Analys av elevhälsans arbete med skolans frånvaroproblematik

Faktorer som påverkar vid problematisk frånvaro

7.14 Analys av elevhälsans arbete med skolans frånvaroproblematik

Lärarna har angett olika rutiner för hur och när elevhälsan kopplas in i ett elevärende som gäller problematisk frånvaro. Det är flera av lärarna i undersökningen som anger att det är mentorns uppgift att anmäla till EHT när en elev har hög frånvaro. Det kan som en lärare svarar handla om att EHT kallas in först när ärendet tagits upp av ett

resursteam som följer upp skolans frånvarorutiner. Här framgår det dock inte vilken personal som ingår i resursteamet och hur deras rutiner ser ut i jämförelse med elevhälsoteamet. När det inte blir någon förbättring tas kontakt med elevhälsan. Att kontakt med vårdnadshavare och diskussion med personal i EHT sker är det också flera av lärarna som anger. För att kunna skapa en relation med en annan människa är det viktigt att ha ett salutogent utgångsläge i mötet som sker innan det icke-fungerande kan bearbetas (Hanson, 2010). Genom att se värdet hos en annan människa framkallar mötet inte osäkerhet utan energin kan leda fram till en känsla av tillit istället för att gå åt till den rädsla som kan uppstå (a.a.). I det salutogena synsättet skapas enligt Antonovsky (2005) hälsa och fokus ligger på att se möjligheter, vilket också innebär att i varje möte med en annan människa, kunna se de goda egenskaper denna bär på.

8 Diskussion

Diskussionsavsnittet har delats upp i två kapitel som behandlar metod och resultat var för sig. I metoddelen beskrivs hur tanken kring vald metod vuxit fram och vad som avgjorde det val som till slut blev det gällande. Resultatdelen förklarar syftet med undersökningen och beskriver även de resultat som framkommer i enkäten som diskuteras med kopplingar till litteratur och forskning.

8.1 Metoddiskussion

I inledningen av arbetet var tanken att använda både kvalitativ och kvantitativ metod för den empiriska undersökningen. Det handlade då både om en enkätundersökning för lärare i grundskolans årskurs 7-9 och en intervju med elever med problematisk frånvaro i samma årskurser. Intervjudelen av undersökningen valdes bort av såväl etiska skäl som på grund av för litet underlag av informanter. De etiska skälen grundas på det som Vetenskapsrådet (2017 s.7) tar upp och benämner ”risker för obehag” som en del av informationskravet med viss koppling till konfidentialitetskravet. Med tanke på det obehag de tilltänkta eleverna eventuellt skulle komma att känna då de utlämnar sig själva och till viss del sin familj till en person som är sammankopplad med den negativa upplevelsen och erfarenheten som skolan kan innebära och ge. I studien användes därför bara en kvantitativ metod med webbenkäter som skickades ut någon vecka före

sommaren till undervisande lärare i grundskolans årskurs 7-9 i en kommun. Då

informanter fick individuella e-postmeddelande med information om undersökningens syfte och innehåll samt länk till webbenkäten, kan anonymiteten ha riskerats i och med

att namnen på de aktuella lärarna kan läsas ut i e-postadresserna. Denna risk hade troligtvis kunnat undvikas om informationsbrevet med länk till webbenkäten endast hade skickats ut till rektorerna på skolorna som därefter hade vidarebefordrat det till de lärare som var aktuella.

Då endast ett tiotal svar hade kommit in vid hösterminens start skickades en påminnelse med länk till webbenkäten då ut till alla informanterna i undersökningen. Dahmström (2011) skiljer på individbortfall och partiellt bortfall där det förstnämnda innebär att det inte alls kommer in några svar på enkäten medan det partiella innebär svar på de flesta frågorna utom några som uteblir (a.a.). I det här fallet rörde det sig om ett omfattande individbortfall då de som svarade på enkäten besvarade alla frågorna i den. Det stora bortfallet av enkätsvar påverkar undersökningen då det kan ge ett missvisande resultat.

