6.1 Analys
Enkätresultatet visar inga starka åsikter om Bisons existerande användargränssnitt, men genomsnittligen visade resultaten att såväl användare av det textbaserade- som grafiska användargränssnittet var
generellt nöjda med det nuvarande användargränssnittet. I värderandet av dagens användargränssnitt visar Tabell 1 att medelvärdet var högst på fråga fyra (4) “Gränssnittet ger mig tillräckligt assistans.“ och fem (5) “Antalet steg/klick för att slutföra en uppgift är rimligt.“. Lägst medelvärde hade fråga två (2) “Dagens gränssnitt är anpassat efter mina behov.”.
Bristande felhantering och tydliga felmeddelanden nämndes som ett återkommande
användbarhetsproblem vid flera intervjuer med support. Respondent I3 och I4 påpekade att användare ofta har problem med att förstå vad de gjort fel samt hur detta fel bör åtgärdas. Vid fråga om potentiella förbättringsområden för att främja användbarheten föreslogs bättre felmeddelanden som en relevant första åtgärd. Det vill säga, konstruktiv återkoppling från systemet om vad som gått fel samt hur detta kan åtgärdas i realtid. Detta är något som påvisas i tidigare forskning om intelligenta användargränssnitt och felmeddelanden. Här menar [21] att många av de fel som användare begår vid användningen av ett grafiskt gränssnitt skulle kunna undvikas och åtgärdas direkt av systemet, om detta inkorporerade resonerande mekanismer, så som intelligenta användargränssnitt gör [21]. Som tidigare nämnt påvisar deras forskning att det är tekniskt möjligt att implementera ett intelligent användargränssnitt som kan tolka fel lika korrekt som en mänsklig expert [21]. Eftersom det finns ett uttryckt behov av bättre
felhantering som användare kan förstå bättre, samt att tekniken är påvisat möjlig, så kan det vara tänkbart att uppnå bättre felhantering inom Bison med hjälp av ett intelligent användargränssnitt. Genom en lyckad implementation av ett intelligent grafiskt användargränssnitt, med god feldetektering, kan det vara möjligt att förebygga fler fel och öka Bisons användbarhet.
Samtidigt som tidigare forskning visar på en sådan möjlighet så bör en sådan implementation ske med stor försiktighet. Med tanke på tidigare misslyckade implementationerna av intelligenta grafiska system såsom Microsoft Clippy, så kommer ett nytt intelligent grafiskt system ha etablerade designprinciper för att undvika tidigare misstag. Således måste detta i så fall implementeras på ett sätt som inte stör användarens arbetsflöde eller avbryter på ett sätt som frustrerar användaren. Som K. Höök nämner i sin forskning om intelligenta användargränssnitt, måste användare ha kontroll över vad som sker i
gränssnittet, samt ha kontroll över att styra adaptionen [2]. Detta är en viktig princip för att säkerställa att problematiken bakom tidigare implementationer av intelligenta användargränssnitt, såsom Microsoft Assistant Clippy, inte återupprepas. Användaren bör således ha kontroll över att limitera den intelligenta felhanteringen samt den erbjudna hjälpen.
Tabell 2 visar att det är störst skillnad mellan användare av Bison Webb och Bison Classic i fråga tre (3) “Jag önskar att gränssnittet var mer personligt anpassat efter mig och de arbetsuppgifter jag utför” och fyra (4) “Gränssnittet ger mig tillräckligt assistans. “. Till båda påståendena hade de grafiska
gränssnittsanvändare i Bison Webb ett högre medelvärde och kan därmed tänkas vara mer positivt inställda. Om man endast ser till vad användarna av det textbaserade gränssnittet har svarat så är de relativt negativt inställda till att användargränssnittet skulle vara mer personligt anpassat, men menar samtidigt att dagens användargränssnittet inte ger dem tillräcklig assistans.
Att användare av det textbaserade användargränssnittet visade sig något mer motsträviga till att gränssnittet skulle vara personligt anpassat eller adaptivt, jämfört med användarna av grafiska användargränssnittet, framläggs även i tidigare forskning omkommandoradsgränssnitt [6].
Undersökningen fann att systemadministratörer föredrar kommandoradsgränssnitt framför grafiskt användargränssnitt eftersom de anser att det sker för mycket oklarheter bakom det grafiska
användargränssnittet. Denna icke-transparens menade systemadministratörerna ledde till minskad kontroll och insikt som i sin tur ledde till missnöje av det grafiska användargränssnittet [4]. Att
användarna av det textbaserade användargränssnittet är mer kritiskt inställda till personlig anpassning av användargränssnittet kan bero på just detta - förlusten av kontroll och insikt. Även Höök tar upp i sin forskningsartikel att tidigare misslyckade implementationer av intelligenta grafiska användargränssnitt bland annat berott på just bristande transparens samt förlust av kontroll över gränssnittet [2].
