8 Fortsatt arbete
8.7 Alternativa kollektivtrafiklösningar – DUO-spårväg och trådbuss
Forskningen om olika kollektiva transportsystem och lösningar bör fortsätta. I detta arbete är det viktigt att fokusera uppmärksamheten på de system som kan vara aktuella och möjliga att införa i det svenska sammanhanget. Det är centralt att forskningen är djupt förankrad i en hög grad av realism och inte lägger resurser på att forska om mer eller mindre utopiska och fantastiska lösningar för att transportera både personer och gods. Tyvärr finns det ett antal sådana orealistiska system som vid upprepade tillfällen förs fram som universallösningar på alla de problem som kännetecknar dagens transportsektor.
Forskningen inom temat har visat att det finns ett antal olika spårburna system för kollektivtrafik. För flera av dessa system kan inte kostnadssidan beskrivas som ”Light”. Förutsatt att befintlig infrastruktur i stor utsträckning kan användas för nya eller modifierade system ökar möjligheterna att hålla ned investerings- kostnaderna för infrastrukturen avsevärt jämfört med om helt ny infrastruktur måste anläggas. Detta innebär i sin tur att systemet kan fungera vid lägre resandevolymer och därmed vara ett bärkraftigt alternativ i städer och regioner med ett förhållandevis lågt befolkningsantal och glesare bebyggelse. Helt nya spårvägssystem är troligen inte det bästa alternativet för den första fasen av kollektivtrafikens utbyggnad i svenska städer utanför storstadsområdena. Däremot kan system av DUO-typ (eller TramTrain) vara ett möjligt alternativ för de medelstora svenska städerna som i ett internationellt perspektiv är förhållandevis små, glest bebyggda och bilanpassade.
Vad som gör DUO-spårväg intressant även utanför storstadsområdena är inte bara tillgången till befintlig infrastruktur i sig, utan de regionalekonomiska effekter som kan uppnås med de nya systemen. I Sverige gäller att många av de medelstora städerna återfinns i geografiskt avgränsade regioner som t.ex. Östgötaregionen, Trestadsregionen, Mälardalen, Skaraborgsregionen och västra Skåne. Transportsystem baserade på DUO-spårväg har potentialen att i ekonomiskt avseende integrera städer i en gemensam region i en omfattning som få andra transportsystem kan mäta sig med. Detta skulle kunna innebära ökad integration på arbetsmarknaden med ökad arbetspendling inom hela regionen, regionövergripande avsättningsmarknad för detaljhandel och annan tjänste- produktion, ökad förmåga att bära verksamheter inom ”arts-culture- entertainment”-sektorn och göra högre utbildning och forskning till ett tydligare gemensamt intresse för hela regionen. Transportsystemet kan därför bli en viktig motor för de regionala innovationssystemen.
Vid sidan av DUO-spårvägens regionalekonomiska potential kvarstår spårvägens väl dokumenterade möjligheter att effektivisera de lokala transport- systemen och bidra till attraktivare stadsmiljöer. Med hjälp av anslutningsspår till städernas centrala delar från de interurbana näten, kan betydande positiva effekter uppnås med hjälp av begränsade spårlängder, t.ex. med förbindelser mellan stadscentrum och resecentrum med fjärrtågsanslutningar. I princip skulle således investeringar i relativt korta anslutningsspår i stadsmiljö och i regiongemensamt
rullande materiel, kunna åstadkomma radikala förändringar även i de lokala transportsystemen.
Inom spårvägstemat har information samlats in om framgångsrika transport- system med DUO-spårväg, t.ex. från Karlsruhe och Saarbrücken. Ett flertal viktiga kontakter har tagits med forskare, aktörer och organisationer med kunskap om, eller verksamhet inom, spårvägsområdet och kollektivtrafik/transportsystem i städer. Internationellt sett finns starka indikationer på att DUO-spårväg är ett intressant alternativ för kollektivtrafiklösningar.
En viktig uppgift är därför att förmedla internationell kunskap/erfarenhet till svenska aktörer och intressenter. För att kunna göra detta bör ett forskningsprojekt genomföras med syfte att ta fram ett konkret utformningsförslag för ett DUO- system i en svensk region. Med ett sådant angreppssätt redovisas vilken potential ett transportsystem baserat på DUO-spårväg har. Det ger även möjlighet att identifiera reform- och förändringsbehoven och bedöma om DUO-spårväg är ett effektivt medel för att förändra regionala transportsystem i den riktning som anges av de transport- och miljöpolitiska målen.