Då det inte på något sätt framgår i svaren på enkäten hur många av de svarande som arbetar på en viss skola är det svårt att få fram tillförlitliga resultat särskilt i de frågor som beskriver antal och procent av en population. Det webbformulär som användes för enkätundersökningen var ett smidigt sätt att samla in information på. Det webbaserade programmet skötte registrering av inkomna svar och sammanställde även dem i text eller där det var lämpligt, i olika typer av diagram. Den digitaliserade

insamlingsmetoden beskriver även Dahmström (2011) som fördelaktig i och med att man då sparar in på tiden. Urvalet för undersökningen bestämdes utifrån studiens problemformulering och frågeställning där urvalsramen utgjordes av grundskolor i kommunen och urvalsenheten av undervisande lärare i årskurs 7-9. Dahmström (2011) menar att urvalsenheterna utgör den övergripande ramen och kan antingen användas i en totalundersökning eller när ett urval av en population undersöks.

Valet av den teoretiska utgångspunkten i det salutogena perpektivet känns relevant när det ställs mot resultaten i undersökningen. Då denna teori utgår från det som är

hälsofrämjande, med fokus på det som fungerar framför det som inte fungerar, känns den även relevant i förhållande till syftet med studien. Med utgångspunkt i det

hälsofrämjande arbetet stöttas elevens hälsa och lärande av lärarna enligt

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Att fokusera på det som fungerar i stället för på det som inte fungerar krävs för att få till en förändring och förbättring inom skolan (a.a.).

Det handlar om att fokusera på hälsa och välbefinnande för individen och att även i de svåra situationerna kunna hitta möjligheter (Antonovsky, 2005).

8.2 Resultatdiskussion

8.2.1 Problematisk frånvaro

Resultatet visar att de flesta lärare känner till om det förekommer problematisk frånvaro på den skola de arbetar på. Däremot säger det inget om det finns problematisk frånvaro eller ej i de fall som lärarna svarade att de inte känner till det. Det var ett par lärare som svarade att de inte vet om det finns denna typen av frånvaro vilket kan tolkas som att det finns en otydlighet i hur skolan hanterar elevers frånvaro. Bühler, Karlsson, &

Österholm (2018) menar att om vi ska kunna lösa ett problem är det viktigt att veta vem som äger det. Att använda begreppet ”problematisk frånvaro” innebär, som Gren

Landell (2018) beskriver det, att belysa risken för att frånvaro kan resultera i problem för eleven. Det visar därmed också att problemet ligger i frånvaron och inte på eleven, vilket inte gäller för begreppet ”hemmasittare” som mer tydligt belastar eleven med problemet (a.a.).

8.2.2 Handlingsplan

Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna känner till att det finns en handlingsplan för hur frånvaro ska hanteras på skolan. Enligt lärarnas svar innehåller de flesta handlingsplanerna information om hur kontakten med vårdnadshavare ska ske.

Däremot anger bara drygt hälften (13 st) av de lärare som svarade att det går att utläsa vilka orsaker till frånvaro som ska registreras. Det går däremot inte att säga i vilken omfattning det förekommer när det gäller antal skolor eftersom det inte går att koppla varje enskild lärare till en viss skola. Resultaten visar också att det finns en osäkerhet bland lärarna när det gäller om elevernas frånvaro är ogiltig eller giltig. Detta kan tolkas som att skolans policy kring frånvaro är otydlig eller att man som lärare är osäker och inte tillräckligt insatt. Det kan också vara så att det fnns en otydlighet i rutinerna och informationen kring dem både för personalen på skolan och för vårdnadshavarna. För att uppleva begriplighet, som är en del av Antonovskys teori om KASAM (känslan av sammanhang), är den kognitiva förmågan en förutsättning (Hanson, 2010). Detta innebär att vi kan ta emot, bearbeta, lagra och använda oss av den information vi får till oss (a.a.). De två lärarna som kryssade i alternativet ”Annat” på frågan om vad som ingår i handlingsplanen har inte gett egna förslag på innehåll utan i stället i följdfrågan angett sina skäl för att inte ha kryssat för några av de föreslagna alternativen. Detta kan tolkas som att syftet med alternativet ”Annat” inte varit tillräckligt tydligt. Reid (2008) menar att det underlättar om det finns en policy som gäller för alla elever och skolor i landet. Rutiner för hur skolfrånvaro kontrolleras ute på skolorna och vad de innehåller är enligt Skolinspektionens rapport (2016b) något som vanligtvis utarbetas i

kommunerna. I dessa rutiner kan då anvisningar om, hur frånvaron ska registreras och hur kontakten med vårdnadshavarna sker, vara utformade (a.a). Att kontrollera och registera frånvaron är dock enligt Ekstrand (2015) inte det som är avgörande för en positiv förändring utan snarare är det relationerna och utbildningen i sig som har ett större värde.

