– en ort med hög konkurrens och låg entreprenörsanda
Bergström och Fölster (2005) menar att ökad konkurrens för en ort ofta kan vara av godo då alla parter, konsumenter, företagare och orten i sig, kan tjäna på de förändringar som företagen tvingas genomföra med hänsyn till den ökade konkurrensen. Detta incitament till förändring kan också vara särskilt viktigt på orter med låg entreprenörsanda.
6.1.1. Handelssituationen på en mindre ort - Skutskär: en ort som
behöver se konkurrensen som en förändringsfaktor
Skutskärs Centrum - ett typiskt kommuncentrum
Normalt sett följer ofta handeln på en ort olika slags mönster. För en mindre ort är det karaktäristiskt att centrumet ofta blir det som kallas Main Street, det vill säga huvudgatan på orten (Levy & Weitz 2009). Bergström och Fölster (2005) kallar detta för kommuncentrum och för Älvkarleby kommun blir detta område Skutskärs Centrum. Handeln här följer också mönstret om att centrumet består av ett så kallat Community shopping center eller bostads-/områdeshandel. Typiskt för dessa områden är att handeln har ett par starka varumärken, i Skutskärs Centrum är ett av dessa Systembolaget och ett annat COOP Extra. Dessa ankarbutiker är enligt Bergstöm och Fölster (2005) avgörande för att områdeshandeln ska vara framgångsrik. För Skutskärs Centrum är det därför av högsta vikt att behålla dessa starka varumärken och också att aktivt
62 marknadsföra dessa. Anledningen till att dessa är så viktiga är att de hjälper till att öka kundtillströmningen till centrumet, något som alla ortens företag gynnas av. Ett samarbete där starka nationella varumärken marknadsförs med de lokala torde därmed vara av största intresse och denna typ av co-opetion kan leda till ett större vinstunderlag för alla inblandade parter genom bland annat minskade marknadsföringskostnader och stordriftsfördelar (Ershammar 2000).
Centrumet i Skutskär är byggt som den typstandard som föreligger för mindre orter. Affärerna ligger ofta vägg i vägg i ett par olika hus och totalt utgörs centrumet av en L- form (Levy & Weitz 2009). Det finns många parkeringsplatser och även möjlighet att ta sig dit med kollektivtrafik. Centrumet borde därmed uppfylla kraven på närhet och tillgänglighet liksom behovet för kunderna att kunna kompletteringshandla på orten. Bergström och Fölster (2005) poängterar att antalet kedjor istället för lokala fristående butiker även ökar på mindre orter. I Skutskär syns detta tydligt då flera av butikerna ingår i någon typ av kedja, Interflora, Cykelringen och Sibylla är ett par exempel. Fördelarna med detta är främst de stordriftsfördelar företagen kan åtnjuta genom att företagen inom kedjorna kan pressa till exempel inköps- och transportkostnader. För mindre orter är detta särskilt viktigt då det ofta antas att det är dyrare att handla på mindre orter men Lindegren, vars butik ingår i Sportringen, förtydligar att hans priser inte ligger högre än i andra liknande butiker oavsett storlek på ort.
Priskänsligheten är också hög för dagligvaruhandel som livsmedel (Bergström & Fölster 2005) men även för dyrare sällanköpsvaror som till exempel vitvaror. Att hålla prisnivåerna jämna med stora elektronikvaruhus kan vara svårt men en något högre prisnivå kan till viss del kompenseras av bekvämlighet i läge och servicenivå (Bergström & Fölster 2005).
