Diskussion - Alla vuxna måste jobba

Syftet med vår undersökning har varit att studera och analysera vilka kunskaper och uppfattningar barn i 5-6 års ålder har om yrken och dess status och med hjälp av de valda teorierna analysera vad som påverkar deras uppfattningar. Nedan diskuteras resultat, analys, metod, teori med en återkoppling till tidigare forskning. Slutligen ges förslag på vidare forskning.

Denna studie har genomförts med bakgrund av skolinspektionen undersökning från 2013 med syfte att kartlägga behovet av vägledning i svenska skolor. I undersökningen framkom att lärare och rektorer inte tycker att det är ”någon idé” med studie–och yrkesvägledande insatser tidigare än årskurs 8, då eleverna vanligtvis får den första informationen om gymnasieskolan. Argumenten var att eleverna inte är mogna att börja tänka på framtida studier och arbetsliv tidigare. Detta trots att tidigare forskning som har granskats i denna studie gemensamt pekar på att barn börjar utveckla tankar och förståelse kring karriär tidigare än så. Några exempel är att små barn är mer frekventa med att koppla yrken till fantasi än större barn, att barn i tidig ålder har tankar och kunskap om yrken, samt att de i tidig ålder börjar definiera och begränsa sig själva när det kommer till frågan om framtida yrken (Howard & Walsh 2009, Phipps 1995, Palladino 2008). Den tidigare forskningen visar även att människor befinner sig i sociala resursstrukturer i olika positioner som är relaterade till exempelvis klass, etnicitet status och kön och via detta ges olika möjligheter till att se yrken som möjliga eller inte (Gottfredson 1981 och Jober 2015).

I vår undersökning valde vi att intervjua barn i 5-6 års ålder, denna begränsning gjordes i bakgrund av dagens vägledningsinstanser som i regel först sker vid årskurs 8 och 9, i ett större syfte att undersöka om behovet av vägledningen finns i tidigare åldrar. Detta genom att undersöka barnens mognad kring yrken i denna ålder. Vi har genom denna studie kunnat påvisa att barnen har en uppfattning om olika yrken och bedömer värdet av olika yrken utifrån dess arbetsuppgifter eller yttre attribut. Hughes m.fl. (1995) lyfter fram att barn i unga åldrar sorterar bort yrken de anser vara olämpliga och här nämner författarna att status är en faktor till detta. Författarna menar även att ju äldre barnen blir, desto fler yrken sorteras bort. Då vi kan se att barn i den här åldern är redo att diskutera ämnet, kan vi även se vikten av att fånga upp barnens tankar och funderingar innan denna process har startat. Detta tror vi skulle öppna upp fler möjliga vägar för barnen. Samtidigt menar

Gottfredson (1981) att barn i detta åldersspann börjar att välja bort yrken utifrån sitt kön. Detta kan vi inte se i vårt resultat, dock tror vi att vi hade kunnat ställa fördjupande frågor angående detta och då eventuellt fått andra svar. Barnen svarade inte med att dra slutsatser att en del yrken är ”kvinnojobb” och andra ”mansjobb”. Kanske är detta ett problem som uppstår i senare ålder hos barnen och därför tror vi att det är av stor vikt att genus får ta plats i studie- och yrkesvägledande insatser, för att bibehålla att barnen inte ser begränsningar utifrån sitt kön.

Studien visar att en stor del av barnen har en negativ inställning till yrken som finns i deras närhet. Vi kan se ett mönster när föräldrarnas yrke inkräktar på tiden med barnen. Då skapas en negativ uppfattning om föräldrarnas yrke hos barnen och de ger således yrket dålig status. Resultatet visar att barnen förstår yrket utifrån hur det påverkar dem själva. I enlighet med detta menar Jober (2015) att föräldrar har en stor inverkan på hur barns grundläggande värderingar gällande yrken formas.

Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011) lyfter fram att samhället rutinmässigt ser på yrken som hög- eller lågstatusyrken, vilket gör att bilden av yrken reproduceras och vi kan se att barnen blir en del av detta. Genom att dela upp yrken i hög- eller lågstatusyrken menar vi att det skapas ett ”vi och dem” och att det sorterar folkgrupper i samhället. Vi ser en risk med att detta tankesätt finns redan när barnen är små och vi undrar då hur yrken som kategoriseras som lågstatusyrken någonsin ska tillskrivas ett högre värde i samhället? I vårt empiriska material framkommer det att barnen förknippar arbeten där en blir smutsig som något dåligt. Detta tror vi kan bero på att personer i barnens närhet lär dem att de ska vara rena, exempelvis alltid tvätta händerna om de är smutsiga. Vi tror därför att barnen förknippar renlighet med något bra. Enligt våra respondenter måste alla vuxna arbeta. En respondent menar att om en inte har ett arbete, får en tigga. Detta synsätt tror vi kan bero på barnets livsvärld, där båda föräldrarna arbetar. Jober (2015) lyfter fram, att barn grupperar sig med andra barn de känner samhörighet med utifrån bakgrund och status. Resultatet av detta blir att individens handlingshorisont kommer att begränsas för dennes karriärutveckling. Hodkinson & Sparkes (1997) påpekar att detta kan förhindras genom att en extern part, exempelvis vägledare, hjälper individen att vidga sin handlingshorisont. På så vis får individen möjlighet att se och välja fler alternativ än det denne ser inom sin handlingshorisont. I studien kan vi se att barnen redan i förskolan har en uppfattning om yrken och det kan finnas behov av studie- och yrkesvägledande insatser redan i förskolan. Detta skulle vara en vinning för flera parter, då barnen får de insatser som behövs och det skapas fler arbetstillfällen för studie- och yrkesvägledare.

