Matan Irsi
2020
Effektivisering av Materialförsörjning
En litteraturstudie
MATAN IRSI
2020
STREAMLINING MATERIAL SUPPLY
Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp
Akademin för innovation, design och teknik, IDT
Handledare: Christopher Gustafsson
Examinator: San Giliyana
Förord
Detta examensarbete som omfattas av 15 högskolepoäng genomfördes som avslut för högskoleingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Examensarbetet består av en litteraturstudie inom supply chain management för att undersöka faktorer som påverkar effektiviteten i materialförsörjningen mellan ett tillverkande industriföretag och dess leverantörer.
Jag vill tacka alla personer som har gett råd och tips under arbetets gång. Jag vill särskilt tacka Christopher Gustafsson som väglett mig och gett mig feedback och goda råd under
examensarbetsgång.
X
Matan Irsi
Sammanfattning
Det blir allt mer viktigare med effektivare och väl fungerande försörjning kedja för att uppnå konkurrenskraft och lönsamhet i allt mer globaliserad marknad och därmed högre krav på företag. För att behålla sina konkurrenskraftiga fördelar måste företag anpassa sig efter förändringar genom ständiga förbättringar och prognostiseringar för att minska slöseri av företagets resurser. En annan förutsättning för att behålla sin konkurrenskraftighet är att
effektivisera processer genom att identifiera och eliminera icke värdeskapande aktiviteter inom hela försörjningskedjan. Flexibla leverantörer är nyckelfaktor för effektivare
materialförsörjning och bidrar till att förebygga osäkerheter kring efterfrågeförändringar och därmed konkurrenskraftiga fördelar till fördel för sig själv och kundföretaget. Med effektiva leverantörer får man effektivare materialflöde som leder till lägre lagerkostnader, effektivare produktion och högre leveransservice. Det är i och med detta viktigt att leverantörer får information om material och orderläggningar så tidigt som möjligt för att planera på bästa möjliga sätt. Genom att utbyta information om varandras verksamhet skapar utrymme för att dela kunskap och erfarenheter. Detta ger också möjlighet för intim relation och förtroende för varandra för att skapa hälsosam och långsiktig relation.
Syftet med examensarbetet är att studera och analysera materialförsörjningen mellan ett industriföretag och dess leverantörer. Studien gick ut på att undersöka faktorer som påverkar materialförsörjningseffektiviteten och vilka förutsättningar företag behöver ta hänsyn till utifrån de faktorerna för att uppnå effektivare flödeskedja. För att besvara dessa frågor har författaren utfört en litteraturstudie byggd på vetenskapliga artiklar som söktes och hittades på Mälardalens högskolas databaser och litteraturstudier högskolans bibliotek. Därefter analyseras data med relevant teori för att belysa och beskriva de problem och faktorer som upptäckes under arbetets gång. Examensarbetet avslutas sedan med förslag på rekommendationer utifrån faktorerna som påträffades där lösningsförslagen diskuteras och förklaras för att göra de relevanta för läsarna.
Abstract
It is becoming increasingly important to have a more efficient and well-functioning supply chain in order to achieve competitiveness and therefor profitability in an increasingly globalized market which higher demands on companies. For a company to maintain its competitive advantage, companies must adapt to changes through continuous improvements and implementing of forecasting to reduce waste of company’s resources. Another way for a company to maintain its competitiveness is to streamline processes by identifying and
eliminating non-value-adding activities throughout the supply chain. Flexible suppliers are key factor for efficient material supply and help to contribute preventing uncertainties about
changes in demand and therefore competitive advantages for the benefit of own company and the customer company. With efficient suppliers you get more efficient material flow that leads to lower warehousing costs, more efficient production and higher delivery service. It is
therefore important that suppliers receive information about materials and orders as early as possible in order to plan the best way possible. Exchanging information about each other´s activities creates space to share knowledge and experiences and provide opportunity for intimate relationship and trust in each other to create healthy and long-term relationship. The purpose of the study is to study and analyse the material supply between an industrial company and its suppliers. The study’s aim was to examine factors that affect material supply efficiency and what conditions companies need to consider based on those factors in order to achieve efficient flow chain. To answer these questions, I have performed a literature study based on scientific articles that were searched for and found on Malardalen University’s databases and literature studies at the university’s library. Data with relevant theory have been then analysed to clarify and describe the problems and factors that are discovered during the study. The study is then concluded with suggestions for recommendations based on the factors found where the solution proposals are discussed and explained to make them relevant to the readers.
Nyckelord: Supply chain management, logistik, leverantörsrelationer, lager,
produktionsstyrning, flödeseffektivitet, lönsam logistik, materialhantering, materialförsörjning, JIT.
Table of contents
1 INTRODUKTION ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 2 1.3 SYFTE OCH MÅL ... 2 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.5 AVGRÄNSNING ... 2 2 TEORITISK REFERENSRAM ... 3 2.1 LOGISTIK ... 3 2.1.1 Processflödeskartläggning ... 3 2.1.2 Lagerstyrning ... 5 2.1.3 Säkerhetslager ... 5 2.1.4 Lagerservicenivå ... 5 2.1.5 Kapitalbindning ... 6 2.1.6 Lagertillgänglighet ... 6 2.1.7 Lagringskostnad ... 6 3 METOD ... 7 3.1 GENOMFÖRANDE ... 7 3.2 ANALYSMETOD ... 8 3.3 KVANTITATIV METOD ... 8 3.4 STUDIENS KVALITET ... 8 3.4.1 Validitet ... 9 3.4.2 Reliabilitet ... 9 4 RESULTAT ... 104.1 MATERIAL & INFORMATIONSFLÖDE ... 10
4.2 MATERIALFÖRSÖRJNING ... 11
4.2.1 Materialförjningsmetoder ... 11
4.3 EFFEKTIV MATERIALFÖRSÖRJNING ... 12
4.4 JUST IN TIME (JIT) ... 13
4.5 AUTOMATISERING ... 13
4.6 LEAN PRODUCTION ... 15
4.7 SUPPLY CHAIN MANAGEMENT (SCM) ... 18
4.8 INGÅENDE LOGISTIK ... 19 4.9 MATERIALHANTERING ... 20 4.10 LEVERANTÖRSRELATIONER ... 20 4.10.1 Kommunikation ... 21 4.10.2 Kommunikationsmetoder ... 22 4.10.3 kommunikationstyper ... 23 4.11 PROGNOSTISERING ... 24
5 ANALYS & DISKUSSION ... 26
5.1 REKOMMENDATIONER ... 30
6 SLUTSATS ... 31
6.1 FORTSATTA STUDIER ... 32
1
1 Introduktion
Under detta kapitel kommer bakgrund, syfte och frågeställningar presenteras. I bakgrund introduceras de problem som kommer att undersökas djupare under projektets gång. Utifrån syftet formades frågeställningar som kommer att besvaras under arbetets gång för att uppnå målet.
1.1 Bakgrund
Effektivisering av materialförsörjningskedja är väldigt viktigt för ett företags lönsamhet så väl som sin konkurrenskraftighet. Enligt Cristopher och Peck (1997) har det blivit vanligt att kunder kräver en service med högre kvalitet, vilket har blivit ett slagfält av
konkurrenskraftighet för företag (Christopher & Peck., 1997). För att bättre öka sin
konkurrenskraftighet behöver ett företag tydliga målsättningar. Det används tre huvudmål inom logistiken vilka är kostnad, kundservis och kapitalbindning. Effektivisering av ekonomin genom minskning av kostnader leder ökad lönsamhet och en förbättrad kundservice leder i sin tur till ökad försäljning och i och med detta en ökad avkastning för företaget (Forsberg, 2003). Buchmeista, Friscic & Palcic (2012) menar att det krävs väl organiserade
materialförsörjningskedja för att kunna bli konkurrenskraftig ute på dagens marknad.
