6. Analys och tolkning
6.4. Varför-analys
Varför-analys: elevens bild av nyttan och motivation. Förståelse för varför man som elev undervisas i momentet.
Frågan varför man ska lära sig något är högst relevant att få svar på som elev. Har du som elev inte insikt i “varför” kan det tänkas att du blir hämmad i din inlärning och
motivation till momentet. Vi kommer här att belysa de svar som vi anser starka enligt tidigare beslutskriterier 1-2 och 5-6 samt en standardavvikelse som är mindre eller lika med 1,25. De svar som uppfyllde dessa kriterier var frågorna 25, 29, 32, 33.
De studerade eleverna tycker att tekniken och språket i momentet bokföring är viktigt att kunna (fråga 25, median 5, sdv 1,08). Även insikt om att korrekt bokföring är en förutsättning för ett stabilt företagsklimat och samhälle (fråga 32, median 5, sdv 1,06) visar på hur momentet lyfts upp från att vara en teknik till att vara en företags- och samhällsstabilisator. Glädjande nog visar dessa två klasser på god insikt i just detta och med den lägsta standardavvikelsen på (1,06) av alla observerade frågor.
Även känslan av att vara “viktig” och kunnig tycks motivera inlärning av momentet (fråga 33, median 5, sdv 1,44). Identiteten som blivande ekonom (fråga 29, median 4, sdv 1,24) och framtida yrkesroll tycks vara sammankopplad till kunskapen kring bokföring.
7. Slutsats och diskussion
Lärandet i bokföring är ett av de mest krävande kunskapsområdena som blivande gymnasieekonomer måste behärska. Som blivande lärare vilar här ett stort ansvar på att vara duktig pedagog rent ämnesmässigt men även att vara en skicklig inspiratör och mentor för elevens tilltänkta yrkesroll som blivande ekonom. Den förutfattade meningen om att elevens sociala entreprenöriella kontaktzon skulle vara avgörande för inlärningen och lusten till lärande visade sig inte besannas. Studien visade istället på att nyttan och en ljusare framtida t ex. ett rikare liv står högt upp på listan till varför man motiveras att lära sig momentet. Bokföringens hantverk är något konkret att ta på och vi finner stöd för att eleverna känner sig speciella och att momentet kommer att påverka deras framtida yrkesval trots att yrket revisor ej står högt upp på önskelistan. Lärarens roll framstår som en naturlig och viktig källa till kunskap men även som inspiratör och nyckelperson i kunskapsförmedlingen. Bokföringskonsten är ett nytt kapitel som öppnas upp för eleven och likt en hantverkare får hen här ett verktyg att använda som känns viktigt och speciellt i sin hand. Känslan av denna exklusivitet tycks göra lärandet till en del i processen att få ett rikt och lyckligt liv i samklang med vetskapen om att bokföring är något viktigt för företagandet och samhällsstrukturen. Väl medveten om detta så ska du som pedagog i ämnet resa på dig och lyfta blicken från debet och kredit. Det du gör på lektionerna borgar för en god stabilitet i företagande och samhälle samt en tro om ett rikare liv för dina elever. Våga inspirera och dela med dig av dina egna erfarenhet! Eleverna älskar att lyssna till riktiga händelser i form av “trix, fix och skandaler” i bokföringens ädla konst.
Tittar vi på data som vi inte har valt att belysa närmare så missar vi flertalet observationer där medianen är 3-4 och där standardavvikelsen överskrider 1,25. Det är endast 15 frågor som egentligen undersöks närmare gällande den deskriptiva statistiken. Fråga 35 är vald som det mest önskade alternativet gällande undervisningsform. Ser vi statistiskt på urvalet så får vi ett relativt snävt urval för att representera alla årskurs 2 som läser ekonomiprogrammet i Sverige, därför har vi svårt att dra några långtgående slutsatser kring hela populationen. Man kan tänka sig att reliabiliteten skulle skilja sig åt om vi undersökte andra klasser i Sverige eftersom vi
har byggt upp en relation till eleverna under vår praktikperiod som vi valde att studera. De klasser vi har undersökt har följt oss under 3 terminer och det kan tänkas att deras välvilja är mer positiv än den annars skulle ha varit. Validiteten i undersökningen anser vi är god i de undersökta klasserna.
