Samtliga data från ovanstående resultat och analys är insamlad från flera olika företag vars användare dagligen använder informationssystemet Bison. Således vore det intressant att utöka studien till att inkludera flera olika liknande informationssystem för att skapa en mer allmän och generellt applicerbar slutsats. Genom en liknande undersökning på flera informationssystem kan man följaktligen säga om det finnas ett behov av intelligenta grafiska användargränssnitt inom informationssystem generellt och inte endast inom Bison.
Vidare vore utveckling, testning samt implementation av ett grafiskt intelligent användargränssnitt för Bison ett viktigt nästa steg inom denna forskning. Med ett existerande IGUI system på plats vore det möjligt att utföra kvantitativa användbarhetstester på båda systemen för att få fram mätvärden och jämföra gamla gränssnitt mot ett IGUI. Detta för att få en bättre förståelse för hur och när IGUI kan förbättra interaktionen och inte. Därefter vore ytterligare steg att utveckla nya generellt applicerbara användbarhetsprinciper för intelligenta användargränssnitt, som inte vilseleder användarnas förväntningar.
36
6. Litteraturförteckning
[1]
W. O. Galitz, The Essential Guide to User Interface Design: An Introduction to GUI Design Principles
and Techniques, 3rd Edition, Hoboken: Wiley, 2007.
[2] K. Höök, “Steps to take before intelligent user interfaces become real,” Interacting with Computers,
vol. 12, no. 4, pp. 409-426, 2000.
[3] Orango AB, “Bison ERP,” 2015. [Online]. Available: http://bisonerp.se/. [Accessed 05 05 2020].
[4] J. P. Robinson, K. Barth and A. Kohut, “Personal Computers, Mass Media, and Use of Time,” Social
Science Computer Review, vol. 15, no. 1, pp. 65-82, 1997.
[5] K. C. Lun, “New user interfaces,” International Journal of Bio-Medical Computing, vol. 39, no. 1, pp.
147-150, 1995.
[6] L. Takayama and E. Kandogan, “Trust as an Underlying Factor of System Administrators’,” Extended
Abstracts on Human Factors in Computing Systems, p. 1391–1396, 2006.
[7] Orango AB, “Orango - Affärsystem,” 2020. [Online]. Available: https://www.orango.se/vad-vi-
gor/affarssystem/. [Accessed 15 04 2020].
[8] Orango AB, “Bison – affärssystemet som formas efter ditt sätt att göra affärer,” 2020. [Online].
Available: https://www.orango.se/vad-vi-gor/affarssystem/bison/. [Accessed 15 04 2020].
[9] G. Goldkuhl, “Handlingsteoretisk Definition av Informationssystem,” in VITS Höstkonferens
Systemarkitekturer , Jönköping, 1996.
[10] E. Shehab, T. Spedding , L. Supramaniam and M. Sharp, “Enterprise resource planning: An integrative
review,” Business Process Management Journal, vol. 10, no. 4, pp. 359-386, 2004.
[11] Endeavor, “Fellowmind går samman med Orango och eCraft och blir en ledande aktör i Europa,” 11
05 2019. [Online]. Available: https://endeavor.se/2019/11/fellowmind-gar-samman-med-orango-och-
ecraft/. [Accessed 05 05 2020].
[12] A. Feizi and C. Y. Wong, “Usability of user interface styles for learning a graphical software
application,” in International Conference on Computer & Information Science (ICCIS), Kuala Lumpur,
2012.
[13] Collins Dictionaries, Collins English Dictionary – Complete and Unabridged, Glasgow: HarperCollins ,
2014.
[14] K. T. Arvin Agah, “Intelligent graphical user interface design utilizing multiple fuzzy agents,”
Interacting with Computers, vol. 12, no. 5, pp. 529-542, 2000.
[15] A. Maedche, S. Morana, S. Schacht, D. Werth and J. Krumeich, “Advanced User Assistance Systems,”
Business & Information Systems Engineering, no. 58, p. 367–370, 2016.
[16] B. Shneiderman, C. Plaisant, M. Cohen, S. Jacobs, N. Elmqvist and N. Diakopoulos, Designing the User
Interface: Strategies for Effective Human-Computer Interaction, Harlow, United Kingdom: Pearson
Education Limited, 2019.
37
[17] NE Nationalencyklopedin AB, “användbarhet - Uppslagsverket,” 2020. [Online]. Available:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anv%C3%A4ndbarhet. [Accessed 15 05
2020].
[18] Swedish Standards Institute, “Ergonomi vid människa-systeminteraktion- Del 11: Användbarhet:
Definitioner och begrepp,” Swedish Standards Institute, 2018.