Materialförsörjningskedja bygger på att sammankoppla företagets resurser såsom information, material och service från leverantörer som sedan leder till att man får övertag mot sina
konkurrenter och för att uppnå högre produktivitet (Buchmeistera, Friscic, & Palcic., 2013). Petterson (2012) menar då att supply chain som det också kallas är en av de allra viktigaste strategierna för att skapa konkurrenskraftiga fördelar för sin verksamhet. Petterson manar då att företag blir allt mer konkurrenskraftiga och att marginalerna minskar pga. att kunder ställer högre krav på sänkta priser och för att kunna mäta sig med sina konkurrenter för att överleva på marknaden måste man ha en fungerande materialstyrning och prissättnings strategier som sedan möjliggör minskning av kostnader och därmed högre utkast av vinst (Petterson, 2012). Enligt Šoško, Grgurevic, & Buntak (2019) är globalisering något som påverkar dagens
marknader med den tekniska utvecklingen som har utvecklats väldigt fort de senaste åren. Med teknologin kommer nya utmaningar sådana som definitioner av prestanda, villkor och
affärsprocesser som organisationer måste förbättra och anpassa sig till för att inte hänga efter i utvecklingen och fortsätta överleva i den hårda moderna marknaden. Šoško, Grgurevic, & Buntak (2019) menar då att den globala utvecklingen har lett till en större konsumtion av kunder vilket i sin tur leder till osäkerhet kring försörjningskedjans planerade mål båda positiva och negativa. De målen kan exempelvis vara finansiella, strategier, organisation eller produkter och processer. För att kunna upprätthålla ordning och reda i alla de målen måste man prestera risker utifrån ekonomi och resurser för att kontrollera och minimera riskerna (Šoško,
2
1.2 Problemformulering
Företag lägger idag focus på att utveckla försörjningskedjan och processer som är kopplad till det för att skapa sig effektivare materialförsörjning. Tillverkande industriföretag är beroende av sina leverantörer för att skaffa varor som sedan används för egen produktion för att sedan leverera slutprodukt till kund. Därför kan val av distributionsupplägg och materialförsörjning påverka intäkter och kapitalbindning som sedan påverkar företagets lönsamhet. Det är därmed viktigt att få materialförsörjningen att fungera så kostnads och tidseffektivt som möjligt för att sedan kunna erbjuda leveransservice som uppfyller kundens krav (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). Mattson (2012) menar att konkurrensen blir allt mer krävande och mer global och därför förväntas att tillverkande och distribuerande företag att kunna erbjuda korta ledtider, hög leveransservice och hög kvalitet för att behålla sina konkurrenskraftiga fördelar gentemot sina konkurrenter (Mattsson, 2012).
Därför valde studenten att undersöka faktorer som industriföretag behöver ta hänsyn till när det gäller materialförsörjningen mellan företag och dess leverantörer och hur dessa faktorer
påverkar materialförsörjningen.
1.3 Syfte och Mål
Syftet med studien är att studera och analysera ett industriföretags materialflöden från högre upp i kedjan för att bättre bilda uppfattning om faktorer som påverkar effektiviteten i
materialverkningen. Det innebär materialflöde från leverantör in till företaget. För att besvara på frågorna ska en litteraturstudie genomföras med målet för att kunna presentera analyser av förutsättningar för effektiv materialförsörjning och hur företag ta sig ann olika utmaningar som kommer med materialförsörjningen från leverantör till kundföretag.
1.4 Frågeställningar
• Vilka faktorer påverkar materialförsörjningen från leverantör till kund? • Vilka hinder/utmaningar finns det vid materialförsörjning från leverantör till
kund utifrån dessa faktorer?
• Vilka förutsättningar behöver företag ta hänsyn till för effektiv materialförsörjning?
1.5 Avgränsning
Som det beskrivs i syftet kommer examensarbetet begränsas till materialförsörjning från leverantör till kundföretag som också kallas extern materialförsörjning. De företag som syftas till i detta fall är industriföretag som antingen distribuerar varor eller tillverkar egna produkter. Interna materialflödet tas upp i examensarbetet för att det har också sin påverkan på externa materialflödet, dock kommer fokuset ligga på extern materialförsörjning som är huvudområdet för denna studie.
3
2 Teoritisk referensram
Relevant teori kommer att presenteras i detta kapitel för examensarbetet. Teorin har valts utifrån ämnesområdet med noggrannhet. Kapitlen är uppbyggd sådan att det först presenteras om ämnet logistik och sedan huvudområdet som är en del av logistiken.
2.1 Logistik
Logistiken har länge ansågs vara viktigt för företag och organisationer, men senaste årtionden har logistiken tagit plats som allra viktigaste inom olika organisationsdelar såsom
effektivisering eller implementering av nya funktioner. Företag och organisationer insåg på senare tid att logistik inte bara handlar om transport från ena punkten till en annan utan att det också är avgörande för ett konkurrenskraftigt företag. I århundraden ansågs logistiken vara en viktig organisation inom militära krigsföringar. Logistiken inom militären användes då i princip till samma uppgifter som idag såsom transportera gods till olika ställen, medan andra områden som idag är väldigt kända och viktiga inom logistiken som produktion och handel förknippades med mer åt matematik och tänkande (Alvydas, Mara, & Karlis., 2018). Hur bra ett företag är och hur bra företaget konkurrera ute på marknaden har länge varit beroende av kvaliteten och prestanda på produkter företaget tillverkar. Idag i den tekniska och moderna marknaden tas produktens kvalitet och funktionalitet förgivet av kunderna enligt Mattsson (2012). Dessa förmågor anses idag vara det som kallas orderkvalificerade vilket kan förklaras som förmågor eller villkor ett företag måste uppfylla för att konkurrera om order och kunder. Idag passeras ett företags förmåga att konkurrera på faktorer som relateras med logistik sådana som leveranstidens längd, presterad leveransflexibilitet och leveranspålitlighet
(Mattsson, 2012).
Alla företag har strategier för att kunna uppfylla kraven och förmågan om att kunna konkurrera på marknaden. De strategierna är formade på ett sätt som gör företaget framgångsrikt under långsiktig framtid. Enlig Oskarsson (2013) finns det två strategier för att kunna bli
konkurrenskraftig vilka är kostnadsfördelar och värdefördelar. Om ett företag har lägre kostnader och produktleverans som kunden tycker är bättre än andra konkurrerade företag, då har man som företag lyckats med att ha fördelar mot sina rivaler (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
2.1.1 Processflödeskartläggning
Processkartläggning används för att dokumentera flödesaktiviteter på ett detaljerat sätt. Genom att kartlägga och dokumentera olika processer bildar man en bättre förståelse för processen och samtidigt som man får tydlig bild på vad som behövs ändras (Olhager, 2013). För att enkla och tydliggöra processer används olika symboler (Figur 1) för olika aktiviteter som kan ses här nedanför.
4 Figur 1: Figuren visar symboler för olika kategorier i flödeskartläggning (Olhager 2013). Figuren är hämtad från (P.137).
Enlig Olhager innebär operation en aktivitet som leder till en förändring eller transformation med eller utan avsiktlighet. De aktiviteterna kan exempelvis vara att sådana beslut som att förändra en produkts fysiska utseende eller kemiska egenskap. Andra saker som kan anses ingå i denna kategori kan vara planering, kalkylering och andra operativa aktiviteter.
Transport: Med transport menas att produkter förflyttas från ena stället till ett annat ställe och
på det sättet påverkar transporten materialets lokalisering utan att produktens egenskaper förändras.
Kontroll: kontroll innebär att man testar produktens kvalité genom att jämföra det med
exempelvis en annan produkt så att produkten uppfyller överenskomna kvalitékrav. Kontroll kan också vara att kontrollera produktens kvantitet.
Lagring: lagring innebär att en produkt läggs i en lager eller förråd för förvaring för att sedan
skicka produkten till nästa operation eller lokalisering.
Hantering: Med hantering menas då att produkt hämtas från exempelvis lager till operation
eller från operation till lager. (Olhager, 2013).
Oskarsson menar dock att processkartläggning eller lönekartläggning som det kallas kan göras på många sätt och lägger därför till några symboler till, se (Figur 2)
Figur 2. Figuren visar ytterligare symboler för Flödeskartläggning (Oskarsson 2013). Figuren är hämtad från (P. 177).
Dokumentation: Används för att förtydliga att någonting görs som ankomst av produkt eller att
någon operation är igång exempelvis en fräsning.
Datorsystem: Datorsystem används för att förenliga och tydliggöra informationsflöden som
handlar om order och leverans av artiklar.
Beslutspunkt: Beslutspunkt skulle exempelvis kunna vara att välja alternativa flödesvägar.
5
Ledtider
Ledtid är den tid det tar från orderläggning av kund till leverans av artiklar från leverantören (Figur 3). Ledtiden mäts genom att registrera tiden för orderläggning till tiden för leverans. Den tiden kan senare jämföras med den utlovade tiden för leverans. Ledtider används också för interna processer som är relaterade till produktionen (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
Figur 3. Figuren visar Ledtiden i tidsaxel från orderläggning till leverans (Oskarsson 2013). Figuren är hämtad från (P.188).