Även trådbusstrafik är aktuell att systematiskt studera mot bakgrund av det nya systemet i Landskrona. Trafikformen har återkommit till Sverige efter 39 års frånvaro, vilket medför att kunskaperna generellt är grunda. Tidigare studier om trådbusstrafik i Sverige gjordes i anslutning till 1970-talets energikriser och som följd av miljödebatten under 1980-talet. Resultat och slutsatser kan idag inte längre betraktas som relevanta. I flera europeiska städer har trådbusstrafik börjat användas under det senaste decenniet. Trådbussar kan också fungera som en övergångsform i avvaktan på att spårvägssystem byggs ut. För att detta ska vara ett meningsfullt tillvägagångssätt krävs givetvis att trådbusstrafiken kan införas till lägre kostnader än vad ett fullt utbyggt spårvägssystem skulle medföra.
9 Referenser
AB Östgötatrafiken. (2001). Utdrag ur resandestatistik 2001.
Ahlbrecht, H. (1992). Das Duo-Spurbussystem in Essen. Elektrische Bahnen 90 Heft 4. München, 1992.
Ahlstrand, I. & Johansson, J. (1996). Snabbspårvägen, En genomgång av
beslutsunderlag och beräkningar mellan åren 1988 och 1995. KTH.
Alm, C. & Lindberg, E. (2000). Perceived risk, feelings of safety and worry
associated with different transportmodes. KFB meddelande nr 7.
Alm, C. & Lindberg, E. (2002). Upplevd trygghet vid resor med kollektiva
transportmedel. VTI meddelande 919. Statens väg- och transportforsknings-
institut, Linköping.
Alm, C. & Lindberg, E. (2003). Kollektivtrafik i storstad – undviker
människor att resa på grund av otrygghet? VTI meddelande 941. Statens
väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Alm, C. & Lindberg, E. (2004). Betydelsen upplevda risker och känslor av
otrygghet vid resor med kollektivtrafik. En undersökning i Göteborg samt
jämförelse med resultat från Norrköping och Stockholm. VTI meddelande 919. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Andersson, B. (2001). Rädslans rum – trygghetens rum – ett forsknings-
projekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. VINNOVA Rapport VR
2001:32.
Bagge, L. (2000). Installation av Light Rail i Uppsala. GIS-baserad kollektivtrafikmodell. En förstudie. VTI notat 70-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Bonz, M. & Lohrmann, K-D. & Schaffer, H. (1989). Criteria for the Choice of
Light Rail Systems. UITP International Congress. Budapest.
Boverket & Vägverket. (1999). Genomslagskraft för nationella mål i trafik-
och bebyggelseplaneringen – Regeringsuppdrag med anledning av nollvisionen. Del 4, Fysisk planering, Vägverkets publikation nr 1999:13.
Boverket. (2002). Stadsplanera – istället för trafikplanera och bebyggelse-
planera. Boverket.
Bratzel, S. (1999). Conditions of success in sustainable urban transport policy
– Policy change in “relatively successful” European cities. Transport
Reviews 19(2), pp.177-190.
CERTU. (1999). Centre d’études sur les réseaux, lestransports, l’urbanisme et les constructions publiques: Nouveaux systèmes de transports guidés urbains. Paris.
Cervero, R. (1998). The Transit Metroplis – A global Inquiry. Island press. Christeller, R. (2001). Alstom, Standardisation and modularity of light rail
vehicles. Presentation text, ILC Forum, UITP London May 2001. Bryssel.
David, M. (2003). Bombardier, Personliga meddelanden, Wien.
Department of Enviroment, Transport and the Regions, DETR. (1998). A New
Deal for transport: better for Everyone, CM 3950.
Department of Enviroment, Transport and the Regions, DETR. (2000a).
Guidance on full local transport plans.
Department of Enviroment, Transport and the Regions, DETR. (2000b). A good
practice guide for the development of local transport plans.
DNV. (2001). Underlag för regler om hastighetsövervakning på järnväg. Rapport Nr 50613017, Det Norske Veritas, Mölndal.
Dreher, G. & Hipp, E. (1988). Spurbusse. Stand und Weiterentwicklung aus
technischer Sicht. Verkehr und Technik nr 10/1988. Essen.