7.1 Metod- och teoridiskussion

Inför starten av vår studie gjordes en noggrann övervägning över val av metod och teorier. Den kvalitativa metoden valdes framför kvantitativ, då målgruppen för studien var barn i 5- 6 års ålder. Vi vågade göra en generaliserande bild av att barn i den aktuella åldersgruppen inte kan läsa eller skriva och därför var det inte aktuellt med kvantitativ metod. Argumenten för kvalitativ metod var dock flera. Genom semi-strukturerade intervjuer fanns det möjlighet till att ställa följdfrågor till våra respondenter, vilket gjordes i många fall. Vi märkte tidigt att respondenterna hade en förmåga ett ge korta och koncisa svar, men genom följdfrågor blev dessa mer utförliga. Den kvalitativa metoden och möjligheten till att ställa följdfrågor har även gett oss en djupare inblick i ämnet och ökat validiteten. Att intervjua små barn där deltagarna av vårdnadshavare fått godkänt sin medverkan, betyder inte att respondenterna har godkänt sin medverkan. Det var viktigt för oss att inför respektive intervju fråga barnet om hen ville ställa upp. Under intervjun hade vi med oss att vara medvetna om och se signaler om barnen på något vis verkade obekväma och ville avbryta intervjun. Genom kontinuerliga avstämningar med barnet vi intervjuade kontrollerade vi att vi hade uppfattat hen rätt. Vi kan se att en undersökningsgrupp med äldre barn troligtvis hade gett oss en ännu mer utförlig empiri, men då vi anser att forskning saknas i den undersökna åldersgruppen var det av större vikt.

I en del av intervjun använde vi oss av yrkeskort, kort som med bilder representerar olika yrken. Utifrån ett kort i taget ställdes bl.a. frågor kring vad barnen såg på bilden, om de hade någon uppfattning om yrket och vad som krävs för att kunna yrket och hur vägen dit ser ut. Barnen fick också efter att ha sett alla korten värdera om där var något yrke som var bättre eller sämre än något annat, samt berätta om de tror att yrkena på bilden generar lika eller olika lön. Korten valdes ut genom ett slumpmässigt urval och vi kan i efterhand se att detta kunde gjorts annorlunda. Genom vårt slumpmässiga urval fick vi av ren tur fram yrken som representerade olika yrkeskategorier, yrken som kräver högskoleutbildning och yrken som inte gör det. Vi kunde dock ha hamnat i en helt annan situation där enbart yrken med en viss status eller utbildningsnivå representerades. Vi kan därför se att det hade varit bättre om vi valt ut kort som representerade olika utbildningsnivåer och statusnivåer i samhället.

Vid val av kommun och förskola där studien skulle genomföras var det av stor vikt för oss att hitta en förskola där olika yrkeskategorier var representerade bland barnens vårdnadshavare. Vi kan se i resultatet att detta föll väl ut då olika yrkeskategorier och utbildningsnivåer var representerade. Dock kan vi se att undersökningsgruppen var homogen och samtliga barn hade svensk etnicitet. Vi kan i efterhand se att studien hade fått ett bredare perspektiv om gruppen inte hade varit homogen och om vi hade haft respondenter vars föräldrar inte arbetar.

Vid valet av teorier lästes flertalet för att noga jämföra alternativen. Följande teorier valdes ut då vi ansåg dem användbara för studiens syfte och frågeställningar: Gottfredson (1981), Hodkison & Sparkes (1997), Howard & Walsh (2009) och Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011). Med hjälp av ovanstående har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt ur barnens perspektiv. Teorierna ger exempelvis en bild av hur individers tankar om yrken utvecklas i olika stadier och vad det är som påverkar deras utveckling. Detta tillsammans med teori rörande yrkesstatus, vad som kategoriserar yrken och vad som tillskriver dessa ett värde.

7.2 Förslag på vidare forskning

Vidare tycker vi att det hade varit intressant att genomföra en studie med liknande syfte men där undersökningen sträcker sig över en längre tid. Detta för att kunna undersöka hur barns tankar om yrke och yrkesstatus eventuellt förändras över tid. Vi tror också att det hade varit intressant att i en studie arbeta med att ta fram arbetssätt för hur förskollärare kan arbeta med studie- och yrkesvägledande insatser i förskolan då vi ser att det finns en uppfattning om yrken redan här. Det hade även varit intressant att observera om och i så fall hur barn leker yrken. Finns det skillnader i områden med hög arbetslöshet och låg arbetslöshet, hur barn i deras lek tolkar yrken? Denna undersökning tror vi hade utförts bäst genom att observera barn i förskolan i deras lek.

In document Alla vuxna måste jobba (Page 40-44)