GLT (genomloppstid)
Genomloppstid är ett annat tidmått som används för att mäta den tiden det tar då en produkt går genom flödesprocessen. Genomloppstiden kan användas för båda stora och små föremål som går genom flödet. Inom leveransprocess och orderläggning byggs en ledtid utav flera
genomloppstider som sedan blir en viss ledtid (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
2.1.2 Lagerstyrning
Lagerstyrning är en viktig del av en organisation för att kunna hålla lagernivåer. Lagerstyrning påverkar nästan alltid lagernivåerna och därför används den för att hitta alternativa lösningar och totalkostnadsanalyser för produktion och materialflöden. För att styra Lagerstyrning finns det metoder och verktyg som används (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
2.1.3 Säkerhetslager
Säkerhetslagar används för att gardera sig mot osäkerheter som kan inträffa i framtiden. Osäkerheter kan bero på att materialet inte räcker pga. att behovet av förbrukat material blir större än förväntat. En annan orsak kan vara att beställning kan komma försent och då är det bra att ha säkerhetslager för att hålla igång produktionen (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
2.1.4 Lagerservicenivå
Lagerservicenivå innebär i den utsträckning då order kan levereras direkt till kund då orden har inkommit. Det handlar med andra ord om att det finns tillräckligt många artiklar för att kunna leverera den kvantiteten till kund direkt från lager (Mattsson, 2012).
6
2.1.5 Kapitalbindning
Ett företags kapitalbindning förknippas främst med hur försörjningskedjor kring företaget är utformade. Kund och leverantörer påverkar kapitalbindningen hos ett företag då hur bra deras samarbete är kan vara avgörande för företagets fungerande och kanske till och med existens. Ett bra exempel är osäkerheter kring leveranser då ett företag måste ha säkerhetslager för att minimera riskerna för produktions stop. Detta medför då större kapitalbindning för företaget som också påverkar företagets totala kapitalbindning. Detta uppstår oftast pga. att leverantörer har tillgång till information som kunden inte har tillgång till och på samma sätt har kunderna information som leverantören inte har tillgång till, vilket leder att det blir informationsgap mellan parterna (Mattsson, 2012).
2.1.6 Lagertillgänglighet
Med lagertillgänglighet menas att kunna leverera direkt från lager. Med detta menas då att produkten finns tillgänglig i lager (Olhager, 2013). Enlig Oskarsson (2013) är
lagertillgänglighet ett mått för bara lagerförda varor, det innebär att produkter som produceras på kundorder inte räknas in i detta mått (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). Enligt Mattsson (2012) bara för att en vara finns tillgänglig i lager innebär inte att det kan levereras direkt till kund, utan den kvantiteten av just den produkten kan redan vara reserverad till en annan kund. Det kan också vara så att kvantiteten som finns att hämta i lager är mindre än det kunden vill ha och därmed blir det inget direkt full leverans. Lagertillgänglighet kan användas också för att följa upp leveransprestationer på artiklar båda gruppvis och enskilda artiklar (Mattsson, 2012).
2.1.7 Lagringskostnad
Enlig Mattsson (2012) delas lagringskostnader i tre huvudkategorier: kapitalkostnader, lagerhållningskostnader och värdeminskningskostnader. Kapitalkostnader associeras med kalkyleringar som förknippas med artiklar i lager i olika led i företaget och kan även kallas lagerföringskostnader. Lagerhållningskostnader förknippas med kostnader för
materialhantering, lagerhyra, drift av lager och försäkringar. Det tredje kostnaden som är värdeminskningskostnad förknippas med artiklar i lager. Mattsson (2012) menar att varje artikel som skickas till lager riskerar att bli osäljbar i framtiden pga. olika omständigheter som kan komma att påverka försäljningen. De omständigheterna kan exempelvis bero på begränsad hållbarhet, modeförändringar eller kvalitetsförbättringar som gör att det längre inte går att sälja produkten (Mattsson, 2012).
7
3 Metod
I detta kapitel kommer det presenteras de metoder som användes under examensarbetet. Sedan avslutas kapitlen med en diskussion om kvalitet på studien där de valda metoderna granskas kritiskt.
3.1 Genomförande
Examensarbetet började med en introduktion tillsammans med handledaren för att gå genom tips om databaser och för att kunna själv beskriva till handledaren om ämnet som valdes. Planering om handledningstider och olika tider för inlämning av examensarbetet har gjorts upp under tiden. Därefter utgjordes första tiden att samla data om huvudsakligen metod delen för att komma igång med arbetet, för att sedan söka och samla information om ämnet. En stor del av relevanta litteratur i form av böcker har hittats på Mälardalens högskolas bibliotek och andra relevanta artiklar har tagits fram med hjälp av Mälardalens högskola databaser till exempel Scopus och primo. Litteratur och artiklar som har samlats kommer att användas för att bygga och stödja teorin senare i examensarbetet. För att avgöra relevansen av det data som hittades lästes sammanfattning, inledning och slutligen hela artikeln för att välja ut information som hade betydelse till mitt ämne.
För att avgränsa sökandet och identifieringen av relevanta artiklar valde studenten sökord som ansågs vara relevanta. De orden kunde vara antingen ämnesspecifika eller lite mer allmänna och bredare begrepp som till exempel supply chain management, logistics, effeciency, JIT, och supplier relations. Böckerna söktes via MDHs databaser och identifierades genom att söka på relevant ämnesområde. För att avgöra relevansen av böckerna läste studenten sammanfattning och utvalt kapitel som tycktes vara relevant. Studentlitteraturen valdes huvudsakligen för att få övergripande bild om ämnet generellt och för att böcker särskilt studentlitteratur är tillförlitlig källa att använda sig av. Vetenskapliga artiklar användes mest för att hitta information om mer specifika områden för att sedan kombinera litteraturen och vetenskapliga för att göra
examensarbetet båda bred och djup. Därigenom kan studenten få bättre förståelse för sin problemformulering och få djupare kunskap om ämnet. För att få aktuella källor har sökandet av källor avgränsats till artiklar skrivna senaste decenniet dock fanns det undantag då hittade artiklar var väldigt intressanta. Studenten lärde sig samtidigt att ju mer studenten läste desto mer märkte man att informationen i äldre källor inte skilde sig jättemycket från information från nyare källor och därför påverkar inte åldern relevansen i informationen. Eftersom examensarbetet är litteraturstudie kommer källorna som används endast bestå av
studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Detta ansats som studenten har valt för studien kallas narrativ ansats.
Narrativ ansats är en av metoderna som används för insamling av data. Med narrativ ansats skapar man en sammanhängande historia och utvärderande slutsats genom att komponera olika sammanhang och händelser enligt (McAlpine, 2016). Studenten valde narrativ ansats för att examensarbetet är en litteraturstudie vilket innebär att det är byggd på andras forskning i form av böcker och vetenskapliga artiklar. Det innebär att studenten undersöker ur andras perspektiv om faktorer som påverkar materialförsörjningen.
8
3.2 Analysmetod
För att analysera data valde jag använde mig av tematisk analys. Enligt Nowell, Norris, white & Moules (2017) tematisk analys är en lämplig kvalitativ metod som används när arbetar med forskning och stora mängder data att analysera. Tematiska analys är ett flexibelt
tillvägagångsätt som kan användas för många olika studier och kräver inte heller detaljerad teoretisk och tekniska kunskaper. Metoden används för att identifiera, analysera och organisera data som hittats inom en datamängd (Nowell, Norris, White, & Moules, 2017).
Efter att information hittades genom böcker och vetenskapliga artiklar så började jag leta efter intressanta avsnitt i materialet utifrån studentens frågeställningar och ämnet som studenten har valt. Studenten letade då efter faktorer som är relevanta utifrån studiens syfte som kunde kopplas ihop med materialförsörjning, kundföretag och leverantörer. Efter noggrann läsning av materialet identifierades några faktorer som ansågs vara nyckeln till en effektiv
materialförsörjning. Faktorerna har sedan analyserats på djupet med hjälp av teoretiska verktygen för att beskriva hur de påverkar materialförsörjningen mellan kundföretag och leverantör.