Drottz-Sjöberg, B-M. & Sjöberg, L. (1990a). Trains and transports: Perceived and real risks. Stockholm: Centrum för Riskforskning,
Handelshögskolan. (Manuskript).
Drottz-Sjöberg, B-M. & Sjöberg, L. (1990b). Risk Perception and Worries
After the Chernobyl Accident. Journal of Environmental Psychology, 10,
135–149.
Ekman, T. (2000). Kampen om gatan. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Ekman, T. (2003). Spår i vägen. Teknikval, politik och spårvägstrafik i
Stockholm 1920–2002. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Eppli, M & Benjamin, J. (1994). The evolution of shopping center research: A
review and analysis. The journal of real estate research, vol 9, nr 1, 1994.
EVAG, Essener Verkehrs-AG. (2001) Personliga meddelanden. Essen,
Fastighetskontoret. (1991). Remiss angående förslag till detaljplan för spårväg
till Navestad, etapp 2, inom Hageby och Navestad. Ärende nr 9, 1991-01-09.
Dnr 1990-763, Norrköpings kommun.
Forsström, W. (2001) Navestad en evig långbänk. Kollektivtrafikenheten, Norrköpings kommun (manus).
Fredén, S. (2001). System för hastighetsövervakning av spårväg. VTI notat 36- 2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Fritsch, R. (2003). Linienbus mit Personenanhänger erstmals auf
Deutschlands Strassen. Stadtverkher 5/2003. Freiburg.
Förstberg, J. & Hedström, R. (1999). Exempel på några spårvägssystem i
Frankrike och Tyskland, VTI notat 17-1999, Statens väg- och
transportforskningsinstitut, Linköping.
Goasguen, R. (2002). Rouen: Premier trajet en Civis. La Vie du Rail nr 219/2002. Paris.
Groff, A., Kühn, A., Jänig, N. et al. (2001). Track Sharing, Final Report from
UITP Light Rail Committee. UITP Rapport. Bryssel.
Göteborgs stad, Trafikkontoret. (1994). Spårvägsutredningen 1993. Huvud-
rapport. Rapport 5:1994.
Göteborgs stad, Trafikkontoret. (1994). Spårvägsutredningen 1993. Bilagor. Rapport 5:1994.
Hagget, P. (1983). Geography A Modern Synthesis. HarperCollins New York. Haraldsson, M. (2003). Samhällsekonomi i modern spårvägstrafik. VTI notat
47-2003. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Hass-Klau, C and Crampton, G. (1998). Light Rail and Complementary
Measures. Brighton.
Hass-Klau, C., Crampton, G., Weidauer, M. et al. (2000). Bus or Light Rail,
Making the Right Choice. Brighton.
Hass-Klau, C. & Crampton, G. (2002). Future of Urban Transport. Learning
from Success and Weakness: Light Rail. Brighton.
Hass-Klau, C., Cromton, G., Biereth, C. et al. (2003). Bus or Light rail –
Making the Right Choice. Second edition. Brighton.
Hedström, R. (red). (1999). Light rail – light cost, en förstudie. KFB & VTI forskning/research 26:1999. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Hedström, R. (2004). Spårvägens infrastruktur – En förstudie. VTI notat 47- 2004. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Hedström, R. (red.). (2004a). Light Rail – Light Cost, del II. Seminarium i Konferens Spårvägshallarna i Stockholm 24 oktober 2003. VTI Konferens 25. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Hérissé, P. (2002). Le tram de Bordeaux sera le plus long de France. Rail & Transports nr 236/2002. Paris.
Hérissé, P. (2002). La France pousse le tram-train européen. Rail & Transports nr 255/2002. Paris.
Hjertstrand, B. & Johansson, T. (1996). Pegasus, hybrid för framtiden? Resor&Trafik, Trafiktidningen nr 9/1996. Stockholm.
Hondius, H. (2000). Incentro – die neue Systemstrassenbahn von Adtranz. Stadtverkehr nr 6/2000. Freiburg.
Hondius, H. (2001). Die Entwicklung der Nieder- und Mittelflur-Strassen-
und Stadtbahnen, del 14, avsnitt II. Stadtverkehr 1/2001. Freiburg.