[19] International Organization for Standardization, “ISO - Ergonomics of human-system interaction — Part
11: Usability: Definitions and concepts,” 2018. [Online]. Available:
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-11:ed-2:v1:en. [Accessed 10 03 2020].
[20] D. Gelernter, Machine Beauty: Elegance and the Heart of Technology, New York: Basic Books, 1997.
[21] M. Virvou and K. Kabassi, “Evaluating an intelligent graphical user interface by comparison with
human experts,” Knowledge-Based Systems, vol. 17, no. 1, pp. 31-37, 2004.
[22] K. L. McGraw, “Performance Support Systems: Integrating Al, Hypermedia, and CBT to Enhance User
Performance,” Journal of Artificial Intelligence in Education, vol. 5, no. 1, pp. 3-26, 1994.
[23] M. Eslami, F. Mohammad and E. Homayounvala, “User preferences for adaptive user interfaces in
health information systems,” Universal Access in the Information Society, vol. 17, p. pages875–883,
2018.
[24] Dovelius, Johan, “Att samla in och bearbeta data,” Liber, Stockholm, 2000. [Online]. Available:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653c62/1553957025311/pdf717.pdf.
[Accessed 26 05 2020].
[25] J. A. Krosnick, “Response strategies for coping with the cognitive demands of attitude measures in
surveys,” Applied Cognitive Psychology, vol. 5, no. 3, 1991.
[26] Statistikmyndigheten, “SCB - Att välja metod och intervjupersoner,” 2020. [Online]. Available:
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/undersokning-och-urval/att-valja-metod-och-
intervjupersoner/. [Accessed 2020 04 03].
[27] A. Persson, “Svarsalternativ,” in Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar, Stockholm, Statistiska Centralbyrån, 2016, p. 377.
[28] J. A. Krosnick, S. Narayan and W. R. Smith, “Satisficing in surveys: Initial evidence,” Advances in Survey
Research, vol. 1996, no. 70, pp. 29-44, 1996.
[29] P. Velez and S. D. Ashworth, “The Impact of Item Readability on the Endorsement of the Midpoint
Response in Surveys,” Survey Research Methods, vol. 1, no. 2, pp. 69-74, 2007.
[30] G. Ejlertsson, Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik, Lund: Studentlitteratur AB, 2019.
[31] R. Gunnarsson, “Validitet och reliabilitet,” 13 03 2002. [Online]. Available:
http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml. [Accessed 28 03 2020].
[32] M. K. Jensen, Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare, Lund: Studentlitteratur, 1995.
[33] T. S. Jan Teorell, Att fråga och att svara - Samhällsvetenskaplig metod, Stockholm: Liber, 2007.
38
[34] J. Alvehus, Skriva uppsats med kvalitativ metod : en handbok, Stockholm: Liber, 2013.
[35] P. S. Göran Ahrne, Handbok i kvalitativa metoder, Stockholm: Liber, 2015.
[36] H. Bengtsson, Politisk kommunikation och demokrati, Lund: Studentliteratur, 2001.
[37] Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Stockholm : Vetenskapsrådet, 2002.
[38] S. Margono and S. B, “A study of file manipulation by novices using commands vs, direct
manipulation,” Sparks of innovation in human-computer interaction, p. 39, 1993.
[39] B. C. Courtenay and C. Weidemann, “The Effects of a “Don't Know” Response on Palmore's Facts on
Aging Quizzes,” The Gerontologist, vol. 25, no. 2, p. 177–181, 1985.
[40] T. Madden and F. Klopfer, “The "cannot decide" option in Thurstone-typc attitude scales,”
Educational and Psychological Measurement, vol. 38, pp. 259-264., 1978.
39
72
Appendix B Transkriberade intervjuer
B.1 Förklaring
Nedan följer en sammanställning av de fyra intervjuer vi genomförde mellan den 30:e Mars och 2:a April 2020. Då vi följer etiska rekommendationer och försäkrat våra intervjudeltagare att dem är helt anonyma och icke spårbara har vi valt att ta bort de inledande frågorna som rör bl.a. hur länge respondenterna arbetat med Bison och Orango.
B.1.1 Symbolförteckning
F = Fråga som moderator/intervjuledare ställer S = Respondenternas svar
/ F: = när moderatorn frångått från manus
B.1.2 Definition IGUI
“Ett intelligent grafiskt användargränssnitt tolkar användarens personliga intentioner och mål. Baserat på dessa föreslår gränssnittet ändringar, som att till exempel förflytta och förstora en knapp som du ofta använder. Ett annat exempel är att den filtreringen du oftast gör, till exempel sorterar på datum istället för namn, automatiskt blir standard.”
