verkansprocess, vilken består av

effektbaserad verkan och allomfattande målval. 3.5.2 Effektbaserad verkan

Användandet av verkansmedel vid hybridkrigföring beskrivs som effektbaserad då användandet har resultat och måluppfyllnad i fokus. Det vill säga, även om en statsaktör tillämpar ett ”full

government approach” med möjlighet att tillämpa och kontrollera såväl alla statliga som

icke-statliga resurser som finns i den hybridkrigförande statsaktörens verktygslåda, så är det de verktyg som ger eftersträvad effekt som tillämpas. Likaså använder en statsaktör de medel och metoder som krävs för att uppnå eftersträvad effekt i och med att måluppfyllnad och resultat anses som centralt. Den effektbaserade verkan beskrivs som situationsanpassad,

framgångsutnyttjande, kombinerad och kraftsamlad.

• Situationsanpassning

En situationsanpassad verkansprocess och ett skräddarsytt nyttjande av verkansmedlen är centralt vid hybridkrigföring. Med andra ord finns det inte ett fastställt eller generellt

operation och attack inom ramen för pågående konflikt är unik. Vi har i vår studie kommit fram till att det inte finns fastställda eller till hybridkrigföringen dedikerade medel och metoder, vilket är värt att belysa. Utifrån verktygslådan med militära, civila, beväpnade, obeväpnade, andra statliga resurser och icke-statliga resurser anpassar statsakören sitt uppträdande där de medel och metoder som ger önskvärd effekt utnyttjas.

• Framgångsutnyttjande

Framgångsutnyttjande är också centralt inom ramen för hybridkrigföringens verkansprocess,

det vill säga, att statsaktören drar nytta av de framgångar de får, utvecklar dessa och fortsätter utnyttja de verktyg och målval som ger efterfrågad effekt. Att utnyttja framgångar kräver en snabb adaptiv förmåga för att hålla momentum uppe.

• Kombinerat uppträdande

Att kombinera eller blanda olika resurser, uppträdande, samt medel och metoder beskrivs av respondenterna som hybridkrigföringens vagga. Men hybridkrigföring som en karaktär är idag mycket mer än att kombinera och blanda resurser, medel och metoder, dock fyller det

fortfarande en vital roll. • Kraftsamling

Att kraftsamla mot specifika mål är en del i stridens grunder. Det som särskiljer kraftsamling vid hybridkrigföring mot konventionell krigföring är omfattningen av denna kraftsamling. Härvid kan kraftsamlingen omfatta statsaktörens hela verktygslåda, från militära, politiska, diplomatiska och andra statliga resurser till civila och icke-statliga resurser mot ett och samma mål eller målgrupp.

Vid användandet av verkansmedel kan statsaktören med sina statliga och icke-statliga resurser anpassa, ändra och/eller kombinera sitt uppträdande, till exempel:

• Konventionellt och okonventionellt • Reguljärt och irreguljärt

• Direkt och indirekt • Linjärt och icke-linjärt’

Valt uppträdande, eller kombinationen/blandningen av flera olika sorters uppträdande är det som avgör vilka verktyg (medel och metoder) som är tillgängliga. Inom ramen för hybridkrigföringens verkansprocess kan en statsaktör tillämpa såväl dödliga, dödliga, kinetiska och

icke-kinetiska medel. Flera av respondenterna påtalade att det är vanligt förekommande att specifika medel så som cyber, ombud, irreguljära styrkor, media och sociala medier samt kriminella beskrivs som kärnan inom hybridkrigföring. Vår datanära analys och vår tentativa teori påvisar att IT-utvecklingen, samhällsutvecklingen och globaliseringen utan tvekan har medfört att media-påverkan, användandet av social media och cyberkrigföring, med hackers, trollfabriker och elektroniska attacker haft en central roll vid framtagningen av den hybridkrigföring som har tillämpats de senaste åren. Anledningen till att dessa medel och metoder har haft en central roll beror på att de varit framgångsrika.

