I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med hjälp av de teorier och teoretiska begrepp som tidigare presenterats. Vi kommer att använda oss utav Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser för att analysera hur barnen väljer och väljer bort möjliga yrkesvägar. Vi kommer vidare att använda oss av Hodkinson och Sparkes (1997) begrepp habitus, fält och handlingshorisont, för att analysera hur barns uppfattningar om yrken uppstått. Howard & Walsh (2009) kommer att användas för att analysera hur barn tänker kring vägen till arbete. Slutligen kommer vi att använda oss utav begreppen status, yrkesstatus och kollektivt medvetande, samt Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011) teori för att analysera barnens uppfattningar om yrkens status.
6.1 Vad är ett yrke
I intervjuerna med våra respondenter beskriver barnen vad ett yrke är genom att ge förslag på olika yrken. Barnen kan nämna ett par yrken och i en vidare diskussion kommer det fram att dessa yrken är relaterade till någon närstående person i barnens liv. Gottfredson (1981) menar att barn i åldern 6-8 år börjar känna igen yrken som de ofta har kontakt med i sin vardag, något som även Howard & Walsh (2009) styrker då de menar att barn associcerar sig med människor som de mött eller sett arbeta. Yrken som barnen nämnde var exempelvis lärare, frisör och läkare, vilka samtliga är representerade av deras föräldrar, eller mor- och farföräldrar. Ett annat yrke som nämndes var förskollärare. Vi tror att anledningen till att yrket lyftes fram, är för att förskolan är ett fält eller en arena som barnen agerar och befinner sig i, men det har även en koppling till tre av barnens föräldrar (Hodkinson & Sparkes 1997). Gottfredson (1981) menar att barn upp till treårs ålder tankar om yrken i många fall är baserade på djur och/eller fantasifigurer, men att det därefter avstannar. Vi kunde i våra intervjuer inte se tecken på att barnens tankar är baserade på djur
36
eller fantasifigurer, utan de har lämnat detta stadie. Vår informant Elin säger i linje med ovanstående att djur inte kan arbeta, eftersom de inte har några händer.
6.2 Varför arbetar människor
Gottfredson (1981) menar att barn i tre till fem års ålder befinner sig i det första stadiet av begränsningsprocessen. Barn börjar i den här åldern inse att arbete och yrkeslivet är något som tillhör vuxenlivet och att de så småningom kommer att beröra dem, men att det fortfarande ligger framåt i tiden. Flera respondenter säger att det är vuxna som arbetar och att barn inte gör det och de skjuter alltså yrkeslivet framför sig, likt det Gottfredson (1981) beskriver. Några av våra resondenter har passerat detta stadie åldersmässigt, men vi kan se att de tankemässigt fortfarande är kvar i stadiet. I våra intervjuer kan vi se att anledningen till att arbeta är för att tjäna pengar, vilket är nödvändigt för att kunna försörja familjen, så som att handla mat och andra nödvändigheter. En respondent ger exempel på vad som händer om en inte har ett arbete då hon har sett en person tigga utanför affären.och hennes mamma har berättat att hon gör det för att hon inte har något arbete och därmed inga pengar. Vi kan se ett samband mellan Gottfredsons (1981) begrepp images of occupations, då vi anser att barnens kunskap om yrken är något begränsad, men de har en generaliserande bild som säger att anledningen till att vuxna arbetar är för att tjäna pengar. En annan generalisering som görs är när en respondent menar att människor som inte har ett arbete tigger.
6.3 Vägen till ett yrke, studier och inte studier
Sett till Gottfredsons (1981) teori om utvecklingsprocesser, kan vi i vårt resultat se att barnen har utvecklat en uppfattning om vad som krävs för att i framtiden arbeta med ett visst yrke och hur vägen dit ser ut. Detta är något som ytterligare stödjer Skolinspektionens och Gottfredsons (1981) rekommendation om vägledning i tidigare ålder. De intervjuade barnen visar förståelse för skillnader mellan yrken som kräver lång teoretisk utbildning och
37
yrken som kräver praktisk utbildning, vilket påvisar att barnen i detta stadie har en uppfattning om vad ett vägval i yrkesvägar innebär i studiebörda. Enligt Gottfredson (1981) börjar barn att förstå kopplingen mellan utbildning och arbete i åldern 9-13, dock kan vi se att våra respondenter som är i 5-6 års ålder kan se att utbildning kan leda till arbete. Likt Howard & Walsh (2009), som beskriver att små barn delar tankar om att människor går i skolan eller övar på något för att sedan arbeta, kan vi se att barnen ser samma mönster. De nämner specifikt att en väg till ett yrke kan vara att gå bredvid och öva tillsammans med någon som utför ett specifikt yrke, eller att studera för att lära sig ett yrke.