3.3 Kvantitativ metod
Kvantitativmetod är en typ av metoderna som används för att forska. Det bygger på
matematiska och mätbara värden som antingen är diskreta eller kontinuerliga, exempelvis hur många språk man behärskar eller hur många gånger man har gift sig (Hartman, 2004). Enligt (Eliasson, 2013) kvantitativa metoder kan användas med enkla medel och visa hur olika mätbara variabler fördelar sig inom ett visst område exempelvis inom organisationer, företag eller föreningar. Backman, Gardelli, Gardelli & Persson (2012) menar då att man använder sig av frågor om hur mycket eller hur många av det undersökta fenomenet med målet att förklara och presentera händelseförlopp (Backman, Gardelli, Gardelli, & Persson., 2012). Denna metod passar perfekt till detta examensarbete då det handlar om att undersöka ett specifikt område inom en specifik bransch för att undersöka ett fenomen eller faktor som det kallas i denna studie. Med hjälp av nyckelord inom det specifika området kommer relevanta vetenskapliga artiklar och böcker hittas.
3.4 Studiens kvalitet
Det finns tre saker som man behöver ta hänsyn till när man väljer källor till sin forskning. Det första och viktigaste är att källan som man väljer måste ge information om valt ämne och att information är sådant att det ger kunskap om området. Den andra principen är att det går att komma åt källan för att använda det till sin forskning och att det går att använda det tänkta metoden i sin studie. Den tredje och sista principen är att det är etisk tillåtet att använda sig av den källan (Hartman, 2004)
.
Studiens kvalitet beror på hur bra källkritisk forskaren är. Det gäller att veta skillnaden mellan primärkälla och sekundärkälla, ju fler källor före i led som har gått desto mindre tillförlitlighet vilket innebär att primärkälla är att föredra (Backman, Gardelli, Gardelli, & Persson., 2012). Kvaliteten i examensarbetet kommer att säkras genom att använda sig av tillförlitliga källor i form studentlitteratur och vetenskapliga artiklar som det beskrivs under rubriken
9 genomförande. Ett annat sätt som kommer att användas under detta examensarbete är att
använda sig av källförteckningar från hittade artiklar för att minimera feltolkningar.
3.4.1 Validitet
Enligt Eliasson (2013) handlar validitet om forskningen som utförs mäter det man verkligen vill mäta i sin undersökning. För att få en högre validitet på din undersökning är det viktigt att ställa relevanta frågeställningar från början. Detta ökar säkerheten på att man vet vad man vill undersöka senare i arbetet. En annan sak som är viktigt för att höja validiteten i undersökningen är att kontrollera om det information man samlar in är sanningsenliga. Detta pga. Att
sanningshalten på undersökningen är mycket viktig för undersökningens vetenskapliga trovärdighet (Eliasson, 2013). Hartman (2004) menar då att validitet handlar om hur korrekt informationen man samlar in är, det innebär hur väl informationen representerar det verkliga bilden av ämnet som undersöks (Hartman, 2004). För att säkra validiteten i studien valdes först relevanta forskningsfrågor för att sedan utifrån frågorna hitta relevant information. Böcker är primärkälla som är validitetssäkra och därför valdes att böcker blir baskällor för studien och sedan hitta vetenskapliga artiklar som validitetssäkrades genom relevansen i innehållet.
3.4.2 Reliabilitet
Reliabilitet menar att framtagen information tas fram på ett tillförlitligt sätt, detta kan man göra genom att låta andra använda samma informationskälla för att göra samma saker och få fram samma resultat. Detta innebär att reliabilitet bygger på att data som samlas in ska vara
reproducerbara genom att göra samma mätning upprepade gånger (Hartman, 2004). Backman et.al. (2012) menar då att man kontrollera att data som samlas är lämpliga till ändamålet och att man ska vara noggrann med informationens tillförlitlighet, tillexempel att inga felmätningar eller feltolkningen av ursprungliga källan inte uppstår (Backman, Gardelli, Gardelli, & Persson., 2012).
För att minska chansen att läsare misstolkar det man har kommit fram till ska man från början sträva efter att fundera över hur man har tänkt, gå tillbaka till de valen man har gjort och
redovisa pålitliga källor man har använt sig av. Att vara tydlig med hur man har gått tillväga för att få fram det data man har desto tydligare blir det för läsaren och det underlättar för läsaren att dra sin egen slutsats gentemot informationen (Eliasson, 2013).
För att säkerställa reliabiliteten i studien har olika källor i form av böcker och artiklar använts. Dessutom används källorna som används av författarna i artiklarna för att säkerställa att informationen i båda artiklarna överensstämmer med varandra. Ett annat sätt som reliabiliteten säkrades var att välja källor noggrant genom att exempelvis läsa antingen introduktionen eller hela artikeln för att säkra informationens relevans och tillförlitlighet.
10
4 Resultat
Här kommer resultat om data som har hittats att presenteras för att sedan besvara på frågorna och belysa faktorer som påverkar materialförsörjningen
4.1 Material & informationsflöde
Materialflöde
Materialflöde innebär materialutbyte mellan kund och leverantör. Materialet kommer alltid från leverantör till kund med undantag när material skickas till retur. Materialflöde kan formas på väldigt många olika sätt, men vanligtvis sker materialutbytet mellan leverantör och kund eller så kan det finnas mellan hand. Mellanhanden ansvarar det administrera arbetet såsom lagring och leverans av material till kund. Det finns ingen direkt förstahandsalternativ för materialflöde utan varje materialflödeskanal kan anpassas utifrån ett företags särskilda behov (Mattsson, 2012). Kaipia (2009) menar att materialflöde kan beskrivas som förmågan av det fysiska flödet för att anpassa sig till uppkomna förändringar. Med materialflödes effektivitet menas då
förmågan att kunna tillverka produkter med olika storlekar, volymer eller variationer av råmaterial med kostnadseffektivt värde. (Kaipia, 2009).
Informationsflöde
Informationsflöde handlar om att leverantörer och kundföretag utbyter information om material och orderläggningar. Det är viktigt för en leverantör att ha tillgång till information tidigt om kundens orderläggning och efterfråga. Ju tidigare leverantören får tillgång till information om kundens efterfråga desto lättare blir det för leverantören att planera på bästa möjliga sätt. Det är viktigt för båda leverantören och kunden att få information om varandra, exempelvis kan kunden behöva information om leveransprecision (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). Olhager (2013) fortsätter med att utbyte av information kan gälla försäljningsvolymer, lagernivåer eller resursutnyttjande. Med detta menas att informationsflöden gäller inte bara fysiska produkter från leverantör till kund utan också om andra delar av processen (Olhager, 2013).
Enligt Partenena, Marko, Patel, Paradae (2020) informationsflöde handla inte bara om att dela information om produkter, tjänster eller processer utan om att också dela kunskap. Kunskapen kan handla om produkter och tjänster men också att veta din partners styrkor och svagheter. Långvarigt partnerskap och att dela kunskap kan således förstärka kunskap om varandra och delning av viktiga information som kan bli avgörande för strategiska ändamål. Ju längre tid en leverantör och ett kundföretag samarbetar desto mer förbättra man det strategiska
11
4.2 Materialförsörjning
För att få produktionen hos ett företag att fungera behöver man tillgodose produktionen med insatsvaror såsom råvaror och komponenter, vilket enligt Oskarsson (2013) kallas för
materialförsörjning. Företag vill alltid sträva efter att utföra materialförsörjning i enlighet med företagets mål om att ha så kostnadseffektiv produktion och leverans som möjligt (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). Kaipia (2009) menar att det finns två grundläggande sätt för materialförsörjning, det ena är effektivitet som syftar till att effektivitet av kostnad och mager drift och den andra anpassa materialflödet utifrån kundens efterfråga. Om
materialförsörjningen ska funka så effektiv som möjligt utifrån detta synsätt krävs det att försörjningskedjorna är effektiva och innovativa. Det viktiga kriteriet här är att anpassa materialflödet utifrån marknaden och efterfrågan och att svara osäkerheter av efterfrågan med flexibla materialflöden (Kaipia, 2009).
4.2.1 Materialförjningsmetoder
MaterialbehovsplaneringMaterialplanering är byggd på beräkningar som görs för att bestämma inplaneringstid för nya leveranser när behov av material uppstår. Materialbehovsplanering kan användas till planering av artiklar som levereras till kund såväl beställning av råmaterial som komponenter. I grunden handlar materialbehovsplanering om produktionsplan som visar i vilka kvantiteter och när planering av tillverkning av slutprodukter sker med hjälp av prognoser av efterfrågan
(Mattsson, 2012). Olhager (2013) menar att metoden är vanligt vid tillverkning av produkter mot kundorder där kunden vill ha kundanpassningar och specifika produktionsfigurationer (Olhager, 2013).
