En lång kamratbedömning där läraren och elevassistenten närvarat större delen av tiden för att få kamratbedömningen att fungera. Alma inleder med att visa skisser och besk- riva hur hon har tänkt med komposition och innehåll, vad hon ska ha med för illustrat- ioner och grafiska element, men att hon inte har så många färger. Efter att Elin och Rasmus formulerat återkoppling i plusform läser Elin högt ur instruktionerna: ”Avsluta med ett förslag på en sak som du tycker att din klasskamrat kan utveckla i arbetet.” Rasmus svarar: ”Ingenting.” Alma säger: ”Ge mig en pil!” Eleverna skojar en stund tills Elin säger: ”Jag kommer inte på någonting.” Rasmus ber Alma att ge sig själv en uppåt- pil: ”Du får komma på själv, Alma, vad du ska utveckla.” Alma frågar: ”Ska jag komma på, ok?” Rasmus skrattar. Alma formulerar återkoppling på uppgiftsnivå: ”Att jag ska bestämma färger till nästa.” Elin replikerar: ”Nej då.” Alma vidhåller: ”Ja, men jag har inte.” Elin säger: ”Då får det vara svartvitt.” Alma fortsätter: ”Bestämt några färger men jag vill ju ha grönt gräs, det är typ det enda jag vet.” Sedan fortsätter kamratbedömning- en med att eleverna fortsätter att skoja om vilka färger Alma ska använda. Till exempel att gräset ska vara onaturligt rött eller brunt och visset.
Efter Almas kamratbedömning är det Elins tur och eleverna kommer in i en lång dis- kussion om formen på ett glas som Elin ska ha i sin illustration. Elin och Rasmus kom-
mer inte överens. Alma tycker att glaset är en bra idé, att det känns lyxigt. Rasmus tyck- er att ett vinglas skickar fel i signaler i en reklam om apelsinjuice. Elin säger till Rasmus: ”Tyst med dig, ok.” Rasmus replikerar: ”Jo, men man skulle ju vara så kritisk sade läraren. Då får man ju vara på då ju och kommentera.” Elin svarar: ”Nej då.” Elin försätter att argumentera för sitt vinglas med att det ser trevligt ut och att det är mer säl- jande. Rasmus fortsätter hävda sin ståndpunkt: ”Man får inte framhäva alkohol i re- klam.” Eleverna dividerar en stund utan att komma överens. Läraren bekräftar att Rasmus är inne på rätt spår och föreslår att Elin tittar på andra sorters glas som också har fot eftersom det är viktigt vad man signalerar i reklamen. Elin svarar att glasen lära- ren föreslår ”är skitfula”. Det reagerar Rasmus på med en ironisk kommentar: ”Det är så jävla bra. Sådan respons”. Han begrundar kamratbedömningen och verkar tycka att den håller låg kvalitet. När läraren styr samtalet åt ett annat håll, genom att be Alma formu- lera framåtsyftande återkoppling, så deltar han inte längre i samtalet.
Läraren vill gå in på konkreta exempel. Elin har hittills visat sin moodboard där man kan se vilka färger hon ska använda, inspirationsbilder på hur hon ska illustrera och sedan har Elin bara beskrivit det hon ska göra. Läraren efterlyser skisser eftersom ele- verna skulle förbereda det inför kamratbedömningen. Avsaknaden av skisser kan vara en anledning till att samtalet ser ut som det gör. Det blir för abstrakt för alla deltagare att föreställa sig hur Elin har tänkt. Elin uttrycker osäkerhet och vill inte visa skisserna som hon faktiskt har. Alma säger: ”En uppåtpil är att det inte finns en skiss.” Alma kon- staterar att eftersom Elin saknar skisser så är det något hon ska komplettera. Alma tar sina skisser som exempel för att hjälpa Elin på vägen. Elin säger: ”Ja men alltså det kommer se ut så typ men jag kan inte rita lika bra.” Alma påpekar att Elin måste visa hur hon har tänkt med de olika momenten i uppgiften. Alma åskådliggör en process som håller en högre kvalitet, hon har skissat och har kommit längre i arbetet än Elin. Här skulle läraren kunna hjälpa eleverna att formulera återkoppling på processnivå eftersom skissarbete är något som Elin skulle kunna använda i nuvarande uppgift men också i kommande och liknande uppgifter. I bedömningen i ämnet är produkten och arbetspro- cessen lika viktiga. Eleverna arbetar med en autentisk uppgift och precis som Black (2003) skriver så ger den goda möjligheter för läraren att göra bedömningar tillsammans med eleverna under processen. Det är under processen förbättringar kan göras.