8.2.3 Samarbete med vårdnadshavare

Utifrån lärarnas svar på frågan om rutinerna kring kontakten med vårdnadshavare vid frånvaro, är det inte helt tydligt vad som gäller för deras agerande. Detta kan tolkas som att rutinerna antingen är bristfälligt utformade eller att de inte aktualiseras och tas upp med personalen på skolan i tillräcklig omfattning. Det framkommer inte av svaren i enkäten något om vilka ytterligare åtgärder som skolan och kommunen kan ta till eller vad som förväntas av vårdnadshavarna vid problematisk frånvaro. Däremot svarar de flesta lärarna, på frågan om främjande åtgärder som kan gynna elevernas närvaro, att kontakten och samarbetet kring eleverna mellan skolan och vårdnadshavarna är en betydelsefull faktor. Enligt Gustafsson (2009) kan vårdnadshavarna vara en resurs och hjälpa till i elevhälsoarbetet men behöver då komma in i ett tidigt skede om det ska ge något resultat. Det är enligt Reid (2000) viktigt att vårdnadshavarna är informerade om vad som förväntas av dem när det gäller deras barns närvaro i skolan för att undvika skolfrånvaro. Vårdnadshavarnas medverkan i arbetet med hög frånvaro är enligt

Ljungdahl (2018) betydelsefull och de bör därför tas med i ett tidigt skede. Trots att det är ett bekymmer för elevernas vårdnadshavare när deras barn inte kommer till skolan så ligger enligt Bühler, Karlsson, & Österholm (2018) problemet i skolsitutionen och kan därför inte belastas dem, men däremot kan de hjälpa till att lösa problemet. Fler frågor kring samarbetet med vårdnadshavarna hade förmodligen kunnat ge en mer nyanserad bild av hur deras del i problematiken ser ut och vad de skulle kunna tillföra för att förbättra situationen för eleverna. Fokus har när det gäller frånvaroproblematik tidigare legat mer på samspelet mellan hem och skola, dock har ansvaret för att få till en

förändring lagts över mer på barnet (Bühler et al, 2018). Vad som händer i de fall där eleven fortsätter att stanna hemma trots möten och andra åtgärder, är det ingen av de

svarande lärarna som tar upp och det finns inte heller med som ett svarsalternativ till frågan. Det hade dock varit intressant att få svar på hur arbetet med de eleverna är upplagt och vilka instanser som är inblandade.

8.2.4 Möjliga orsaker till problematisk frånvaro

Det psykiska måendet hos eleverna är en förklaring som återkommer i resultatet av undersökningen som orsak till frånvaron. Även undervisning i mindre sammanhang, motivation och hemsituation lyfts fram som påverkande faktorer. Motivation är enligt Jenner (2004) inte en mänsklig egenskap utan skapas i mötet med andra människor som på olika sätt gör intryck på individen. Erfarenheter och bemötande är avgörande för motivationsarbetets underhåll men även värderingar, tidigare upplevelser, relationer, roller och andras förväntningar påverkar motivationsprocessen och sätter ribban för vad som är möjligt att åstadkomma. Det som utmärker sig tydligast i processen är faktorer som uppnåendemål, värdet på uppnåendet och sannolikheten att misslyckas vilket påverkar om motivationen kommer att kunna upprätthållas eller ej (a.a.).

Inlärningssvårigheter, svårt att nå kunskapskraven och tidigare negativa

skol-erfarenheter inverkar och leder även till frånvaro enligt lärarna. Det är bara tre av de 25 lärarna som kopplar frånvaron till diagnoser inom neuropsykiatriska funktionsned-sättningar. Det visar sig dock i en undersökning som Autism- och Aspergerförbundet (2016) gjort att det i hög grad är elever med autism som påverkas av otillräckliga anpassningar och för lite stöd vilket i stor utsträckning leder till frånvaro (a.a.). Att det är så få lärare som tar upp neuropsykiatriska diagnoser i samband med frånvaro kan tolkas som att det antingen kan röra sig om få elever med dessa diagnoser eller att just de svarande lärarna inte har kommit i kontakt med dem i så stor utsträckning. Det kan också vara så att de här eleverna har anpassningar såsom undervisning i mindre grupp vilket kan påverka deras närvaro positivt.