Ett intressant fortsatt forskningsområde är att studera hur elever arbetar rent praktiskt med sin inlärning. Kan man se någon skillnad i inlärningen mellan dem som använder penna och papper kontra dem som mer använder sig av bokföringsprogram/datorer. Ett annat angreppssätt gällande insamlingen av data vore intressant. Intervjuteknik istället för enkätstudie kan ge en mer nyanserad bild när eleverna själva får diskutera de didaktiska frågorna hur, vad och varför.
8. Referenser
Arfwedson B G, Arfwedson G, (2002) Didaktik För Lärare, En bok om lärares yrke i teori och praktik. Stockholm: HLS Förlag.
Backström-Widjeskog B, (2008) Du kan om du vill, Lärares tankar om fostran till företagsamhet.
>http://doria32-kk.lib.helsinki.fi/bitstream/handle/10024/36674/ BackstromBettina.pdf? sequence=1< (2014-12-03)
Bengtsson J, (1997) Didaktiska dimensioner, Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik.
>http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/bengtsson.pdf < (2014-11-12)
Brunner S, (1990) Ekonomisk ABC. Stockholm: Svenska Bankföreningen, Graforama. Bronäs A, Runebou N, (2010) Ämnesdidaktik, en undervisningskonst. Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bäck E, (2013) En vision om en ny didaktik för undervisning i företagsekonomi. >http://dspace.mah.se/handle/2043/16765< (2014-11-23)
Cooper H M, (1989) Homework. New York, NY: Longman.
Cooper H M, (1994) The battle over homework. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. Danielsson A, (1983) Företagsekonomi, en översikt. Lund: Studentlitteratur. Hattie J, (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur kultur.
Illeris K, (2006) Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Johansson R, Ridderström C, (2005) Bokföring från början. Malmö: Liber.
Klosterberg C, Andersson S, (2003) Ungas föreställningar av företagsamhet i
Astrid Lindgrens hembygd.
>http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?
Larsson E, Trostek W (red), (2004) MEGA - Företagsekonomi. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lindström G, Pennlert, L Å, (2009) Undervisning i teori och praktik – en introduktion
i didaktik. Umeå: Fundo Förlag.
LR Lärarnas riksförbund (2014). Lärarboken: 2014/15 : [läroplaner, skollagen,
policydokument]. Stockholm: Lärarnas riksförbund
Lööf A, (2011) Att lära sig bokföring - En ämnesdidaktisk studie.
>https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28219/1/gupea_2077_28219_1.pdf< (2014-10-25)
Marklund S, (1983) Skolsverige, 1950-1975, Del 3. Från Visbykompromissen till SIA, från reform till reform. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Olsson D, (2011) Nordisk ämnesdidaktisk forskning i SO-ämnen, En inventering. >http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/12/
david_olsson_nordisk_inventering_pdf_17694.pdf< (2014-10-25)
Patel R, Davidson B, (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Robinson V M J, (2011) Student-centered leadership. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Skolverket (2011) Ämne - Företagsekonomi.
>http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/ gymnasieskola/foer?tos=gy&subjectCode=för&lang=sv< (2014-10-16)
Skolverket (2012) Didaktik - vad, hur och varför.
>http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik< (2014-11-01)
Stenemo L Å, (2009) Har skolan valt bort demokratin? Skolans roll i det minskade valdeltagandet - med luppen på läromedel i företagsekonomi.