6.4 Yrkesstatus
Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011) beskriver hur uppfattningar kring hög- och lågstatusyrken kan igenkännas genom specifika attribut. Detta genom att lågstatusarbete ofta uppfattas som smutsiga och att högstatusarbete uppfattas som rena. Vid intervju med Elin, framgick en tydlig särhållning mellan hennes pappas arbete som byggarbetare och hennes mammas arbete som läkare. Elin tycker att hennes mammas arbete är det bästa av dessa två, eftersom hon kan hjälpa människor genom att laga dem. Respondenten menar vidare att hennes pappa alltid är smutsig när han kommer hem från jobbet, vilket hennes mamma inte är. Detta tolkar vi utifrån teorier om status och yrkesstatus, att Elin värderar smutsen som något dåligt och att det ger hennes pappas yrke en lägre status, än hennes mammas (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck, 2011). Intervjun med Elin pekar inte bara på att hon skiljer på låg och hög status, utan också att hon har en preferens mellan dessa typer av yrken. Detta är något som Gottfredson (1981) menar är en naturlig del av den omedvetna process som sker vid en yrkesanalys och som visar på en utveckling av Elins cognitive map
of occupations, där Elin visar att hon att hon föredrar ett rent jobb framför ett smutsigt jobb
med lägre status. Vidare kan vi se att barnen valde bort yrken pågrund av faktorer som kategoriserar lågstatusyrken, så som smuts eller slitsamma och fysiskt tunga. Exempelvis säger Astrid om rörmokaryrket att det var äckligt och ställer sig frågande till om det är ett riktigt jobb då hon sett sin pappa utföra detta hemma. Genom att se hennes pappa utföra arbetsuppgifter i hemmet som för andra är ett yrke, klassar Astrid arbetet som okvalificierat
38
(Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011). Gemensam likhet för våra respondenter är att värderingar och synen på yrken är densamma gällande status och det finns därmed ett
kollektivt medvetande (Treiman 1977). Med ett yrke följer en social värdering och en
föreställning om vilka människor som utför ett specifikt yrke (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011). Gottfredson (1981) menar att barn kategoriserar olika yrken kopplat till könsroller och i enlighet med detta, fick vi höra Therese berätta att förskollärare är ett jobb där fröknar tar hand om barn. Vi menar då att hon tillskriver yrket som ”kvinnogöra”. Denna allmänna uppfattning baseras på ideologiska klassifikationer. Yrken med makt och inflytande bidrar till hög status bland yrken (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011). Respondenterna menade att det bästa yrket bland yrkeskorten vi använde var polis och vi kan där se ett samband med anledning av den makt poliser har i form av en auktoritet.
6.5 Bakgrunden till hur barnen talar om yrken
Hodkinson & Sparkes (1997) menar att människor fattar beslut utifrån vad de upplever som möjligt att välja. För att tydliggöra vad individen ser som möjligt använder Hodkinson & Sparkes (1997) sig av Bourdieus begrepp habitus. Habitus är ett resultat av människans uppväxt och upplevelser, samt vilka möjligheter människan ser i livet. I våra intervjuer kan vi se att barnens tankar om yrke influeras av deras närståendes yrke. De påverkas även av sina vårdnadshavares inställning till yrken. Erik berättar att hans pappa vid flertalet tillfällen har sagt att hans arbete är tråkigt och att han inte tycker att Erik ska arbeta med det när han blir stor. Detta är något vi tror har påverkat Erik, då han senare i intervjun nämner att han inte vill arbeta med det som hans pappa gör, då han också anser att det är ett tråkigt yrke. Hodkinson & Sparkes (1997) tar även upp begreppet handlingshorisont och det är inom individens handlingshorisont som beslut fattas. Ett skäl till att barnen avvisar vissa yrken är alltså för att de inte anser att alternativet finns inom deras handlingshorisont, dock kan denna vidgas genom erfarenhet och miljöombyte. I våra intervjuer kunde vi även se att flera av respondenterna vill att deras framtida yrke ska vara roligt. En av respondenterna nämner att hon tycker om djur och att hon vill jobba på djurdagis när hon blir vuxen. Då det framkommer i intervjun att respondenten har husdjur hemma, kopplar vi detta till
39
Hodkinson & Sparkes (1997) som menar att vad individen kan se som möjliga yrken, är det som befinner sig inom individens handlingshorisont. Våra respondenter Astrid och Adam har influerats av två händelser på förskolan och har genom detta fått en bild av yrkena polis och brandman och på så vis kanske fått yrken som de inte tidigare haft i sin handlingshorisont.
6.6 Sammanfattning
I analysen har vi kommit fram till att våra respondenter som är barn i 5-6 års ålder, har en uppfattning och en medvetenhet kring yrken. De yrken som respondenterna nämner är relaterade till någon närstående person i barnens liv och de nämner även yrken som finns inom deras arena, så som förskollärare, vilket dock även är representerad av några av föräldrarna till barnen i studien. I studien framkom det vidare att barnen har en uppfattning om att arbetslivet börjar i vuxen ålder och att de själva ska arbeta när de blir äldre. Det är tydligt att barnen anser att människor arbetar för att tjäna pengar och att det är nödvändigt för att kunna försörja sin familj. Studien visar att barnen har en förståelse för vägen till ett arbete och att denna kan gå genom utbildning eller genom att öva. Barnen visar
ävenförståelse för att det finns yrken som kräver längre utbildning och yrken som inte
kräver någon utbildning alls. I studien framkom det även att barnen gör skillnad på yrken med låg respektive hög status och har en preferens mellan dessa typer av yrken. Barnen skiljer på rena och smutsiga arbeten och arbeten som innebär att hjälpa andra anses ha högre status. Enligt Gottfredson (1981) gör barn omedvetna begränsningar och kompromisser när det kommer till karriärval. Barnen i studien uttrycker exempelvis att de inte vill arbeta med yrken där det förekommer smuts. Barnen begränsas även till sin handlingshorisont, då deras tankar kring olika yrken begränsas till vad som finns i deras närhet eller till vilka yrken de har sett. De yrken som finns inom barnens handlingshorisont, är de yrken som barnen får en uppfattning om och blir därför tänkbara yrken.
40