Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) anta- ganden. På länsnivå har två prognoser med olika tillväxttakt tagits fram, en med låg tillväxttakt och en med hög. Därutöver har även tre prognoser med alternativ fruktsamhet och en med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. På
kommunnivå har en alternativ prognos tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med den vanliga byggbaserade kommunprognosen fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten.
Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt
I den alternativa prognosen med hög befolkningstillväxt väntas tillväxten ligga på 1,9 procent per år. I alternativet med låg tillväxttakt väntas tillväxten ligga på 0,2 pro- cent per år. En befolkningstillväxt på 0,2 procent är den lägsta och 1,9 procent är den högsta tillväxten sedan år 1974.
Folkmängden år 2045 väntas i det höga alternativet uppgå till 3 985 000 perso- ner, vilket innebär en ökning med 1 894 000 personer under prognosperioden. I lågalternativet väntas folkmängden år 2045 uppgå till 2 269 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 177 000 personer. Jämfört med folkmängden i huvudalter- nativet blir antalet personer i högalternativet 1 070 000 fler, medan folkmängden i lågalternativet blir 646 000 personer färre år 2045.
Diagram 52. Stockholms län – Folkmängd efter olika tillväxttakter 2011–2045
Befolkningsutveckling under prognosperioden efter olika antaganden om tillväxt. Tillväxten antas ligga på 1,9 procent i den alternativa prognosen med hög tillväxt och 0,2 procent i den alternativa prognosen med låg tillväxt.
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000 4 500 000 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Antal År Hög tillväxt Huvudantagande Låg tillväxt
Alternativa antaganden för fruktsamhet
För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram.
I en prognos har den summerade fruktsamheten antagits ligga på 1,48 barn per kvinna. Detta var nivån år 1999, och är den lägsta fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. En annan prognos har tagits fram med fruktsamhets- antagandet 2,1 barn per kvinna, samma som reproduktionsnivån. Därutöver har en tredje prognos som bygger på förra årets riksprognos tagits fram. I huvud-
alternativet bygger den framtida fruktsamheten i Stockholms län till viss del på antagandena i 2012 års riksprognos. Jämfört med 2011 års riksprognos är fruktsam- heten i årets riksprognos högre för alla år utom för 2012. Det innebär att i den alternativa prognosen kommer den summerade fruktsamheten att ligga på en lägre nivå för alla år utom 2012.
Diagram 53. Stockholms län – Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2012–2045
Antalet födda under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet.
I prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas det födas 885 000 barn under prognosperioden vilket kan jämföras med 1 155 000 barn i
huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas ligga på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli 1 259 000.
Motsvarande antal i prognosen som baseras på den tidigare riksprognosen är 1 108 000. I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas 26 000 (1,48), 37 000 (2,1) respektive 32 600 (tidigare risprognos) barn per år. Vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på 34 000 barn per år.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 Antal År Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 Fruktsamhet förra riksprog
Diagram 54. Stockholms län – Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2011–2045
Befolkningsutveckling under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet.
I den alternativa prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas folk- mängden år 2045 uppgå till 2 723 000 personer. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 2,1 och en fruktsamhet som baseras på den gamla riksprognosen beräknas motsvarande bli 2 991 000 respektive 2 880 000 personer. I huvudalter- nativet beräknas folkmängden vid prognosperiodens slut hamna på 2 914 000 per- soner.
Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. I dia- grammet visas hur befolkningen i åldersgruppen 0–10 år utvecklas under prognos- perioden.
Diagram 55. Stockholms län – Folkmängd i åldern 0–10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2011–2045
Befolkningsutveckling i åldersgruppen 0–10 år under prognosperioden efter fyra olika anta- ganden om fruktsamhet. 1 500 000 1 700 000 1 900 000 2 100 000 2 300 000 2 500 000 2 700 000 2 900 000 3 100 000 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Antal År Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 Fruktsamhet förra riksprog
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 2011 2016 2021 2026 2031 2036 2041 Antal År Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet=2.1 Fruktsamhet förra riksprog
Antalet barn i åldersgruppen 0–10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 barn per kvinna bli 83 900 färre år 2045 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet bli 37 300 fler. Skillna- den mellan länsprognosen som baseras på den gamla riksprognosen (alternativ pro- gnos) och den nya riksprognosen (huvudalternativet) är mindre och det beräknas finnas 16 100 barn fler med de nya antagandena i jämförelse med de gamla.
