• No results found

I detta kapitel analyseras och diskuteras analys från den teoretiska referensramen med avsikten att analysen ska hjälpa läsaren att relatera till de olika delarna av rapporten. Här kommer även nämnas och diskuteras punkter som är viktiga för effektiv materialförsörjning mellan leverantör och kund.

Oskarsson (2013) har utryckt att materialflödet uppifrån in till företaget har stort påverkan på hur effektivt ett företags materialflöde fungerar. Inköp och materialverkning hos ett företag är väldigt viktigt område som påverkar flexibiliteten i logistiken hos företaget. Detta insåg jag vara väldigt viktigt då inköp och materialverkningen inte bara påverkar logistiken utan också produktionen och leveransservice. En viktig faktor som jag uppmärksammade under studien för att materialförsörjningen ska bli så effektiv och konkurrenskraftig som möjligt är flexibla leverantörer som ger möjligheten till att beställa produkter mer regelbundet som sedan leder till att mellannivåerna, lagerkostnaderna och logistiken minskar. Hansson (2014) menar att ett företags försörjningsystem kan ha stor påverkan på ett företags inre och yttre materialflöde. Detta nämna system kan vara användandet av enhetspallar eller container som kan ha påverkan på leveransrutin, hantering av produkter och materialförsörjningseffektiviteten hos ett företag. Hur stort enhetslaster är har visat sig ha påverkan på flexibiliteten hos exempelvis assembly enheter och ergonomin, dock har jag inte kunnat hitta något som tyder på att hur stort eller små enhetslaster är har påverkan på produktionen i en verksamhet. Man vet dock att större

enhetslaster ger möjligheten att beställa hem större mängd varor på en last och därigenom minskar transporter och kostnader som är relaterade till det.

Leveranstid beskrivs av Mattsson (2012) som ytterst viktigt faktor för effektivt och fungerande materialflöde. Jag har märkte då att för att skapa en effektiv materielleverans är det viktigt att kundföretag och leverantör kommer överens om vad som anses vara leveranstid, vilka

aktiviteter som ingår och vem som gör vad. Detta minskar då missförstånd som kan påverka båda försörjningskedjan och relationen mellan parterna. För att detta ska bli möjligt tycker jag att kundföretaget och leverantören gör upp gemensamma planer och utvärderingar för att lyckas effektivisera processen gemensamt och därigenom minimera risken för missförstånd. Christopher (2005) menar att inga order läggs förrän det finns behov eller krav av flödet enligt JIT. Detta innebär att materialflödet uppifrån i materialförsörjningskedjan styrs av efterfrågan på andra sidan och på det viset minskar man lagernivåerna. Här kommer man återigen tillbaka till flexibla leverantörer då efterfrågan kan bli större än förväntat. Detta är en orsak till att det är smart av kundföretag att ha flexibla leverantörer som kan anpassa sig efter plötsliga

förändringar. Prognostisering av kundens framtida beteende och efterfråga behov kan också vara avgörande för ett företags välbefinnande, det gäller då att båda kundföretag och

leverantörer är förbereda att efterfråga förändringar kan komma när som och att man hela tiden gör prognostiseringar för båda korta och långsiktiga planer.

Automation har på senare tid blivit ett sätt skapa effektivitet för många företag enligt Mattsson (2012). Med automation kan man effektivisera produktion och administrativa arbetsuppgifter för att minska administrativa kostnader och ledtider. Att automatisera administrativa

arbetsuppgifter innebär digitalisering av informationsflöde exempelvis inrapportering eller mottagande av information. Digitalisering av informationsflöden är något jag tycker viktigt och aktuell i dagens tekniska marknad för att minimera felaktigheter kopplad till människliga faktorer som kan påverka informationens kvalitet som kan i sin tur leda till att effektivitet i processen påverkas. Kundföretaget och leverantören kan välja att digitalisera

27 informationsflöden för att få inblick på varandras affärsaktiviteter samtidigt som det förenklar och ger förutsättningen att utveckla intim relation mellan dem.

Här nedan beskrivs några punkter som är viktiga för effektiv materialförsörjning mellan kundföretag och leverantör.