32
Vidare gällande resultaten över respondenternas tankar kring intelligenta grafiska användargränssnitt visar Tabell 4 att högst medelvärde hade fråga sex (6) “...intelligent grafiskt användargränssnitt skulle varit ett hjälpsamt verktyg i ditt arbete?”. På samtliga frågor om intelligent grafiskt användargränssnitt var medelvärdet relativt högt, vilket indikerar en positiv inställning till tekniken, förutom fråga ett (1) som frågar respondenten om hen tror att intelligent grafiskt användargränssnitt kommer implementeras i systemet hen arbetar i. Här verkar respondenterna tveksamma till en faktiskt implementation, men på följande fråga “Tror du att intelligent grafiskt användargränssnitt hade kunnat implementeras i det system du använder under din arbetsdag” svarade 69.2% ja. Även på denna fråga klustrades
respondenterna på det användargränssnitt de arbetar i och jämfördes, se Tabell 5. Denna jämförelse visade att användarna av Bison Classic, det textbaserade användargränssnittet, procentuellt sett tror att det är troligare att en implementation kommer ske - än vad användarna av Bison Webb tror.
I jämförelse av medelvärdet mellan användarna av respektive användargränssnitt för de övriga frågorna om intelligent grafiskt användargränssnitt var grupperna närmast varandra på fråga två (2) “...intelligent grafiskt användargränssnitt skulle gjort ditt arbete effektivare?” och fråga sex (6) “...intelligent grafiskt användargränssnitt skulle varit ett hjälpsamt verktyg i ditt arbete?. Det går även att utläsa i Tabell 5 att användarna av Bison Classic har ett högre medelvärde på övervägande delen av frågorna och att största differensen mellan grupperna är på fråga fyra (4) som handlar om ifall respondenten tror att intelligent grafiskt användargränssnitt skulle gjort hens arbete enklare. På denna fråga visar användare av det grafiska användargränssnittet en positivare inställning än användare av det textbaserade gränssnittet. I övrigt visar medelvärdet främst att användarna tror att en implementation av intelligent grafiskt användargränssnitt skulle gjort dem effektivare under sin arbetsdag och att det skulle gjort deras arbete roligare. Trots att respondenterna redan uppger att de är effektiva, produktiva och nöjda med respektive användargränssnitt, se Tabell 3, så är det möjligt att ett väl implementerat intelligent grafiskt
användargränssnitt hade lyft detta ytterligare.
Exempel på sådana användbarhetslyft framkom även under intervjun. Respondent I1 påpekade som tidigare redovisat att viss filtrering redan är implementerad i nuvarande gränssnitt. Respondent menar även att intelligent teknik kan underlätta användares arbete om den kan tolka användarens intentioner för att exempelvis automatiskt och dynamisk filtrera information.
Som redovisats ovan och i resultatavsnittet finns det skillnader mellan vad användare av grafiska och textbaserade användargränssnitt tänker om intelligenta grafiska användargränssnitt men dessa
differenser är marginella. Vi har också konstaterat att resultatet visar en övervägande positiv respons på implementation av intelligent grafiskt användargränssnitt i Bison informationssystem. Det finns således en bred acceptans för tekniken bakom IGUI från användarnas sida. Att båda grupperna av användare har en positiv bild av en eventuell implementation kan möjligtvis förklaras med respondenternas högt uppskattade datorkunskaper eller det faktum att systemet är en webbapplikation och användarna jämför systemet men andra webbapplikationer som exempelvis e-handelstjänster, där man kan stöta på
intelligenta system. En alternativ förklaring hade kunnat vara att det är en ålders- och generationsfråga där den äldre generationen minns tidigare misslyckade försök av att implementera intelligens i gränssnitt, exempelvis Microsofts “Clippy” [2]. Således är det möjligt att yngre respondenter är mer positivt inställda, samtligt som äldre respondenter med negativa efterenheter av IGUI är mer negativa. Men ett sådant samband baserat på ålder går inte att utläsa ur nuvarande enkätdata.