Förmåga att analysera och bedöma grafiska produkter och idéer utifrån relevant lag- stiftning är ett mål i ämnet. Eleverna har berört reklamlagstiftning i undervisningen i lärarens ämnen men också i andra kurser. Rasmus visar att han har viss kunskap om
svensk reklamlagstiftning och kan göra en bedömning av Elins arbete. Även om det inte är alkohol som Elin ska göra reklam för, så är det viktigt vilka signaler reklamen sänder ut och i kamratbedömningen får läraren återkoppling på att hon behöver komma tillbaka till detta i undervisningen.
I Rasmus kamratbedömning redogör han för produkten, målgruppen och samman- hanget och Elin tycker att det är en styrka i hans arbete. Hon säger: ”Du är tydlig med vad det är du ska marknadsföra. Du är tydlig med att det är kaffe typ så här att det är varmt att det är typ så här gott och ja.” Efter att Elin och Rasmus pratat mer skämtsamt om Rasmus arbete tycker Elin att det är Almas tur. Alma följer i Elins spår när hon sä- ger: ”Ja, ok. Plus, som Elin sade att man ser att det är kaffe alltså och att det liksom så här varmt också för att det kommer rök och det är sådant där. Och att den har plus kan väl vara ja så att du har koll på allting.” Läraren ber Alma att förtydliga. Hon fortsätter: ”Jo men han berättade exakt hur han ville lägga upp det och sådant.” Både Elin och Alma anser att Rasmus skisser och moodboard visar att han är på rätt väg med hur han ska marknadsföra produkten. De ger honom återkoppling på uppgiftsnivå. Men Alma har också uppfattat att Rasmus har planerat hur han ska lägga upp sin reklamkampanj vilket skulle kunna ses som återkoppling på processnivå då det kan stärka Rasmus i hans fortsatta arbete med liknande uppgifter. Samtidigt är det en kvalitet som både Elin och Alma kan ta till sig i det fortsatta arbetet med nuvarande uppgift och de som komma skall. Kamratbedömningen fortsätter och blir stundvis retsam och högljudd när eleverna blir irriterade på varandra. Eftersom kamratbedömningen har dragit ut på tiden ber läraren Rasmus sammanfatta den återkoppling han fått. Rasmus säger: ”Men som sagt så behöver man inte ta responsen.” Läraren svarar: ”Nej.” Rasmus fortsätter: ”Jag kan skita i den totalt om jag vill.” Läraren förklarar: ”Du måste skriva ner den sedan måste du skriva ner hur du tar ställning till den. Det är nästa uppgift nu.” Rasmus frågar: ”Om det är ju skitrespons som inte jag alls vill ta emot eller?” Rasmus stänger raskt av inspelningen när läraren säger att de ska avsluta. Rasmus försöker hålla kamratbedöm- ningen till ämnet men tröttnar flera gånger. Kanske är det längden på kamratbedöm- ningen som gör att Rasmus inte orkar genomföra den fullständigt.
Efter kamratbedömningen summerade Elin sin återkoppling. Där skriver hon att
Rasmus tycker att vinglas framhäver alkohol. Elin vill ha sitt vinglas för att det ser tju- sigare ut än ett vanligt dricksglas. Hon tror inte att man kommer tänka på vin då det kommer synas tydligt att det är reklam för apelsinjuice. Det som var bra i arbetet har Elin sammanfattat i att de färger hon har valt är bra och mjuka, att det var fint med vin-
glas och att tillsammans framhäver de sommar och värme. I den färdiga uppgiften har Elin ändå bytt ut det ursprungliga vinglaset, inte till ett vanligt dricksglas, utan hon har illustrerat ett glas med fot men med en annan form än ett vinglas. Alma summerade sin återkoppling med fyra ord. De två första var det som var bra i arbetet och de två sista var det som saknades: Balanserat, gulligt och färger, slogan. Rasmus lämnade inte in någon sammanfattning av sin återkoppling.