Hög konkurrens
Strax över hälften av företagarna anger extern konkurrens, från andra orter och internethandel, som den största konkurrenten. Även om orten har konkurrens ifrån andra orter torde behovet att ett visst basutbud bestå. Bergström och Fölster (2005) poängterar till exempel vikten av möjligheten för Skutskärborna att kunna kompletteringshandla hemma även om vissa köp görs externt. Detta pekar på att dagligvarubutiker borde kunna klara sig bra på marknaden även utan aktiv marknadsföring. För de butiker som
63 säljer sällanköpsvaror bör sannolikt behovet av att vara aktiv och synas vara desto högre. För dessa är det viktigt att dels hålla låga priser för att kunna konkurrera med större butiker på närliggande orter samt att vara breda i sitt sortiment (Bergström & Fölster 2005). Lindegren på Larsas Cykel och Sport uttrycker det som att de måste ha ett brett sortiment för att slippa sända människor vidare till Gävle. En konkurrensfördel blir därför att inte enbart erbjuda cyklar utan istället det mesta som rör fritidsintressen, exempelvis fiskespön, löparskor och träningskläder. Detsamma kan gälla andra butiker och möjligheterna att kombinera flera verksamheter under samma tak är många.
Flera av de företag som anger att konkurrensen har ökat anger också att antalet kunder har minskat. Samtidigt så har utbudet i Skutskär förändrats mer inom servicebranscher än inom handeln. Detta borde därför innebära att en större del av köpkraften gällande handeln har förflyttats från Skutskär till närliggande områden eller internethandeln. Inom service har köpkraften istället förflyttats till nystartade verksamheter internt i Skutskär.
Bergström och Fölster (2005) menar att speciellt vissa branscher har blivit mer konkurrensintensiva. Dessa branscher är normalt sådana där antingen bil krävs för att kunna frakta inköpta varor eller branscher där priskänsligheten är högre, generellt sett dyrare varor. Det är också inom dessa branscher där man återfinner de företagare i Skutskär som uppger att man märkt av ett minskat kundunderlag eller ökad konkurrens. För dessa företag blir det därmed extra viktigt att hålla höga servicenivåer, något som Lindegren på Larsas cykel och sport också påpekar och menar att det är deras största konkurrensfördel.
Stora och mellanstora butiker konkurrerar med varandra i större utsträckning än stora och små butiker. Detta beror på att de attraherar olika typer av köpkraft (Ranhagen 2002). Likaså kan handlarna i ett kommuncentrum konkurrera med att erbjuda ett bekvämt alternativ för kompletteringshandel (Bergström & Fölster 2005). Nyman på Sleven i Grytan påpekar också att få är villiga att åka till Gävle fram och tillbaka för att äta lunch och den interna konkurrensen blir därmed viktigare för hans företag. Detta belyser att Skutskärs Centrum, som är kommuncenter i Älvkarleby kommun, borde kunna existera utan att försöka att konkurrera med alla de varumärken som finns representerade ibland annat Gävle då Skutskär attraherar en annan typ av köpkraft genom att vara ett bekvämt alternativ.
64 Lindegren på Larsas Cykel och Sport betonar också vikten av att hålla hög servicenivå och menar att detta är en viktig konkurrensfördel för hans butik, att kunden alltid får så bra service som möjligt. Bergström och Fölster (2005) menar att marginalerna är högre i större butiker än i mindre men att detta faktum minskar i de branscher där service eller hantverkskunskap är viktigare. För mindre butiker torde därmed marginalerna kunna öka genom ytterligare serviceinriktning. Av betydelse är det dock att detta inte ersätter andra funktioner som priser och tillgänglighet, urval osv. då konsumenterna på mindre orter tenderar att vara mindre intresserade av immateriella värden (Parment 2006).
Förändringsfaktorer och utveckling
Skutskärs Centrum liknar många andra handelsplatser på mindre orter men detta behöver dock inte bara vara av godo. Bergström och Fölster (2005) menar att trots att konkurrensen ökar i städerna så påverkar detta handeln där marginellt då det ökade utbudet istället lockar flera konsumenter från småstäder, vilket då istället utarmar handeln på landsbygden/småorten.
