Det främsta problemet kopplat till användarvänlighet på den befintliga pappersfilterhållaren var situa- tionen som uppstod när mängden förbrukat filterpapper når sin maxgräns på den avsedda axeln. Det var då svårt för operatören att få loss pappret som rullats upp för hårt på axeln, och det krävdes ofta att hen använde sig av ett verktyg så som slaghammare eller kniv. I den framtagna konstruktionen har detta problem eliminerats helt eftersom det förbrukade filterpappret inte längre rullas upp på en axel utan istället samlas upp i en behållare. Behållaren, som inte ingår i själva konstruktionen, monteras under valsarna och kan dimensioneras fritt av kunden baserat på deras behov.
Rullen med nytt filterpapper har placerats högre upp och mindre dold vilket gör den lättillgänglig och enkel att byta. Att dra fram det nya pappret genom hållaren anses inte heller vara några problem eftersom den är öppen i botten längst bak så att operatören enkelt kommer åt.
Relaterad till rullen med ny filterduk är också avståndssensorn, som valdes baserat på bland an- nat dess användarvänlighet. Det är enkelt att via knapptryckningar ställa in vid vilket avstånd (visas på en display) den ska larma. Detta gör att kunder som har strikta krav på reningen, där filterduken absolut inte får ta slut, kan ställa in en tidig varning som säkerställer att någon hinner dit för att byta rulle.
Även signaltornet, som har en orange lampa för varning och en röd för fara anses öka användar- vänligheten eftersom kunden själv kan välja vilka faktorer som ska vara kopplade till respektive signal. Både signaltornets och avståndssensorns placeringar högst upp på konstruktionen gör dem enkla att både se och komma åt.
Klämplåtens ovala hål på sidan och vingmutter för fastspänning gör den enkel att justera i höjd- led vilket gör det enkelt att reglera trycket mellan tätning och filterduk.
Den befintliga konstruktionen har en nivåvakt som skickar signal om att filterpappret blivit igensatt och att nytt papper behöver rullas fram, men saknar funktion för att signalera att frammatningen inte fungerat och vätskenivån i filtret fortsatt att stiga. Istället finns ett överfyllnadsskydd med tveksam funktion då det är kopplat direkt till behållaren med renad vätska. Detta har i konstruktionen utvecklad i detta projekt avhjälpts genom att installera två stycken nivåvakter, där den ena kan signalera att nytt papper behöver matas fram och den andra att filtret riskerar att överfyllas. Att det är två separata istället för en kombinerad med två nivåer gör att kunden har möjlighet att själv välja med vilken höjdskillnad de ska monteras. Något som ytterligare skulle höjt användarvänligheten är om nivåerna dessutom var justerbara efter montering på samma sätt som klämplåten.
5
Resultat
Figur 28 och Figur 29 visar den färdiga CAD-konstruktionen. I Figur 30 visas närbild på valsarna medan Figur 31 visar signaltornet samt avståndssensor.
Figur 28 Den slutliga CAD-modellen sett från vänster. Den ljusgråa lådan med oranga tryckknappar symboliserar en elektroniklåda. Den röda knappen är ett nödstopp.
Figur 29 Figuren visar CAD-modellen sett från höger. På den vänstra långsidan syns de två nivåvakterna.
Figur 30 Figuren visar närbild på främre delen av filterhållaren. För att visa valsarna med beläggningen togs skyddskåpan bort i denna vy.
6
Diskussion
Nedan följer en diskussion av metod och genomförande, resultatet med avseende på effektivitet, rationell tillverkning och användarvänlighet samt fortsatt arbete.
6.1 Metod och genomförande
Examensarbetet baserades framför allt på Ulrich och Eppingers [8] produktutvecklingsmetodik och i stort utsträckning har detta angreppssätt följts genom hela arbetet. Metoden anses vara lämplig för detta projekt men det hade eventuellt varit framgångsrikt att i större utsträckning kombinera med andra metoder. Som ett exempel kan reslutatet från screening och concept scoring nämnas. Inget koncept var dominant vilket gjorde det svårt att utse en självklar vinnare. Ett annat konceptutvärderingsverktyg skulle kanske gett ett tydligare resultat. Men eftersom både gruppen och Mercatus såg störst potential i koncept C så undersöktes inte den möjligheten vidare.
En stor svårighet var att på förhand bedöma hur mycket tid de olika momenten skulle ta i an- språk, något som inte minst märktes under fasen av komponentval som tog flerdubbelt längre tid än planerat. En anledning till det var att vi missbedömde mängden efterforskningar som krävdes för att kunna göra välgrundade val. Men det tog också längre tid att få svar från tillverkare och leverantörer än vad vi räknat med. En strategi som vi märkte var framgångsrik för att forkorta svarstiden var att i det inledande mailet poängtera att vi gjorde projektet i samarbete med ett företag vars intention är att faktiskt tillverka produkten. Då tog dem oss lite mer på allvar.
För att kontrollera att motorn i den drivande valsen var tillräckligt stark baserades beräkningen på papprets brottgräns istället för den faktiska kraft den skulle utsättas för. I detta fall bedömdes det ge ett mer rättvisande resultat än vad grova uppskattningar av vattenströmmar, friktion och skjuvkrafter skulle göra.
FMEA:n var verkningsfull och gav viktiga insikter som vi hade stor nytta av vid detaljkonstruk- tionen, där bland annat skyddsplåten som minskar risken för klämskador tillkom. Men den gav också insikter som är bra att ta med sig inför bygget av en framtida prototyp, så som värdet av undvika utstickande sladdar som förbipasserande kan fastna i och dra sönder.