B.2 Intervju I1
/.../F: Just nu jobbar du bland annat med kundkontakt och support, hur länge har du gjort det?
S: Jag kom in i supportgruppen strax innan jul i mitten av december (2019). Sen har jag tagit ärenden här och där och jobbat med kunder innan. Men sen har vi ett supportteam med rullande schema och där kom jag in i December. / F: Så du har jobbat med Bison tidigare?
S: Ja, fast mer som vanlig konsult innan.
F: Vilka problem upplever du är vanligast hos era användare?
S: Väldigt olika... men kärnan är att det oftast är någon bugg som vi har missat när vi gjort programmet. / F: Kommer du på något konkret exempel, kanske det senaste problem som du minns?
S: Jag jobbar framför allt med ekonomi-bitarna, och vi har haft ganska mycket om att felmeddelande som kommer upp där de inte är jättepedagogiska. Det kommer upp felmeddelande och så förstår de inte varför och då får vi frågor om varför vi inte har ordentliga felmeddelanden. Ganska många sådana inom ekonomi. Kan vara precis vad som helst, högt och lågt.
F: Har användare ofta problem med att navigera och hitta i användargränssnittet? S: Nej, det skulle jag inte säga att vi får. Nej.
F: Har användarna synpunkter på systemets gränssnitt?
S: Nej inte vad jag har hört. Skulle vara vid uppsättning där dem vill ha vissa specifika önskemål eller specifika vyer. Inte så mycket när systemet är i rullning.
F: Önskar användare förändra/anpassa systemet efter egna behov?
S: Ja absolut, det är kärnan i vårt system (Bison). Även i efterhand, då vi har möjlighet till det och har fortsatt kontakt med kunderna även efter implementation och driftsättning. Från en dag till en annan så ändras det, läggs till saker och tas bort andra.
73
F: Vad brukar dessa önskemål handla om?S: Dels om helt nya program dem vill ha in. Till exempel om de vill utveckla nya flöden eller processer som vi måste anpassa programmen så det stödjer kundens förändrade sätt att jobba på.Vi har haft en grej med en stor en kund. De har börjat jobba med kunder i Danmark, så dem vill ha en separat dansk kopia variant på de systemet dem sitter där det ska finnas lite specialare på den danska varianten. Kunderna ändrar sina processer som vi måste anpassa oss efter.
F: Inkommer det ofta problem där användarna har egna önskemål eller åsikter om systemet och dess gränssnitt? S: Nej inte så mycket gränssnitt, mer funktionalitet. När det är problem.
F: Upplever du att era användare är nöjda med systemet?
S: Det är lite olika. Hos vissar har vi fler “Barnsjukdommar” än hos andra. Äldre kunder som vi arbetat med länge i 20 år är vana vid detta och är med nöjda. Jämfört med en nya kund som vi kört med ett halvår och allt är nytt där alla anpassningar inte är färdiga och saker behöver “tweakas” för att det ska bli perfekt. Det är en process innan man kan få allt att fungera som det ska. Det är så när stora anpassningar ska ske.
F: Anser du att det finns några förbättringsområde i Bison system x som hade förbättrat användbarheten (utifrån de vanligaste problemen som inkommer)?
S: Både Ja och nej. Absolut finns det saker som kan förbättras, men det är mestadels från min egen synvinkel om hur jag tycker det är att arbeta i Bison. Men det är inte kunder som klagar utan snarare vad jag tycker personligen. Men till exempel om vi tar frontend så är jag inte helt glad i vårt menysystem. Det blir lätt så när man kontinuerligt lägger till nya saker i systemet. När vi lägger till menypunkter så lägger vi på menypunkt på menypunkt och tillslut har vi en miljard olika menyunkter tills vi har ett enormt träd och så har man inte integrerat dem i varandra trots att man många gånger hade kunnat göra det kanske snyggt. Vilket gör att det blir större och mer komplicerat och större än det hade behövt vara. Till exempel rapporter finns på 4-5 olika ställen. Hade varit enklare om dessa integrerats och lagts på ett ställe. Hade man “mergeat ihop” detta så hade menyn kunnat bli snyggare och enklare att navigera.
F: Vad tror du, och vilka förväntningar har du, på framtidens informationssystem?