Däremot kan vi se att tre (3) respondenter, där samtliga är i åldersgrupp 36-45, i ett fåtal frågor delvis är mer skeptiska och negativa i sina svar i jämförelse med resten. Se Tabell 2 fråga ett (1), tre (3) och sju (7) samt Tabell 5 fråga ett (1) och fyra (4). På den sistnämnda frågan, som handlar om ifall respondenten tror att intelligent grafiskt användargränssnitt skulle gjort hens arbete enklare, är enligheten i denna
åldersgrupp total – samtliga har svarat under medelvärdet för Bison Classic respondenter. Gemensamt för denna grupp, utöver åldersspannet, är att samtliga arbetar i Bison Classic. Men inte heller här kan vi se ett direkt samband mellan ålder och åsikter, eftersom det endast rörs sig om tre (3) personer som på ett fåtal frågor är delvis enliga.
Det går att konstatera både negativa och positiva aspekter för en implementation av ett intelligent användargränssnitt i Bison-systemet, något som samtliga respondenter från de semistrukturerade
33
intervjuerna pekar på. Det finns tvivel över huruvida det hade varit lönsamt för användare att investera pengar och tid för att introducera ett intelligent grafiskt användargränssnitt. Användare är ofta rädda för förändring [I4]. Vidare utrycker även respondenter oro över potentiella användbarhetsproblem som liknar de som Microsofts Clippy frammanade. Problem där användare riskerar att bli frustrerade då de upplever sig missförstådda eller att det intelligenta gränssnittet tolkar deras intentioner felaktigt. Detta är punkter som måste studeras och lösas innan en potentiell implementation. Bland annat med hjälp av framlagda principer från tidigare forskning av Höök där användaren måste inneha kontroll över systemets handlingarn [5], något som kan förhindra frustration vid feltolkning.
Trots att användare av systemet är påvisat positiva till en implementation av ett IGUI så utryckte utvecklare en viss oro kring underhåll och support av ett intelligenta och adaptiva grafiskt gränssnitt. Detta kan bli problematiskt för utvecklare och support då problem och kundärenden kan bli mer svårlösta då fler användare riskerar att sitta i användargränssnitt som skiljer sig från de gränssnitt som support ser. Bland annat kan problem med intelligent filtrering försvåra support och leverantörers arbete om
användare har problem med element som inte syns i supportens intelligenta grafiska användargränssnitt. Detta är en oro som Höök tar upp i sin tidigare forskning under sina åtgärdspunkter för att intelligenta gränssnitt ska bli verklighet. Här nämns ”Kosteffektiva och pålitliga metoder för att utveckla intelligenta användargränssnitt bör utformas.”
Men som flera respondenter understryker så tror de att det skulle kunna snabba upp systemet och öka användarens effektivitetsgrad. För att citera respondent I4, “Jag tror det handlar mest om effektivitet. Snabba på deras arbetsdag och det tror jag att vi hade kunnat uppnå.” [I4].
6.2 Diskussion
Samtliga respondenter i enkätundersökningen hade gedigen erfarenhet av antingen ett eller båda användargränssnitten systemet tillhandahåller. Resultatet av enkätundersökningen gav indikationer på att användare av olika användargränssnitt har någorlunda olika synpunkter och åsikter om såväl dagens existerande användargränssnitt som eventuellt framtidens intelligenta. Vidare hade ett större antal respondenter troligtvis kunnat påvisa ett säkrare samband mellan åsikter och användandet av ett visst användargränssnitt. Detsamma gäller för om respondenterna varit jämnare fördelat mellan textbaserade- och grafiska användargränssnitt.
Enkätundersökningen syftade till att främst samla in kvantitativa data från användare av Bisons
informationssystem. Detta genomfördes bland annat genom att använda en bipolär likert-skala. Valet att använda en femgradig skala grundade sig i att inte behöva tvinga respondenten att välja ett
svarsalternativ som de egentligen inte tycker motsvarar deras åsikt. Valet att använda bipolär skala kändes därför given - för att undvika att respondenterna valde ett svar slumpmässigt. Däremot riskerar en bipolär skala att klustra svaren kring mittpunkten, vilket vi kan se i vår undersökning. Möjligtvis skulle även detta påverkats av ett större antal respondenter.
Intervjudeltagarna har stor erfarenhet av utveckling, underhåll samt support av affärssystem och det är deras subjektiva åsikter, tankar som upplevelser som formar svaren i resultaten. Syftet med resultaten från dessa respondenter var inte att konstruera statistik eller påvisa kvantitativa data. Istället var syftet att undersöka tendenser och identifiera upplevda användbarhetsproblem. Detta speglas i urvalet samt antalet respondenter som var fyra. Fler respondenter hade potentiellt kunnat resultera i framförallt fler resultat där ytterligare samband skulle kunna upptäckas. Utöver detta hade även existerade samband och slutsatser kunna stärkas eller förkastas vid ytterligare intervjuer, något som hade ökat validiteten samt reliabiliteten av intervjuresultaten.