>http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:301041/FULLTEXT01.pdf<(2014-11-23) Stukát S, (2011) Att skriva examensarbete inom utbildnings vetenskap. Lund:
Svedberg G, (2007) Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis : om villkor
och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt.
>http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?
pid=diva2%3A140242&dswid=-3209< (2014-11-26)
Säljö R, (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö R, (2005) L.S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. Forssell A, (red) Boken
om Pedagogerna. Stockholm: Liber, s 108-132.
Trost J, (2012) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed.
>https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/< (2015-01-18)
Vetenskapsrådet, (2014) Forskningsetiska principer, inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning.
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf < (2015-01-18)
Wallin J, (2014) Entreprenörskap i skolan: Formulering och transformering av GY11
inom gymnasieskolans hantverksprogram.
>http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?
pid=diva2%3A745450&dswid=9777< (2014-11-16)
Westerberg A I, (2010) En företagsekonomi i företagens och samhällets tjänst. Bruman A, Gravis A, Rönnby J (red) Tradition och praxis i högre utbildning, 12
ämnesdidaktiska studier.
>http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:379819/FULLTEXT02.pdf< (2014-10-05) Wiliam D, (2013) Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund:
Bilaga 1: Företagsekonomi 2
(100 poäng, Kurskod: FÖRFÖR02) Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
■ Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
■ Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
■ Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
■ Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.
■ Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.
■ Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskaps- analys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet. ■ Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och
arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.
Kunskapskrav Betyget E
■ Eleven beskriver översiktligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar översiktligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några
exempel beskriver eleven översiktligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.
■ Eleven redogör översiktligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet enkla företagsekonomiska metoder. Med hjälp av enkla teorier och modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.
■ Eleven formulerar med viss säkerhet enkla företagsekonomiska frågeställningar, samlar i samråd med handledare in information från olika källor och gör en enkelbedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen, för enkla resonemang och drar enkla slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar och ger enkla argument för sina ståndpunkter.
■ Eleven använder i samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
■ När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Betyget D
■ Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
■ Eleven beskriver utförligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar utförligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.
■ Eleven redogör utförligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av teorier och modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Eleven värderar med enkla omdömen teoriernas och modellernas användbarhet.
■ Eleven formulerar med viss säkerhet företagsekonomiska frågeställningar, samlar efter samråd med handledare in information från olika källor och gör
en välgrundadbedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen, för välgrundade resonemang och drar välgrundade slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar och ger välgrundade argument för sina ståndpunkter.
■ Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
■ När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Betyget B
■ Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
■ Eleven beskriver utförligt och nyanserat företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt och nyanserat företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar.
■ Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare väljer och använder eleven med säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av komplexa teorier och modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Eleven värderar med nyanserade omdömen teoriernas och modellernas användbarhet.
■ Eleven formulerar med säkerhet komplexa företagsekonomiska frågeställningar, samlar efter samråd med handledare in information från olika, även mer avancerade, källor och gör en välgrundad och nyanserad bedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen på ett strukturerat sätt, för välgrundade och nyanserade resonemang och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar, diskuterar dem
ur olika perspektiv och ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter.
■ Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.
■ När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Bilaga 2: Enkätstudie Stockholm och
Östersund
Hur-frågan: hur eleven lär sig bokföring, hur förmedlingen sker, hur eleven ser på rollen “bokförare”, hur eleven nyttjar sitt sociala nätverk i kunskapsinhämtningen.
1. Jag har växt upp i en “företagarfamilj”.
2. Jag har kommit i kontakt med bokföring under min uppväxt innan gymnasietiden 3. Jag brukar ta hjälp av mina vänner/kontakter/föräldrar när jag ska lära mig bokföring.
4. Jag läser intensivt innan prov.
5. Jag försöker att ha ett jämnt tempo i min inlärning gällande bokföring. 6. Jag brukar diskutera bokföringsfrågor med mina klasskamrater.