Alternativt antagande för invandring
I detta avsnitt har en prognos med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i utrikesfödda och inrikesfödda, som i sin tur delas upp i ytterligare grupper. I den alternativa prognosen har justeringar för andelen utrikesfödda som flyttar till Stockholms län gjorts. De utrikesfödda har delats in i grupperna Norden exklusive Sverige, EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och Norden samt länder utom Europa med hög, medel respektive låg HDI (Human Development Index). I stället för att anta att invandringen från alla grupper ökar eller minskar, så har den antagits minska från några och öka från andra – vilket möjligen är mer realistiskt. I
grupperna EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och länder med hög HDI exklusive Europa har andelen justerats upp med 10 procent. I grupperna Länder med medel respektive låg HDI har andelen justerats ned med 10 procent. Andelen invandrade från Norden exklusive Sverige har lämnats orörd. Det mest orealistiska i detta scenario är förmodligen raset under en kort period kring 2020, vilket beror på den tekniska konstruktionen av de nationella antagandena och att länets andel be- räknas till omkring 30 procent av rikets invandring.
Diagram 56. Stockholms län – Invandringen vid ett alternativt antagande om invandring 2012–2045
Antalet immigranter under prognosperioden vid ett alternativt invandringsantagande. ,0 5000,0 10000,0 15000,0 20000,0 25000,0 30000,0 35000,0 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 Antal År Huvudantagande Alternativt antagande
Fram till år 2018 är invandringen högre i huvudprognosen, därefter väntas invandringen i den altenativa prognosen vara störst. Vid en jämförelse över hela prognosperioden 2012–2045 väntas antalet immigranter bli 3 700 fler i den
alternativa prognosen än i huvudantagandet. Eftersom skillnaderna i immigrationen är relativt små, är även differensen mellan befolkningen i de två prognoserna liten. Befolkningen i huvudprognosen väntas vara högre än den alternativa prognosen fram till 2022, därefter vänder det och befolkningen i den alternativa prognosen blir större. År 2045 väntas befolkningen i den alternativa prognosen ligga på 2 917 000, i jämförelse med huvudprognosens 2 914 000.
Alternativ kommunprognos
I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar den framtida inflyttningen. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen.
För Sundbybergs kommun är skillnaden störst i folkmängd mellan prognoserna. Då hänsyn tas till det planerade bostadsbyggandet väntas befolkningen 2021 uppgå till 61 300 personer, jämfört med 46 800 personer om ingen hänsyn tas till bostads- byggandet. Det innebär att om befolkningen skrivs fram med det nuvarande
bostadsbeståndet leder det till att befolkningsutvecklingen på tio års sikt blir 24 procent lägre.
För Stockholms stad blir effekten den motsatta. Utan ett planerat bostads-
byggande väntas befolkningen om tio år uppgå till 1 020 000 personer, jämfört med 1 011 000 personer i den byggbaserade prognosen. Minst skillnad mellan de bägge prognosberäkningarna blir det för Vallentuna kommun, där differensen blir 107 personer.
För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande.33 Modellerna visar att i kommuner som Täby, Solna,
Vallentuna och Stockholm finns ett samband mellan byggnation och befolknings- förändring medan det i kommuner som Nynäshamn, Värmdö, Södertälje och Haninge inte verkar finnas något samband alls.
33 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsana-
Diagram 57. Stockholms län – Skillnaden i total folkmängd mellan byggbaserad prognos och trend- framskrivning 2021 efter kommun
Skillnaden i befolkning 2021 mellan en prognos som tar hänsyn till planerat bostadsbyggan- de och en prognos med enkel framskrivning. Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen.
-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 Österåker Värmdö Vaxholm Vallentuna Upplands-Bro Upplands Väsby Täby Tyresö Södertälje Sundbyberg Stockholm Solna Sollentuna Sigtuna Salem Nynäshamn Nykvarn Norrtälje Nacka Lidingö Järfälla Huddinge Haninge Ekerö Danderyd Botkyrka Antal