Det är enligt Ljungdahl (2018) nödvändigt att som lärare ha kunskap om olika sätt att lära sig på, men också att kunna tillämpa dem i rätt sammanhang för att kunna hantera grupper av olika diagnoser i klasserna. Det är dessutom många elever som ägnar hela sin skoldag med att maskera den känsla av obegriplighet de upplever i skolans värld vilket är väldigt ansträngande (a.a.). Ökad frånvaro som beror på vissa fysiska fenomen bör som Gustafsson (2009) skriver särskilt uppmärksammas av skolhälsovården. Dessa symtom kan dölja andra orsaker som t ex spänningshuvudvärk eller stressrelaterad magbesvär och kan behöva utredas (a.a.). Det förekommer, som Ljungdahl (2018) skriver, många åsikter om vårdnadshavares påverkan på sina barn. Eleverna sägs ha separationsångest och vill därför inte gå till skolan eller har behov av att kontakta vårdnadshavare när de är där (a.a.). Vid frånvaro som är långvarig är det vanligt att sätta separationsångest som diagnos då denna kan föregås av separation i någon form som framkallar ett frånvarobeteende (Gladh & Sjödin, 2014). Separationsångest kommer enligt Bühler, Karlsson & Österholm (2018) från begreppet ”skolfobi” som myntades på 1960-talet och sambandet mellan separationsångest och skolfrånvaro ifrågasätts alltmer i modern forskning. Det var under 1960-talet vanligare att barnen var hemma hos sina vårdnadshavare tiden före skolåldern vilket innebar ett större steg för dem än för dagens barn som tillbringat en tid i förskolan innan skolstarten (a.a). Ett annat fenomen lärarna lyfte fram som trolig orsak till elevers problematiska frånvaro är den hemsituation som innefattar otillräckliga rutiner och ett sämre stöd från

vårdnadshavarna. Det kan innebära att eleven upplever sömnsvårigheter eller att rutiner som till exempel medicinering inte fungerar optimalt.

Skolfrånvaro kan enligt Reid (2008) antingen bero på psykologiska problem eller problematiska hemförhållanden men det kan också finnas ett motstånd att gå i skolan.

Relationen mellan lärare och elever kan påverka elevernas vilja att vara i skolan enligt Strand (2014). Orsakerna till att elever inte kommer till skolan kan enligt Reid (2008) bland annat bero på mobbning, att inte ha kompisar i skolan, problem med relationer till personalen på skolan, känna otrygghet på väg till och från skolan eller att ha många olika lärare och vikarier. Det kan enligt Ljungdahl (2018) även finnas andra orsaker som till exempel otrygghet i att vistas i skolans miljö. I stället för att arbeta tillsammans för att lösa situationen skapas motsättningar mellan skola och vårdnadshavare. Det är alltså inte så lätt att sätta fingret på vad anledningen till det dåliga måendet är då orsakerna kan vara både komplicerade och gå in i varandra (a.a.). Psykisk ohälsa och sociala problem kan vara bakomliggande faktorer till problematisk skolfrånvaro (Bekman, Aksu-Koc & Erguvanli-Taylan, 2011). Det krävs enligt det salutogenetiska synsättet en stark KASAM för att kunna hantera de faktorer en person utsätts för i livet och som kan påverka stressnivån (Antonovsky, 2005). Att elever som stannar hemma en längre tid från skolan känner sig maktlösa är vanligt förekommande enligt Ljungdahl (2018).

Känslan av att inte kunna göra något åt situationen själv är nedbrytande för eleven. De exekutiva och kognitiva förmågorna står i fokus i grundskolans läroplan vilket är svårt att hantera för flertalet av de elever som har hög frånvaro (a.a.).

8.2.5 Åtgärder och främjande faktorer

I undersökningen visar resultaten även att det görs olika anpassningar och åtgärder när problemet med frånvaro har uppstått. Frågan lärarna besvarade var inte utformad så att det förebyggande arbetet med att främja närvaro innan problemet uppstått kom i fokus.