Hondius, H. (2002). “De Zuidtangent” – Eine neue Bustrasse in den
Niederlanden. Stadtverkehr nr 10/2002. Freiburg.
Hondius, H. (2002a). Phileas, ein elektronisch geführter Superbus? Stadtverkehr nr 9/2002. Freiburg.
Hondius, H. (2002b). Die Entwicklung der Nieder- und Mittelflur-Strassen-
und Stadtbahnen, del 16, avsnitt I. Stadtverkehr 11–12/2002. Freiburg.
Hondius, H. (2003a). Die Entwicklung der Nieder- und Mittelflur-Strassen-
und Stadtbahnen, del 16, avsnitt 2. Stadtverkehr 1/2003. Freiburg.
Hondius, H. (2003b). Die Entwicklung der Nieder- und Mittelflur-Strassen-
und Stadtbahnen, del 17, avsnitt I. Stadtverkehr 11-12/2003. Freiburg.
Hondius, H. (2003c). Railway Gazette, Metro Report 2003, Sutton.
Hondius, H. (2004). Die Entwicklung der Nieder- und Mittelflur-Strassen-
und Stadtbahnen, del 17, avsnitt II. Stadtverkehr 1/2004. Freiburg.
Hylén, B. (2001). Light Rail i Frankrike. VTI Notat 10-2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Hylén, B. (2001a). TramTrain i Stockholmsområdet. VTI Notat 35-2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Hylén, B. & Pharoah, T. (2002). Making Tracks – Light Rail in England and
France. VTI Meddelande 926A, Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Linköping.
Höflinger, P. (2000). Wirtschaftlichkeit von Stadtbahnsystemen – Kosten-
Nutzen-Aspekte bei Infrastruktur, Betrieb und Instandhaltung. UITP, 5.
Stadtbahnkonferenz, Melbourne 2000, Bryssel.
Johansson, J. (1998). Om säkerhetseffekten av ATC och linjeblockering. Stockholm, KTH (KTH TRITA-lP AR 98-63), Stockholm, 1998.
Johansson, T. (1995). Tydligt och snabbt. Resor&Trafik, Trafiktidningen nr 3/1995. Stockholm.
Johansson, T. (1996a). Att våga. Resor&Trafik, Trafiktidningen nr 2/1996. Stockholm.
Johansson, T. (1996b). Stomnät Jönköping. Resor&Trafik, Trafiktidningen nr 7–8/1996. Stockholm.
Johansson, T (Red). (2000). Spårväg i stadsmiljö – sammanfattning av
seminarium i Karlskrona 17–18 oktober 2000. VTI notat 82-2000. Statens
Johansson, T. (2001). Jönköpings Citybussar: Alla goda ting är tre. Bussbranschen nr 10/2001. Köping.
Johansson, T. (2002a). Är bussen för billig? Bussbranschen nr 1/2002. Kolsva. Johansson, T. & Peterson, B. (2003). Tvärbanan – om spårvägens återkomst
till Stockholm. ISBN 91-972788-1-5; Statens väg- och transportforsknings-
institut, Linköping.
Johansson, T. (2004). Konkurrensegenskaper hos kollektivtrafiksystem
baserade på spårvagnar respektive bussar. VTI meddelande 948. Statens
väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Johansson, T. (2004a). Spårvägsfordon – teknik, tillverkning och kostnader. VTI notat 48-2004. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping. Jolivet, S. (2002). Clermont-Ferrand: la RATP concrétise ses ambitions en
province. Rail & Transports nr 240/2002. Paris.
Kasch, R. & Vogts, G. (2002). Schienenbonus, Es bleiben Fragen. Der Nahverkehr 3/2002. Düsseldorf.
Kommunfullmäktiges handlingar. (1984). Utredning angående den framtida
kollektivtrafiken i Norrköping. Nr 132 (A, B och C) Norrköpings kommun.
Kommunfullmäktiges handlingar. (1987). Fastställande av läge och sträckning
för spårvägslinjen till Hageby–Navestad. Sammanträdesprotokoll 1987-09-
24, §222. D 1987-556 003-443, Norrköpings kommun.
Krantz, K. (2002). Intervju. F.d. ordförande i kommunstyrelsen, Norrköping.
Kringen Etapp 1 – Trafikering. Reviderad lägesrapport 2001 (opubl).
