Nedan kommer resultatet analyseras och presenteras utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkt, ekologisk systemteori, utifrån mikro-, meso-, exo-, makro- samt chronosystemet och hur dessa faktorer påverkar varandra. För tydlighetens skull kommer samma rubriker som tidigare presenterats under resultat att användas för att analysera resultatet: dokumentation, tillvarata barns intresse, vårdnadshavares medverkan, systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget samt vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
8.1 Dokumentation
Utifrån resultatet framkommer det att alla förskollärare i studien anser att ”Från Start Till Mål” är ett dokumentationsverktyg men de benämner detta på olika sätt. Några av förskollärarna ansåg att det var ett pedagogiskt dokumentationsverktyg, några ansåg att det var ett arbetsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete, och några ansåg att
dokumentationsverktyget var både ett pedagogiskt dokumentationsverktyg och systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån den tolkning som görs i denna studie av den ekologiska systemteorin placeras dessa i två olika system då den pedagogiska dokumentationen utgår från barn och barns intressen hamnar den i mikrosystemet medan systematiskt kvalitetsarbete hamnar i makrosystemet. I den forskning som tidigare presenterats framkommer det att förskollärare har svårt att se helheten utan de riktar in sig på en sak (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014; Lindqvist, 2019). Detta kan också tolkas in i förskollärarnas svar då resultatet påvisar olika åsikter om vad dokumentationsverktyget står för. Även när det kommer till hur ofta förskollärarna dokumenterar i ”Från Start Till Mål” är svaren olika. Några svarar att de dokumenterar några gånger per termin medan nästan hälften dokumenterar minst en gång i månaden eller veckovis. Enligt tidigare forskning finns det en osäkerhet om och hur ofta
dokumentation ska utföras (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014; Löfdahl, 2014).
Vilket stämmer överens med resultatet i denna studie. Vad gäller pappershantering och pappersarbete framkommer det att nästan hälften av de intervjuade tycker det är för mycket pappersarbete. Detta tolkas som att förskollärarna anser att pappersarbetet tar för mycket tid från annan verksamhet. Hofvendahl (2004) menar att verksamheten kan bli förpapprad och understryker att den kan bli för mycket pappersarbete. Ett
pappersarbete som tar tid från den sociala kontakten mellan förskollärare och barn.
31
8.2 Tillvarata barns intresse
Förskollärarna tillvaratar barns intresse genom närgranskning, förskollärares iakttagelser, vårdnadshavares berättelser om sina barn och att få med alla barns intressen. Utifrån studiens teori tolkas utgångspunkten vara mikro-, meso- och
exosystemet men även chronosystemet kommer in genom styrdokument. Studien visar precis som tidigare forskning också påvisar att det är barnens intresse som styr den pedagogiska dokumentationen, men att viss styrning mot lika utvecklingsområden och behov som finns hos barnen måste förekomma för att kunna följa de mål som finns för verksamheten (Alnervik, 2013; Alnervik et al., 2018; Lindroth, 2018; Löfdahl, 2014).
Förskollärarna tillvaratar också vårdnadshavarnas synpunkter om deras barns intressen och önskningar om utvecklingsområden vilket ibland kan vara svårt då vissa
vårdnadshavare har svårt att samverka med förskolan. Detta framkommer också i Buldus (2010) forskning. Men tidigare forskning Buldu (2010) och Elfström (2013) påvisar också att vårdnadshavares medverkan ökar vårdnadshavares insyn i förskolan.
De ser vad deras barn gör under dagarna och de får ökat inflytande och möjlighet att komma med idéer. Detta stämmer väl med denna studies resultat där förskollärarna får en bättre kontakt med vårdnadshavarna, vårdnadshavarna blir delaktiga i verksamheten och vårdnadshavarna har möjlighet till uppföljning hemma med sina barn knutet till det pedagogiska dokumentationsverktyget. Detta påvisas även av Alnervik et al. (2018).
8.3 Vårdnadshavares medverkan
När det kommer till utvecklingssamtal hamnar detta i exosystemet men också i mikrosystemet där koppling görs mellan dessa system vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Även chronosystemet har inverkan på detta. Här ser inte förskollärarna några svårigheter med att samarbeta med vårdnadshavarna och ingen brist i närvaro av vårdnadshavarna som Buldu (2010) påvisar i sin undersökning. För att involvera och visa vårdnadshavarna vad som sker i verksamheten använder sig förskollärarna i studien av vecko- eller månadsbrev till vårdnadshavarna, fotografier på väggarna och samtal med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning då dokumentation kan bestå av många olika saker (Lindgren Eneflo, 2014; Lindgren & Sparrman, 2003; Vallberg Roth, 2014). Förskollärarna i studien tar inte upp några problem med att de på förhand dokumenterat vad som ska tas upp i utvecklingssamtalen. Det som Hofvendahl (2004) tar upp i sin studie att pappret är det
32
som talar under utvecklingssamtalet förekommer inte utan resultatet i studien tyder på att förskollärarna har ett möte med vårdnadshavarna om verksamheten och deras barn.