Leverantörstyrda lager
Traditionellt brukar kunder lägga order när behovet av material finns, detta utan att förvarna leverantörerna om produktspecifikation och egenskap. För att förbereda sig för plötsliga och oväntade beställningar har leverantörerna tvingats att skaffa sig en onödig säkerhetslager som sedan leder till onödiga kostnader för leverantören. Ett problem som leverantörer oftast möter är att plötsliga och akuta beställningar som påverkar deras produktion och leveransschema och därmed extra kostnader. För att förhindra att detta uppstår kom det nya metoder. En av de metoder som används för att styra efterfrågan är leverantörstyrda lager (VMI) där kunden inte längre lägger order utan delar information om försäljningar och konsumtion av produkter. Detta underlättar för leverantören att planera produktion och leverans av produkt och båda parterna nyttjar detta till sin fördel, kundföretaget genom att få hög tillgänglighet och reliabilitet och leverantören genom reducering av säkerhetslager och bättre användningar av kapacitet (Christopher M. , 2005). Moinzadeh (2002) menar att leverantörer får statusen genom digital informationsdelning som ger de lagerstatus för att sedan fatta beslut om påfyllning och leverans av produkter till lager. Detta är genom förutsättningen att leverantören har tillgång till realtidsinformation om efterfrågan för att sedan återställa lagernivån till önskat målnivå. Denna metod ger även kundföretag möjligheten att kunna omdirigera leveranser eller justera
12
Kanban
Kanban är ett japanskt tekniskt styrsystem som betyder kort eller visuell styrning och används för styrning av information i form kort som används vid styrning av produktion eller material. I kanban kortet står det information om artikelnummer, produktkvantitet,
och leveransadress (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). enligt Christopher (2005) är kanban ett pullsystem (sugstyrningsytem) som drivs av efterfrågan. Det innebär att man bara tillverkar endast det efterfrågan kräver för tillfället. Genom att hålla nere kvantiteten av tillverkade produkter genom kanban kan man minska ”flaskhalsar” och göra det till en kostnadseffektiv del av processen (Christopher M. , 2005). Johannessen (2009) menar att kanban bygger på att operatörer på golvet kan sätta i gång produktion utifrån manuellt visualiseringssystem som möjliggör överblick av arbetsuppgifter som behovs göras (Johannessen & Solem, 2009).
4.3 Effektiv materialförsörjning
Enlig Oskarsson (2013) är ett företags förmåga att på ett konkurrenskraftigt och effektivt sätt producera och leverera produkter till sina kunder är beroende av hur väl inköpsarbetet av material fungerar. Materialförsörjningen till ett företag har stor påverkan på hur effektivt ett företags flöde fungerar. Enligt Oskarsson (2013) finns det flera sätt som ett företags inköp och materialverkning påverkar dess logisk och ett av exemplen som Oskarsson nämner är flexibla leverantörer. Flexibla leverantörer ger möjligheten att beställa hem produkter mer regelbundet. Detta leder till att mellanlagernivåerna och lagerhållningskostnaderna minskar. Effektiviteten kan dock påverkas av leverantörens läge då en leverantörs läge kan påverka transportkostnader och transporttider (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
Vidare menar Hansson (2014) att utformningen av materialförsörjningssystemet hos ett företag kan ha stora påverkan på båda inre och yttre flöden av företaget. Materialförsörjnings system påverkar hur väl ett företags fabrik/produktion presterar. Enligt Hansson (2014) enhetslaster såsom pallar och container kan påverka leveransrutin och hantering av produkter och även materialförsörjningseffektiviteten hos ett företag. Mindre enhetslaster har visats sig förbättra flexibiliteten hos exempelvis assembly enheter men också ergonomin hos ett företag däremot finns det inga bevis eller studier som kan intyga om påverkan av mindre enhetslaster på materialförsörjningssystem. Det man dock vet är att större enhetslaster som EU-pall kan resultera effektivare materialverkning då man kan beställa hem större mängd varor på en last och på det viset minskar antal transporter, transport och hanteringskostnader. Större
enhetslaster har sina fördelar men också sina nackdelar enligt Hansson (2014), med större enhetslaster ökar utrymmeskraven och arbetskraftsbehov men också att en produkts egenskap kan medföra att behovet av hanteringssystem ökar (Hanson & Finnsgard., 2014).
Leveranstid tas upp av Mattsson (2012) som en viktig faktor för en fungerande och effektiv leverans av varor. Det är därför ytterst viktigt att leverantör och kundföretag är överens om vad som anses vara leveranstid och vilka aktiviteter och ansvar som ingår i leveranstiden.
Leveranstiden kan exempelvis avse administration, orderhantering, när tillverkning kan påbörja och när transport till kund sker, allt detta behöver kund och leverantör göra gemensamma utvärderingar om ömsesidig effektivisering av processen. Betydelsen av avstånd mellan företag och dess leverantör på effektiva försörjningskedjor kategoriserar Mattsson (2014) i tre olika dimensioner. Rumsdimension som handlar om det geografiska avståndet mellan kund och leverantör, ju kortare avstånd desto lägre transportkostnader och möjliggör mer frekventa
13 leveranser, kvalitetssamarbeten och gemensam utveckling av ömsesidiga projekt.
Tidsdimension handlar om betydelsen av tidsskillnader om distansen mellan företag och
leverantör är stort. Olika tidszoner och olika länder kan innebära stora hinder då arbetsläggning under dagen kan skilja mellan olika länder. Dessutom kan tidszoner ha påverkan på
kommunikation och flexibilitet mellan kund och leverantör. Den tredje och sista dimensionen i kategorin är kulturella dimensionen som innebär att olika länder har olika språk och att det kan bli ett hinder när man gör affärer mellan parterna. Det kan exempelvis uppstå missförstånd eller svårigheter med informationsbyte, vilket kan i sin tur ha påverkan på
materialflöden (Mattsson, 2012).
4.4 Just in Time (JIT)
Just in time (JIT) är en teknik som avser om strävan efter att inga aktiviteter bör äga rum i ett system förrän det finns behov av det. Det innebär enlig Christopher (2005) att inga produkter skall tillverkas, inga orderläggningar om det inte finns behov eller krav av flödet. JIT är ett pullkoncept vilket menas att efterfrågan på ena sidan driver mot marknaden och bakåt trycker flödet av komponenter och varor som styrs av marknaden (Christopher M. , 2005).
Mackelprang & Nair (2010) menar det hårda marknaden tvingar företag att hitta nya sätt att skaffa sig konkurrenskraftiga fördelar. JIT är perfekt då i sådana sammanhang då det ger förutsättning för konkurrensförstärkning gentemot globala konkurrenter (Mackelprang & Nair, 2010)
JIT kan också användas för leverans direkt till produktion då ett företag inte har en
produktionsbuffert. Detta kräver dock noggranna planeringssystem för att få det att fungera och används när man till exempel tillverkar kundspecifika produkter med större volymer som kan dyka upp gång till en annan. När det väl kommer order om kundspecifika produkter hämtar man hem det exakta materialet som behövs till viss produkt precis innan behovstillfället och på det sättet minskar man lagringskostnader (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013).
Mackelprang & Nair (2010) fortsätter vidare att implementering av JIT kan vara en dyr historia för många företag, men många väljer ändå att implementera det i sin verksamhet för att man ser det som en värdefull investering som kommer att ge högre avkastning i framtiden. Företag anser också att JIT är viktigt för att det ger förutsättning för minskad kostnad samtidigt som andra operativa mätvärden förbättras genom eliminering av aktiviteter som adderar värde (Mackelprang & Nair, 2010).
4.5 Automatisering
Enligt Mattsson (2012) betyder automatisering en teknologi som innebär användning av mekaniska, elektroniska och datoriserade system som kan åstadkomma värdeförädling med eller utan människliga insatser. Det innebär att människliga insatser kan helt tas bort vid helautomatisering med någon form av övervakning, eller att det delvis automatiseras genom partiell automatisering med någon manuellt kompletterande funktion. Automatisering har traditionellt används vid produktion av varor för att få effektivare produktion, dock har
automatisering på senare tid börjat användas inom administration för att minska administrativa kostnader och olika slag av ledtider. Med automatisering av administrativt arbete menas automatisering av inrapportering av information, mottagning av överförd information,
uppdaterad information och automatisering av informationsbehandling (Mattsson, 2012). Enligt Frohm, Lindström, Winroth & Stahre (2006) automation har blivit väldigt viktigt för
14 allt mer kortare livscykel och allt mer krävande marknad leder till att många företag fokuserar på automatisering som ett sätt att hänga med i utvecklingen. (Frohm, Lindström, Winroth, & Stahre, 2006).