S: … Jag tror att om man blandar i AI och machine learning och sånt så tror jag att systemet kommer göra mer för användaren. Gränssnittsmässigt så gäller det för oss att vi kan ta vara på det och visa det. Så jag tror att balansen mellan vad systemet gör åt användarna och vad användaren gör själv kan sättas mer på sin spets. För ofta när vi får problem så vet användare inte va som blir fel. Detta blir ännu viktigare när man som användare tappar kontrollen, när man som användare gör mindre saker själv och kanske fattar mindre själv då måste man vara ännu tydligare över vad som blir fel för det kommer vara svårare att räkna ut själv.
F: Vad vet du om intelligenta grafiska användargränssnitt? S: Intelligenta grafiska användargränssnitt? Inte ett jävla skit. * Läser definition av intelligent grafiskt användargränssnitt * F: Tror du detta (IGUI) hade varit aktuellt för Bison?
S: … Ja vi jobbar väl mycket med en light variant av detta kan man säga. Vi har en funktionalitet i filter att man kan spara sin favoriter så man snabbt kan välja dem. Sen vet jag att dom tittar mycket på vad som går att göra med IBM- plattformen. Sen är den ständiga balansgången som konsult att någon måste betala för det vi gör. Det är väl ofta det som går att systemet blir eftersatt.
F: På vilket sätt?
S: Vi har folk på Bison som arbetar mycket med att hålla Bison i framkanten. F: Tror du att era användare är redo?
S: Tror dom är redo men tror inte att dem hade betalat för det. Inte om man inte bakar in det på något snyggt sätt. F: Ser du några fördelar med IGUI?
S: Ja absolut. Rent arbetsflödesmässigt går det snabbare att göra saker i systemet. Kan man underlätta för användaren är detta bra för systemet i slutändan också.
74
F: Ser du några nackdelar med IGUI?S: ... Vet inte. I så fall om det blir för olika för olika personer kan det bli svårare att felsöka i systemet, “Varför fungerar det är den här personen men inte den här”. Där har vi en fördel att idag kunna kopiera det personen har problem med idag. Det är alltid bra att veta vad kunde ser och vad kunden gör. Att vi kan göra det kunder gör för att backtracka och se om det fungerar för oss.
F: Har du någonting du tänkt på under intervjun som du inte fått säga? Eller något att tillägga? S: … Nej.
B.3 Intervju I2
/... /F: Just nu jobbar du bland annat med kundkontakt och support, hur länge har du gjort det?
S: Tidigare hade vi inte direkt uppdelade arbetsområden utan då gjorde vi allt, så att säga. Det är nu senaste 1.5-2 åren eller liknande som vi haft den uppdelningen att vi har en del som jobbar mer med support. Och då ville jag gärna arbeta med supportfrågor.
/ F: Varför det?
S: Jag gillar det här med att hjälpa folk när dom har lite problem, och det är väl mest därför jag kommit in på det. Sen utvecklar jag och vi andra i supporten också när vi har tid, men supporten växer också så mer och mer går vi över till ren support. Men från början var det den anledningen, att jag gillar att hjälpa.
F: Har du, eller har haft, andra ansvarsområde eller positioner på Bison?
S: Nej, kundansvarig har jag varit sedan innan åt några kunder. Men nej inte annars. / F: Men du har arbetat med utveckling också?
S: Jag jobbat/jobbar med utveckling också och till viss del fortfarande också. Men sen är jag inte den som är så tekniskt intresserad och älskar kanske inte att skapa som andra. Därför tycker jag också att jag passar mycket bättre in på supportsidan och förvaltning.
F: Vilket eller vilka problem upplever du är vanligast hos era användare?
S: Svår fråga. Alltså man kan säga att tidvis har man haft problem med vissa saker, en kund hade problem med lagervärdering och då har det varit mycket på den biten. Sen får man rätsida på det och förflyttas till något annat. Vanliga problem handlar om att vi behöver spärra saker som alla/vissa användare inte ska kunna göra. Sen finns problem som levt kvar sen projektstart och kan bero på att vi fått fel information. Ibland vill de ha nya funktioner som inte funkat som det skulle. Annan kund har haft problem med utskrifter (vanligt i Biosen) inte helt enkelt med uppsättningar av skrivare. Annars så vet jag inte riktigt, det är väldigt olika från kund till kund.
F: Har användare ofta problem med att navigera och hitta i användargränssnittet?
S: Nej det upplever jag inte som ett stående problem. Jag skulle säga att när vi får in ärenden så är de oftast svåra ärende och det enkla att man “inte hittar” någonting. Kanske ibland om det skulle vara någon helt ny i systemet, men oftast har även dem rätt så bra grundkoll.
F: Har användarna gett några synpunkter på systemets användargränssnitt?