Leverantörsrelationer

Leverantörsrelationer blir allt mer viktigare på senare tid för att kunna mäta sig med sina konkurrenter och anskaffa sig konkurrenskraftiga fördelar. Enligt Verville (2011) en etablerad relation mellan kundföretag och leverantör skapar förutsättning för ett hälsosamt samarbete som sedan leder till flödet mellan parterna bli effektivare. För att detta ska bli möjligt delar parterna dels värdefull och aktuell information gällande kvalitet, priser, kvantitet, leverans och betalningar, men också information som rör planer, situationer och problem. Genom att dela information kan kundföretag och leverantören lägga grunden för en fungerande och långsiktig relation byggd på förtroende. Verville & Nazim (2011) menar att förtroende innebär att parterna har tillit till varandra om att den andra sköter sitt. Detta leder att prestandan och motivationen höjs samtidigt som man lyfter varandras styrkor för att vinna tillsammans. Enligt Szwejczewski et.al. (2005) lägger företag fokuset på att organisera och skapa optimalt

materialflöde istället för lite mer traditionella sättet där man tidigare la fokuset på pris. För att skapa optimalt materialflöde skaffar sig företag leverantörer som är innovativa och lämpliga för en viss produkt eller komponent. Genom att skaffa sig innovativa leverantörer fokuserar man kvaliteten i produkten i stället för pris.

Christopher (2005) menar relation som är byggd på pris och förhandlingar leder till produkter med sämre kvalitet då leverantörer försöker hålla ner sina kostnader. Produkt med sämre kvalitet leder att kundföretag måste lägga extra resurser och kostnader för att säkerställa att produkten uppfyller kunden kvalitetskrav. Detta kan i sin tur påverka ledtiden och

leveranstiden till kund som sedan kan leda att företag kan förlora viktiga kunder. Ett bristande samarbete mellan leverantör ock kundföretag påverkar förtroendet mellan parterna och

försvårar att dela värdefull kompetens som skulle kunna användas till ömsesidig

konkurrenskraftighet. Med anledning av detta bör leverantörer anses som en förlängning av egen verksamhet. Mattson (2012) menar att betrakta sin leverantör som en förlängning av egen verksamhet kallas partnerskapsrelation och baseras på JIT. Partnerskapsrelation bildas när båda parterna är villiga att ingå långsiktiga partnerskap för att utveckla ömsesidiga

beroendeförhållande. Kundföretag skaffar sig leverantörer som är villiga att ingå långvariga förhållande för att minimera antal leverantörer och på det viset fokusera att utveckla

närarelation med leverantörer. Detta minskar dels logistikkostnader och underlättar planeringar gällande logistik, inköp och förbättringar.

28

Materialhantering

Hur materialhanteringen hos ett företag sköts kan ha stor påverkan på effektivitet i

produktionen och leveransservice. Enligt Oskarsson (2013) ineffektiv plockning kan leda till längre ledtider som i sin tur kan ha påverkan på leveranstiden. Flaskhalsar kan skapas med ineffektiv plockning, vilket kan resultera att produktionen kan helt eller delvis stoppas som därmed orsakar sämre leveranssäkerhet, extra kostnader och resurser för företaget att ta hand om. Med anledning av detta har företag fokuserat enligt Mattson (2012) på att effektivisera processer och enheter för att förebygga att störningar förekommer som kan innebära att leverans till kund inte sker enligt plan. enligt Dougherty, Ellinger & Gustin (1996) anser företag att kundrelation och kundnöjdhet är ytterst viktigt och att man därför alltid jobba för att uppfylla kundkrav.

kommunikation

Kommunikation mellan företag och leverantör kan var avgörande för skapandet av effektivare och fungerande materialförsörjning. Enligt Mattsson (2012) kommunikation i form av

informationsbyte skapar förutsättningen för båda parterna att planera för sin respektive verksamhet. Informationsbyte handlar inte bara om information gällande fysiska produkter eller tjänster utan att också dela kunskap och värderingar. Genom utbyte av viktiga information om varandra kan man upplysa styrkor och svagheter om varandra och således förstärka

varandras svagheter för att uppnå gemensamma strategiska ändamål. Långvarande samarbeten är viktiga för att förbättra strategiska informationsflödet. Verville & Nazim (2011) menar att strategisk information kan vara feedback om områden som är i behov förbättringar för att bibehålla effektiviteten som önskas. Mattsson (2012) nämner också att det finns olika

kommunikationsmetoder och kommunikationstyper. Vilken metod eller typ av kommunikation som används av kundföretag och leverantör kan ha påverkan på effektivitet och fungerandet av försörjningskedjan, men också relationen mellan parterna. Det gäller i detta fall att utvärdera och hitta lämpliga kommunikationssätt för egna ändamål för att uppnå önskad effektivitet.

Lean metoden

Lean metoden har blivit väldigt viktigt inom tillverkningsföretag. Metoden syftar enligt Johannessen (2009) till att hitta och eliminera alla aktiviteter som inte adderar värde i slutprodukten genom ständiga förbättringar. Huvudsakliga syftet med lean konceptet är att reducera ledtider, minimera kostnader och förbrukning av resurser. Effektiv resursförbrukning minimerar behovet av att använda mer resurser än nödvändigt och skapar möjlighet för

ekominska vinst för företaget enligt Olhager (2013). Med lean konceptet får man standardiserat arbetssätt och med standardiserat arbetssätt följer en stabil produktion och lagernivåer. Stabila lagernivåer och produktion är som det har nämnts tidigare avgörande för ett effektivt och fungerande materialflöde hos ett företag. lean konceptet handlar också om att inkludera

medarbetare att göra processen så effektiv som möjligt. Problemidentifiering är också en del av lean konceptet där problem söks genom Genchi Genbutu som innebär att gå till källan till problemet. Detta görs genom att se källan med egna ögon stället för att basera beslut på information från andra.