I flera städer har externhandeln dragit kunder från stadshandeln vilket tvingat stadskärnorna att förbättra sig gällande till exempel öppettider, trivsamhet i centrum och gemensamma erbjudanden (Bergström & Fölster 2005). Även för en mindre ort som Skutskär är detta viktigt och företagarna bör se sviktande lönsamhet och bortfall av kunder som en möjlighet och ett incitament till förändring. Den ökade konkurrensen bör fungera som en förändringsfaktor och det kan leda till ett mer levande centrum som utan problem kan klara sig bra i konkurrensen.
6.1.2. Företagandet i Skutskär- en blandning småföretagare med få
entreprenörer
Svag entreprenörsanda och låg investeringsvilja
Birley (1996) talar om att det finns två typer av företagare där den ena sköter sitt företag utan en önskan om tillväxt och utveckling. Den andra typen står istället för innovativt tänkande och där målet är att uppnå tillväxt genom detta tänkande. Detta kallas för Entrepreneurial venture. De egenskaper som entreprenören har menar Cooper (1981) är ett resultat av den uppväxtmiljö som entreprenören är uppvuxen i. Det torde därmed
65 leda till att samhällen med låg entreprenörsanda också skapar få entreprenörer. Beckman (1997) menar att typiskt karaktäristiskt för entreprenörer är att dessa innehar egenskaper som kreativitet och framstegsanda. I samhällen där majoriteten av företagarna arbetar i så kallade small business ventures torde därmed motiv saknas till att bli marknadsledande och orten snarare domineras av stagnation än utveckling, innovation och tillväxt (Cooper 1981). Detta kan också vara en förklaring till att flera av företagarna inte önskar ökad tillväxt eller kundstock men ändå inte är nöjda med lönsamheten.
Nyman, delägare i restaurangen Sleven i Grytan, menar att flera av företagarna på orten verkar se sina företag som ett arbete vilket innebär att affärsutvecklingen och själva företagandet kommer i andra hand. Att intresse saknas för samarbete bland flera av företagarna kan därför bottna i denna svaga entreprenörsanda.
Parment (2006) menar också att det är typiskt att företagare på mindre orter har en låg investeringsvilja. Detta förklarar till exempel den mackdöd som skett runt om i landet på landsbygden då få av mackägarna var villiga att lägga ner den investering som krävdes av staten i införande av bränslet E85. Denna investeringsovilja hos företagarna bygger säkerligen till viss del på ett begränsat kundunderlag, Lindegren på Larsas Cykel och Sport förtydligade ovan att kundunderlaget var begränsat till Skutskärs Centrum och Älvkarleby kommun och att det fanns svårigheter med att attrahera kunder från exempelvis Gävle.
Något som påverkar viljan att investera, förutom företagarens upplevda egna tidsbrist, som diskuterats ovan i kap 5.1.1, är konkurrens. Nära en femtedel av företagarna angav i Nuteks undersökning (2008) Företagarnas villkor och verklighet 2008 att konkurrensen var ett tillväxthinder. Majoriteten av företagarna i Skutskärs Centrum uppger att de upplever att konkurrensen har ökat under den senaste tvåårsperioden. Gällande lönsamheten i företagen så uppgav drygt 16 % av företagarna i Nuteks undersökning just dålig lönsamhet som ett tillväxthinder och i enkätundersökning bland företagarna i Skutskärs Centrum uppgav 84 % att de ansåg att lönsamheten kunde förbättras. Bägge dessa faktorer – konkurrens och lönsamhet – påverkar företagarnas vilja i att investera och utveckla sina företag vidare.
Den låga investeringsviljan kan påverka orten i en nedåtgående spiral där allt färre företagare investerar vilket ytterligare minskar viljan att investera i området. För att
66 bryta en sådan negativ spiral kan dock kommun eller fastighetsägare på eget initiativ välja att rusta upp centrumet eller en byggnad (Bergström & Fölster 2005) vilket i sin tur kan få företagarna att åter vilja investera.