Kringennytt:http://www.trafikkontoret.goteborg.se/kringen/html/pc/new.html. Lange, T. (red.) (2001). VTI:s fackseminarier vid Nordic Rail. Elmia
Jönköping 2–4 oktober 2001. VTI Konferens 17. Statens väg- och transport- forskningsinstitut, Linköping.
Laval, P. (2002). Nancy: le TVR déraille deux fois. Rail & Transports nr 258/2002. Paris.
Leonhardt, U.; Meinwald, J & Raseman, A. (2003). City-Bahn Chemnitz – Ein
modellprojekt wird Realität. Stadtverkehr 1/2003, Freiburg.
Levy, S. & Guttman, L. (1986). Worry, fear and concern differentiated. I C. Ljungberg, A. (2001). Samhällsekonomiska kalkyler för kollektivtrafik-
investeringar i medelstora och stora städer – en förstudie, Ekonomiska
institutionen, Linköpings universitet.
Ljungberg, A. (2002). Spårvagn kontra tunnelbana – inledande enkätstudier,
resenärsvärderingar. Nationalekonomi, Linköpings universitet.
Ljungberg, A. (2003) Empirical evidence on the low use of cost-benefit
analysis in Swedish local/regional scheduled public transport (Working
draft), EKI, Linköping university.
LOKTRA. (2000). Mer effektive institusjoner og bedre planlegging. Syntes rapport nr 3 fra forskningsprogrammet Lokal transport og arealpolitikk (LOKTRA), Norges forskningsråd.
Loncar-Lucassi, V. M. (1998). Spårtrafik kontra buss!? Mjuka faktorers
inverkan på resenärers färdmedelval. KFB-Meddelande nr 1.
Lynch, G. & Atkins, S. (1988). The influence of personal security fears on
women’s travel patterns. Transportation, 15, 257-277.
MacGregor, D. (1991). Worry of Technological Activities and life Concerns. Risk Analysis, 11, 315–324.
Nahverkehrs-Praxis. (1988). Wohin rollt der Spurbus? – Chansen und Risiken. Nahverkhers_praxis nr 10/1988. Dortmund.
Nielsen, G. (1997). Handel, tillgjengelighet og bymiljö-fakta og inspill til en
sentrumpolitikk. Rapport T-1193. Miljövärndepartementet, Oslo.
Nilsson, J. (2002). Ett spårvägssystems förutsättningar som stadsbildande
element – Tillämpning för spårväg till Ensjön i Norrköping. Blekinge
Tekniska Högskola.
Nordling, A. (2001). En genomgång av beslutsunderlaget för Tvärbanan. Linköpings Universitet.
Olsson, C., Widell, J., & Algers, S. (2001). Komfortens betydelse för spår- och
busstrafik. Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala
arbetsresor. VINNOVA Rapport VR 2001:8.
Paulley, N. & Pedler, A. (2000). TRANSLAND – Integration of Transport and
Land Use Planning. Deliverable 4, Final report for Publication, Transport
Research Laboratory.
Peterson, Bo E. (1999). Utveckling av Light Rail i ett urval av städer i Europa
och Nordamerika från 1980 och framåt. Bulletin 179, Lunds Tekniska
Högskola, Institutionen för Teknik och samhälle, Avdelning Trafikplanering, Lund.
Pharoah, T & Apel, D. (1995). Transport Concepts in European Cities. Ashgate, 1995, reprinted 1998 and 1999.
Pucher, J. (2002). ”Renaissance of Public Transport in the United States”. Transportation Quartely, vol.56, no.1, pp.33–49.
Raphel, J. (2002). Les lignes Teor et Civis. UITP 6th International Light Rail Conference – Nantes. Nantes.
Regionplane- och trafikkontoret, SL: Ny spårtrafik, Slutrapport. 1989.
Regionplane- och trafikkontoret (RTK): Snabbspårvägen – Resandet och
samhällsekonomin. Promemoria nr 24, 1996.
Regionplane- och trafikkontoret (RTK): Spårkoppling – studie av möjligheter
att samutnyttja pendeltågs- och snabbspårvagnsnät. Promemoria nr 28,
1996.
Regionplane- och trafikkontoret (RTK): Spår efter Dennis. Promemoria nr 29, Oktober 1996.
Sabel, S. (1996). DUO-spårväg Karlsruhemodellen. Förstudie av tillämplighet
i Sverige. KFB-rapport 1996:18, Stockholm.