S: Ja det får vi ju, särskilt när dem har bytt system så får man ofta in att “Vi saknar det här för det hade vi i det förra systemet” och “Var hittar jag detta? För det hade vi i det andra systemet” och liknande. Så får man styra om kunden till det Bison har och hur dem ska tänka istället.
F: Finns det en önskan hos era användare att förändra/anpassa systemet efter egna behov? S: Det finns en önskan om det ja.
75
S: Oftast är det att de har jobbat och vill jobba på ett visst sätt som inte går att göra. Systemet är anpassat efter kunderna, och i utvecklingsfasen lyssnar vi på kunderna, men ofta handlar det om att kunden är bekvämt i systemet dem arbetat i tidigare och att de vill att Bison sa efterlikna detta mera.
/ F: Har du något exempel?
S: Nej det kan jag inte påstå. Jag tror att oftast i projekten och utvecklingsfasen så lyckas dem antingen få bort det tänket eller så göras anpassningar. Vi på supporten får inte så mycket om det.
F: Upplever du att era användare och kunder är nöjda med systemet?
S: Generellt sätt ja så upplever jag som att dem är det ja. Men det finns naturligtvis alltid en del som upplever att allt inte är super. Men ofta är det väldigt positivt faktiskt, även dem faktiskt som inte varit med på att dem ska byta system. För det finns ju dom som vill köra kvar i det tidigare systemet men att dom ändå tycker att Bison är ett bra system.
F: Anser du att det finns några förbättringsområde i Bison som hade förbättrat användbarheten?
S: Ja det finns det ju alltid, men att komma på något som jag funderat på... Ja men jag skulle vilja säga att vi skulle nog behöva styra hårdare till vad kunder får göra och inte går göra. Vad dem får tillgång till. Många fel som kommer in är att de kanske har gjort någonting som dem inte borde ha gjort. Mer spärrar. Och det bygger vi på mer och mer efter hand då vi märker att kunderna hittar på, dem är ju kreativa. Ibland kan jag känna att det hade kunnat underlätta för användarna också, till exempel när dem får upp felmeddelande på saker som dem inte borde göra. Det är en svår avvägning och dem vill ofta vara kreativa.
F: Vad tror du, och vilka förväntningar har du, på framtidens informationssystem?
S: Oj, det var en svår fråga. Jag är ju inte så kreativ och utveckling är inte riktigt min grej. Har faktiskt ingen tanke om detta riktigt.
F: Vad vet du om intelligenta grafiska användargränssnitt? S: Inte så mycket egentligen.
* Läser definition av intelligent grafiskt användargränssnitt * F: Tror du detta (IGUI) hade varit aktuellt för Bison?
S: Låter spännande, tror jag absolut. F: På vilket sätt?
S: Just med filtrering, idag måste man aktivt spara detta till exempel. Istället skulle detta då förstå detta automatisk? Det kan nog finnas många användningsområden för detta inom Bison.
F: Tror du att era användare är redo för denna teknik? S: Ja tror jag nog absolut.
F: Ser du några fördelar med IGUI?
S: Hade ju underlättat för användaren ganska mycket, snabbare att jobba i. F: Ser du några nackdelar med IGUI?
S: Som i all ny teknik, kanske inte fungerar som det ska. Men det beror ju på hur långt man kommit i utvecklingen. Man kan ju se nackdelar med sånt här som att den skulle förutsätta saker som kanske inte är sanna och det handlar ju om hur bra det är byggt. Men det låter spännande.
F: Har du någonting du tänkt på under intervjun som du inte fått säga? Eller något att tillägga? S: Nej det tror jag inte.
76
B.4 Intervju I3
/... /
F: Just nu jobbar du bland annat med kundkontakt och support, hur länge har du gjort det? S: Lika länge, ungefär 2-3 år.
F: Har du eller har du haft andra ansvarsområden på Bison?
S: Nej, nu är jag dock delvis kundansvarig för en specifik kund och det var jag ju inte innan. F: Vilka problem upplever du är vanligast hos era användare?
S: … Nästan helt omöjligt att svara på, det är inte så mycket återkommande problemen. Det är svårt att säga vad som är vanligaste problemet.
F: Har användare ofta problem med att navigera och hitta i användargränssnittet?
S: Nej inte generellt, men det finns såklart massa små problem där man inte är enhetlig. Det är klart när vi sitter och utvecklar använder vi mallar för att försöka få gränssnittet att se likadant ut. Försöker använda samma fältnamn, försöker ställa in namn på saker centralt så det används genomgående så alla problem ser likadan ut. Jag tror inte att