I stort sett alla företag strävar efter att effektivisera informationsflöden för att möjliggöra effektiva beslutfattande. För att företag ska fatta effektiva beslut behövs det stora mängder information som antingen är lagrad i företagets system som sedan kan bearbetas eller att det är en inrapporterad information från annat system. En sådan systematiserad information kräver minimal manuell resursinsats. Inrapporteringen av informationen kräver dock stora
arbetsinsatser. Manuell inrapportering av information kan innebära risk för felaktigheter som dessutom kan påverka informationskvaliteten som i sin tur kan ha påverkan på effektiviteten (Mattsson, 2012). Frohm et.al. (2006) menar att i ett modernt tillverkningssystem innehåller väldigt många aktiviteter som att rekrytera nya arbetstagare, investering i automation och till de processer som behövs för tillverkning. För att på bästa sätt kunna uppnå konkurrenskraftighet behövs båda människliga och tekniska resurser. Avancerade tekniska system och skickliga människliga arbetare är viktigt för att uppnå framgångsrik tillverkning (Frohm, Lindström, Winroth, & Stahre, 2006).
15
4.6 Lean production
Lean produktion är koncept som syftar till att reducera ledtider, miniminera kostnader och resursförbrukning i alla led i företaget. Detta uppnås genom att lägga fokus på leveranstid, kvalitet, kontinuerlig förbättring, varu-och produktionsflöden och lagerminskning enlig Johannessen (2009). Den bästa beskrivningen av lean enligt Johannessen (2009) är ett system av åtgärder och metoder som genom att använda de i sin helhet kan möjliggöra skapandet av situationer där allt som inte bidrar till värdeskapande sållas bort (Johannessen & Solem, 2009). Olhager (2013) menar att lean produktion handlar om att företagets resurser används så
effektivt som möjligt och därigenom minska behovet av att använda mer resurser än vad som behövs. Lean har på senare tid blivit ett verktyg som används för kvalitativledarskap som omfattar förbättringsåtgärder för hela företagets resurser exempelvis kvalitet, tid och
kostnadseffektivitet (Olhager, 2013). Taherimashhadi & Ribas (2018) menar att lean filosofin handlar inte bara effektivitet i produktionen utan också om människor runt hela processen som är minst lika viktiga för att uppnå långsiktiga prestationer genom att inte bara fokusera på verktyg utan också kulturella aspekter (Taherimashhadi & Ribas., 2018)
Kaizen
Kaizen är en filosofi för ständiga förbättringar som till exempel används av ett företags medarbetare på alla delar av företaget för att uppnå sätt att förbättra driften. Kaizen är ett användbart och effektivt sätt att uppnå klara mål, dock kräver kaizen tydlig klarhet på vad som behövs uppnås och handlar i första hand om positiv attityd med fokus på vad bör göras och inte vad som kan göras. Kaizen är viktigt då ingen process är perfekt utan det går alltid att sträva efter bättre förutsättningar (Olhager, 2013). Modarres, Ansari & Lackwood (2005) menar att kaizen fokuserar på små och kontunierliga förbättringar i framför allt tillverkningsprocessen för att effektivisera produktionskostnader. I kaizen metoden sätter lederna upp ett mål för
kostnadsminskning för produktion. När lederna kommer överens om mål börjar man att planera hur man kan på bästa möjliga sätt uppnå det målet (Modarress, Ansari, & Lockwood, 2005).
Standardisering
Standardisering används enlig Olhager (2013) för kvalitetssäkring. Fungerande standardisering ger inte bara högkvalitativa nivåer utan också stabiliserad produktion. Standardiserat arbetssätt innebär att skapa flexibilitetsmått på olika kategoriska listor till exempel materialval, mått kvalitet, konstruktion och med mera. Standardisering kan också ses i flera nivåer bland annat branschstandard, standardiserade slutprodukter samt standardiserade artiklar. Branschstandard handlar om att många producenter av liknande eller kompletterande varor gör upp en
gemensam överenskommelse som möjliggör systemlösning för kunden med integration av olika komponenter från olika leverantörer. Standardiserade slutprodukter handlar om att kundens valmöjligheter begränsar sig till företagets framställda produkter. Vanligtvis produceras dessa produkter mot lager för att kunden förväntar sig att finna produkten på butikshyllan. Standardiserade artiklar syftar till att minimera onödig och dyra varianter av ingående halvfabrikat, komponenter, råmaterial (Olhager, 2013).Mlkva, Prajova, Yakimovich, Korshunov & Tyurin (2016) menar att standardisering är ett av de mest kraftfulla verktygen som används för kontinuerlig förbättring av processer. Standardisering är baslinjen för ständiga förbättring som sen skapar baslinjen för ytterligare förbättringar genom att eliminera slöserier på arbetsplatsen. Standardisering av arbete leder till bättre kvalitet på produkter och processer
16 men också minska kostnader. Med korrekt standardiserad arbetsplats minskar man risken för produktionsfel och andra fel som kan påverka produktionen (Mĺkva, Prajová, Yakimovich, Korshunov, & Tyurin, 2016).
5 varför?
Metoden 5 varför används för att identifiera grundorsaken till ett problem för att sedan
bestämma rätta åtgärder. 5 varför används för att uppfylla kraven av kaizen logiken som handla om att utvärdera varje förbättring noggrant före genomförande. För att komma till
grundorsaken ställs frågan ”varför” minst fem gånger för att utesluta att problemet inte ligger inom ett helt annat område (Olhager, 2013). Mlkva et.al. (2016) menar 5S-metoden är viktigt för att skapa renlighet, ordning, standardisering och disciplin på arbetsplatsen för att skapa förutsättningar för produktion av högkvalitativa produkter. Målet av att använda sig av metoden är att minimera slöserier och uppnå hög produktivitet (Mĺkva, Prajová, Yakimovich, Korshunov, & Tyurin, 2016).
5S
5S är ett verktyg som grundar sig på att trivsel och delaktig som sträcker sig till hela företaget.
Det är en princip som bygger på att varje medarbetare aktivt deltar i arbetet med att göra processen så effektiv som möjligt. Grund tanken i detta är att om man håller saker och ting i ordning blir enklare att vara effektiv och kvalitetsmedveten i sitt arbete. Enligt Mlkva et.al. (2016) 5S bygger på konceptet att ju renare en arbetsplats är desto tidigare kan ett problem identifieras då välorganiserad arbetsmiljö är mer förutsägbar och möjliggör snabbare svar (Mĺkva, Prajová, Yakimovich, Korshunov, & Tyurin, 2016)
De 5S principerna står för:
• Sortera/strukturera: Gå genom det som finns på arbetsplatsen. Behåll det som behövs för användning och flytta undan material och utrustning som inte används.
• Systematisera: Fasta platser för varje utrustning, varje sak har sin plats och se till allt är på plats.
• Städa: Håll rent. Alla håller sin utrustning och sitt område rent. Rengör efter användning och kontrollera för eventuellt behov för underhåll.
• Standardisera: Tavlor med produktionsplan och uppföljningar, lampsystem, färgkoder och materialrutor.
• Säkra/systematisk översyn: Gör ovanstående till en vana. Gör regelbundna, granskningar, utbildning och ständiga förbättringar.
17
Eliminering av slöseri- muda
Begreppet muda är ett av verktygen inom principen lean och betyder slöseri. Det innebär att icke värdeskapande aktiviteter för produktionen eller slutprodukten ska elimineras och då omfattar muda all form av slöseri (Olhager, 2013). Enligt Rother & Baboli (2019) muda handlar om att analysera tillgängligt data genom att visiulisera, mäta och prioritera för att på så sätt påskynda striden mot slöserier (Rother & Baboli, 2019). Nedan visas exempel på slöseri som muda omfattar.
• Överproduktion: Tillverkning av fler artiklar/komponenter än vad som efterfrågas. • Väntan: Maskiner, utrustning, material finns inte tillgängliga i rätt tid.