29

Prognostisering

Enligt Oskarsson (2013) handlar prognostisering om att förutse framtiden för efterfrågan. Detta gör genom att studera kundens beteende. Prognoser är viktiga för att planera inköp av material främst högre upp i kedjan för att effektivisera företagets resursförbrukning. Prognoser skapar också möjligheten att beställa hem artiklar vid behov och i tid vilket minskar lagernivåerna och kostnader som är relaterad till det. Prognoser används helt enkelt för att samla kunskap om efterfrågan och försäljningar för att sedan utnyttja kunskapen för att öka lönsamheten. En lönsam verksamhet är vad alla företag strävar efter vilket är indikation på att företaget mår bra. Enligt Mattsson (2012) används prognostiseringar för kortsiktiga och aktuell efterfråga för att göra prognoserna flexibla vid efterfrågeförändringar. Med flexibla prognoser kan man planera och verkställa aktiviteter som uppfyller kunden exakta behov. Enligt Oskarsson (2013) går det inte att alltid att få till prognoserna precis som önskas då det sker slumpmässiga variationer som inte går att förutspå. I detta fall är det viktigt att ha så bra beredskap som möjligt den dagen detta sker och att prognoserna är flexibla. Leverantörerna måste också vara flexibla förändringar och särskilt när de här variationerna dyker upp. Kommunikationen och relationen mellan leverantören och kundföretaget blir viktigt för att kommunicera plötsliga förändringar för att så effektivt och snabbt som möjligt dela informationen gällande kundkrav och

kundspecifikationer.

30

5.1 Rekommendationer

I detta avsnitt presenteras möjliga förbättringsförslag utifrån analysen. Detta är rekommendationer och innebär inte att det är direkt lösning på problemet.

Implementera lean metoden för att standardisera arbetssätt och därigenom effektivisera materialförsörjningen. En fungerande lean koncept ger förutsättningen för kortare ledtider, mindre lager och effektivare produktion.

Utveckla Kommunikation mellan leverantör och kundföretag för att effektivisera i

försörjningskedjan. Genom att dela information angående efterfråga, försäljningar och planer om förbättringsåtgärder kan man åstadkomma effektivare och lönsam verksamhet för båda parterna. En fungerande kommunikation skapar förtroende mellan kundföretag och leverantör samtidigt som det möjliggör utrymme för att dela kunskap och strategiska planer på

lång/kortsiktiga ändamål.

Välj flexibla leverantörer för förändringar. Med flexibla leverantörer kan man minska lagerkostnader samtidigt som företagets leveransservice inte påverkas negativt. Flexibla leverantörer är viktiga särskilt när efterfrågan varierar och man inte riktigt kan förutspå efterfrågan.

Utvärdera och förbättra Leverantörsrelationer för att skapa partnerskap. Ett högkvalitativt och fungerande partnerskap bygger på förtroende som innebär att parterna litar på varandra att den andra gör sitt. Med förtroende kan man lyfta varandras styrkor och svagheter genom att utveckla gemensamma värderingar och syn på normer. För att ett partnerskap ska bli möjligt behöver först företag skaffa sig leverantörer som är villiga att inga långsiktiga avtal då ett partnerskaps fungerande kan behöva tid för att utvecklas. Tillsammans kan man under tiden utveckla strategiska och gemensamma intressen som ger båda leverantören och kundföretag konkurrenskraftiga fördelar.

Effektiv och fungerande materialhantering har stort betydelse för materialförsörjnings effektiviteten och konkurrenskraften hos ett företag. Ett steg i rätt riktning för att uppnå materialflöde är att ha en materialhantering som ständigt förbättras och att ha utrustning som möjliggör och förbättrar materialhanteringen på alla enheter från råmaterial till slutprodukt. Implementera prognostiseringssystem för bättre få förståelse för kundens beteende och därigenom effektivisera företagets resursförbrukning. Prognostisering ger också

förutsättningen att förbereda sig för efterfråga förändringar som kan inträffa vilket kan påverka företagets konkurrenskraftighet.

31

6 Slutsats

I detta kapitel kommer teoretiska frågeställningarna besvaras och sedan avslutas kapitlen med förslag på fortsatta studier.

Vilka faktorer påverkar materialförsörjningen från leverantör till kund?

Related documents