Då omvärlden anpassat sig mot dessa verkansmedel och då dessa medel inte längre ger önskvärd effekt kommer en statsaktör att flexibelt situationsanpassa sig och använda andra medel som ger önskvärd effekt. Samtidigt är det så att hybridkrigföringen inte har monopol på några

verkansmedel, utan dessa kan användas i andra situationer och konfliktkaraktärer som inte är hybrida. Vad det är frågan om är att det finns möjlighet i hybrida konflikter att tillämpa alla typer av tillgängliga verktyg. Det finns dock flera olika medel som framhävts i vår studie. Värt att belysa att dessa är de medel som respondenterna utifrån sina perspektiv betonat, det är inte så att hybridkrigföringen endast koncentreras till dessa medel. Exempel på medel utifrån

respondenternas perspektiv: • Ombud/Proxy

• Cyber/IT (Hacker och troll) • Politiska medel • Diplomati • Kriminella • Extremistgrupper • Aktivister • Terrorister • Ekonomiska medel • Militära medel • Kurirer • Duktiga idioter • Bulvaner • Organisationer • Föreningar • Företag • Kontroll av resurser • Kontroll av naturtillgångar • Media • Sociala medier

Användandet av och tillgängliga metoder vid hybridkrigföringens helhetsbaserade

verkansprocess är omfattande och sträcker sig långt utanför vad som beskrivs som militära metoder, vilket även är utanför vad som ur ett militärt perspektiv anses vara ett allomfattande förhållningssätt (Library, n.d.; NATO, 2013). Hybridkrigföringens ”metod-verktygslåda” anses vara omfattande i och med hybridkrigföringens design, långsiktighet och komplexitet där

statsapparatens samtliga resurser, men även ickestatliga resurser kan ianspråktas. Men även här är det så att hybridkrigföringen inte har monopol på några metoder och inte heller finns det några dedikerade hybridkrigföringsmetoder, även om påverka, skapa inflytande, sponsra, skapa beroendeställning och skapa opinion anses som viktiga. De metoder som respondenterna framhävde var: • Påverka • Influera • Infiltrera • Sponsra • Skapa opinion • Skapa inflytande • Skapa beroendeställning

• Kontroll av marknad/handel (flöden, prissättning, export & uppköp).

• Vilseledning • Direkta hot • Indirekta/implicita hot • Uppköp av fastigheter/mark/faciliteter • Beskylla/anklaga • Terrorattacker • Militära metoder • Störa ut samhällsfunktione

Av de militära metoderna framhävdes såväl öppet som dolt uppträdande enligt nedan:

Öppet militärt uppträdande

• Fjärrbekämpa

• Show of force (beredskapskontroller, egen övningsverksamhet närvaro vid andras övningsverksamhet samt andra typer av styrkedemonstrationer) • Intervention/väpnat angrepp (sista

draget och snabba förlopp) • Hindra/störa

• ”Förstöra” andras nationers övningar och militära verksamhet

Dolt militärt uppträdande

• Sabotage

• Spionage/underrättelseinhämtning • Krigsplanläggning/förberedelser

• Dynamiska operationer (specialförband)

I och med att användandet av verkansmedel är effektbaserat så är de eftersträvade effekterna vid hybridkrigföring essentiell. Valet av uppträdande, medel och metoder åsyftar att uppnå

efterfrågad effekt hos målet och direkt eller indirekt erhålla effekter som leder till de nationella intressena och de strategiska och politiska målsättningarna. Precis som med medel och metoder så finns det ingen specifik ”hybridkrigförings-effekt” och inte heller har hybridkrigföringen monopol på någon effekt. Men däremot är det vissa effekter som respondenterna framhävt och som frekvent återkommit i vår studie, vilka är:

• Instabilisera

• Skapa beroendeställning • Skapa osäkerhet/tvivel

• Ändra perceptionen/uppfattningen • Avskräcka

Utöver valet av medel och metoder för att uppnå efterfrågad effekt belyste även respondenterna några exempel på verkansprocessens syfte och därav valet av verkansmedel för att uppnå dessa syften. De exempel som respondenterna främst belyste var:

• Förneka nyttjandet av förmågor eller fysisk terräng. • Hindra användandet av militära medel

• Misskreditera allierade och andra typer av internationella samarbeten. • Kontrollera tidsfaktorn.

• Kontrollera och utnyttja informationsarenan. • Påverka politiska systemet (passivt och aktivt).

• Påverka opinionen (passivt och aktivt), till exempel genom trollfabriker, rekrytering av eller bulvaner inom media.

• Exploatera/utnyttja den operativa miljön (utnyttja sårbarheter och begränsningar). • Exploatera/utnyttja sociala problem, utanförskap och underbygga kulturell förståelse. • Skapa komplexa samhällsproblem genom ombud (jfr. Proxy), till exempel genom att