• Onödiga transporter: Produkter transporteras mellan olika stationer i onödan, som sedan kan leda till att de slås ihop eller läggas nära varandra.
• Onödig lagerhållning: Att ha lager som innebär onödig eller inte fyller någon funktion. • Onödiga rörelser: Att med arbetare gå omkring för att hämta material, verktyg eller
hjälp.
• Defekter: Att det blir fel i arbetsbeskrivningen, tillverkningen eller leverans.
• Onödig tillverkning: Att använda sig av onödiga och komplexa lösningar som skulle kunna undvikas genom enklare metoder, eller att utföra bearbetning på fel maskin eller utrustning (Olhager, 2013).
Genchi genbutsu (gå till källan)
För att tillämpa förbättringar gäller det först att upptäcka felet och därefter förstå problemet ordentligt. Innebörden av genchi genbutsu är att gå till källan med problemet genom att se det med egna ögon istället för att lita på information från andra. Detta möjliggör att få förståelse för problemet som gör att man kan komma med korrekta bedömningar genom fakta och därigenom uppnå målet (Olhager, 2013). Rother and Baboli (2019) menar att genchi gembutsu skapar förutsättningen att analysera och få förståelse för verkliga problemet. Det innebär att gå och se problemet med egna ögon för att bilda egen uppfattning då tabeller eller siffror från andra bara visar resultat och detaljer av konkreta problemet (Rother & Baboli, 2019)
18
4.7 Supply chain management (SCM)
Supply chain management är ett begrepp som dök upp under 1980-talet vilket kan tolkas som styrning och ledning av integrerade värdekedjor. Det företag lägger på vikten här är att skapa och förverkliga konkurrenskraftiga fördelar gentemot sina konkurrenter i allt mer växande global marknad. Supply chain management är dessutom viktigt för förståelse för
kommunikationen som sedan leder till att man får bättre förståelse för kundens behov och krav. Enligt Johannessen (2009) omfattar begreppet supply chain management alla aktiviteter som kan förknippas med flödet och transformation av råvaror från källan till slutprodukt och detta inkluderat informationsflödet. Begreppet sträcker sig över både interna processer och externa processer kopplade till kunder, leverantörer och samarbetsparter. Det innebär att begreppet representerar de viktigaste processerna i ett företag där allt värdeskapande hos ett företag sker. Målet med SCM är att erbjuda kunden en högklassig service med lägst möjliga kostnad och för att ska bli möjligt skapar man nära samarbete mellan kund och leverantörer (Johannessen & Solem, 2009). Hong, Zhang & Ding (2018) menar att supply chain management har blivit ett viktigt medel för företag för att kontrollera verksamhetens kostnader och däremed förbättra ekonomiska prestationen och konkurrenskraftigheten (Hong, Zhang, & Ding, 2018).
Johannessen & Solem (2009) fortsätter med att detta är något företag eftersträvar för att kunna skaffa konkurrenskraftiga fördelar genom att effektivisera sin försörjningskedja samt att genom närmare samarbete minska osäkerheter och eliminera aktiveter som inte adderar värde i kedjan. För att detta ska bli möjligt gäller det att parter samarbetar på ett koordinerat sätt snarare än att företag och leverantör håller för sig själva. Koordinerat samarbete menas att samordna alla affärsprocesser som är kopplade till försörjningskedjan till exempel information delning, beslutfattande samt nya produkter och tjänster, kundkontakt, kundservice och styrning av materialflöden (Johannessen & Solem, 2009).
Lambert & Cooper (2000) menar att SCM handlar om integration av viktiga affärsprocesser från leverantörer som levererar produkter, tjänster och information som adderar värde till kunden och andra intressenter. SCM möjliggör integrering av ledarskap inom och mellan företag och i den meningen omfattar SCM affärsprocesser som helhet i ett företag. Det är med andra ord ett sätt att leda och styra företag och dess relationer med andra parter i kedjan (Lambert & Cooper., 2000). Enligt Mattsson (2012) försörjningskedja förknippas med företag eller andra värdeskapande aktörer. Många olika försörjningskedjor går genom varje företag och med ett företags synsätt delas de här försörjningskedjorna till två sidor, den ena sidan
efterfrågasidan med kedjor ut från företaget och en motsvarande försörjningssida in mot företaget. Efterfrågasidan styrs av ett antal distributörer som har hand om att företagets produkter kommer ut på marknaden. Försörjningssidan in mot företaget finns det leverantörer som täcker företagets behov av produkter. Leverantörer på försörjningssidan och enskilda företaget har komplexa relationer till varandra som utgörs av försörjningsstruktur som utgörs av material, betalningar och information. Distributionskedjan till kund och enskilda företaget har också på ett motsvarande sätt relationer till varandra som innehåller information och material. Företag och leverantörer påverkar varandras effektivitet i sådana fall och för att förhindra att effektiviteten lider i konsekvens av detta är det viktigt att både företag och
leverantör är medvetna om detta. Särskilt viktigt är detta då man som företag eller leverantörer planerar strukturella förändringar för att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter till exempel byte av leverantör eller att avstå en kund som innebär negativ effektivitet som leder till att lönsamheten blir sämre (Mattsson, 2012). Bilden ( Fel! Hittar inte referenskälla.)visar enligt
19 Oskarsson (2013) olika aktörerna som är inblandade i efterfrågan från komponenttillverkare till butiker där produkten kan köpas av konsumenter. Alla de här aktörerna har produkterna i lager och beställer extra produkter för att säkerställa att brist inte uppstår i framtiden (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013)
Figur 4. Figuren visar hur aktörer är sammanknutna i en försörjningskedja (Oskarsson 2013). Figuren är hämtad från (P.307).
4.8 Ingående Logistik
Ingående logistik handlar om hantering av inkommande material som involverar anskaffning och leveranser av råmaterial, komponenter och halvfabrikat som anländer från leverantörer uppströms i kedjan. För att skaffa sig konkurrenskraftiga fördelar i allt mer konkurrenskraftig marknad måste företag kunna erbjuda snabb och effektiv service, bland annat aktiviteter som ingår i just ingående logistik som orderhantering, lagring, intern hantering och transport av varor. Genom att förbättra transportrutter kan viktig tid och kostnader sparas. Många företag båda stora och mindre företag väljer ofta att planera deras distributionsoperation baserad på erfarenhet snarare än optimeringsmetoder som kan minimera köravstånd och undvika bortslösad utrymme i transportfordon. (Calabrò, Torrisi, Inturri, & Ignaccolo., 2020). Enligt Svensson (2001) störningar i leveranskedjan var ett vanligt förekommande fenomen som vanligtvis motsvarade uppemot 20% av tillgängliga tiden i tillverkningsprocessen. Detta har dock förändrats och störningarna minskades genom att ägna mer tid och uppmärksamhet till att utnyttja kapaciteten av maskiner och utrustningar fullt ut (Svennson, 2001).
Takita (2017) menar för att uppnå effektiv produktionsprocess måste företag identifiera sätt att hantera förändringar och minimering av slöseri i produktion. Att ha artiklar i rätt plats, vid rätt tidpunkt och i rätt antal skapar en effektiv logistikkedja som leder till värdefull effektivitet och kvalitet från när första artikeln levereras. Ett sätt skapa en effektiv flödeskedja är att dela produkter i produktfamilj. Det görs genom att dela upp produkterna i grupper av produkter som går genom liknande processer och utrustningar och på det sättet minimera risken för avbrott i flödeskedjan. Målet är att flödet går genom processkedjan oavbrutet och utan flaskhalsar som kan innebära minskad aktivitet som kostar pengar och tid. När produkterna är klara måste produkterna ut till slutkonsumenterna i samma takt som de kom in och så kostnads effektivt
20 som möjligt. Producerade produkt går inte bara direkt till kund utan kan också levereras från företagets lokala lager till distributionscentral eller så kan det bli reservdelar som installeras på konsumentvaror hemma i företagets anläggning eller i arbetsmiljöer. Logistik ska ses som en enda stor funktion i hela logistikkedjan som måste följa specifika tider liknande takttid och mix av produkter för att upprätthålla oavbrutet flöde och hålla materialet i rörelse. Inkommande material måste styras av efterfrågan av produkter så att rytmen av transportrörelsen motsvarar det exakta behovet se (Figur 5) (Takita, 2017).
Figur 5. Figuren båda Ingående och utgående logistik (Tikita, 2017).