8.4 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget
Systematiskt kvalitetsarbete är en ständig pågående process som kontinuerligt ska dokumenteras och analyseras och som enligt tidigare forskning kräver tydlig systematik (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014). Enligt resultatet i studien anser förskollärarna att det är en process som ständigt pågår och vissa av dem kommer inte till något avslut.
Det råder viss osäkerhet kring det systematiska kvalitetsarbetet bland förskollärarna och längden på processerna varierar kalendermässigt från förskollärare till förskollärare.
Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning där både Insulander och Svärdemo Åberg (2014) samt Lindqvist (2019) menar att förskollärare har svårt att överblicka hela verksamheten vid systematiskt kvalitetsarbete. Men ofta kommer förskollärarna till ett avslut och får med sig lärdom från dessa processer in i nästa process, där de får en fördjupad bild av barns lärprocesser och där de ser att barn och vårdnadshavare har delaktighet och inflytande. Detta stämmer väl med tidigare forskning av Buldu (2010), Elfström (2013) och MacDonald (2007). Vid
kvalitetsredovisning använder sig de flesta förskollärare av ”Från Start Till Mål” där genomförande, process och analys använts till kvalitetsredovisning. Några av
förskollärarna anser sig däremot inte ha användning av ”Från Start Till Mål” i sina kvalitetsredovisningar. Enligt tidigare forskning pekar både Bjervås (2011) och
Elfström (2013) på att olika kunskaper krävs av förskollärare för att använda de verktyg som behövs för att uppnå målen och utveckla verksamheten. I resultatet framkommer att alla förskollärare inte riktigt vet hur de ska använda ”Från Start Till Mål” gällande systematiskt kvalitetsarbete. Den tolkning som görs utifrån den ekologiska systemteorin hör systematiskt kvalitetsarbete till alla delar i teorin. Alla delar påverkar varandra och bildar en helhet där alla delar måste samverka för att belysa verksamheten. Detta påvisar också Alnervik (2013), Alnervik et al. (2018) och Löfdahl (2014).
8.5 Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
Utifrån resultatet anser lite mer än hälften av förskollärarna att de har tid för att
dokumentera, medan lite mindre än hälften av förskollärarna anser att de inte har tiden för att dokumentera i ”Från Start Till Mål”. Att inte ha tid för dokumentation är också något som påvisas i tidigare forskning av Buldu (2010) och MacDonald (2007). I denna
33
studie framkom det att nästan alla förskollärare önskade uppföljning och eller ny genomgång av ”Från Start Till Mål” för att kunna utveckla eller känna säkerhet i hur materialet ska användas. Buldu (2010) påvisar liknande resultat i sin studie där förskollärarna hade det svårt att veta var de skulle dokumentera vad i det pedagogiska dokumentationsmaterialet. Även Bjervås (2011) och Elfström (2013) menar att det krävs kunskap i dokumentation och hur man använder verktyg för att lyckas med pedagogisk dokumentation.
I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att ”Från Start Till Mål” är ett bra material, ett material att följa och att materialet har fyllt ett tomrum som tidigare upplevdes som besvärligt. Materialet ger förskollärarna en möjlighet att se en
utvecklingskurva hos barnen i verksamheten. Även tidigare forskning påvisar möjligheten att vid pedagogisk dokumentation följa barns lärande (Buldu, 2010;
Elfström, 2013; MacDonald, 2007). Samtidigt verkar några uppfatta verktyget som mer inriktat på systematiskt kvalitetsarbete snarare än pedagogiskt arbete. Tre förskollärare önskar förnyelse och önskar en utveckling av ”Från Start Till Mål”. De önskar att materialet var digitalt i stället för i papper. Papper kan enligt Hofvendahl (2004) leda till förpappring där pappren kan göra så att bara papprets röst blir hörd och inte vad barn, vårdnadshavare och förskollärare anser, upplever, tycker, ser och känner, där helheten inte kommer fram i verksamheten. Förskollärarna i studien tycker att ”Från Start Till Mål” har en röd tråd och hänger ihop till största del och att delarna påverkar varandra från början till slut. De olika delarna i processen börjar med närgranskning av barnen som kopplas till mikrosystemet i den teoretiska utgångspunkten. Därefter fortsätter processen med vårdnadshavares medverkan kopplat till exosystemet. Processen fortsätter med den sociala aspekten kopplat till mesosystemet där förskollärare tillsammans med barn och varandra reflekterar och analyserar arbetet. Detta arbete övergår till systematiskt kvalitetsarbete då allt systematiskt genomförs, dokumenteras och analyseras, detta kopplas till makrosystemet. Under arbetets gång finns alltid styrdokument som förskollärarna har att rätta sig efter och utgå ifrån som ska vara del av arbetet, detta kopplas till chronosystemet. Allt hänger ihop och påverkar varandra hela tiden. Detta kommer också Alnervik (2013), Alnervik et al. (2018) och Löfdahl (2014) fram till i sina studier.
34