7. När jag kan ett moment i bokföringen går jag raskt vidare till nästa.
8. Jag söker ofta på internet om bokföringsproblem ifall jag inte förstår ett moment. 9. Jag ser helheten i varje kontering jag gör.
10. Jag ser helheten innan jag lär mig detaljerna.
11. Jag känner att tiden inte räcker till när jag jobbar med bokföring i skolan. 12. Jag tycker om bokföring eftersom jag gillar min lärares sätt att undervisa.
Vad-frågan : vad ska eleven lära sig, elevförväntningar och insikter om vad jag som elev ska lära mig under kursens gång.
13. Jag har en klar bild över vad jag ska lära mig gällande bokföring och dess olika moment.
14. Jag vet vad som förväntas av mig kunskapsmässigt i momentet för att erhålla önskat betyg (etc A).
15. Jag tror att jag kommer att erhålla högsta betyg i kursen Företagsekonomi 2 16. Jag vet vad som krävs av mig som elev för att bli bra i bokföring.
17. Om jag som elev hade fått ett “inspirationshäfte/workshop” gällande ekonomi och bokföring innan jag började gymnasiet, tror jag det hade påverkat min attityd/ nyfikenhet i positiv riktning till momentet.
18. Jag lär mig gärna “ytligt” framför djup kunskap.
19. Vad jag lär mig kommer att påverka mitt framtida yrkesval.
20. Vad jag lär mig är sammankopplat till lärarens förmåga att förmedla och inspirera mig.
21. Jag kommer att läsa kursen Redovisning 1 och/eller 2.
22. Jag tror mig förstå vad det innebär att jobba med bokföring som yrke.
23. Jag kan tänka mig att arbeta som revisor (expert på bokföring och granskning) i framtiden.
Varför-frågan : elevens bild av “nyttan/motivation”. Förståelse för “varför” man som elev undervisas i momentet.
24. Jag tycker att bokföring är viktigt att kunna i största allmänhet. 25. Jag tycker att det ekonomiska språket/tekniken är viktigt att kunna. 26. Jag ser endast bokföringsmomentet som ett led i att få högsta betyg A. 27. Jag vill bli bra i bokföring eftersom jag är nyfiken och gillar utmaningar. 28. Jag tror att djup kunskap i bokföring kommer göra mitt liv rikare.
29. Jag tycker att kunskap i bokföring särskiljer mig som blivande ekonom från andra framtida yrkesgrupper.
30. Jag tror man bör kunna bokföring oavsett vad man arbetar med i framtiden.
31. Jag måste lära mig att bokföra korrekt annars riskerar jag att hamna i trubbel med rättvisan, bokföringsbrott.
32. Korrekt bokföring är en förutsättning för ett stabilt företagsklimat och samhälle. 33. Jag tror jag kommer känna mig kunnig och “viktig” om jag behärskar bokföring.
Om du var lärare, hur skulle du lägga upp din undervisning. Ditt mål är att “lära ut” på djupet och att eleverna tar ansvar för sitt egna lärande. Rangordna dina val.
1 (ett) är vad du skulle föredra först….2 (två) lite mindre… osv.
■ 34 _____Grupparbeten med redovisning inför varandra gällande ett visst moment.
■ 35_____Verkliga “case/händelser/företags skandaler” med efterföljande analys och diskussion.
■ 36_____Kamratlektioner - elever undervisar elever i mindre grupper.
■ 37_____Klassisk katederundervisning - läraren går igenom med PowerPoint och låter sedan eleverna lösa problem från boken.
■ 38_____Läraren räknar mest på “tavlan” och tar exempel från boken.
■ 39_____Flippat klassrum - eleven tittar på lärarens genomgång innan lektionen på etc. YouTube, lektionen som följer är mest till för frågor och reflektion. ■ 40_____Frågesport inspirerad lektion med tävlingsmoment typ Jeopardy.
■ 41_____Appar (om dessa fanns) där man kan “spela” fram sin kunskap i bokföring.