Sabel, S. (1998). DUO-spårväg Karlsruhemodellen. Huvudstudie av
tillämplighet i Sverige, KFB-rapport 1998:9, Stockholm.
Sabel, S. (1999). DUO-spårväg Karlsruhemodellen. Detaljstudier inför ett
införande i Göteborg. KFB-Rapport 1999:27.
SCB. (1997). Statistik över bilinnehav 1997. Norrköpings statistikkontor, Norrköping.
SCB. (1999). Statistik över pendling 1999. Norrköpings statistikkontor, Norrköping.
Sedin, S. (2002). Personliga meddelanden. SL, AB Storstockholms lokaltrafik, Stockholm.
SIKA. (1999). Översyn av samhällsekonomiska kalkylprinciper och
kalkylvärden på transportområdet. Rapport 1999:6.
SL. (1990a). Ett banbrytande förslag. Stomnät för kollektivtrafiken i Stockholms innerstad. Stockholm.
SL. (1991). Snabbspårväg i Stockholm, delsträcka Alvik–Gullmarsplan. Genomförandeinriktat beslutsunderlag, sammanfattning. Juni 1991.
SL. (1997). Snabbspårvägen – Stockholms nya tvärförbindelse. SL. (2002). Tvärbana Ost, Samrådshandling, april 2002.
Stangeby, I. & Norheim, B. (1995). Fakta om kollektivtransport. Erfaringer og
løsninger for byområder. Transportøkonomisk institutt rapport 307/1995.
Oslo.
Stockholm Konsult. (2000). Utvärdering av stomlinjerna 1, 3 och 4. Stockholm. Svensson, T. (1998). Dagligvarudistributionens strukturomvandling –
drivkrafter och konsekvenser för städers utformning och miljö. Diss. Tema
teknik och sociala förändring. Linköpings Universitet.
Svensson, T. & Hedström, R. (2003). Hastighetsdämpande åtgärder och
integrerad stadsplanering – En litteraturstudie. VTI meddelande 946.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Svensson, T. & Nilsson, J. (2004). Integrerad planering och kollektivtrafik –
Ny spårvägslinje i Norrköping. VTI meddelande 964. Statens väg- och
transportforskningsinstitut, Linköping.
TCAR. (2002). Les Transports en Commun de l’Agglomération Rouennaise:
Rouen Metropolitan Area Metrobus Network. Rouen.
Tegnér, G. (2002). Projekt i kollektivtrafiken lönsammare än väntat. Trafikforum, nr 6/2002.
Torkelsson, T. (2003). Personliga meddelanden, Göteborgs spårvägar, Göteborg. Trafikkontoret. (1988). Spårväg i morgondagens Stockholm, idéskiss.
Stockholm.
Trafikgruppen. (2002). På rätt spår. Informationsblad.
Transek. (2001). Komfortens betydelse för spår- och busstrafik.
Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsresor.
Solna.
T&UT (LRTA). (2003). Systems News, World review. No 784. Gloucester. Tutzauer, R. (2002). Aptis: Attractive and Cost-Effective Light Rail. 6th UITP
Light Rail Conference. Nantes.
Tutzauer, R. (2003). Alstom Personliga meddelanden 2003. La Rochelle.
VBZ. (1996). Verkehrsbetriebe der Stadt Zürich: Zürcher Mobilität der
Zukunft. Visionen und Optionen. Zürich.
VDV. (1999). Linienbusse – fahrgastfreundlich – wirtschaftlich –
schadstoffarm. Düsseldorf.
VDV. (2000). Stadtbahnen in Deutschland – innovativ, flexibel, attraktiv. Düsseldorf.
VDV. (2000). BoStrab, Verordnung über den Bau und Betrieb der
Strassenbahnen. Düsseldorf.
Vuchic, Vukan R. (2000). Comparison of Light Rail Transit with Bus
Semirapid Transit. UITP Light Rail Conference. Melbourne.
Widén, M. (2001). Attitydmätning bland boende utefter Tvärbanan, För- och
efterstudie. Konferensbidrag. Transportforum 2001.
Öhman, A. (1994). Rädsla, ångest, fobi. Stockholm: Scandinavian University Press.
Översiktsplan. (2002). Framtid Norrköping. Översiktsplan 2002. Utvecklinsplan för staden. Samrådsversion juni-01. Norrköpings kommun.