4.9 Materialhantering
Med materialhantering menas de aktiviteter som har hand om godsmottagning, lagring, blockning och godsavsändning hos ett företag. Hur detta sköts har stor påverkan på företagets kostnader och leveransservice. Enligt Oskarsson (2013) kan leveransservice påverkas genom ineffektiv plockning vilket leder till längre ledtider som sedan påverkar leveranssäkerheten (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2013). Enligt Matsson (2012) har företag på senare tid prioriterad att lägga fokus att effektivisera processer och avdelningar som helhet. Det innebär att enstaka effektiva avdelningar var för sig tillsammans inte utgör ett effektivt företag
(Mattsson, 2012). Vidare menar Dougherty, Ellinger & Gustin (1996) att företag på senare tid har prioriterad kundrelationer och kundkrav för att åstadkomma kundnöjdhet (Daugherty, Ellinger, & Gustin, 1996). Matsson (2012) menar att företag får sin utkomst från kunder genom levererade produkt och att företagets huvudfokus blir då att organisera produkter och
materialflöden inom företaget med ändamålet att leverera till kunder (Mattsson, 2012)
4.10 Leverantörsrelationer
Affärsrelationer upprättas mellan två eller fler parter för att uppnå en ömsesidig affärsidé. Under upprättelsen av relation mellan parter bestämmer man frågor som rör kvalitet, kvantitet, pris, leverans och betalning och därefter ingå gemensamt avtal som båda parterna skriver under. Enligt Verville & Nazim (2011) förtroende är en värdefull aspekt för alla företag. Förtroende definieras då villigheten att lita att på partner som man har samarbete med.
Förtroende är också korrelaterad med prestanda genom motivation då när parter har förtroende för varandra har de förtroende och litar på att den andra parten sköter sitt för att lifta varandras styrkor vilket leder till en vinst för båda parterna. En etablerad relation mellan parter möjliggör ett hälsosamt samarbete. För att möjliggöra hälsosamt samarbete och göra flödet effektivare delar parterna aktuell information gällande planer, situation och problem. Denna information kan avse alla typer av feedback och anses vara värdefullt för båda parterna så att leverantörerna
21 och företaget kan fastställa områden som är i behov av förbättring i så effektivt som möjligt och i tid. (Verville & Nazim, 2011).
Enligt Szwejczewski, Lemke & Goffing (2005) har frågor gällande effektivt
leverantörledarskap blivit allt mer kritiska, då det som brukar kallas traditionella metoden för företag och leverantörrelationer där fokus låg på pris inte längre ger konkurrensfördel. Istället lägger man fokuset på att organisera det optimala flödet för att få högkvalitativa material med värde genom att skaffa sig en uppsättning av innovativa leverantörer som är lämpliga för tillverkning av exempelvis komponenter (Szwejczewski, Lemke, & Goffing, 2005). Enligt Christopher (2005) relationer som är baserad på pris och förhandlingar leder till att kvaliteten minskar detta då leverantören försöker hålla ner sina kostnader och fokuserar bara på
grundläggande specifikationer. Detta leder då extra kostnader och resurser för köparen då man kan behöva göra om produkten för att uppnå önskad kvalitet. Ju närmare samarbete mellan köpare och leverantör desto mer trovärdigt är det att båda parternas kompetens och erfarenhet kan tillämpas till ömsesidiga fördelar. Med närmare samarbete kan man exempelvis förbättra produktdesign och söka efter mer effektiva sätt att samarbeta. För att allt detta ska vara möjligt bör leverantören betraktas som en förlängning av företagets verksamhet (Christopher M. , 2005).
Denna typ av relation kallas enligt Matsson (2012) för partnerskapsrelation och är byggd på just-in-time där fokus ligger på som det beskrivs ovan att skapa intima relationer med utvalda och begränsade leverantörer. Denna typ av relation skaffas med önskemålet om att båda parterna vill långsiktiga förhållanden där parterna fokuserar på att försöka skapa ökade
beroendeförhållanden. Detta innebär då att kundföretag vill ha så få leverantörer som möjligt så att närarelation mellan kundföretag och leverantör blir möjligt och vidhållas. Traditionella
relationer är ett äldre förhållandesätt som har funnits under långtid och som förekommer än
idag. Denna typ av relation beskrivs som ett partsförhållande och bygger på att kundföretag söker leverantörer för att sedan förhandla fram så fördelaktiga villkor som möjligt. Denna typ av relationer vill kunden ha för kortsiktiga ändamål och är baserad på en affär i taget, där kundföretagets huvudfokus ligger på att minimera priser snarare än totalkostnader. För att lyckas med detta använder sig kundföretaget av flera leverantörer för samma artiklar (Mattsson, 2012)
4.10.1 Kommunikation
Det finns några olika metoder för att kommunicera och utbyta information mellan företag enligt Mattsson (2012). Med informationsbyte menas att information överförs från parten till det andra och vise versa, i detta fall från kundföretag till leverantör och tvärtom.
Kommunikationsmetoderna som används är dels traditionella metoder som har förekommit under årtionden och modernare metoder som kom i och med internetets intåg. Företag använder olika kommunikationsmetoderna idag parallellt med varandra beroende på situation och mål. Matsson (2012) presenterar olika kommunikationsmetoder som är telefon, fax, mejl, brev, EDI, EDA och webbaserad metod (Mattsson, 2012). Carr & Hale (2007) menar dock att
kommunikationsmetoderna inte ersätter det trovärdiga och traditionella face-to-face metoden utan erbjuder andra möjligheter att kunna dela och överföra information till varandra.
22 på affärsaktiviteter och ger möjligheten till att utveckla mer intim relation mellan kundföretag och leverantör (Carr & Hale, 2007).
4.10.2 Kommunikationsmetoder
Telefon
Att kommunicera och utbyta information via telefon är en av de traditionella metoderna som har använts under lång tid och förekommer även idag i stor sträckning. Telefon används exempelvis till mer rutinbetonade informationsbyte som att lägga beställningar till
leverantören. Användandet av telefon till rutinbetonade uppgifter minskar mer och mer med tiden då det krävs att mottagaren måste vara tillgänglig och på plats för att informationen ska komma till användning. Mottagarens tillgänglighet kan exempelvis påverkas av tidszoner och arbetstider, särskilt när det gäller företag från andra länder. Informationsbyte via telefon kan dock vara effektiv och har sina fördelar när det gäller att ge sin åsikt på spontant och plötsliga problem som kan dyka upp. Telefon blir ett viktigt komplement till andra metoder då det förenklar mottagandet och förmedlandet av åsikter och värderingar mellan leverantör och kundföretag (Mattsson, 2012).
Brev
Precis som informationsutbyte via telefon tillhör informationsutbyte med brev lite mer åt den traditionella kategorin av informationsutbyte som företag använder än idag. Informationsutbyte med brev präglade rutinmässiga informationsutbyte innan elektroniska baserade och mer modernare metoderna kom. Informationsutbyte med brev förekommer än idag om än i mindre utsträckning. Brev används exempelvis i form av fakturor eller när det finns brist på andra metoder att använda i just det tillfället. Det kan exempelvis vara så att programvara hos sändande eller mottagare krånglar (Mattsson, 2012).
Fax
Fax eller telefax som det kallas är en off-line form av informationsbyte som är elektronisk men inte digitalt. Fax är precis som brev pappersbaserad med skillnaden att brev skickas via
postanbud medan fax skickas elektroniska och skrivs ut hos mottagaren. För i tiden brukar man skicka brev med fax genom att lägga ett utskrivet brev i faxmaskin och skicka det till en annan faxmaskin. Idag behöver man inte skriva ut brev utan kan skicka faxbrev digitalt från ena faxmaskinen till en annan eller till ett datorsystem. Den andra skillnaden mellan brev och fax är att fax är mer tidseffektiv då med fax får mottagaren brevet på några minuter, medan brev kan ta allt från en dag till någon vecka beroende på mottagarens läge (Mattsson, 2012).
Mejl
Mejl eller e-post som det kallas är en elektronisk datorbaserad kommunikationsmetod som går ut på att information överförs från datorsystem via internet till ett annat datorsystem. E-post sägs också vara en pappersbaserad kommunikationsmetod då innehållande information inte kan bearbetas av datorsystem och måste därför tolkas och bearbetas av mottagaren. skillnaden mellan e-post och fax är att e-post kan användas för att överföra information och presentera det