Detta innebär att svaren endast handlar om främjande arbete för elever som redan har problematisk frånvaro. Ekstrand (2015) menar att ta reda på vilket stöd och hur det ska ges är några viktiga frågor som skolan bör ställa i arbetet med att öka närvaron för eleverna. Det är några av lärarna som ger exempel på förebyggande insatser som kan främja närvaro hos elever såsom nära kontakt med eleverna, små klasser, bemöta behov och se eleven, arbeta med elevers trivsel och trygghet. Vuxna har enligt Ekstrand (2015) en stor betydelse för elevernas känsla av trygghet och stöd för att kunna ta till sig

kunskap i skolarbetet. Relationer är enligt Aspelin & Persson (2011) det utrymme mellan det individuella och det kollektiva som utvecklar människor i samspel med andra. I ett kollektiv står som Öquist (2018) skriver, den enskilda människan inte heller ensam med allt ansvar för det som händer då alla har en inverkan på situationen. Enligt Skolverket (2015) kan elever få särskilt stöd genom att delta i en särskild

undervisningsgrupp, få undervisning av speciallärare en längre period eller följas av en elevassistent som är med det mesta av skoldagen. Enligt statens utredning (SOU 2016:94) behöver arbetet med att främja närvaron tydliggöras och vägledas för elevhälsopersonal, lärare, rektorer och huvudmän.

Kontakten och samarbetet kring eleverna mellan skolan och vårdnadshavarna var det exempel på främjande åtgärd för att öka närvaron som flest lärare tagit upp. Att

vårdnadshavarna blir delaktiga i sina barns skolgång har en positiv inverkan på närvaron för eleverna (Reid, 2000). Vårdnadshavare spelar en viktig roll för att hjälpa sina barn till ett livslångt lärande och det krävs att skolan även stöttar förädrarna genom att ge nödvändig information om vad som händer i skolan om de ska kunna engagera sig fullt ut i sina barns skolgång (a.a.). Vårdnadshavare kan enligt Gustafsson (2009) vara en resurs och bidra med sina insatser i elevhälsoarbetet. Men för att det ska löna sig ska de komma in i ett tidigt skede och inte som oftast är fallet när det redan uppstått stora problem (a.a.). Ett annat förslag på främjande åtgärd som lärarna angav var att

uppmärksamma problemen i tid vilket enligt Skolinspektionen (2016a) är en avgörande faktor. I skolinspektionens granskning (Skolinspektionen, 2016b) visade i stort sett alla elever redan i årskurs 4-5 på tendenser till hög frånvaro utan att skolan tagit tag i problemet i tid. Först långt senare i årskurs 7 ges den vid det laget väldigt höga frånvaron uppmärksamhet. Om inte den omfattande frånvaron tas på allvar redan i de tidigare årskurserna kan eleverna utsättas för risker (a.a). Lärare och annan skolpersonal kan enligt Reid (2008) tidigt upptäcka varningssignaler som kan indikera början till skolk eller annan skolfrånvaro. För att elever med början till problematisk frånvaro ska kunna fångas upp på ett tidigt stadium kan enligt Pellegrini (2007) en särskilt utsedd person i samverkan med externa resurser ha ansvaret för hanteringen av fråmvaron. När det handlar om elever med funktionsnedsättningar menar Gladh & Sjödin (2014) att BUP är en särskilt viktig instans att samarbeta med. En rigorös utredning av

bakomliggande faktorer till frånvaron kan enligt Pellegrini (2007) möjliggöra åtgärder på flera nivåer.

8.2.6 Elevhälsoteam (EHT)

Elevhälsan bör genom rektors försorg ha del i det närvarofrämjande arbetet och även ges möjlighet till ett samarbete med andra yrkesgrupper (Skolverket 2012). Det kan behövas utredningar och åtgärder som görs av externa professioner då det enligt Ek, Isaksson & Eriksson (2017) är vanligt med svårigheter inom flera områden vid

skolfrånvaro. Att framhäva elevens rättigheter är enligt Bühler, Karlsson, & Österholm (2018) elevhälsans syfte och verktygen för detta blir att uppmärksamma, utreda,

dokumentera, åtgärda behoven och följa upp och utvärdera dem. En framgångsfaktor är att skolans olika yrkesgrupper samarbetar på ett sätt som gynnar eleverna men även att externa resurser i samhället samverkar med skolan (Skolinspektionen, 2016a). De professioner som bör ingå i ett elevhälsoteam är enligt Gustafsson (2009) personal med medicinsk, omvårdnads, social, psykologisk och specialpedagogisk kompetens. Detta beskriver även Partanen (2012) som menar att det specialpedagogiska, medicinska, psykosociala och psykologiska perspektivet är utgångsläget för elevhälsan som ska

In document Problematisk frånvaro i årskurs 7-9 (Page 28-34)