Analys av enkätresultat

I detta kapitel analyserar vi vårt empiriska insamlade material utifrån våra frågeställningar i syfte att besvara dem. Detta görs med relevanta återkopplingar till det teoretiska ramverket för att på bästa sätt besvara

frågeställningarna. Vidare analyseras det vad i enkäten som är intressant för lösningen på problemet, och som tas med vidare i processen. Enkätresultaten analyserades alltså, som vi varit inne på redan, innan

fokusgruppsdiskussionen var genomförd, då information från enkäten var grunden för processen.

4.2.1 I vilka fysiska miljöer hälsar människor mer och mindre på varandra?

De presenterade resultaten från enkätundersökningen visar i figur 2 skillnader på vilka platser hälsningar sker mer eller mindre. Platserna där folk hälsar mer sällan är

busshållplats/tågstationer, affärer/butiker och promenadstråk i stadsmiljö. De platser där folk hälsar som allra oftast är i sitt eget bostadsområde eller på promenadstråk i skogsmiljö. 86% av

respondenterna bor i kommunens centralort och det är alltså generellt i stadsmiljö som antalet hälsningar tenderar att minska. Detta bekräftar även vad Augé (1995) skriver om non-places.

Platser som inte är utformade för att skapa sociala relationer är också där som hälsningar tenderar att bli mer sällsynta. Det är alltså på de folktätaste platserna där hälsningar sker mest sällan. Det är intressant, och ger oss en bra riktning till vart vår kampanj kan göra mest nytta.

Det som påverkat studiens resultat är den överrepresentation av stadsbor, 86% som svarat i enkäten, eftersom det således rör sig mer i stadsmiljö vilket påverkar hur dem ser på hälsningar.

En framtida studie med ett annat urval och population som inkluderar mer människor från landsbygd och mindre orter hade kunnat visa andra resultat om var hälsningar sker mer eller mindre.

Utifrån den insamlade data i denna studie kan vi dra slutsatsen att vi bör rikta vår

kommunikation mot människor som bor och vistas mycket i stadsmiljö, och således blir det en parameter i vår målgruppsanalys.

4.2.2 Kan en verbal hälsning skapa en positiv förändring i människors vardag?

Utifrån flertalet presenterade parametrar i resultatdelen går det att utläsa att en majoritet generellt har en positiv attityd till hälsningar mellan främmande personer. Figur 3 visar på en majoritet på 68% som finner det positivt med hälsningar och vidare kopplat till figur 5 och figur 6 finns där också en stor majoritet av respondenterna som håller med om att svenskar är dåliga på att hälsa och att det vore trevligare om människor hälsade oftare. Dessa tre parametrar kombinerat kan tolkas som att en hälsning bör ha en positiv förändring i människors vardag.

Kopplat till Quist-adade (2019) och symbolisk interaktionism, beskrivs hälsningar som

meningsfulla handlingar som människor uppskattar och som byggstenarna för meningsskapande mellan individer. Således blir den simpla gesten att hälsa, betydelsefullt för människor och mönstret går även att se i denna undersökning. Det blir i sig en motivering till att uppmana människor till att hälsa på varandra mer. Detta resultat kan vi koppla till tidigare studier från Andersson-Basha et al. (2018), där deltagarna i studien kopplade en positiv interaktion/hälsning till positiva känslor som nyfikenhet, upprymdhet och glädje. Det kan även kopplas till Nobles (2005) forskning om hur viktig ontologisk säkerhet är för människor, alltså den tillit människor känner för sin omgivning och hur ömsesidigt erkännande individer emellan är grundläggande för att kunna skapa sociala relationer. Detta är enligt våra resultat något som människor högt

värdesätter. Vi kan även se i Erbaughs (2008) studie, att när hälsningar främjas och accepteras på ett mer tillgängligt sätt, tenderar det att bli en trend bland människor.

4.2.3 Vilka typer av hälsningar uppskattar människor?

Resultatet visar att olika typer av hälsningar uppskattas olika, i undersökningen visar figur 4 att verbala hälsningar utan vidare interaktion är den mest uppskattade bland respondenterna.

Resultatet visar även här att verbala hälsningar med vidare interaktion är mindre uppskattat än icke verbala hälsningar. Den simpla verbala hälsningen sätter respondenterna störst värde i vilket är intressant och visar det som Quist-adade (2019) beskriver i sin forskning. Det är den verbala hälsningen som är mest meningsfull för människor. Respondenterna visar även på ett visst återhållsamt sätt att det inte vill ha vidare interaktion med människorna som det hälsar på utan att det räcker med ett "hej".

Trots att människor upplever att verbala hälsningar är de mest betydelsefulla (Quist-Adade, 2019), vilket också går att koppla till resultaten i figur 4, så utför människor istället mindre

värdefulla ritualer menar Scannell (2007). Ett beteende som förklaras med Scannells begrepp civil inattention, där vi på daglig basis möter främlingar utan att interagera med dem, utan nöjer oss med att enbart bekräfta varandras existens för att blott kunna vistas i främlingars närvaro utan att känna ångest, rädsla eller fientlighet.

Detta går att koppla till tidigare studier av Nilsson et al. (2020) där ett "hej" är definitionen av standardhälsningen och är ett säkert sätt att inleda interaktion oavsett samtalstyp och plats (Nilsson et al., 2020). Ett hej är neutralt och saknar negativ laddning, det som Nilsson et al.

(2020) kom fram till var även att olika typer av hälsningar kan användas för att indexera socialt avstånd mellan individer, vilket vi inte vill i vår studie. Vi vill i stället använda ett simpelt "hej"

som inte exkluderar någon och blir ett säkert sätt att hälsa på varandra. Det stärks av resultatet i figur 4 där ett "hej" således blir den simpla verbala hälsningen utan vidare interaktion och det respondenterna uppskattar mest.

4.2.4 Målgruppsanalys

Figur 1 visar att majoriteten av respondenterna är mellan 18–30 år. Detta leder till att vi får svårt att uttala oss om någon annan grupp än dem, och de blir således den åldersgrupp vårt projekt kommer rikta sig till. 86% av respondenterna bor i kommunens centralort, vilket gör att vi har en tydlig överrepresentation av folk som bor i centralorten. Även givet att vi distribuerade enkäten

via sociala medier, så är samtliga respondenter aktiva användare av sociala medier. Målgruppen blir därför unga människor mellan 18–30, som bor/rör sig mycket i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier. Vi kan också, genom vår undersökning, se att målgruppen värderar en verbal hälsning högt och generellt har positiva attityder till hälsningar, vilket borde göra att målgruppen är förändringsbenägen.